Näringsutskottets betänkande
1987/88:19

om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/
88:64 delvis)

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland, bilaga 5 (industridepartementet)
avsnitten D och F (s. 52-54), vilka gäller upprättande av ett borrkärnearkiv
resp. ändrad verksamhet vid Temu Interactor AB,

dels - helt eller delvis - fem motioner som har väckts med anledning av
proposition 1987/88:64,

dels - helt resp. delvis - två motioner från allmänna motionstiden rörande
undersökning av gamla borrkärnor resp. upprättande av ett järnsvampsverk i
Bergslagen.

Övriga delar av propositionen behandlas av utbildningutskottet (UbU
1987/88:9), trafikutskottet (TU 1987/88:9), jordbruksutskottet (JoU 1987/
88:15) och arbetsmarknadsutskottet (AU 1987/88:14).

Förslag i budgetpropositionen om mineralförsörjning m.m. och ytterligare
motioner från allmänna motionstiden på detta ämnesområde behandlar
utskottet i ett annat betänkande (NU 1987/88:21).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om inrättande av ett centralt
borrkärnearkiv och om ändrade riktlinjer m.m. för det statsägda teknikupphandlingsföretaget
Temu Interactor AB. En motion (m) om att ny teknik
skall användas för undersökning av gamla borrkärnor avstyrks med hänvisning
till pågående utvecklingsarbete. Likaså avstyrks ett yrkande (m) om att
Temu Interactor AB skall avvecklas. I båda fallen har reservation (m)
avgetts.

Fyra motioner (s; c; vpk) om prospektering och gruvbrytning i Bergslagen
avstyrks. Utskottet erinrar om pågående och planerade prospekteringsinsatser
av berörda myndigheter. Beträffande fortsatt gruvbrytning i Grängesbergsgruvan
hänvisar utskottet till ett ställningstagande av riksdagen i slutet
av år 1987.1 en reservation (c) föreslås riksdagen anvisa ytterligare 9 milj. kr.
för insatser inom mineral- och prospekteringsområdet i Bergslagen. I en

1987/88:19

1 Riksdagen 1987188.17sami. Nr 19

annan (vpk) begärs att staten skall medverka i investeringar för fortsatt
gruvdrift i Grängesberg.

Andra motionsyrkanden inom mineralområdet som avstyrks och följs upp
i reservationer (vpk) gäller fortsatt drift av SSAB:s elektrostålverk i
Borlänge och anläggning av ett järnsvampsverk i Bergslagen.

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (vpk) om ansvar för sysselsättningsskapande
åtgärder och hänvisar till kommande behandling av näringspolitiska
frågor. En reservation (vpk) föreligger.

Också frågor om småföretagen och om de regionala utvecklingsfonderna
skall tas upp i andra sammanhang. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet
här aktuella yrkanden (c) inom detta ämnesområde. De borgerliga partierna
kräver i en reservation att regeringen skall återkomma med förslag till
åtgärder som förbättrar småföretagens villkor.

Propositionen

Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av industriminister Thage G
Peterson - följande under här angivna rubriker:

D. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. (s. 52 f.)

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering
m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 3 500 000 kr.

F. Teknisk utveckling m.m. (s. 54)
att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer föredragande statsrådet har
föreslagit för verksamheten vid Temu Interactor AB,
att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört i fråga om
användningen av en del av det statliga kapital som har tillförts Temu
Interactor AB.

Förslagens huvudsakliga innebörd

Det föreslagna anslaget till Sveriges geologiska undersökning är avsett att
täcka engångskostnader för upprättande av ett centralt borrkärnearkiv i
Malå.

Temu Interactor AB, vars verksamhet hittills har omfattat hela landet,
avses i fortsättningen koncentrera sin verksamhet till de fyra nordligaste
länen. Dess uppgift blir att identifiera och analysera kommersiellt utvecklingsbara
resultat av forsknings- och utvecklingsprojekt samt medverka till
att sådana projektresultat kan exploateras. En mindre del av Temu
Interactors kapital skall få användas till minoritetsandelar i projekt.

NU 1987/88:19

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1987188:64 och
behandlas här är följande:

1987/88:A20 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

I. som sin mening ger regeringen till känna att det ”nya” statliga
Gruvbolaget för Grängesbergsgruvan skall vara ett utvecklingsbolag och att
verksamheten med gruvbrytning skall sträcka sig efter 1991,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
regeringens, SSAB:s och storföretagens ansvar att anordna arbetstillfällen i
Borlängeregionen och i Bergslagen,

6. hos regeringen begär åtgärder för att förlänga driften vid i första hand
det nedläggningshotade Elektrostålverket i SSAB Domnarvet,

II. hos regeringen begär förslag om att Mellanfonden och Statsföretag ges
nya uppgifter för att skapa arbeten och regional balans i Bergslagen enligt
vad i motionen anförs.

1987/88:A21 av Birgitta Hambraeus (c) och Karl Boo (c) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att prospekteringsverksamheten
bör öka i och i närheten av Bergslagens gruvorter och fortsatt
fosfatproduktion utredas,

2. som sin mening ger regeringen till känna att de regionala utvecklingsfonderna
i Bergslagen och norra Sveriges inland bör få större frihet.

