Näringsutskottets betänkande
1987/88:21

om mineralpolitik m.m.

1987/88:21

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1987/88:100 bilaga 14 (industridepartementet) punkterna
D 1-D 6, som gäller anslag till Sveriges geologiska undersökning, bergsstaten,
nämnden för statens gruvegendom och delegationen för samordning av
havsresursverksamheten,

dels - helt eller delvis - 14 motioner från allmänna motionstiden rörande
bl.a.:

utvecklingsprogram för gruvnäringen och stålindustrin,

prospekteringsverksamhet,

åtgärdsprogram för gruvnäringen i Västerbotten,

utvinning av industrimineral och legeringsmetaller,

zinkproduktion,

maringeologisk kartering.

Vissa mineralpolitiska frågor behandlar utskottet samtidigt i ett betänkande
(NU 1987/88:19) om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till myndigheterna på
mineralområdet. Ytterligare 140 milj. kr. till det pågående programmet för
utökad prospektering begärs i en motion (vpk). Utskottet finner att
medelstilldelningen är väl avvägd. Motionen följs upp med en reservation.
En motion (m) om nämndens för statens gruvegendom (NSG) ställning och
om handläggningen av prospekteringsanslaget avstyrks. Utskottet redovisar
uppgifter om prospekteringsverksamheten och hänvisar till en pågående
utredning om mineralmarknaden. I en reservation föreslår de borgerliga
partierna bl.a. att NSG:s ställning skall utredas.

Det nuvarande statliga stödprogrammet för prospektering m.m. föreslås i
en motion (s) avlösas av ett kombinerat stöd- och avgiftsprogram. Utskottet
finner det angeläget att den nyss nämnda utredningen tar upp denna fråga.

Ökad takt i karteringen på det maringeologiska området begärs i tre
motioner (m; fp; vpk). Utskottet föreslår riksdagen uttala att regeringen
senast hösten 1988 bör presentera en plan för hur en snabbare maringeolo -

1 Riksdagen 1987/88.17sami. Nr 21

gisk kartering skall komma till stånd.

En rad förslag från vänsterpartiet kommunisterna avstyrks av utskottet
men följs upp med reservationer. De gäller program för gruv- och mineralindustrin
och stålindustrin, ett särskilt statligt metallbolag, undersökning och
utvinning av industrimineral, utvinning av mangan, åtgärdsprogram för
gruvnäringen i Västerbotten och anläggning av ett zinkverk. Utskottet
avstyrker också två motioner (s; m) om utvinning av vanadin. Härvid
hänvisar utskottet bl.a. till pågående utredningsarbete inom SSAB.

Propositionen

I proposition 1987/88:100 bilaga 14 (industridepartementet) framlägger
regeringen - efter föredragning av industriminister Thage G Peterson -förslag om anslag under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1988/89 m.m.
Under här angivna rubriker föreslås:

Dl. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. (s. 12-1 A)
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering
m.m. förbudgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 75 200 000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning (s. 74 f.)
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

D 3. Bergsstaten (s. 75 f.)

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 3 710 000 kr.

D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m.m. (s. 77 f.)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens gruvegendom
verksamhet som innebär åtaganden om högst 33 150 000 kr. för budgetåret
1989/90, 21 550 000 kr. för budgetåret 1990/91 och 14 000 000 kr. för
budgetåret 1991/92,

2. till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 45 580 000 kr.

D 5. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. (s. 78 f.)

att riksdagen till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för

budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 6 278 000 kr.

D 6. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten (s. 79 f.)
att riksdagen till Delegationen för samordning av havsresursverksamheten
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 660 000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1987/88:N215 av Karl-Erik Persson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för
undersökning och utvinning av industrimineraler i Orebro län.

NU 1987/88:21

1987/88:N216 av Karl-Erik Persson (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att utreda om
en anläggning av ett zinkverk med miljövänlig teknik kan inrättas,

2. som sin mening ger regeringen till känna att lämplig lokaliseringsort för
ett zinkverk skall vara Örebro län.

1987/88:N217 av Karl-Erik Persson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att åtgärder skall vidtas för att återuppta driften vid
Bastt järnsgruvan.

1987/88:N223 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny prövning av
förutsättningarna för brytning av vanadin i Gruvberget i Hälsingland.

1987/88:N237 av John Andersson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ett åtgärdsprogram för gruvnäringen i Västerbotten
med beaktande av vad i motionen anförts.

1987/88:N255 av Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
maringeologisk kartläggning.

1987/88:N256 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för en snabbare maringeologisk kartering av
svensk kontinentalsockel.

1987/88:N257 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär ett mineral- och gruvpolitiskt program för en
offensiv utveckling av gruvnäringen enligt de riktlinjer motionen anför,

2. hos regeringen begär förslag för att skapa ett svenskt metallbolag
baserat på gruv- och stålindustrin och byggt på samhällsekonomiska bedömningar.

1987/88:N258 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
Programmet för utökad prospektering m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar
ytterligare 140 milj. kr.

1987/88:N262 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär att ett nationellt program inför 1990-talet
upprättas för stålindustrin,

2. hos regeringen begär initiativ för att skapa ett svenskt metallbolag
baserat på stål- och gruvindustriverksamheten.

1987/88:N279 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nytt
specialfartyg för maringeologisk kartering.

1987/88:N280 av Sven-Olof Nordlund (s) och Roland Brännström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av ett kombinerat stöd- och avgiftsprogram för
gruvnäringens prospekteringsverksamhet.

1987/88:N281 av Håkan Stjernlöf (m) och Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

NU 1987/88:21

aktualiserandet av en ny genomgång av förutsättningarna för att tillvarata
vanadinförekomsten vid Sumåssjön i Hudiksvalls kommun.

1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (13) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nämndens för statens gruvegendom ställning samt organisationsformen för
handläggningen av prospekteringsanslaget.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Utredning om marknadsförutsättningar för mineralråvaror

Näringsutskottet behandlade våren 1987 vissa mineralpolitiska frågor.
Utskottet (NU 1986/87:32 s. 19) sade sig då räkna med att regeringen skulle
föranstalta om en skyndsam analys och samlad bedömning av marknadsförutsättningarna
för olika mineralråvaror. Chefen för industridepartementet
har senare samma år - enligt beslut av regeringen - tillkallat kommittén om
marknadsförutsättningar för olika mineralråvaror (I 1987:01). Ordförande
är landshövding Lars Ivar Hising.

Enligt direktiven (dir. 1987:33) skall kommittén studera de olika mineralråvarornas
marknadsförutsättningar på medellång och lång sikt. En grundlig
genomgång med avseende på olika marknadsfaktorer skall göras i fråga om
de mineralråvaror som i dag bryts eller som är och under senare år har varit
föremål för betydande prospekteringsinsatser i Sverige. Detta innebär bl.a.
att järnmalm och metallerna koppar, bly, zink, guld och silver skall studeras.
Därutöver skall uppmärksamhet ägnas åt andra metaller och mineral som det
kan finnas geologiska förutsättningar för att lönsamt utvinna i landet. En
utgångspunkt för urvalet av dessa skall vara den bedömning som gjordes av
mineralpolitiska utredningen (SOU 1977:75, 1979:40 och 1980:12).

Studien av de svenska mineralråvarornas marknadsförutsättningar skall
baseras på bedömningar av såväl efterfråge- som utbudsutvecklingen för
resp. mineral i ett internationellt perspektiv. Befintligt utredningsmaterial
från internationella och nationella organ skall därvid beaktas i så stor
utsträckning som möjligt. Särskild uppmärksamhet skall ägnas bl.a. åt
förändringar av mineralråvarornas användning inom olika efterfrågesektorer
på grund av ändrad produkt- och produktionsteknologi.

