Näringsutskottets betänkande
1987/88:22
om vissa anslag inom utrikesdepartementets område NU
(prop. 1987/88:100 delvis) 1987/88:22
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1987/88:100 bilaga 5 (utrikesdepartementet) punkterna
B 6 (organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.),
B 7 (internationell råvarulagring), E 1 (kommerskollegium), E 2 (exportfrämjande
verksamhet) och E 3 (exportkreditnämnden),
dels - helt eller delvis - tre motioner, som i berörda delar avser
exportfrämjande verksamhet.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter och avstyrker
motionerna. Två reservationer (c) har avgetts. Enligt den ena bör riksdagen
understryka vikten av att branschsammanslutningarnas verksamhet tas till
vara vid utformningen av Sveriges exportråds veksamhet för små och
medelstora företag. I den andra begärs en utredning om inrättande av
regionala exportsäljbolag för småföretagsprodukter.
TREDJE HUVUDTITELN
Bidrag till vissa internationella organisationer
1. Organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 6 (s. 30 f.) och
hemställer
att riksdagen till Organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 7 062 000 kr. '
&
1 Riksdagen 1987188.17sami. Nr 22
2. Internationell råvarulagring
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 31 f.) och
hemställer
att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.
Utrikeshandel och exportfrämjande
3. Kommerskollegium
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 1 (s. 126-129) och
hemställer
att riksdagen till Kommerskollegium förbudgetåret 1988/89 anvisar
ett ramanslag av 39 313 000 kr.
4. Exportfrämjande verksamhet
Regeringen har under punkt E 2 (s. 129-137) föreslagit riksdagen att
1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 226 834 000 kr.,
2. bemyndiga regeringen att medge att uttagna men inte utnyttjade anslag i
projektverksamheten får disponeras av Sveriges exportråd,
3. bemyndiga regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk
projektexport får lämnas till ett belopp av högst 35 000 000 kr.,
4. bemyndiga regeringen att medge att utfästelser om stöd till konsultexport
får lämnas till ett belopp av högst 8 000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
1987/88:N267 av Ivar Franzén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (6) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
småföretagens betydelse för exporten.
1987/88:N271 av Rune Rydén (m) och Per Stenmarck (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättande av ett informationskontor i Oresundsregionen.
1987/88:N330 av Alf Svensson (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
2. till Sveriges exportråd för budgetåret 1988/89 anslår 10 000 000 kr.
utöver vad regeringen har föreslagit,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förbättring av exportvillkoren för mindre och medelstora företag.
Utskottet
Från anslaget betalas statens kostnader för Sveriges exportråd och handelssekreterarna.
Exportfrämjande verksamhet i övrigt finanseras från andra
anslag under bl.a. utrikesdepartementets och industridepartementets huvudtitlar.
NU 1987/88:22
2
I propositionen anmäls att finansieringen av Exportrådets verksamhet har
varit föremål för en översyn, vars resultat har legat till grund för fortsatta
överväganden inom Exportrådet och mellan dess huvudmän - staten och
Sveriges allmänna exportförening - om verksamhetens inriktning m.m.
Föredragande statsrådet betonar starkt betydelsen av ett fortlöpande
förändringsarbete, som bl.a. syftar till förbättrad effektivitet i den exportfrämjande
verksamheten. Utöver en minskning av anslaget med 2 % efter
pris- och löneomräkning - enligt en allmän princip vid hudgetbehandlingen -föreslår regeringen att 11 milj. kr. förs bort från anslaget som en besparing.
Därav avses dock 1 milj. kr. skola finansiera det ökade arbetet inom ramen
för EFTA. Reservationsanslaget för det kommande budgetåret blir då icke
fullt 227 milj. kr.
Regeringens besparingskrav har varit för stränga, hävdas det i motion
1987/88:N330 (c). En ogynnsam kostnadsutveckling i de stora exportföretagen
måste, menar motionären, kompenseras bl.a. med ökade exportsatsningar
från den mera flexibla småindustrin. Anslaget till exportfrämjande
verksamhet föreslås därför bli höjt med 10 milj. kr. utöver vad regeringen har
föreslagit.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag beträffande detta anslag och
avstyrker alltså det nu berörda motionsyrkandet. Övriga förslag under denna
punkt i propositionen, avseende bemyndiganden för regeringen bl.a. att
inom vissa ramar medge utfästelser om stöd till projektexport och konsultexport,
tillstyrks likaledes av utskottet.