1987/88:A28 av Alf Wennerfors m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (6) att
riksdagen, med avslag på regeringens förslag beträffande Temu Interactor
AB, som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
bolagets verksamhet.

1987/88:A29 av Börje Hörnlund m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
småföretagsamhetens betydelse för en utveckling av näringsstrukturen i
regionalt utsatta områden,

11. till statliga gruvbolaget (SSAB Gruvor AB) på tilläggsbudget för
budgetåret 1987/88 anvisar 9 000 000 kr. för insatser inom mineral- och
prospekteringsområdet i Bergslagen i enlighet med vad som anförs i
motionen.

1987/88:N15 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att
verksamheten vid SGAB:s enhet i Håksberg säkerställs.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1987/88:N222 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undersökning av gamla
borrkärnor med ny teknik.

NU 1987/88:19

1987/88:N246 av Karl-Erik Persson m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för
att upprätta ett järnsvampsverk i Bergslagen.

Utskottet

Inledning

Förslagen i proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i
delar av Bergslagen och norra Sveriges inland hör hemma inom fem
departements verksamhetsområden. Regeringens förslag är föranledda av
den strukturomvandling inom gruv- och stålnäringarna som har ägt rum
under det senaste decenniet och som fortfarande pågår. Strukturomvandlingen
har inneburit och kommer att innebära att sysselsättningen i de
berörda områdena minskar. De åtgärder som föreslås i propositionen syftar
bl.a. till att motverka negativa effekter av ett minskat personalbehov vid
Domnarvets järnverk i Borlänge samt av nedläggning av gruvbrytningen i
Grängesberg i Ludvika kommun och i Stekenjokk i Vilhelmina kommun.
Ytterligare ett syfte är att förutsättningarna för utveckling i norra Sveriges
inland skall förbättras.

Näringsutskottet behandlar här förslag från industridepartementet inom
områdena mineralförsörjning m.m. och teknisk utveckling m.m. Det gäller
dels inrättande av ett centralt borrkärnearkiv i Malå i Västerbottens län, dels
ändrade riktlinjer för det av staten ägda Temu Interactor AB.

Utskottet tar först upp frågan om ett centralt borrkärnearkiv. Därefter
kommer utskottet in på frågor om prospektering och gruvdrift, m.m.
Förslaget om Temu Interactor behandlas därefter. I de två sista avsnitten tar
utskottet ställning till motionsyrkanden om vissa ansvarsfrågor och om
småföretag.

Centralt borrkärnearkiv

Borrkärnor är prover från berggrunden som har tagits ut för prospekteringsändamål
eller för att berggrunden av andra skäl skall kunna undersökas.
Gruvföretag och prospekterande organisationer är restriktiva när det gäller
att behålla borrkärnor. Vid ingenjörstekniska projekt kastas ofta borrkärnorna
när projektet är genomfört. Det finns, anförs det i propositionen
(s. 53), en uppenbar risk för att ett kortsiktigt handlande kan leda till att för
framtiden värdefulla borrkärnor med tillhörande dokumentation går förlorade.
Borrkärnor finns i förråd på många olika platser i landet. Genom att ett
centralt nationellt borrkärnearkiv inrättas kan värdefullt geologiskt undersökningsmaterial
som annars skulle gå förlorat tas till vara. Detta skulle
avsevärt underlätta en användning av borrkämorna i prospektering, vid den
geologiska kartering och dokumentation som Sveriges geologiska undersökning
(SGU) bedriver samt i forskning och utbildning.

I propositionen föreslås att SGU under innevarande budgetår skall få i
uppdrag att svara för uppbyggnad och drift av ett centralt nationellt
borrkärnearkiv och beviljas medel för de inledande arbetena. Borrkärnear -

NU 1987/88:19

kivet skall förläggas till Malå i Västerbottens län. För täckande av engångskostnader,
bl.a. inköp av utrustning, föreslår regeringen att riksdagen på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 3,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Frågan
om anslag till den fortsatta driften av borrkärnearkivet har regeringen tagit
upp i 1988 års budgetproposition. Den frågan behandlar utskottet i betänkandet
NU 1987/88:21.

I motion 1987/88:N222 (m) från allmänna motionstiden begärs ett
uttalande av riksdagen om undersökning av gamla borrkärnor med hjälp av
ny teknik. Någon total och effektiv avkänning av borrkärnornas innehåll har
tidigare inte varit möjlig, sägs det i motionen. Uppdrag borde lämnas att
ytterligare undersöka gamla borrkärnor med ny och effektiv teknik.

I det centrala borrkärnearkiv som avses komma till stånd skall samlas
borrkärnor som nu finns i ett antal förråd på olika platser i landet. Det
befintliga borrkärnebeståndet behöver härvid gallras. Som ett led i planeringen
av en sådan gallring undersöker, enligt vad utskottet har erfarit, SGU
tillsammans med bl.a. nämnden för statens gruvegendom (NSG) förutsättningarna
för att ny teknik i form av s.k. borrkärnescanning skall kunna
utnyttjas. Denna teknik innebär att de olika beståndsdelarna i en borrkärna
kan analyseras automatiskt. Genom ett forsknings- och utvecklingsprojekt
som styrelsen för teknisk utveckling (STU) finansierat har ett system för
borrkärnescanning utarbetats. Ytterligare utvecklingsarbete krävs.

