Näringsutskottets betänkande
om tillsynen över bevakningsföretag
NU
1987/88:13
Ärendet
I detta betänkande behandlas två motioner om åtgärder för att länsstyrelsernas
lagstadgade tillsyn över bevakningsföretagen skall bli likformig över hela
landet.
Sammanfattning
Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till insatser av länsstyrelsernas
organisationsnämnd (LON) i syfte att skapa förutsättningar för en
effektivare och mera enhetlig kontroll av bevakningsföretagen.
Motioner
Yrkanden
De motioner som behandlas här är
1986/87:N361 av Hans Petersson i Röstånga (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av länsstyrelsernas kontroll av bevakningsföretagen
så att kontrollen blir likformig över hela landet.
1986/87:N430 av Bengt Silfverstrand (s) och Maja Bäckström (s) vari - med
hänvisning till vad som anförs i motion 1986/87: Ju417 - yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av lagen om bevakningsföretag.
Motion 1986/87: Ju417, som gäller förhållandet mellan bevakningsföretagens
verksamhet och den polisiära verksamheten, har behandlats av justitieutskottet
i betänkandet JuU 1986/87:23 (s. 18).
Motivering
Delar av polisens tidigare verksamhetsområde har övertagits av bevakningsföretag,
anförs det i motion 1986/87:N361 (fp). Sådana företag sysselsätter nu
ca 12 000 personer, vilket motsvarar två tredjedelar av poliskåren. Till en del
beror utvecklingen, menar motionären, på felaktiga prioriteringar av
statsmakterna. Bevakningsföretagen skall kontrolleras av länsstyrelserna.
Motionären hänvisar till uppgifter från seriösa bevakningsföretag att kontrollen
inte fullgörs på ett helt tillfredsställande sätt utan är av växlande
kvalitet. Han betonar att länsstyrelserna måste ta sina kontrollerande och 1
1 Riksdagen 1987/88.17sami. Nr 13
inspekterande åtgärder på allvar. Företagen väntar att de skall behandlas lika
när det gäller auktorisation, kontroll, utbildning av personal osv., oberoende
av var de väljer att etablera sig. Det är av vikt, sägs det till sist i motionen, att
myndigheternas kontroll av bevakningsföretagen blir skärpt och likformig
över hela landet, till gagn för såväl de seriösa bevakningsbolagen som deras
kunder.
Liknande synpunkter återfinns i motiveringen för det yrkande som
framställs i motion 1986/87:N430 (s). Tillsynen av bevakningsföretag sägs
vara mycket varierande såväl till innehåll som till effektivitet. Motionärerna
åberopar ett yttrande av länsstyrelsen i Malmöhus län, enligt vilket det inte
kan uteslutas att man vid etableringen av bevakningsföretag väljer säte för
verksamheten där tillsynen är mindre långtgående.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Bevakningsbranschens struktur
Det finns ett hundratal företag i landet som bedriver försäljning av
bevakningstjänster. De två största företagen inom branschen är Securitasgruppen
AB och Allmänna bevakningsaktiebolaget (ABAB), vilket sistnämnda
är dotterbolag till Procordia AB. Securitasgruppen är uppdelad i
fyra bevakningsbolag med olika hemvist. AB AB har monopol på bevakning
av totalförsvarsobjekt i vissa särskilt angivna orter liksom på bevakning av
ambassader och tunnelbanestationer. På den öppna marknaden svarar
Securitas för en klart dominerande del av försäljningen. Övriga företag inom
branschen är i huvudsak små företag.
Gällande bestämmelser m.m.
Enligt lagen (1974:191, omtryckt 1980:588) om bevakningsföretag avses med
bevakningsföretag den som yrkesmässigt åtar sig att för annans räkning
bevaka fastighet, anläggning, viss verksamhet, offentlig tillställning eller
något annat sådant eller också att bevaka enskild person för dennes skydd.