De bedömningar av de internationella marknadsförutsättningarna som
utredningsarbetet leder fram till skall enligt direktiven läggas till grund för
överväganden om lämpligheten av att lägga fast en övergripande strategi
avseende prospekteringsverksamhetens inriktning inom landet. En sådan
strategi skulle ange huvudinriktningen av prospekteringsverksamheten samt
de tidsmässiga prioriteringar som bör göras.

Utredningsarbetet skall redovisas senast den 31 december 1988.

Maringeologisk kartering

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i sin anslagsframställning för
budgetåren 1988/89-1990/91 begärt extra medel för en utökad maringeologisk
kartering. Industridepartementet har hösten 1987 inhämtat yttranden

NU 1987/88:21

från statens naturvårdsverk (SNV), fiskeristyrelsen, statens planverk och
överbefälhavaren (ÖB) över denna del av anslagsframställningen.

Remissinstanserna har betonat behovet av en ökad maringeologisk
kartering.

SNV finner det angeläget att SGU tilldelas begärda medel för maringeologisk
verksamhet. Verket påpekar att frågan om medel för den maringeologiska
verksamheten även har behandlats i en skrivelse från SNV till miljö- och
energidepartementet i september 1987 om behov av resurser för åtgärder
mot havsföroreningar.

Fiskeristyrelsen framhåller att de maringeologiska kartorna har betydelse
för dess verksamhet och betecknar som angeläget att karteringstakten ökar.
Man påpekar att kunskapen om bottenförhållandena är viktig i den fysiska
planeringen när det gäller att dokumentera viktiga lek- och uppväxtområden
för fisk och att bedöma lämpligheten av fiskeutövande i nya områden. Även
från miljösynpunkt, när det gäller att bedöma föroreningsinnehållet i
sedimenten och dess betydelse för fisket, är en maringeologisk kartering av
värde. Fiskeristyrelsen tillstyrker därför SGU:s anslagsframställning i de
delar som berör havet.

Statens planverk understryker behovet av maringeologiska kartor i
kommunernas framtida planering av havsområdena. Kartorna är också av
betydelse vid beslut hos olika statliga myndigheter om användningen av
havet. Enligt planverket bör karteringen bedrivas i ökad takt.

Överbefälhavaren påpekar att kännedom om maringeologin på svenskt
sjöterritorium och omgivande hav har stor betydelse för marinens ubåtsjaktsförmåga.
ÖB anser att karteringen sker i alltför långsam takt.

Uppgifter om mineralbranschen

I det följande lämnas några uppgifter om mineralbranschen. Redogörelsen
grundar sig huvudsakligen på en promemoria upprättad inom SGU.

Betydande delar av världens gruv- och mineralindustri har under 1980-talet kännetecknats av överkapacitet med stagnerande efterfrågan på bl.a.
jämmalmsprodukter och basmetallerna koppar, bly och zink. Situationen
avspeglas i kraftiga svängningar i metallpriserna, vilka för flera metaller har
varit fallande under flera år. År 1987 har dock inneburit en prisuppgång för
flera metaller. De senare årens valutakursfluktuationer - särskilt för den
amerikanska dollarn - har bidragit till instabiliteten i metallpriserna.

Den internationella marknadsutvecklingen - med tidvis låga metallpriser -har särskilt drabbat högkostnadsproducenter i industriländerna, vilka tvingats
till genomgripande strukturrationaliseringar, bl.a. i form av nedläggning
eller avställning av gruvor och smältverk. Omfattande neddragningar av
basmetallproduktionen har ägt rum i Nordamerika.

EG är den avgjort viktigaste marknaden för svenska jämmalmsprodukter.
Våra främsta konkurrenter på denna marknad är Brasilien, Canada,
Australien och Liberia, vilka alla hade större marknadsandelar än Sverige år
1986. Efter det att Sverige under en lång följd av år har tappat marknadsandelar
inom EG har dess andel av importen till EG stabiliserats vid omkring
10 %. Sverige har även nått framgångar på mer avlägsna marknader såsom
Indonesien, Malaysia och Quatar.

NU 1987/88:21

1* Riksdagen 1987/88.17sami. Nr 21

Den svenska järnmalmsproduktionen uppgick år 1987 till ungefär 20
miljoner ton. Leveranserna från järnmalmsgruvorna beräknas ha blivit något
lägre än föregående år. De väntas öka något under år 1988. Kapacitetsutnyttjandet
i produktionsanläggningarna kommer att vara fortsatt mycket högt.
Den amerikanska dollarns nedgång gör att järnmalmsföretagens resultat
väntas minska kraftigt under åren 1987 och 1988. Till detta kommer en
prisnedgång (i dollar) på järnmalm under år 1987. En ytterligare nedgång
under år 1988 befaras.

De svenska icke-järnmalmsgruvorna har goda avsättningsförhållanden.
Kapacitetsutnyttjandet ligger på en hög nivå.

Gruvindustrins produkter prissätts på den internationella marknaden och
noteras oftast i dollar eller pund. Den genomsnittliga prisnivån (i svensk
valuta) för våra bas- och ädelmetaller beräknas ha blivit något högre år 1987
än år 1986 (dock ej för järnmalm och zink).

Av följande sammanställning framgår förädlingsvärde, sysselsättning och
exportandel år 1986 i mineralbranschen.

Gruvor och mineralbrott år 1986

Delbranscher	Förädlingsvärde	Sysselsatta	Exportandel
	milj. kr.		(%)
Järmalmsgruvor	2 126	4 300	76
Icke-järnmalmsgruvor	943	4 600	57
Andra gruvor och mineralbrott	960	3 900	35
Totalt för branschen	4 029	12 800	61

Stålmarknaden

Världens totala produktion av råstål uppgick år 1987 till ca 735 miljoner ton,
vilket var en ökning med närmare 3 % jämfört med året innan. Produktionen
är den högsta som har noterats på 1980-talet och överträffas endast av en
rekordnotering från år 1979 på 747 miljoner ton. Den internationella
stålmarknaden kännetecknas av överkapacitet och hård priskonkurrens,
trots en betydande strukturrationalisering sedan mitten av 1970-talet. Av
följande sammanställning framgår förändringar i kapacitet inom stålindustrin
i västvärlden.

Stålindustrins utveckling sedan mitten av 1970-talet

	Max. kapacitet	Kapacitet år 1986	Sysselsättning (tusental)
	milj. ton år	milj. ton	utnyttjande-	1986	Ändring sedan 1974
			grad %		tusental	%
USA	145 1977	116 (- 20 %)	64	221	-300	-58
Japan	160 1980	150 (- 6%)	65	251	- 73	-22
EG (10)	205 1980	165 (- 20 %)	69	416	- 384	-48
Sverige	7,3 1975	5,4 (- 26 %)	87	30	- 21	-41

NU 1987/88:21

Källor: OECD, kommerskollegium

Som framgår av tabellen har kapaciteten i såväl USA som EG minskat med
ca 20 % räknat utifrån den maximala kapaciteten. Antalet sysselsätta i
stålbranschen har minskat med nära 700 000 i USA och EG sedan år 1974.
Det innebär i stort sett en halvering.

Den svenska stålindustrin har under den senaste tioårsperioden varit
föremål för en kraftig omstrukturering. Strukturomvandlingen har inneburit
såväl företagsnedläggningar som ägarförändringar. Utvecklingen har kännetecknats
av ökad effektivisering, investering i modern utrustning och
genomförande av energisparande åtgärder.

Geografiskt har den svenska ståltillverkningen sin tyngdpunkt i Bergslagen.
Utanför detta område finns stålverken i Luleå, Oxelösund och
Elalmstad. Stålindustrin i Sverige sysselsatte år 1986 ca 30 000 personer,
flertalet på mindre orter i Bergslagen, där järnverken är dominerande
arbetsplatser. Omstruktureringen har inneburit att antalet sysselsatta minskat
med drygt 20 000 personer sedan år 1974.

År 1986 uppgick den svenska stålindustrins försäljning till ca 21 miljarder
kronor, varav drygt 70 % på exportmarknaden. Specialstål svarade för två
tredjedelar av produktionsvärdet och handelsstål för en tredjedel.