Inrättandet av det centrala nationella borrkärnearkivet medför att värdefullt
geologiskt material som annars skulle ha gått förlorat kommer att
bevaras. Det möjliggör en ytterligare undersökning av borrkärnorna.
Utskottet noterar att berörda myndigheter undersöker förutsättningarna för
att utnyttja modern teknik för detta ändamål. Det torde således finnas
anledning att räkna med att den moderna tekniken kommer att tillämpas när
den är färdigutvecklad och bedöms vara kostnadseffektiv. Mot denna
bakgrund ser utskottet inte skäl för riksdagen att uttala sig i ämnet. Utskottet
avstyrker därför motion 1987/88:N222 (m).

Prospektering, gruvdrift, m.m.

Förslag om prospektering och gruvbrytning lämnas i fyra motioner.

I motion 1987/88:N15 (s) föreslås riksdagen uttala sig om vikten av att den
verksamhet som Sveriges Geologiska AB (SGAB) bedriver i Håksberg i
Ludvika kommun säkerställs. Enheten i Håksberg är den enda kvarvarande
prospekteringsenheten i Bergslagen, påpekar motionärerna. På grund av
minskande prospektering riskerar denna enhet att slås ut. Det föreslås att
prospekteringen skall effektiviseras och att nya resurser skall tillföras denna
verksamhet i Bergslagen. Konkreta projekteringsförslag inom områdena
basmetall, legeringsmetall och ädelmetall framläggs för fyraårsperioden
1988-1991. Kostnaden för projekten skulle enligt motionärerna uppgå till 7
milj. kr. per år.

I motion 1987/88:A21 (c) begärs att prospekteringsverksamheten skall
utökas i och i närheten av Bergslagens gruvorter och att förutsättningarna för
en fortsatt fosfatproduktion skall utredas. Fosfat skulle, anför motionärerna,

NU 1987/88:19

kunna utvinnas från slagg i anslutning till Grängesbergsgruvan.

De två återstående här behandlade motionerna har i nu aktuell del sin
utgångspunkt i verksamheten vid Grängesbergsgruvan. Efter beslut av
riksdagen i slutet av förra året (prop. 1987/88:25, NU 1987/88:12, rskr.
1987/88:112) har staten från SSAB Svenskt Stål AB övertagit SSAB:s
gruvrörelse i Grängesberg med sikte på en successiv avveckling av verksamheten
till utgången av år 1991. Ett nytt bolag, Grängesbergs Gruvor AB,
bildades strax efter det att riksdagen godkänt ett avtal mellan staten och
SSAB om överlåtelse av SSAB Gruvor AB till staten.

Riksdagen uppmanas i motion 1987/88:A29 (c) att till det statliga
gruvbolaget på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88 anvisa 9 milj. kr. för
insatser inom mineral- och prospekteringsområdet i Bergslagen. Bolaget
skulle få ansvar för att kunskap och kompetens inom mineral- och prospekteringsområdet
i Bergslagen bibehålls. I motion 1987/88:A20 (vpk) begärs att
det nya statliga gruvbolaget för Grängesbergsgruvan skall bli ett utvecklingsbolag
och att verksamheten med gruvbrytning skall sträcka sig efter år 1991.

NSG är huvudman för den prospektering som finansieras med statsanslag.
SGAB, som är ett av staten ägt geokonsultföretag, medverkar i det praktiska
genomförandet av en stor del av NSG:s prospekteringsinsatser. SGAB har
våren 1987 förvärvat LKAB Prospektering AB och bildat dotterbolaget
SGAB Prospektering AB, med verksamhet i Håksberg. NSG bedriver sedan
tre år en systematiskt upplagd prospektering i Bergslagen med inriktning på
komplexa sulfidmalmer (basmetaller), guld och industrimineral. I flera av de
områden som nämns i motion 1987/88:N15 (s) genomför NSG för närvarande
detaljundersökningar.

Utskottet har erfarit att NSG planerar en betydande prospekteringsverksamhet
i Bergslagen. Genom att övertaga prospekteringsmaterial från
LKAB får NSG ytterligare underlag för insatser i de områden som
motionärerna nämner. NSG planerar att börja bearbeta materialet under år
1988 och sedan gå vidare med prospekteringsarbete år 1989. För dessa
arbeten skall enligt uppgift från NSG personal från SGAB Prospektering
AB:s kontor i Håksberg sysselsättas.