I den nämnda motionen förespråkas även i övrigt åtgärder i syfte att
förbättra exportvillkoren för små och medelstora företag. Motionären
betecknar det som positivt att sådana företag är prioriterade inom Exportrådets
arbete. En vanlig uppfattning inom näringslivet är emellertid, anför han,
att exportsatsningarna skulle kunna bli effektivare om de olika branschorganisationerna
skulle få ett ännu större inflytande över projektens utformning.
Riksdagen föreslås ge sitt stöd åt en sådan förändring genom ett uttalande i
saken till regeringen. Även i motion 1987/88:N267 (c) behandlas småföretagens
förutsättningar att öka exporten av sina produkter. En möjlighet kunde,
menar motionärerna, vara att man länsvis - eventuellt under medverkan av
de regionala utvecklingsfonderna - inrättar organ i form av ”handelshus”
med uppgift att vara ett slags grossistcentraler för småföretagsprodukter
avsedda för export. Vid en av motionärerna föreslagen översyn av Sveriges
importberoende - frågan härom behandlar utskottet i betänkandet NU
1987/88:28 - skulle det vara en väsentlig uppgift att lämna förslag till hur
småföretagens exportmöjligheter skall kunna stärkas. Motionärerna begär
att riksdagen på grundval av vad de har anfört skall göra ett uttalande till
regeringen om småföretagens betydelse för exporten.
Utskottet har vid olika tillfällen, senast förra året (NU 1986/87:30 s. 54),
behandlat motionsyrkanden om inrättande av regionala exportsäljbolag.
Termen ”handelshus” har utskottet velat reservera för större företag -företrädesvis utan egen produktion - som bedriver export- och importverksamhet
inom ett brett varuområde.
Förekommande regionala exportsäljbolag blev för några år sedan kritiskt
granskade av exportstödsutredningen i betänkandet (Ds UD 1983:5) Export
-
NU 1987/88:22
3
främjande stöd till mindre och medelstora företag. Slutsatsen var att
resultatet av verksamheten inte stod i rimlig proportion till gjorda insatser. I
stället borde de existerande handelshusen utnyttjas i högre grad. Regeringen
och riksdagen anslöt sig till denna uppfattning (prop. 1983/84:168 s. 15, NU
1983/84:40). Förra året anförde utskottet att det i den motion i ämnet som då
var aktuell inte hade redovisats några bärkraftiga motiv för ett nytt statligt
engagemang i regionala exportsäljbolag. Utskottet framhöll att de regionala
utvecklingsfonderna och Exportrådet bedriver en rad aktiviteter som är
särskilt inriktade på småföretagen och som kan anpassas till behoven inom
olika branscher, företag och regioner. Utskottet avstyrkte - med en
reservation (c) - och riksdagen avslog ett motionsyrkande av samma
innebörd som det nu berörda yrkandet i motion 1987/88:N267 (c).
Vid behandlingen av anslaget till exportfrämjande verksamhet kom
utskottet förra året (NU 1986/87:18) in på frågan om exportvillkoren för små
och medelstora företag. Därvid underströks vikten av att dessa företags
potential för export tas till vara. Ökad export är, framhöll utskottet, ofta en
förutsättning för att sådana företag skall nå en långsiktigt godtagbar
lönsamhet, vilket är betydelsefullt inte minst från regionalpolitisk synpunkt.
Småföretagen svarar för en differentierad export och anses därigenom lämna
viktiga bidrag till upprätthållandet av den externa balansen i ekonomin,
uttalade utskottet också. Sådana överväganden har, tillädes det, lett till att
statens stöd till exportfrämjande verksamhet i ökad utsträckning har inriktats
på de små och medelstora företagen.
Det nu återgivna resonemanget, som var enhälligt, vill utskottet åberopa
som utgångspunkt för sitt ställningstagande till de motionsyrkanden i år som
gäller främjande av export från de små och medelstora företagen.
Beträffande yrkandet i motion 1987/88:N330 (c) vill utskottet - såsom i
motsvarande sammanhang förra året (NU 1986/87:18)-anföra följande. De
små och medelstora företagen är en prioriterad kategori i Exportrådets
arbete. Rådets småföretagsprogram bygger på en uppsökande verksamhet
hos företagen. Som rådgivande instans fungerar en särskild delegation för
mindre företag, i vilken ingår såväl representanter för företagarorganisationer
som enskilda företagare.