Utskottet

Inledning

Mineralpolitiken, som är en del av industripolitiken, syftar till att utvecklingsmöjligheter
inom den svenska råvaruindustrin skall tas till vara. Den
skall därvid ta sikte på en god försörjning med mineralråvaror för den
svenska industrin. Utnyttjandet av landets mineraltillgångar skall ske med
hänsyn till kraven på en god miljö och ett effektivt resursuttag. Även de
regionalpolitiska målen betraktas som en viktig faktor i mineralpolitiken,
eftersom mineralsektorn har stor betydelse för sysselsättningen i vissa
regioner, bl.a. sådana där det är särskilt svårt att finna alternativ sysselsättning.
Dessa allmänna mål för mineralpolitiken slogs fast av riksdagen våren
1987 på grundval av proposition 1986/87:74om näringspolitik inför 1990-talet
(NU 1987/88:32, rskr. 1987/88:307).

I detta betänkande behandlas en rad frågor inom mineralområdet. Det
närmast följande avsnittet ägnas åt regeringens förslag i budgetpropositionen
jämte motioner. Därpå kommenteras ett antal motioner av mera övergripande
karaktär. De avser både gruv- och stålindustrierna. Utskottet tar därefter
upp motionsyrkanden om prospekteringsverksamheten och åtgärdsprogram
för gruvnäringen i Västerbotten m.m. Det sista avsnittet gäller maringeologisk
kartering.

Samtidigt behandlar utskottet vissa mineralpolitiska frågor i betänkandet
NU 1987/88:19 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland.

NU 1987/88:21

Myndighetsanslag m.m.

NU 1987/88:21

I budgetpropositionen föreslås anslag till Sveriges geologiska undersökning
(SGU) för dels geologisk kartering och dokumentation, myndighetsuppgifter
samt uppdragsverksamhet, dels utrustning. Vidare föreslås anslag till
bergsstaten, till statens gruvegendom för prospektering och egendomsförvaltning
m.m. och till delegationen för samordning av havsresursverksamheten.
De angivna förslagen har såvitt gäller anslagens storlek inte föranlett
några motioner. Utskottet tillstyrker propositionen i angivna delar. Till
frågan om maringeologisk kartering, vilken berör SGU:s verksamhet och
resursbehov, återkommer utskottet dock senare i detta betänkande (s. 16).

I motion 1987/88:N305 (m) begärs att riksdagen skall uttala sig om
nämndens för statens gruvegendom (NSG) ställning samt organisationsformen
för handläggningen av prospekteringsanslaget. NSG:s uppgifter borde
renodlas och avse enbart förvaltningen av statens gruvegendom, anförs det.
De enskilda företagen borde ta en större andel av ansvaret för prospekteringsverksamheten.
En opartisk instans borde fördela prospekteringsanslaget.
Regeringen uppmanas att låta utreda denna fråga.

NSG förvaltar sedan år 1973 statens gruvrättigheter. Nämnden blev
självständig myndighet år 1982, i samband med att en ny mineralpolitisk
verksorganisation genomfördes (prop. 1981/82:99, NU 1981/82:40, NU
1981/82:60, rskr. 1981/82:430).

NSG skall svara för att statens gruvegendom tas till vara på bästa sätt och -där så är lämpligt - utökas. Utökningen åstadkommer man huvudsakligen
genom prospektering. Riksdagen beslöt hösten 1982 (prop. 1982/83:50 bil. 6,
NU 1982/83:18, rskr. 1983/83:111) att anvisa 300 milj. kr. för ett femårigt
program för utökad prospektering m.m. Programmet har genom beslut av
riksdagen förra våren förlängts med tre år, och ytterligare 96 milj. kr. har
anvisats för ändamålet (prop. 1986/87:74, NU 1986/87:32, rskr. 1986/87:370).
NSG har regeringens uppdrag att svara för administrationen av programmet
och följa upp de projekt som det beviljas medel till. Vidare skall NSG lämna
förslag om hur programmet skall fortsätta. Regeringen fattar beslut om
medelstilldelningen från programmet.

Under år 1983 lade NSG ut uppdrag inom prospekteringsområdet för ca 54
milj. kr. Merparten av prospekteringen, dvs. arbeten för ca 48 milj. kr.,
finansierades av nämndens egna anslagsmedel. En mindre del, ca 6 milj. kr.,
finansierades genom programmet för utökad prospektering m.m. NSG:s
prospektering för egna anslagsmedel år 1987 kan jämföras med motsvarande
satsningar av prospekterande företag, som enligt uppgift uppgick till totalt ca
74 milj. kr.

Regeringen har år 1987 tillsatt en parlamentarisk utredning med uppgift att
bedöma marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror (dir. 1987:33).
Enligt direktiven, som har refererats tidigare (s. 4), skall kommittén, om
utredningsarbetet visar att det kan vara lämpligt, lämna förslag till en
övergripande strategi för inriktningen av prospekteringsverksamheten inom
landet.

Utskottet finner mot bakgrund av den redogörelse som här har lämnats att
det saknas stöd för motionärernas uppfattning att nuvarande ordning skulle

medföra att de enskilda företagen inte tar sin del av ansvaret för prospekteringsverksamheten.
Vad gäller inriktningen av prospekteringsaktiviteterna i
landet på längre sikt finns det enligt utskottets uppfattning skäl att invänta
resultatet av de överväganden som görs av kommittén om marknadsförutsättningar
för olika mineralråvaror. Utskottet avstyrker motion 1987/
88:N305 (m) i här behandlad del.

Program för utökad prospektering m.m.

I föregående avsnitt har erinrats om att riksdagen åren 1982 och 1987 har
fattat beslut om program för utökad prospektering m.m. Ett syfte med
programmet är att livslängden hos befintliga gruvor och mineralfyndigheter
skall öka och att det skall läggas grund för nya fyndigheter. Ett viktigt mål är
att åstadkomma en breddning och utveckling av industrin. Även samverkansprojekt
som medverkar till en breddning av industrin kan få stöd.
Avgörande vid resursernas fördelning är de enskilda projektens förutsättningar
att bli ekonomiskt framgångsrika.

I motion 1987/88:N258 (vpk) framförs krav på att riksdagen till det
pågående programmet för utökad prospektering m.m. skall för budgetåret
1988/89 anvisa ytterligare 140 milj. kr. Medlen skall användas till kartering
och prospektering.

När utskottet förra året behandlade regeringens förslag om ett nytt
program för utökad prospektering fann utskottet (NU 1986/87:32 s. 16)
förslaget väl motiverat och anslagsnivån väl avvägd. Ett motionsyrkande
(vpk) om ytterligare medel för ändamålet avstyrktes. Vänsterpartiet kommunisternas
företrädare i utskottet reserverade sig.

Som redan har anförts kommer det senare - när resultat föreligger från
utredningen om marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror - att
finnas ytterligare underlag för överväganden om den framtida prospekteringsverksamheten
i landet. Utskottet anser inte att riksdagen nu har
anledning att anvisa ytterligare medel för det pågående treårsprogrammet
för utökad prospektering. Medelstilldelningen för detta program är, som
utskottet anförde förra året, väl avvägd. Alltså avstyrker utskottet motion
1987/88:N258 (vpk).

Övergripande frågor inom mineral- och stålområdena

I inledningen har angetts de allmänna mål för mineralpolitiken som
riksdagen antog förra året.

Två motioner (vpk) gäller förslag till åtgärder av mera övergripande
karaktär. Förslagen berör såväl gruv- och mineralindustrin som stålindustrin.

Bristen på en långsiktig och planerad mineral-, gruv- och stålpolitik
orsakar stora problem för hela den industri som är baserad på mineralutvinning,
heter det i motion 1987/88:N257 (vpk). Riksdagen uppmanas att hos
regeringen begära ett mineral- och gruvpolitiskt program för en offensiv
utveckling enligt de riktlinjer som anges i motionen. Huvudpunkterna i ett
sådant program skulle vara bl.a. ökat inslag av samhällsekonomiska bedömningar,
förstatligande av Boliden AB och en planerad teknologiexport.