Mot den här angivna bakgrunden anser utskottet att önskemålen i motion
1987/88:N 15 (s) väsentligen kan tillgodoses utan något särskilt initiativ av
riksdagen. Likaså ligger de angivna planerna på prospekteringsverksamhet i
Bergslagen till en del i linje med vad som anförs i motionerna 1987/88: A21 (c)
och 1987/88:A29 (c). Utskottet anser dock inte att - vilket förordas i den
sistnämnda motionen - ytterligare medel nu skall anvisas till det nya statliga
gruvbolaget för insatser inom mineral- och prospekteringsområdet. Det är
enligt utskottets uppfattning inte heller motiverat att ansvarsfördelningen
mellan gruvbolaget och berörda myndigheter ändras.

Beträffande fosfatproduktion har utskottet inhämtat att förutsättningarna
för en sådan utreds inom Grängesbergs Gruvor Utvecklings AB, ett
dotterbolag till det statliga gruvbolaget. Utvecklingsbolaget skall arbeta med
vidareutveckling av lokalt initierade projekt med stöd av medel från såväl
SSAB som staten. Utskottet kan liksom när frågan behandlades för tre
månader sedan inte biträda yrkandet - nu framfört i motion 1987/88:A20

NU 1987/88:19

(vpk) - om åtgärder som syftar till en fortsatt gruvbrytning i Grängesberg
efter år 1991. Av det anförda framgår att utskottet avstyrker de här
behandlade delarna av motionerna 1987/88:N15 (s), 1987/88:A21 (c),
1987/88:A29 (c) och 1987/88:A20 (vpk).

SS AB :s elektrostålverk i Borlänge

Den åtgärdsplan som SSAB:s styrelse antog våren 1987 innebär bl.a. en
koncentration mot malmbaserad metallurgisk produktion av stål. Ett inslag i
denna plan är att bolagets skrotbaserade elektrostålverk vid Domnarvet i
Borlänge skall stängas år 1989.

I motion 1987/88:A20 (vpk) krävs att riksdagen hos regeringen skall
begära åtgärder syftande till att driften skall förlängas vid det nedläggningshotade
elektrostålverket i Domnarvet. Detta verk borde få vara i drift under
hela sin tekniska livslängd, anför motionärerna. Livslängden borde sträcka
sig flera år in på 1990-talet.

Utskottet vill understryka att tunnplåtsproduktion utgör den väsentligaste
delen av SSAB:s framtida verksamhet. Samtidigt som produktionen av
elektrostål avvecklas kommer SSAB att på tunnplåtsområdet genomföra ett
investeringsprogram på ca 600 milj. kr. i Domnarvet. Utskottet ser inte några
skäl för riksdagen att i detta sammanhang uttala sig om SSAB:s planerade
strukturförändringar. Det finns anledning att påminna om att de åtgärder
som nu föreslås i propositionen bl.a. är avsedda att motverka de negativa
effekterna av strukturförändringarna i Domnarvet. Utskottet avstyrker här
behandlad del av motion 1987/88:A20 (vpk).

Järnsvampsverk

I motion 1987/88:N246 (vpk) begärs att åtgärder skall vidtas för upprättande
av ett järnsvampsverk i Bergslagen. Ett andra yrkande i motionen - som
utskottet avser att behandla i samband med regeringens aviserade proposition
om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län - går ut på att
ett järnsvampsverk skall upprättas i Norrbotten.

När utskottet under de senaste åren har behandlat motionsyrkanden om
järnsvampsverk (NU 1986/87:7 s. 11 f., NU 1986/87:32 s. 31) har utskottet
erinrat om de insatser som utvecklingsbolaget Malmfältens Järnsvampverk
AB har gjort för att få fram ett beslutsunderlag beträffande ett järnsvampsprojekt
i Norrbotten. De två senaste gångerna har konstaterats att företagets
projektering av järnsvampsverk kraftigt hade begränsats bl.a. med hänsyn
till att en ytterligare minskning av kapaciteten inom svensk stålindustri skulle
komma att minska behovet av järnsvamp. Ifrågavarande motioner har
avstyrkts med reservation av vänsterpartiet kommunisternas företrädare i
utskottet.

Utskottet har nu erfarit att Malmfältens Järnsvampverk AB för närvarande
är vilande. Ifrågavarande projekt har skrinlagts främst beroende på alltför
ogynnsamma marknadsutsikter för järnsvamp.

Det finns, anser utskottet, mot den här angivna bakgrunden inte skäl för
regeringen att nu vidta några åtgärder som syftar till att ett järnsvampsverk

NU 1987/88:19

skall upprättas i Bergslagen. Liksom tidigare förutsätter utskottet dock att
regeringen följer utvecklingen beträffande tillverkning av järnsvamp. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:N246 (vpk) i här behandlad
del.

Temu Interactor AB

Temu Interactor AB är ett av staten ägt bolag som är inriktat på
teknikupphandling. Ett villkor för verksamheten är att upphandlingen skall
leda fram till produkter med klara möjligheter att marknadsföras internationellt.
Verksamheten spänner över hela landet. Bolaget har sitt ursprung i de
tre s.k. TEMU-bolagen som bildades år 1981 efter initiativ av riksdagen (NU
1978/79:59, NU 1980/81:64). Riksdagen beslöt år 1984 på förslag av
regeringen att de tre bolagen skulle slås samman till det nuvarande Temu
Interactor AB (prop. 1983/84:135, NU 1983/84:42, rskr. 1983/84:379). Från
moderata samlingspartiets sida föreslogs en avveckling av bolagen. Sammantaget
har staten tillfört bolaget ett kapital på 17 milj. kr.

