Näringsutskottets betänkande

om torghandel

1987/88:15

Ärendet

I motion 1987/88:N233 av Anders Björck m.fl. (m, fp) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av platser för torghandeln i landets kommuner.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till grunden för riksdagens
beslut i november 1987 att avslå en liknande motion.

Gällande rättm.m.

Uttryckliga bestämmelser om upplåtelse av område för torghandel saknas i
gällande rätt. De allmänna kommunalrättsliga grundsatserna i kommunallagen
(1977:179) anses dock ge kommunen befogenhet men ej skyldighet att
utse sådant område. Om kommunen väljer att inte upplåta en allmän
torghandelsplats krävs tillstånd enligt allmänna ordningsstadgan (1956:617) i
varje enskilt fall då någon vill bedriva torghandel. Tillstånd lämnas av
polismyndigheten. Vid tillståndsprövningen har emellertid kommunen ett
avgörande inflytande. Innan polismyndigheten meddelar tillstånd skall
nämligen yttrande inhämtas från kommunen, och om denna avstyrker får
tillstånd inte lämnas.

Allmänna ordningsstadgan har varit föremål för översyn av ordningsstadgeutredningen.
Våren 1985 avlämnade utredningen sitt slutbetänkande
(SOU 1985:24) Ordningslag. I detta har föreslagits att kommunen skall få
ökade möjligheter att föreskriva begränsningar i fråga om varusortimentet
vid torghandel. Sådana begränsningar får enligt nuvarande bestämmelser
utfärdas endast om det är påkallat av hänsyn till den allmänna ordningen.

Enligt utredningens förslag skall kommunen kunna inskränka sortimentet
även när annat än ordningsskäl talar härför. Ordningsstadgeutredningens
betänkande har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Regeringen beslöt i mars 1985 att regleringen av den tillfälliga handeln,
marknadshandeln och torghandeln skulle ses över. I direktiven (dir. 1985:8)

till översynen sägs bl.a. att utredaren med konsumenternas sammanvägda 1

1 Riksdagen 1987188.17sami. Nr 15

intressen för ögonen skall söka skapa en modern reglering av skilda former av
yrkesmässig tillfällighetshandel. Regleringen bör, heter det vidare, inte vara
mer ingripande än vad som föranleds av de skyddsintressen som har
motiverat det nuvarande regelsystemet. Utredningen beräknas avsluta sitt
arbete under våren 1988.

Motionen

Torg- och marknadshandeln är mycket uppskattad av konsumenterna, sägs
det i motionen. Denna handel beräknas omsätta för närvarande totalt ca 3
miljarder kronor per år. Konsumenterna har emellertid ingen möjlighet att
avgöra behovet av ytterligare torghandel, eftersom kommunen självständigt
bestämmer om platser för sådan handel skall ställas till förfogande eller ej.

Den bofasta handeln och de fackliga organisationerna uppfattar ibland
torg- och marknadshandeln samt den ambulerande handeln som ett hot,
menar motionärerna. Kommunpolitikerna utsätts därför för påtryckningar
att vara restriktiva gentemot dessa försäljningsformer. En möjlighet är att
inte upplåta någon plats för torghandel, en annan att fastställa så höga
torghyror att handeln blir olönsam. Man kan också prioritera den fasta
torghandeln genom att tillämpa taxor som är starkt differentierade mellan
fast och tillfällig saluplats. Motionärerna fäster också uppmärksamheten på
ordningsstadgeutredningens förslag angående begränsningar i torghandelns
varusortiment.

Enligt motionärerna bör samtliga kommuner åläggas att upplåta platser
för torghandel. Om ingen efterfrågan finns kommer försäljningen att
upphöra.

Tidigare riksdagsbehandling

En nära likalydande motion (m) som den nu aktuella avslogs av riksdagen i
november 1987 på förslag av ett enigt näringsutskott (NU 1987/88:3). Mot
bakgrund av den pågående översynen av regleringen av bl.a. torghandeln
fann utskottet inte skäl att förorda något riksdagsinitiativ i frågan. Direktiven
för denna översyn har redovisats i betänkandet NU 1987/88:3. Där har också
den närmare innebörden av ordningsstadgeutredningens förslag om begränsningar
i torghandelssortimentet beskrivits.

Utskottet

Alla kommuner borde åläggas att upplåta platser för torghandel, anförs i
motion 1987/88:N233 (m, fp). För närvarande får sådan handel bedrivas
endast om den har sanktionerats av kommunen. Om kommunen väljer att
inte utse något torg till allmän försäljningsplats måste tillstånd sökas i varje
enskilt fall då någon vill bedriva torghandel.

Som framgår av det föregående har utskottet för knappt tre månader sedan
enhälligt avstyrkt en motion av samma innebörd som den nu aktuella.
Riksdagen beslöt den 26 november 1987 att följa utskottets förslag och avslog

NU 1987/88:15

motionen. Utskottet åberopar sitt tidigare ställningstagande i frågan och
finner inte skäl för riksdagen att nu ändra ståndpunkt. Därför hemställs
att riksdagen avslår motion 1987/88:N233.

Stockholm den 2 februari 1988
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar
(m), Rune Jonsson (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Åke
Wictorsson (s), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Sven-Åke
Nygårds (s), Per-Richard Molén (m), Gudrun Norberg (fp). Jan Hyttring (c).
Mats Lindberg (s) och Elving Andersson (c).

NU 1987/88:15

gotab Slockholm 1988 14464