NU 1987/88:21

I motionen begärs också att det skall skapas ett svenskt statsägt metallbolag
baserat på gruv- och stålindustrierna och byggt på samhällsekonomiska
bedömningar. Ett krav av motsvarande innebörd framförs i motion 1987/
88:N262 (vpk).

Först tar utskottet upp frågan om ett program för gruv- och mineralindustrin.
Liknande förslag har utskottet med reservation av vänsterpartiet
kommunisternas företrädare avstyrkt flera gånger tidigare, senast förra
våren (NU 1986/87:32 s. 17). Riksdagen har följt utskottet.

Utskottet vill erinra om att statsmakterna under senare år har vidtagit en
rad åtgärder som syftar till att den svenska gruv- och mineralindustrin skall
utvecklas. Ett investerings- och utvecklingsprogram för gruv- och mineralindustrin
påbörjades år 1982 genom det särskilda anslag för utökad prospektering
m. m. som då anvisades (se s. 8). Det gav bl.a. möjligheter till viss
satsning på forskning och utveckling inom mineralområdet. Programmet
förlängdes förra året med tre år. Vidare initierades år 1983 en översyn av
minerallagstiftningen, som har verkställts av minerallagstiftningskommittén
(SOU 1986:53). En proposition om ny lagstiftning på mineralområdet har
aviserats till sommaren 1988. Vidare har den parlamentariska utredningen
om marknadsförutsättningar för olika mineralråvaror tillkallats (se s. 4).

Utskottet finner att dessa åtgärder ligger i linje med önskemål i motionen
om en offensiv utveckling av gruvnäringen. Delvis kan motionen därför anses
vara tillgodosedd. Ett beslut av riksdagen om ett program enligt motionärernas
förslag skulle innebära en alltför långtgående detaljreglering från
statsmakternas sida. Utskottet kommer således till samma slutsats som
tidigare år och avstyrker den här behandlade delen av motion 1987/88:N257
(vpk).

Frågan om ägarförhållandena inom gruvnäringen har behandlats av
riksdagen under en följd av år på grundval av motionsyrkanden av
vänsterpartiet kommunisterna (se NU 1982/83:32, NU 1983/84:28, NU
1984/85:20, NU 1985/86:19, NU 1986/87:32). Yrkandena har fått stöd i
reservationer (vpk). Riksdagen har avslagit dem. Förra året konstaterade
utskottet (NU 1986/87:32 s. 12) mot bakgrund av en redogörelse som
lämnades i ifrågavarande betänkande (s. 8) att staten har en stark ägarposition
inom gruvnäringen.

Utskottet gör samma bedömning nu. Följaktligen tar utskottet avstånd
från kravet på en nationalisering av de malmförekomster som nu är
privatägda. Utskottet anser inte heller att det finns några övertygande skäl
för att staten skulle eftersträva att förvärva de privatägda tillgångarna inom
stålindustrin. Här behandlade yrkanden om ett statsägt metallbolag i
motionerna 1987/88:N257 (vpk) och 1987/88:N262 (vpk) avstyrks följaktligen.

I detta sammanhang tar utskottet upp ytterligare ett yrkande i motion
1987/88:N262 (vpk) till behandling. Det går ut på att riksdagen hos
regeringen skall begära ett nationellt program inför 1990-talet för stålindustrin.
Programmet skulle ha följande huvudsakliga inriktning. Erforderliga
investerings- och utvecklingsresurser skall tillföras näringen. Stålindustrin
skall förmås att mera än nu svara mot hemmamarknadens behov. Produktut -

NU 1987/88:21

vecklingen skall ske i samarbete mellan stålverk och sluttillverkare. Processsutvecklingen
skall inriktas på att energiåtgången minskas och miljön
förbättras. Stålindustrin skall samordnas med andra produktionsenheter. I
samarbete med svenska tillverkare skall gruvteknik, processteknik och
vidareförädlingsteknik utvecklas. Produktionen av de sammansatta produkterna
skall främst ske vid de befintliga stålverken. Den metallurgiska
utvecklingen skall samordnas med produktutvecklingen.

Riksdagen har flera gånger tidigare avslagit liknande motionsyrkanden
(NU 1984/85:28, NU 1986/87:7). Dessa har fått stöd i reservationer (vpk).

Utskottet vill erinra om att den omstrukturering som har genomförts inom
handels- och specialstålsindustrierna - och i vilken staten har deltagit aktivt -har syftat till att trygga den långsiktiga konkurrenskraften inom stålindustrin.
Sverige har nu en internationellt sett välstrukturerad stålindustri. För
branschens fortlevnad är det dock nödvändigt att det löpande bedrivs ett
aktivt rationaliseringsarbete och att erforderliga struktur- och effektivitetsåtgärder
vidtas. Enligt utskottets mening bör det i första hand åligga företagen i
branschen att ta ansvar för detta. Utskottet kommer även nu fram till att det
inte erfordras något sådant nationellt program för stålindustrin som krävs i
motion 1987/88:N262 (vpk). Motionsyrkandet avstyrks därför.

Prospekteringsverksamheten m.m.

Stöd- och avgiftsprogram

I motion 1987/88:N280 (s) erinras om det statliga stöd för utökad prospektering
m.m. som riksdagen beslutade om hösten 1982 och den förlängning av
stödet som ägde rum år 1987. De senaste åren har oroande redovisningar
lämnats om inskränkningar i framför allt de stora gruvföretagens prospekteringsverksamhet,
anför motionärerna. Den prospektering som bedrivs är
koncentrerad till områden i närheten av befintliga gruvor. Det nuvarande
statliga stödprogrammet som upphör år 1990 bör, sägs det vidare, avlösas av
ett kombinerat stöd- och avgiftsprogram. Ett förslag till sådant program
lämnas i motionen. Syftet skulle vara att en varaktig och tillfredsställande
prospekteringsnivå skapas.

Det ingår bland uppgifterna för utredningen om mineralråvarornas
marknadsförutsättningar att överväga lämpligheten av att det läggs fast en
övergripande strategi avseende prospekteringsverksamhetens inriktning
inom landet. Utskottet finner det angeläget att kommittén i lämpligt
sammanhang tar upp den fråga om ett kombinerat stöd- och avgiftsprogram
för gruvnäringens prospekteringsverksamhet som har aktualiserats i motion
1987/88:N280 (s). Något uttalande av riksdagen i detta ämne anser utskottet
dock inte vara motiverat. Därför avstyrks motionen.

Industrimineral

Förbrukningen av kvalificerade industrimineral i Sverige är förhållandevis
stor och ökar stadigt. Däremot är den svenska produktionen av industrimineral
i jämförelse med geologiskt likartade länder, t.ex. Finland och Canada, av
liten omfattning. Sverige är därför för många viktiga mineral i mycket stor
utsträckning beroende av import.

NU 1987/88:21

Produktionen av kvalificerade industrimineral omfattar i huvudsak apatit,
dolomit, flusspat, fältspat, kalksten, krita, kvarts och kvartssand, kvartsit,
kyanit, olivin, svavelkis och talk. Den består till största delen av mindre
förädlade produkter, varför de högsta kvaliteterna ofta måste importeras.
Produktionen är i huvudsak lokaliserad till södra och mellersta Sverige.
Industrimineral utgör viktiga insatsvaror i en rad svenska industrigrenar.

I motion 1987/88:N215 (vpk) begärs åtgärder för undersökning och
utvinning av industrimineral i Örebro län. Förbrukningen av industrimineral
ökar alltmer, säger motionären. Det finns stora möjligheter till en utveckling
på industrimineralområdet. Men en sådan förutsätter en fortsatt forskning.