Regeringen föreslår - under rubriken Teknisk utveckling m.m. (s. 54) - att
Temu Interactor fortsättningsvis skall koncentrera sin verksamhet till de fyra
nordligaste länen. Bolagets uppgift blir att med landets universitet och
högskolor som teknologibas identifiera och analysera kommersiellt utvecklingsbara
resultat av forsknings- och utvecklingsprojekt. Det skall medverka
till att projektresultat av detta slag utvecklas till svenska tekniska produkter
och tjänster som kan tillverkas och marknadsföras av företag i de fyra
nordligaste länen. I propositionen framhålls betydelsen av att Temu Interactor
samverkar med de olika organ som är aktiva inom angränsande
verksamhetsområden, t.ex. STU, de regionala utvecklingsfonderna, Norrlandsfonden,
Fonden för industriellt utvecklingsarbete och Sveriges exportråd.

Regeringen föreslår också att Temu Interactor skall få använda en del av
sitt kapital för att finansiera minoritetsandelar i vissa projekt. Det gäller
sådana projekt i vilka det krävs en mindre kapitalinsats från Temu
Interactors sida för att ett företag skall engagera sig i utvecklingen och
marknadsföringen av en produkt.

I motion 1987/88: A28 (m) avstyrks regeringens förslag. Verksamheten vid
Temu Interactor borde avvecklas, anför motionärerna. I den mån det
kommer fram tekniskt och kommersiellt intressanta och utvecklingsbara
projekt inom dessa områden borde de regionala investmentbolag som finns i
de fyra nordligaste länen kunna engagera sig i projekten.

Utskottet räknar med att Temu Interactor AB - med den inriktning av
verksamheten som föreslås i propositionen - skall komma att fylla en viktig
näringspolitisk funktion och att dess verksamhet skall kunna främja företagsutvecklingen
i de fyra nordligaste länen. Med vad nu sagts tillstyrker
utskottet regeringens förslag och avstyrker motion 1987/88:A28 (m) i här
aktuell del.

NU 1987/88:19

Ansvar för sysselsättning m.m.

NU 1987/88:19

I motion 1987/88:A20 (vpk) finns två yrkanden som gäller ansvaret för
sysselsättningsskapande åtgärder.

Det första yrkandet innebär att riksdagen skall göra ett uttalande om
regeringens, SSAB:s och storföretagens ansvar att ordna arbetstillfällen i
Borlängeregionen och i Bergslagen. Regeringen borde mot bakgrund av det
minskade antalet arbetstillfällen till följd av strukturförändringarna i SSAB
ordna nya industriarbeten eller jämförbara arbeten i Borlänge. Den borde
vidare utkräva ansvar av Stora Kopparbergs Bergslags AB och Gränges AB
(numera Stora resp. AB Electrolux), som tidigare var delägare i SSAB.

Det andra yrkandet går ut på att regeringen skall ge Mellanfonden och
Statsföretag - dvs. numera Procordia AB - i uppdrag att skapa arbeten och
regional balans i Bergslagen. Åt Mellanfonden bör uppdras att för Bergslagskommunerna
skapa ca 1 000 nya arbetstillfällen under en treårsperiod,
anförs det. Ett ”statsföretag” borde haen mer samhällsekonomisk än som nu
strikt företagsekonomisk inriktning.

De frågor som här aktualiseras spänner över ett brett register. Principen
för ansvarstagande vid industrikriser och vid strukturomvandlingar i näringslivet
har behandlats åtskilliga gånger i riksdagen. Senast skedde detta våren
1987 (prop. 1986/87:74, NU 1986/87:30 s. 41, rskr. 1986/87:271). Kort
därefter (NU 1986/87:41 s. 7) behandlades statens ägarroll och särskilt - på
grundval av en proposition (1986/87:126) - ägarförhållandena i Procordia
AB. I ett betänkande (NU 1987/88:10) som utskottet avgav i slutet av förra
året berördes (s. 17) bl.a. löntagarfondernas regionala engagemang. I de
nämnda betänkandena redovisas de olika partiernas inställning till de
näringspolitiska frågor som nu åter har aktualiserats.

Utskottet finner inte anledning att i detta sammanhang ta upp de
övergripande principiella frågorna rörande näringspolitikens inriktning.
Sådana frågor behandlar utskottet inom kort i betänkandet NU 1987/88:25.
Utskottet anser inte att det i den nu berörda delen av motion 1987/88:A20
(vpk) finns några förslag som bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Regeringens och de olika partiernas ställningstaganden i olika sakfrågor
rörande regionalpolitiska insatser i Bergslagen och norra Sveriges inland
framgår av detta betänkande och av de övriga fyra utskottsbetänkanden som
avges med anledning av proposition 1987/88:64. Utskottet avstyrker sålunda
här behandlad del av motion 1987/88:A20 (vpk).