Motionärens önskemål om att Exportrådets verksamhet till förmån för de
små och medelstora företagen skall bedrivas i samarbete med näringslivets
organisationer får alltså anses redan vara tillgodosett. Det angivna yrkandet i
motion 1987/88:N330 (c) avstyrks därför.
Vad gäller önskemålet om inrättande av regionala exportsäljbolag - som
nu framförs i motion 1987/88:N267 (c) - kvarstår utskottets tidigare uttryckta
och nyss refererade uppfattning oförändrad. Utskottet avstyrker alltså
yrkandet i detta ämne. Samtidigt vill utskottet betona vikten av fortsatta
energiska åtgärder inom den exportfrämjande verksamhetens ram för att
vidareutveckla exporten från små och medelstora företag.
De europeiska gemenskaperna (EG) har bl.a. i Danmark försöksvis
upprättat kontor för information och rådgivning till små och medelstora
företag beträffande förhållanden och åtgärder inom EG. I riktlinjerna för
kontoren nämns särskilt etablering av och samarbete mellan företag,
NU 1987/88:22
4
teknologiöverföring och finansieringsarrangemang som intressanta ämnen. I
motion 1987/88:N271 (m) redogörs för detta projekt. Motionärerna menar
att liknande rådgivningskontor borde inrättas också i övriga nordiska länder,
och då särskilt i den svenska delen av Öresundsregionen. Rådgivningen
skulle emellertid inte avse enbart EG utan inriktas även på frågor rörande
handeln med andra närliggande marknader. Organisatoriskt borde den
enligt motionärernas mening knytas till en befintlig organisation, exempelvis
en handelskammare. Som förläggningsort rekommenderas Malmö.
Utskottet vill framhålla att det i motionen beskrivna projektet bedrivs
inom ramen för EG:s verksamhet och får ekonomiskt stöd av EG. För ett
rådgivningskontor i ett land utanför EG och med de vidare uppgifter som
motionärerna skisserar skulle förutsättningarna bli helt andra. Frågan om
behovet av och formerna för sådana rådgivningsinsatser som avses i
motionen bör, anser utskottet, prövas på regional nivå av de åsyftade
intressenterna. Några kompletterande uppgifter kan lämnas i detta sammanhang.
Sveriges exportråd har hösten 1987 gjort särskilda insatser för att
stimulera exportansträngningar hos de sydsvenska företagen. En representant
för Exportrådet kommer fortsättningsvis att vara placerad i Malmö för
uppsökande verksamhet. Sydsvenska handelskammaren - som har tillkommit
genom fusion av Kronobergs och Blekinge handelskammare, Kalmar
läns handelskammare och Skånes handelskammare - ägnar också betydande
uppmärksamhet åt frågan. Aktiviteter på detta område är en prioriterad del
av handelskammarens verksamhet.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:N271 (m).
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i ifrågavarande del och
med avslag på motion 1987/88:N330 yrkande 2 till Exportfrämjande
verksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
226 834 000 kr.,
2. beträffande vissa bemyndiganden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i ifrågavarande del
a) bemyndigar regeringen att medge att uttagna men inte utnyttjade
anslag i projektverksamheten får disponeras av Sveriges exportråd,
b) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till
svensk projektexport får lämnas till ett belopp av högst 35 000 000 kr.,
c) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till
konsultexport får lämnas till ett belopp av högst 8 000 000 kr.,
3. beträffande små och medelstora företags inflytande på Exportrådets
verksamhet
att riksdagen avslår motion 1987/88:N330 yrkande 3,
4. beträffande regionala exportsäljbolag
att riksdagen avslår motion 1987/88:N267 yrkande 6,
5. beträffande informationskontor i Öresundsregionen
att riksdagen avslår motion 1987/88:N271.