Genom programmet för utökad prospektering kanaliseras ekonomiska
resurser till bl.a. prospektering efter industrimineral. NSG satsar även
betydande egna resurser på sådan prospektering. Projekt inom industrimineralsektorn
svarar i dag för omkring 15 % av NSG:s totala prospektering.

NSG har under åren 1986 och 1987 genomfört en regional prospektering
efter industrimineral i Bergslagen. Projektet, som har NSG och Bergslagsdelegationen
som huvudmän, syftar till att identifiera objekt i bl.a. Örebro län
med så goda ekonomiska förutsättningar att detaljundersökningar är motiverade.
För närvarande håller prospekteringsresultaten på att utvärderas. En
slutrapport med förslag till detaljundersökningar av enskilda objekt skall
enligt vad utskottet har erfarit läggas fram inom några månader.

STU satsar under perioden 1985-1990 totalt 25 milj. kr. på forskning och
utveckling inom industrimineralområdet. Näringslivet beräknas under perioden
tillskjuta ungefär samma belopp. Den totala satsningen uppgår därför till
omkring 50 milj. kr. Programmet är inriktat på teknik för framställning och
användning av kvalificerade industrimineral med tonvikt på användaranpassning.
Industrimineralföretag som är verksamma i bl.a. Örebro län
kommer, har utskottet upplysts om, att få del av dessa utvecklingsinsatser.

Utskottet finner inte skäl att, som begärs i motion 1987/88:N215 (vpk),
förorda ett uttalande av riksdagen om undersökning och utvinning av
industrimineral i Örebro län. Som nyss har nämnts omfattas Örebro län av
den regionala prospektering efter industrimineral som NSG genomför.
Motionen avstyrks alltså.

Legeringsmetaller

Tre motionsyrkanden gäller legeringsmetaller, nämligen vanadin och
mangan.

Vanadin är en viktig legeringsmetall för stålframställning. Stålet ges ökad
hållfasthet, smidbarhet, elasticitet och värmebeständighet genom tillsats av
vanadin. För vissa slag av kvalitetsstål, speciellt stål för en del krigsmateriel,
är metallen nödvändig. Överstyrelsen för civil beredskap bedömer vanadin
som en känslig råvara från försörjningsberedskapssynpunkt.

Vanadin förekommer sällan i större koncentrationer i jordskorpan. Det
utvinns därför i regel som biprodukt till andra komponenter i råvaran.
Produktion av ferrovanadin sker vanligen via vanadinhaltig slagg och
vanadinpentoxid. Efterfrågan på ren vanadinmetall är mycket begränsad och
avser främst forskningsändamål.

NU 1987/88:21

De länder som har de största upptäckta vanadintillgångarna och som också
dominerar världsproduktionen är Sydafrika och Sovjetunionen. I Sverige
förekommer inte någon brytning av vanadinförekomster för närvarande.
Inte heller sker någon produktion av vanadin baserad på importerade
råvaror.

NSG slutförde år 1984 en utvärdering av förutsättningarna för exploatering
av en vanadinfyndighet i Sumåssjön i Hudiksvalls kommun. I samband
därmed studerade nämnden flera olika produktionsalternativ för utvinning
av vanadinet. Ett av dessa var framställning av vanadinhaltig slagg genom
förblåsning av råjärnet i samband med SSAB:s ståltillverkning. Enligt NSG
förelåg det vid tidpunkten för utvärderingen varken ekonomiska eller
tekniska förutsättningar för en vanadinframställning enligt något av de
undersökta alternativen.

I motion 1987/88:N223 (s) föreslås att riksdagen skall uttala sig för en ny
prövning av förutsättningarna för brytning av vanadin i Gruvberget (Sumåssjön)
i Hälsingland. Yrkandet i motion 1987/88:N281 (m) har samma syfte. I
båda motionerna hänvisas till den utvärdering som gjordes år 1984. Sverige
har ett stort behov av att undvika import från Sydafrika, sägs det i motion
1987/88:N223 (s). Från nationell synpunkt är en vanadinproduktion
önskvärd, uttalas det i motion 1987/88:N281 (m).

Frågan om brytning av en vanadinfyndighet i Hudiksvalls kommun har
varit aktuell i riksdagen vid ett antal tillfällen. Fyndigheten var föremål för
uppmärksamhet under våren 1985. I samband härmed uttalade näringsutskottet
(NU 1984/85:20 s. 16) att en inhemsk utvinning av vanadin var
önskvärd dels av försörjningsskäl, dels av sysselsättningsskäl. Ifrågavarande
motion (m) avstyrktes. Utskottet hänvisade till att NSG:s utvärdering gav vid
handen att fyndigheten då inte bedömdes kunna exploateras av tekniska och
ekonomiska skäl men att den var potentiellt mycket intressant. Projektet
skulle följas upp.

Utskottet har erfarit att SS AB under våren 1988 kommer att färdigställa en
utredning rörande en anläggning för framställning av s.k. vanadinslagg.
SS AB :s styrelse har emellertid ännu ej fattat beslut om eventuell investering i
en anläggning. Genom metoden med s.k. förbehandling av råjärn skulle
vanadin kunna erhållas via vanadinslaggen. Vanadinslig från Sumåssjön kan
enligt SSAB:s bedömningar endast bli aktuell i ett senare skede, dvs. efter
det att SSAB har säkrat en extern försäljning av vanadinproduktionen från
egna råvarukällor.

Utskottet har med intresse noterat att överväganden pågår rörande en
möjlig vanadinproduktion i Sverige. Mot här angiven bakgrund finner
utskottet inte skäl för riksdagen att uttala sig i ämnet. Utskottet avstyrker de
nu aktuella motionerna.

Den tredje motionen, 1987/88:N217 (vpk), gäller mangan. Stålindustrin är
den dominerande förbrukaren av denna metall, huvudsakligen i form av
ferromangan och ferrokiselmangan. Vissa kvantiteter mangan förbrukas
även i form av manganmetall inom aluminiumindustrin. I motionen framförs
önskemål om att driften vid Basttjärnsgruvan i Ljusnarbergs kommun,
Örebro län, skall återupptas. Järnmalmen i gruvan är av hög kvalitet. Gruvan
innehåller även manganmalm utan inblandning av kalk, heter det i motionen.

NU 1987/88:21

På förslag av näringsutskottet har riksdagen de två senaste åren avslagit
motioner med liknande syfte som den nu aktuella om Basttjärnsgruvan (NU
1985/86:19 s. 11, NU 1986/87:32 s. 22). Utskottet hade erfarit att den nämnda
gruvan innehöll järnmalm med så lågt manganinnehåll att en brytning med
avseende på mangan inte var ekonomiskt lönsam. Vänsterpartiet kommunisternas
företrädare i utskottet reserverade sig till förmån för motionen.

Utskottet kommer till samma slutsats nu och vill därtill foga att marknadsförutsättningarna
för järnmalm för närvarande inte är sådana att en samtidig
utvinning av järnmalm och mangan ter sig ekonomiskt motiverad. Motionen
avstyrks.

Gruvnäringen i Västerbotten

I motion 1987/88:N237 (vpk) begärs förslag av regeringen om ett åtgärdsprogram
för gruvnäringen i Västerbotten. Med den betydelse som gruvnäringen
har för länet måste alla möjliga vägar prövas för att säkerställa en fortsatt
verksamhet, anför motionären.

När utskottet för ett år sedan behandlade och avstyrkte en motion (vpk)
om gruvnäringen i Västerbotten redogjorde utskottet (NU 1986/87:32 s. 25)
för en rad insatser som hade gjorts och planerats såväl från statsmakternas
som från andra intressenters sida. Det framgick av redogörelsen att
betydande statliga insatser hade gjorts i syfte att stimulera gruvnäringen i
Västerbottens län. Det fanns, anförde utskottet, anledning att räkna med att
de förslag från regeringen till nya insatser för landets gruvnäring som
utskottet då tog ställning till även skulle komma Västerbotten till del. Liksom
för övriga delar av landet gällde att satsningar skulle göras på projekt som
bedömdes vara ekonomiskt lönsamma. Något särskilt av riksdagen initierat
åtgärdsprogram för gruvnäringen i Västerbotten fann utskottet inte motiverat.
Vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utskottet reserverade sig
till förmån för motionen. Riksdagen gick på utskottets linje.