Småföretagsfrågor

Två motionsyrkanden berör särskilt småföretagen. Det ena gäller småföretagens
betydelse och det andra de regionala utvecklingsfondernas målgrupp.

I motion 1987/88: A29 (c) föreslås riksdagen göra ett uttalande till regeringen
om småföretagens betydelse för en utveckling av näringsstrukturen i
regionalt utsatta områden. En livskraftig småföretagsamhet har avgörande
betydelse för möjligheterna att skapa en differentierad näringsstruktur,
anför motionärerna. De räknar upp en rad åtgärder som har föreslagits från
centerpartiets sida i syfte att klimatet för de mindre företagen skall
förbättras.

Näringsutskottet (NU 1986/87:30) behandlade förra våren - i samband
med proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet - en rad frågor
om småföretagens villkor och betydelse och återkommer inom kort till ämnet
i ett allmänt näringspolitiskt sammanhang (NU 1987/88:25). Bl.a. kommer
då att behandlas ett motionsyrkande av centern med samma innbörd som det
nu aktuella.

Utskottet är väl medvetet om småföretagens stora betydelse för den
regionala utvecklingen. Dessa företag spelar också en avgörande roll vid den
tekniska och affärsmässiga utvecklingen i näringslivet och för sysselsättningen.
De olika partiernas uppfattningar rörande småföretagen kommer att
redovisas i det nämnda näringspolitiska betänkandet. Utskottet avstyrker
här behandlad del av motion 1987/88:A29 (c).

I motion 1986/87.A21 (c) påyrkas att de regionala utvecklingsfonderna i
Bergslagen och norra Sveriges inland skall ges större frihet. Kravet preciseras
i motiveringen till att gälla frihet att satsa på näringar inom servicesektorn.
Det är också viktigt, anförs det, att utvecklingsfonderna ges rätt att stödja
marknadsföringsinvesteringar.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen behandlat frågan om de regionala
utvecklingsfondernas målgrupp. Senast skedde det för ett år sedan (NU
1986/87:30 s. 52). I betänkandet NU 1987/88:24 behandlar utskottet ett antal
motionsyrkanden från allmänna motionstiden i detta ämne. Utskottet är inte
berett att uttala sig för någon annan ordning för de regionala utvecklingsfonderna
i Bergslagen än för övriga utvecklingsfonder. Alltså avstyrker utskottet
här behandlad del av motion 1987/88:A21 (c).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande borrkärnearkiv

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:64 bilaga 5 littera D till
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 3 500 000 kr.,

2. beträffande undersökning av borrkärnor
att riksdagen avslår motion 1987/88:N222,

3. beträffande prospektering m.m. i Bergslagen

att riksdagen avslår motion 1987/88 :A20 yrkande 1, motion 1987/
88:A21 yrkande 1, motion 1987/88:A29 yrkande 11 och motion
1987/88:N15,

4. beträffande elektrostålverket i Borlänge

att riksdagen avslår motion 1987/88:A20 yrkande 6,

5. beträffande järnsvampsverk

att riksdagen avslår motion 1987/88:N246 yrkande 2,

6. beträffande Temu Interactor AB

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:64 bilaga 5 littera F
och med avslag på motion 1987/88:A28 yrkande 6

a) godkänner de i propositionen föreslagna ändrade riktlinjerna för
verksamheten vid Temu Interactor AB,

NU 1987/88:19

b) godkänner vad i propositionen anförs i fråga om användningen av
en del av det statliga kapital som har tillförts Temu Interactor AB,

7. beträffande ansvar för sysselsättning m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:A20 yrkandena 5 och 11,

8. beträffande småföretagens betydelse

att riksdagen avslår motion 1987/88:A29 yrkande 2,

9. beträffande de regionala utvecklingsfondernas målgrupp
att riksdagen avslår motion 1987/88:A21 yrkande 2.

Stockholm den 3 mars 1988
På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson
(s). Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten
Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson (vpk), Gudrun Norberg (fp), Lars
Ahlström (m) och Mats Lindberg (s).

Reservationer

Undersökning av borrkärnor (mom. 2)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Inrättandet
av” och slutar med ”motion 1987/88:N222 (m)” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion 1987/88:N222 (m) är det angeläget att den stora
mängd prospekteringsmaterial som finns i form av borrkärnor ytterligare
undersöks. Den moderna datorbaserade tekniken på detta område möjliggör
insatser till låga kostnader jämfört med reguljär prospektering. Utskottet
anser därför att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att snarast
påbörja en undersökning av gamla borrkärnor med ny och effektiv teknik,
exempelvis i form av datoriserad automatisk borrkärnescanning. Dessa
insatser bör kunna bedrivas inom ramen för redan tillgängliga ekonomiska
resurser. Motionen tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande undersökning av borrkärnor
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N222 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:19