NU 1987/88:22
5
5. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar
Regeringen har under punkt E 3 (s. 138-143) föreslagit riksdagen att
1. [besluta att] garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas
ekonomiska utveckling, den s.k. u-garantigivningen, avskaffas,
2. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
exportkrediter till ett belopp av högst 70 000 000 000 kr., varav
32 000 000 000 kr. reserveras för garantigivning vid särskilt samhällsintresse,
3. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
kursgarantier vid export till ett belopp av högst 2 000 000 000 kr.,
4. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
investeringar i utlandet till ett belopp av 1 000 000 000 kr.,
5. godkänna att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till
exportkreditnämndens förfogande oförändrat får uppgå till 3 700 000 000
kr.,
6. bemyndiga regeringen att medge att exportkreditnämnden för budgetåret
1988/89 får ta upp lån i utländska valutor motsvarande högst 500 000 000
kr.,
7. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar
för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr. för vissa
utgifter för skadeersättningar som kan uppstå enligt de riktlinjer som
föredragande statsrådet har förordat.
Propositionen
Den s.k. u-garantigivningen, som nu föreslås bli avskaffad, innefattas i vad
som hittills har kallats s/u-systemet. Detta är en särskild gren av exportkreditnämndens
garantigivning med separata riktlinjer och ramar för risktagande.
Begreppet ”s/u” står för garantigivning vid särskilt samhällsintresse resp.
garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling.
Det risktagande som särskilt motiveras av u-skäl har under senare år fått
allt mindre betydelse, trots att den helt övervägande delen av garantigivningen
avser export till u-länder. EKN är numera ålagd att finansiera eventuella
underskott i första hand från egna reserver. Samtidigt har resultatutvecklingen
försämrats kraftigt. Utrymmet för ett extra stort risktagande av u-skäl har
enligt regeringens uppfattning till följd härav i praktiken försvunnit.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer att riksdagen
1. beslutar att garantigivningen vid export av betydelse för uländernas
ekonomiska utveckling, den s.k. u-garantigivningen, avskaffas,
2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti
för exportkrediter till ett belopp av högst 70 000 000 000 kr., varav
32 000 000 000 kr. reserveras för garantigivning vid särskilt samhällsintresse,
NU 1987/88:22
6
3. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti
för kursgarantier vid export till ett belopp av högst 2 000 000 000 kr.,
4. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti
för investeringar i utlandet till ett belopp av 1 000 000 000 kr.,
5. godkänner att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till
exportkreditnämndens förfogande oförändrat får uppgå till
3 700 000 000 kr.,
6. bemyndigar regeringen att medge att exportkreditnämnden för
budgetåret 1988/89 får ta upp lån i utländska valutor motsvarande
högst 500 000 000 kr.,
7. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
för vissa utgifter för skadeersättningar som kan uppstå enligt de
riktlinjer som anges i propositionen.
Stockholm den 5 april 1988
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson
(s), Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Birgitta
Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Bo Finnkvist (s),
Per-Ola Eriksson (c), Reynoldh Furustrand (s), Per-Richard Molén (m),
Lars Ahlström (m) och Paul Lestander (vpk).
Reservationer
1. Små och medelstora företags inflytande på Exportrådets
verksamhet (punkt 4 mom. 3)
Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Motionärens
önskemål” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Det finns emellertid, menar utskottet, skäl för riksdagen att ytterligare
understryka vikten av att branschsammanslutningarnas synpunkter tas till
vara vid utformningen av Exportrådets verksamhet till förmån för de små och
medelstora företagen. Detta bör komma till uttryck i ett uttalande av
riksdagen till regeringen.
dels att utskottets hemställan under punkt 4 moment 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande små och medelstora företags inflytande på Exportrådets
verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N330 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1987/88:22
7
2. Regionalaexportsäljbolag (punkt 4mom. 4)
Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 sorn börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”medelstora företag” bort ha följande lydelse:
Det är, som redan har framhållits, en central uppgift för den statliga
småföretagspolitiken att främja de små och medelstora företagens export.
Erfarenheten visar att det är svårt för företag inom denna kategori att
introducera sina produkter på den internationella marknaden. De olika
former av stöd som nu lämnas innebär att företagen i huvudsak själva måste
svara såväl för arbetet med marknadsföringen som för den ekonomiska risk
denna medför. Utskottet anser att det, såsom anförs i motion 1987/88:N267
(c), finns skäl för en utredning om inrättande av regionala exportsäljbolag
med uppgift att fungera som grossistcentraler för småföretagsprodukter
avsedda för export. Regeringen bör föranstalta om en sådan utredning.
dels att utskottets hemställan under punkt 4 moment 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande regionala exportsäljbolag
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N267 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1987/88:22
gotab Stockholm 1988 15018