NSG är huvudman för den prospektering som finansieras med statsanslag.
NSG:s prospektering syftar till att den statliga gruvegendomen skall utökas
och att brytvärda fyndigheter av metaller och mineral skall komma i
produktion. Av NSG:s egna prospekteringsprojekt har under perioden
1984-1987 nära en femtedel genomförts i Västerbottens län. Något mer än en
fjärdedel av det totala prospekteringsstöd (ca 200 milj. kr.) som under
perioden 1983-1987 beviljats från programmet för utökad prospektering
m.m. har gått till projekt i Västerbottens län.

Boliden Mineral AB har hemställt om bl.a. ett statligt finansiellt stöd för
ett tjugotal gruvprojekt. Ungefär hälften av dessa avser projekt i Västerbottens
län. Vid överläggningar med Boliden har regeringen erbjudit sig att
medverka i finansieringen av företagets gruvprogram genom regionalpolitisk!
stöd samt genom stöd till prospektering och teknikutveckling. Regeringen
har förklarat sig beredd att i en första omgång bevilj a ett stöd på ca 50 milj.
kr. förde fem projekt som ligger först i investeringsprogrammet, bl.a. gruvan
i Kristineberg i Lycksele kommun och undersökningprojekt i Kankberg i
Skellefteå kommun och Petiknäs i Norsjö kommun. Ytterligare stöd om ca 30
milj. kr. kan senare bli aktuellt för främst Kristinebergsgruvan. Övriga

NU 1987/88:21

projekt kommer att prövas i regeringskansliet under den närmaste tiden.

Boliden och staten har vidare i början av år 1988 gått samman i ett nytt
investmentbolag, Sorbinvest AB. Sorbinvest är ett utvecklingsbolag. Det
skall verka för att företag etableras i de regioner i vilka Boliden Mineral har
eller har haft gruvor. I det avtal som har träffats mellan staten och Boliden
anges bl.a. att en viktig uppgift för samarbetet är att Sorbinvest inriktar sin
verksamhet på Västerbottens inland.

Utskottet hänvisar till den redogörelse över insatser för gruvnäringen i
Västerbotten som gjordes förra året och till de ytterligare uppgifter som har
lämnats här. Det kan återigen konstateras att den stora betydelse som
gruvnäringen har för Västerbotten har motiverat betydande statliga satsningar.
Utskottet vill också erinra om att Västerbottens län berörs av de förslag
regeringen har framlagt i proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland. Något särskilt av
riksdagen initierat åtgärdsprogram för gruvnäringen i Västerbotten finner
utskottet inte heller nu motiverat. Utskottet avstyrker motion 1987/88:N237
(vpk).

Zinkverk

De viktigaste användningsområdena för zink är förzinkning, pressgjutning
och framställning av mässing. I Sverige förekommer brytning av zinkhaltig
malm vid ett flertal gruvor. I anslutning till gruvorna anrikas zinkmalmen till
zinkslig. Det sker dock ingen produktion av zinkmetall i Sverige. Boliden AB
äger 50 % av aktierna i det norska Norzink A/S som förädlar huvuddelen av
det svenska företagets produktion av zinkslig.

Scan Dust AB i Landskrona tog år 1984 i bruk en anläggning för
återvinning av bl.a. bly och zink ur avfallsstoft från järn- och stålverk.
Produktionen vid företaget bygger på plasmateknologin. Försöksanläggningen
i Landskrona hade under år 1987 vissa problem särskilt med
återvinningen av zinkmetall, varför man tills vidare av tekniska och
ekonomiska skäl har upphört med zinkåtervinningen.

I motion 1987/88:N216 (vpk) begärs en utredning om anläggning av ett
zinkverk med miljövänlig teknik. Zinkverket föreslås bli lokaliserat till
Örebro län. Sverige, som är Europas största producent av zinkkoncentrat,
har ingen egen produktion av zinkmetall, konstateras det i motionen.

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden (vpk) av
innebörd att ett inhemskt zinksmältverk skulle komma till stånd. Senast
skedde det våren 1987 (NU 1986/87:32 s. 27). Då uttalade utskottet att det
inte fanns skäl för något regeringsinitiativ i frågan. Utskottet räknade med att
regeringen följde utvecklingen av utbuds- och efterfrågesituationen för zink.
Vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utskottet reserverade sig till
förmån för motionen.

Utskottet ser inte heller nu anledning för riksdagen att göra någon särskild
framställning till regeringen i detta ämne. Från bl.a. försörjningsberedskapssynpunkt
är det dock alltjämt av vikt att regeringen noga följer utvecklingen
av utbuds- och efterfrågesituationen för zink. Det svenska deltagandet i den
internationella bly- och zinkstudiegruppen är av betydelse härvidlag. Utskottet
avstyrker sålunda motion 1987/88:N216 (vpk).

NU 1987/88:21

Maringeologisk kartering

NU 1987/88:21

För att tillgodose behovet av underlag för planering av kust- och havsområdens
utnyttjande bedriver SGU en regional kartläggning i skala 1:100 000.
Den maringeologiska jordartskartan visar havsbottnens geologiska uppbyggnad,
de olika sedimenttypernas utbredning, exploaterbara resurser, t.ex.
sand och grus, samt bottenmorfologin.

Bland havsrelaterade verksamheter som ställer krav på en mera planmässig
samordning av olika nyttjandeformer är fiske, vattenbruk, mineralutvinning,
recipientutnyttjande, naturvård, försvar, sjöfart, friluftsliv, fornminnesvård,
energiutvinning och anläggningsverksamhet.

Näringsutskottet behandlade hösten 1987 en motion om sandtäkt på
kontinentalsockeln i Kattegatt (NU 1987/88:4). Därvid lämnades uppgifter
om maringeologisk kartläggning m.m. Utskottet hade också inhämtat (s. 8)
att vidgade kunskaper om bl.a. topografiska, geologiska, hydrografiska och
biologiska förhållanden bedömdes som angelägna av de myndigheter som
deltar i prövningen av ärenden om täkttillstånd enligt lagen (1966:314) om
kontinentalsockeln. Önskemålen gällde inte bara de områden som exploatörerna
närmast var intresserade av utan i hög grad också andra områden, där
motsvarande utvinning kanske skulle kunna genomföras med mindre
skadeverkningar. Den maringeologiska karteringen tillmättes stor betydelse;
från SGU:s sida påpekade man, anförde utskottet, att karteringstakten
med nuvarande resurser är mycket långsam, med ett nytt kartblad vart tredje
år. Specialstudier rörande möjligen exploaterbara resurser betecknades
också som angelägna; sådana studier kräver medverkan från en rad olika
ämnesområden.

Utskottet förutsatte att regeringen skulle noga överväga sådana synpunkter
på förutsättningarna för tillståndsprövningen som de berörda myndigheterna
hade framfört. Detta motiverades, sade utskottet, både av det
industriella och därmed ekonomiska värde som utvinning av sand m.m. på
kontinentalsockeln kan ha och av de starka skyddsintressen som gör sig
gällande.

SGU har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 hemställt om
extra medel för att kunna fördubbla produktionen av maringeologiska
kartor. Denna produktionsökning förutsätter att SGU får anskaffa ett nytt
specialfartyg till en kostnad av ca 10 milj. kr. Den årliga kostnadsökningen
för karteringen har av SGU beräknats till 2,7 milj. kr. Regeringen har inte
funnit utrymme för den begärda utökningen i årets budgetproposition. I det
föregående (s. 4) har återgetts bl.a. några synpunkter från remissinstanser på
SGU:s anslagsframställning. I tre motioner framförs förslag inom detta
ämne.