2. Prospektering m.m. i Bergslagen (mom. 3)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Mot den” och
slutar på s. 7 med ”och 1987/88:A20 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar med beklagande att regeringens förslag till utvecklingsprogram
för bl.a. Bergslagen inte innefattar några insatser på prospekterings-
och gruvbrytningsområdet inom regionen. Som framhålls i motion
1987/88: A29 (c) krävs det nu att särskilda åtgärder vidtas med syfte att skapa
förutsättningar för utveckling av gruvnäringen i Bergslagen. Av största vikt
är att prospekteringsinsatserna i regionen inte tillåts minska. Utskottet
ansluter sig till vad som i motionen sägs om att det nya statliga gruvbolaget
bör ges ansvar för att kunskap och kompetens på mineral- och prospekteringsområdet
i Bergslagen upprätthålls. Bolaget bör ges reella möjligheter
att skapa förutsättningar för att gruvnäringen i Bergslagen bibehålls och
förstärks. Utskottet instämmer således i motionärernas förslag om att 9 milj.
kr. skall anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88 till det statliga
gruvbolaget för insatser inom mineral- och prospekteringsområdet i Bergslagen.
Medlen bör anvisas under ett nytt anslag i statsbudgeten, Särskilda
mineralpolitiska insatser i Bergslagen. Genom ett beslut enligt vad utskottet
nu har föreslagit tillgodoses helt den här behandlade delen av motion
1987/88:A29 (c) liksom väsentligen den aktuella delen av motion 1987/
88:A21 (c). Även önskemål i motionerna 1987/88:N15 (s) och 1987/88:A20
(vpk) tillgodoses i viss mån.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande prospektering m.m. i Bergslagen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A29 yrkande 11 och med
anledning av motion 1987/88:A20 yrkande 1, motion 1987/88:A21
yrkande 1 och motion 1987/88:N15 till Särskilda mineralpolitiska
insatser i Bergslagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

3. Prospektering m.m. i Bergslagen (mom. 3)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Mot den” och
slutar på s. 7 med ”och 1987/88:A20 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88: A20 (vpk). Det är
väsentligt att det nu slås fast att det nya statliga gruvbolaget skall vara ett
utvecklingsbolag och inte ett avvecklingsbolag. Frågan om Grängesbergsgruvans
framtid måste bedömas i ett samhällsekonomiskt perspektiv med
hänsyn tagen till gruvans betydelse för såväl sysselsättningen i regionen som
stålindustrins långsiktiga råvaruförsörjning. Statens ekonomiska åtaganden i
gruvan skall inte ha en bortre gräns vid utgången av år 1991. I stället bör
staten medverka i investeringar för fortsatt drift. Verksamheten bör utvecklas
och styras mot ökad förädling, t.ex. genom framställning av termisk fosfat
och järnpulver. Regeringen bör på grundval av konkreta planer från

NU 1987/88:19

gruvbolaget återkomma med förslag i frågan. I det sammanhanget bör även
gruvbolagets ansvar för prospekteringsinsatser prövas. Riksdagen bör göra
ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd. Motion 1987/88:A20
(vpk) tillstyrks alltså. Genom vad utskottet har föreslagit tillgodoses också i
viss mån de aktuella delarna av motionerna 1987/88: A21 (c) och 1987/88: A29
(c).

Vad som i övrigt i de nu behandlade motionerna anförs om prospektering
m.m. anser utskottet inte böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Härvid erinrar utskottet om att vissa frågor om insatser på prospekteringsområdet
behandlas i betänkandet NU 1987/88:21 på grundval av bl.a. en
motion från vänsterpartiet kommunisterna.

Av vad här har anförts framgår att motion 1987/88:N15 (s) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande prospektering m.m. i Bergslagen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A20 yrkande 1, med
anledning av motion 1987/88:A21 yrkande 1 och motion 1987/88: A29
yrkande 11 och med avslag på motion 1987/88:N15 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Elektrostålverket i Borlänge (mom. 4)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”motion 1987/88:A20 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Staten bör ta sitt ansvar som huvudägare i SSAB och vidta åtgärder som
möjliggör att driften vid elektrostålverket i Borlänge kan förlängas. I första
hand borde elektrostålverket få vara i drift under hela sin tekniska livslängd.
Eftersom verket är i mycket gott skick borde livslängden kunna sträcka sig
flera år in på 1990-talet. Som föreslås i motion 1987/88:A20 (vpk) bör
regeringen uppmana den verkställande ledningen i SSAB att upprätthålla
driften i elektrostålverket i enlighet med vad här har anförts. En sådan
fortsatt drift skulle även möjliggöra att flera utvecklingsprojekt, som har
elektrostålverket som grund, kunde förverkligas.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande elektrostålverket i Borlänge

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A20 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Järnsvampsverk (mom. 5)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Det finns” och
slutar på s. 8 med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett järnsvampsverk i Bergslagen bör komma till stånd.
Genom en sådan satsning - tillsammans med en motsvarande satsning i
Norrbotten - kan råvarutillgången för stålverken i landet tryggas. Vid