Ett uttalande av riksdagen om behovet av ett nytt specialfartyg för
maringeologisk kartering begärs i motion 1987/88:N279 (m). Intresset för
våra havsområdens utnyttjande och skydd har ökat väsentligt under senare
år, anför motionären.

Det är oroande att karteringstakten är långsam på grund av bristande

resurser, sägs det i motion 1987/88:N255 (fp). De instanser som har behov av
maringeologisk kartering borde ta ett större ekonomiskt ansvar.

I motion 1987/88:N256 (vpk) begärs åtgärder som syftar till en snabbare
maringeologisk kartering av svensk kontinentalsockel.

Utskottet delar den i dessa motioner uttryckta uppfattningen att det från
flera olika utgångspunkter skulle ha ett betydande positivt värde om den
maringeologiska karteringen kunde bedrivas med större snabbhet än nuvarande
resurser hos SGU medger. Liknande synpunkter har framförts av
ansvariga myndigheter. Utskottet finner det angeläget att regeringen skyndsamt
undersöker möjligheterna att få till stånd en snabbare maringeologisk
kartering. En plan för en sådan bör presenteras för riksdagen senast under
hösten 1988. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande till regeringen
av nu angiven innebörd. Därmed skulle huvudsyftet med motionerna bli
tillgodosett.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Sveriges geologiska undersökning
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 14 punkterna
D 1 och D 2 för budgetåret 1988/89 under tolfte huvudtiteln anvisar

a) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m.
ett reservationsanslag av 75 200 000 kr.,

b) till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett reservationsanslag
av 2 500 000 kr.,

2. beträffande bergsstaten

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 14 punkt
D 3 till Bergsstaten för budgetåret 1988/89 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 3 710 000 kr.,

3. beträffande medel för prospektering m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 14 punkt
D 4 momenten 1 och 2

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens
gruvegendom verksamhet som innebär åtaganden om högst
33 150 000 kr. för budgetåret 1989/90, 21 550 000 kr. för budgetåret
1990/91 och 14 000 000 kr. för budgetåret 1991/92,

b) till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret
1988/89 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
45 580 000 kr.,

4. beträffande förvaltning av statens gruvegendom

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 14 punkt
D 5 till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret
1988/89 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
6 278 000 kr.,

5. beträffande havsresursverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bilaga 14 punkt

NU 1987/88:21

D 6 för budgetåret 1988/89 under tolfte huvudtiteln till Delegationen
för samordning av havsresursverksamheten anvisar ett reservationsanslag
av 2 660 000 kr.,

6. beträffande handläggning av prospekteringsanslaget
att riksdagen avslår motion 1987/88:N305 yrkande 13,

7. beträffande program för utökad prospektering m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:N258,

8. beträffande utvecklingsprogram för gruvnäringen
att riksdagen avslår motion 1987/88:N257 yrkande 1,

9. beträffande statsägt metallbolag

att riksdagen avslår motion 1987/88:N257 yrkande 2 och motion
1987/88:N262 yrkande 2,

10. beträffande nationellt program för stålindustrin
att riksdagen avslår motion 1987/88:N262 yrkande 1,

11. beträffande stöd- och avgiftsprogram
att riksdagen avslår motion 1987/88:N280,

12. beträffande industrimineral

att riksdagen avslår motion 1987/88:N215,

13. beträffande vanadin

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:N223 och 1987/88.N281,

14. beträffande Basttjärnsgruvan

att riksdagen avslår motion 1987/88:N217,

15. beträffande åtgärdsprogram för gruvnäringen i Västerbotten
m. m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:N237,

16. beträffande zinkframställning

att riksdagen avslår motion 1987/88:N216,

17. beträffande maringeologisk kartering

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:N255, 1987/
88:N256 och 1987/88:N279 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Stockholm den 3 mars 1988
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson
(s), Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten
Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson (vpk), Gudrun Norberg (fp), Lars
Ahlström (m) och Mats Lindberg (s).

NU 1987/88:21

Reservationer

NU 1987/88:21

1. Handläggning av prospekteringsanslaget (mom. 6)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Utskottet
finner” och slutar på s. 9 med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att NSG:s ställning och frågor
rörande handläggningen av det statliga prospekteringsanslaget bör utredas.
En första utgångspunkt bör därvid vara att NSG:s uppgifter renodlas till att
enbart omfatta förvaltningen av statens gruvegendom. Den nuvarande
ordningen enligt vilken NSG delvis fördelar medel till egen prospekteringsverksamhet
i konkurrens med enskilda företag finner utskottet olämplig.
Fördelningen av prospekteringsanslaget bör anförtros åt en opartisk instans.

I detta sammanhang bör också övervägas huruvida förvaltningen av statens
gruvegendom kan läggas på annan myndighet. Regeringen bör föranstalta
om en utredning av de här nämnda förhållandena. Det kan lämpligen ske
genom tilläggsdirektiv till utredningen om mineralråvarornas marknadsförutsättningar
(I 1987:01). Förslag till förändringar i här nämnt avseende bör
kunna prövas av riksdagen vid nästa års budgetbehandling. Riksdagen bör
göra ett uttalande av nu angiven innebörd. Utskottet tillstyrker således
motion 1987/88:N305 (m) i här behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande handläggning av prospekteringsanslaget
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Program för utökad prospektering m.m. (mom. 7)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Sorn redan”
och slutar med ”motion 1987/88:N258 (vpk)” bort ha följande lydelse:

En förutsättning för en uthållig gruv- och metallindustri är att prospekteringsverksamheten
kan hållas på en hög nivå. Utskottet anser, i likhet med
vad som anförs i motion 1987/88:N258 (vpk), att prospekteringen i landet
måste intensifieras avsevärt. Likaså är det nödvändigt med en utökad
karteringsverksamhet. Stora brister föreligger i karteringsarbetet. En förändring
bör ske omgående. För att utvecklingen inom näringen skall ledas åt
rätt håll krävs en ökad statlig styrning. Det pågående treårsprogrammet för
utökad prospektering bör tillföras ytterligare 140 milj. kr. Dessa medel bör
användas för kartering och prospektering. Utskottet tillstyrker således här
behandlad del av motion 1987/88:N258 (vpk).

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande program för utökad prospektering m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N258 till Program för
utökad prospektering m.m. för budgetåret 1988/89 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 140 000 000 kr.

3. Utvecklingsprogram för gruvnäringen (mom. 8)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motion 1987/88:N257 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion 1987/88:257 (vpk) uttryckta uppfattningen att
det krävs en ny offensiv politik med kraftfulla insatser från samhällets sida för
att den svenska gruvindustrin skall kunna överleva och fortsätta att
utvecklas. Medlen för att nå detta mål bör utformas med utgångspunkt i de
synpunkter som formuleras i motionen. Samhällelig kontroll över prospekteringen,
nationalisering av mineralförekomsterna och samhälleliga initiativ
till vidareförädling och till vidgat handelsutbyte är betydelsefulla inslag i
planeringen. Denna måste i sin helhet styras av samhällsekonomiska
överväganden och präglas av ett internationellt perspektiv. Inga nedläggningar
skall få genomföras innan en samhällsekonomisk bedömning har
gjorts. En offensiv järnmalmspolitik bör ha som mål att både Dannemoragruvan
och Grängesbergsgruvan ges möjligheter till fortsatt verksamhet. För
LKAB är det väsentligt att de ensidigt företagsekonomiska lönsamhetsbedömningar
frångås som hindrar en offensiv inriktning av verksamheten.
Bolidenbolagets beteende den senaste tiden ger ytterligare stöd för motionärernas
krav på att dess tillgångar skall nationaliseras. Utskottet föreslår att
riksdagen gör ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd. Därmed
blir önskemålet i motion 1987/88:N257 (vpk) helt tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande utvecklingsprogram för gruvnäringen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N257 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Statsägt metallbolag (mom. 9)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
gör” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Ägarförhållandena utgör ett kraftigt hinder mot en önskvärd expansion
och vitalisering av såväl gruvnäringen som stålindustrin. Att viktiga naturtillgångar
bör ligga i samhällets händer är en grundsats som tidigare har haft
starkt stöd hos det socialdemokratiska partiet. Genom åtgärder som tillför
staten initiativet inom hela gruvsektorn och inom stålindustrin borde det vara
möjligt att skapa förutsättningar för att dessa näringar kan återta och
förstärka sin position bland de svenska basnäringarna.