NU 1987/88:19

järnsvampstillverkningen kan överskottsvärmen utnyttjas effektivt. En
minskad användning av skrot i stålverken skulle också i motsvarande grad
innebära att dioxinutsläppen minskades. Regeringen bör ta de initiativ som
erfordras för att ett järnsvampsverk i Bergslagen skall upprättas. Riksdagen
bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd. Därmed
tillgodoses syftet med här behandlad del av motion 1987/88:N246 (vpk).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande järnsvampsverk

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N246 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Temu Interactor AB (mom. 6)

Per Westerberg, Sten Svensson och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
räknar” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Temu Interactor AB:s verksamhet har inte visat sig framgångsrik. Som
föreslås i motion 1987/88: A28 (m) bör bolaget avvecklas. I den mån det finns
tekniskt och kommersiellt intressanta och utvecklingsbara projekt i de fyra
nordligaste länen bör de regionala investmentbolag som finns där lämpligen
kunna engagera sig i dem. Utskottet avstyrker sålunda regeringens förslag
och föreslår att riksdagen uttalar sig för en avveckling av verksamheten vid
Temu Interactor AB.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande Temu Interactor AB

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :A28 yrkande 6 och med
avslag på proposition 1987/88:64 bilaga 5 littera F som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Ansvar för sysselsättning m.m. (mom. 7)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion 1987/88:A20 (vpk)” bort ha följande
lydelse:

En huvudprincip vid industrikriser bör vara att ingen verksamhet får läggas
ned förrän ersättningsarbeten har skapats. Den nu förda politiken är alltför
kortsiktig och präglas av ett alltför snävt lönsamhetstänkande. I motion
1987/88:A20 (vpk) finns flera förslag till åtgärder som syftar till att nya
arbetstillfällen skall skapas som ersättning för dem som går förlorade genom
de beslut SS AB har fattat med regeringens goda minne. Som föreslås i
motionen bör riksdagen uppmana regeringen att ordna nya industriarbeten
eller jämförbara arbeten i Borlänge. Regeringen bör vidare kräva av de
tidigare delägarna i SS AB - Stora och AB Electrolux - att de etablerar någon
form av industriell verksamhet i Borlängeregionen. Eftersom dessa båda
företag tidigare av staten har fått förmånliga villkor när de lämnade
stålbranschen är de moraliskt skyldiga att nu göra en sådan insats.

NU 1987/88:19

Som påpekas i motionen behövs ytterligare kraftfulla åtgärder om
utvecklingen i Bergslagen skall kunna vändas. Samhällsplanering och
regionalpolitiska mål får inte göras beroende av storföretagens och marknadens
kortsiktiga villkor. Instrument som för närvarande underordnas de s.k.
marknadskrafterna kan lösgöras för nya mer offensiva roller. Främst gäller
det löntagarfondssystemet och den statliga företagssektorn.

Utskottet vill understryka vikten av att löntagarfondernas regionala
förankring kommer till uttryck på ett helt annat sätt än nu. Löntagarfonderna
bör ändras från att vara kapitalplacerare på aktiemarknaden till att bli
offensiva utvecklingsfonder. Mellanfonden bör ges i uppdrag att under en
treårsperiod skapa ca 1 000 nya arbetstillfällen i Bergslagskommunerna
genom att satsa sitt kapital på ett helt nytt sätt. De statliga företagen bör mer
aktivt än för närvarande engagera sig i utvecklingen i Bergslagen. En
nationell industriutveckling med utgångspunkt i de nya näringarna i kombination
med Bergslagens traditionella näringar förutsätter en stark och
målmedveten ägargrupp. Ett initiativkraftigt statligt företag, vars mål anges i
samhällsekonomiska termer i stället för strikt företagsekonomiska, är vad
Bergslagen i dagens läge behöver.

Regeringen bör alltså ta erforderliga initiativ för att Mellanfonden och den
statliga företagsgruppen skall ta sitt regionalpolitiska ansvar i Bergslagen.
Motion 1987/88: A20 (vpk) bör föranleda ett uttalande till regeringen av här
angiven innebörd.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande ansvar för sysselsättning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A20 yrkandena 5 och 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Småföretagens betydelse (mom. 8)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”motion 1987/88:A29 (c)” bort ha följande lydelse:
Småföretagens betydelse för en framgångsrik decentralistisk näringspolitik
kan inte överskattas. En livskraftig småföretagsamhet är av avgörande
betydelse för att näringsstrukturen skall kunna bli mer differentierad. Som
framhålls i motion 1987/88:A29 (c) krävs omfattande åtgärder för att ett
sådant mål skall uppnås. Regeringen bör på grundval av bl.a. vad som anförs
i motionen återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som förbättrar
småföretagens villkor. Utskottet tillstyrker sålunda här behandlad del av
motion 1987/88:A29 (c).

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande småföretagens betydelse

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A29 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:19

Särskilt yttrande

Temu Interactor AB (mom. 6)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anför:

Som tidigare har framhållits av folkpartiet behöver verksamheten vid Temu
Interactor AB utvärderas. Ytterligare underlag erfordras för att värdet av
bolagets fortbestånd skall låta sig bedömas. I avvaktan på en utvärdering har
vi dock accepterat regeringens förslag.

NU 1987/88:19

gotab Stockholm 1988 14811