Som föreslås i motionerna 1987/88:N257 (vpk) och 1987/88:N262 (vpk) bör

NU 1987/88:21

regeringen ta erforderliga initiativ för att ett statsägt svenskt metallbolag
baserat på de olika gruvbolagen samt stål- och smältverken skall kunna
bildas.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande statsägt metallbolag
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N257 yrkande 2 och
motion 1987/88:N262 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

5. Nationellt program för stålindustrin (mom. 10)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

De strukturåtgärder som har vidtagits inom stålindustrin är bara ägnade att
möjliggöra för företagen att överleva på kort sikt. Det är därför angeläget att
det snarast påbörjas en planering av stålindustrin inför 1990-talet. Denna
planering skall utgå från samhällsekonomiska riktlinjer. Statsmakterna skall
inte återigen komma in för sent, när skadan redan är skedd. En sådan plan
som här förordas är nödvändig inte minst för alla bruksorter.

Utskottet anser således att riksdagen bör följa förslaget i motion 1987/
88:N262 (vpk) och begära att regeringen låter utarbeta ett nationellt program
för stålindustrin inför 1990-talet. Målet skall vara att ge Sverige en slagkraftig
stålindustri inriktad på grundläggande nationella behov. En integrering av
stål- och verkstadsindustrierna bör åstadkommas. Processutvecklingen inom
stålindustrin skall i första hand inriktas på att minska energiåtgången,
förbättra arbetsmiljön och den yttre miljön samt möjliggöra att den svenska
malmen förädlas inom landet. Ytterligare mål för programmet utvecklas
närmare i nyssnämnda motion, som alltså tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande nationellt program för stålindustrin
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N262 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Industrimineral (mom. 12)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1987/88:N215 (vpk) är marknaden för industrimineral
mycket utvecklingsbar. Det finns flera intressanta fyndigheter av industrimineral
i Örebro län. En ökad satsning på detta produktområde skulle kunna
leda till minskad import av industrimineral och ökad sysselsättning. Utskottet
anser att ytterligare insatser bör göras för undersökning och utvinning av
industrimineral i Örebro län. Riksdagen bör uttala sig för att så sker.

NU 1987/88:21

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande industrimineral
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N215 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Basttjärnsgruvan (mom. 14)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet
kommer” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Som motionären påpekar finns det nu starka skäl för att Basttjärnsgruvan
åter skall öppnas. Järnmalmen är av hög kvalitet. Vidare skulle en
manganproduktion minska beroendet av manganmalm från andra länder,
bl.a. Sydafrika, samt skapa nya arbetstillfällen i Ljusnarbergs kommun.
Motion 1987/88:N217 (vpk) tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande Basttjärnsgruvan

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N217 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Åtgärdsprogram för gruvnäringen i Västerbotten m.m.
(mom. 15)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet
hänvisar” och slutar med ”motion 1987/88:N237 (vpk)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den oro för utvecklingen av gruvnäringen i Västerbotten
som kommer till uttryck i motion 1987/88:N237 (vpk). I vissa kommuner
utgör gruvarbete ett dominerande inslag i industrisysselsättningen. En
ytterligare nedläggning av gruvor skulle innebära svåra problem. Detta är
dock vad som hotar i och med att malmbasen i länet sviktar. Den
utpressningsverksamhet som Bolidenbolaget utövat mot regeringen har
aktualiserat frågan om staten skall ta det fulla ansvaret för gruv- och
mineralnäringen. Utskottet ställer sig positivt till förslaget i motion 1986/
87:N237 (vpk) att ett åtgärdsprogram för gruvnäringen i Västerbotten skall
utarbetas och genomföras. Regeringen bör, i enlighet med vad som begärs i
motionen, snarast ta erforderliga initiativ till att ett sådant program kommer
till stånd.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande åtgärdsprogram för gruvnäringen i Västerbotten
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N237 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:21

9. Zinkframställning (mom. 16)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
ser” och slutar med ”motion 1987/88.N216 (vpk)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att den zinkmalm som utvinns i
Sverige också bör förädlas inom landet. Detta är angeläget från både
försörjnings- och sysselsättningssynpunkt. Utskottet vill framhålla att det är
nödvändigt att alla uppslag som kan ge sysselsättning tas till vara. Etablering
av ett zinkverk i Örebro län är ett sådant uppslag av stort intresse.

Den utvinning av zink som förekommer utomlands är ofta förenad med
betydande miljöproblem. Det är därför viktigt att välja en från miljömässig
synpunkt lämplig teknik för zinkframställning. Ekonomiska synpunkter och
möjligheter till småskalighet bör emellertid också vara avgörande för
teknikvalet.

Motion 1987/88:N216 (vpk) bör tillgodoses genom ett uttalande av
riksdagen med den innebörd som utskottet här har angivit.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande zinkframställning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N216 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande
Zinkframställning (mom. 16)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anför:

Världens metallindustri - såväl gruvorna som smältverken - har genomgått
några kritiska år, med låg efterfrågan och sjunkande prisnivåer för nästan
alla basmetaller. Under år 1987 har bilden ljusnat något för bl.a. guld, silver,
koppar och bly. För zink däremot har pris- och efterfrågebilden förblivit
dålig.

Att det i Sverige skulle uppföras ett zinkverk är i och för sig ett intressant
uppslag. Den förordade placeringen i Örebro län är motiverad från
råvarusynpunkt. Zinkindustrins ekonomiska situation i dag är dock tyvärr
inte sådan att det går att få ett nytt zinkverk räntabelt. Ett sådant skulle
behöva stora årliga subventioner för att anläggnings- och rörelsekapitalet
skulle kunna förräntas. Dessutom är ett zinkverk - byggt med i dag känd
teknik - miljömässigt utomordentligt svårt att inpassa i Örebro län, som
redan har miljöstörande industri inom sina landamären.

Förslaget om ett nytt zinkverk i Örebro län är därför orealistiskt och bör
avslås av riksdagen, trots att syftet därmed är värt all respekt.

NU 1987/88:21

Innehåll NU 1987/88:21

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Uppgifter i anslutning till motionerna 4

Utredning om marknadsförutsättningar för mineralråvaror 4

Maringeologisk kartering 4

Uppgifter om mineralbranschen 5

Stålmarknaden 6

Utskottet 7

Inledning 7

Myndighetsanslagm. m 8

Program för utökad prospektering m. m 9

Övergripande frågor inom mineral-och stålområdena 9

Prospekteringsverksamheten m.m 11

Stöd-och avgiftsprogram 11

Industrimineral 11

Legeringsmetaller 12

Gruvnäringen i Västerbotten 14

Zinkverk 15

Maringeologisk kartering 16

Hemställan 17

Reservationer 19

1. Handläggning av prospekteringsanslaget (m, fp, c) 19

2. Program för utökad prospektering m. m. (vpk) 19

3. Utvecklingsprogram för gruvnäringen (vpk) 20

4. Statsägt metallbolag (vpk) 20

5. Nationellt program för stålindustrin (vpk) 21

6. Industrimineral (vpk) 21

7. Basttjärnsgruvan (vpk) 22

8. Åtgärdsprogram för gruvnäringen i Västerbotten m. m. (vpk) 22

9. Zinkframställning (vpk) 23

Särskilt yttrande 23

Zinkframställning (fp) 23

gotsb Stockholm 1988 14812