För att ett bevakningsföretag skall få bedriva verksamhet av den art som nu
nämnts krävs auktorisation. Lagen gäller dock inte bevakning som utförs av
statlig eller kommunal myndighet. Den gäller inte heller när en enskild
person utför bevakning på uppdrag som en myndighet har meddelat honom
med stöd av lag.
Fråga om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företagets
ledning har sitt säte. Denna länsstyrelse är också tillsynsmyndighet. Auktorisation
får beviljas endast om det kan antas att verksamheten dels blir
bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt och i övrigt i överensstämmelse
med god sed inom branschen, dels inte kommer att få en från allmän
synpunkt olämplig inriktning. All personal hos ett auktoriserat bevakningsföretag
skall vara godkänd vid prövning med avseende på laglydnad,
medborgerlig pålitlighet samt lämplighet i övrigt för anställning i ett sådant
företag. Detsamma gäller föreståndaren för verksamheten och ledamöterna i
företagets styrelse.
I övrigt finns bestämmelser om bl.a. inspektionsrätt för länsstyrelsen, om
NU 1987/88:13
2
rätt för länsstyrelsen att förelägga ett auktoriserat bevakningsföretag att
vidta rättelser etc. och om återkallelse av auktorisation. Kompletterande
bestämmelser finns i bevakningsföretagskungörelsen (1974:462, ändrad
1980:595).
I promemorian (Ds Ju 1987:4) Ändringar i lagen (1974:191) om bevakningsföretag
m.m. har föreslagits att bestämmelserna om auktorisation,
tillsyn osv. skall gälla även den som yrkesmässigt meddelar sådan utbildning
av väktare som förutsätts i lagen. Promemorian har remissbehandlats.
Tidigare riksdagsbehandling
I en motion (s) år 1977 föreslogs att en utredning skulle tillsättas med uppgift
att föreslå inrättandet av en ny central myndighet - bevakningsinspektionen
- för tillsynen av bevakningsföretagen och för vissa andra uppgifter.
Näringsutskottet (NU 1977/78:23) lämnade följande upplysningar om den
dåvarande tillsynsverksamheten:
Länsstyrelsen i Malmöhus län har i augusti och september 1977 anordnat tre
regionala möten, vart och ett omfattande en hel dag, för information om
tillsyn över Bevaknings AB Securitas m.m. Däri har deltagit bl.a. företrädare
för länsstyrelserna, för polisstyrelserna i de största kommunerna och för de
fackliga organisationer som de anställda vid bevakningsföretagen är anslutna
till, totalt över 100 personer. Vid mötena har bl.a. lämnats detaljerade
anvisningar för den fortsatta tillsynsverksamheten.
Inspektioner och stickprovskontroller ingår i tillsynsverksamheten. Inom
länsstyrelsen har också utarbetats en utförlig promemoria angående inspektion
av auktoriserat bevakningsföretag. Företagen åläggs att inkomma med
redogörelser för sin verksamhet. Inspektion bör enligt promemorian företas
med utgångspunkt i företagets svar på åläggandet och utgöra en kontroll och
komplettering av svaret. Inspektionen bör inledas eller avslutas med ett
sammanträde med företagets ledning och representanter för personalen.
Företrädare för facklig sammanslutning hos företaget bör lämnas tillfälle att
ge sina synpunkter på de anställdas förhållanden inom företaget. Protokoll
skall föras över förrättningen och bör avslutas med ett slutomdöme över vad
som framkommit vid inspektionen.
När det gäller kontrollens allmänna syfte hänvisas i promemorian till
förarbetena till lagen om bevakningsföretag. Därav framgår att tillsynen över
ett bevakningsföretag ytterst skall avse att kontrollera att företaget alltjämt
uppfyller de krav som utgör en förutsättning för auktorisation. I kravet på att
verksamheten kan förväntas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt
sätt ligger bl.a. att bestämmelserna i lagen om bevakningsföretag och i
bevakningsföretagskungörelsen samt föreskrifter som har meddelats med
stöd av dessa författningar måste efterlevas.
Därefter lämnar promemorian ingående anvisningar om kontroll avseende
organisation och verksamhetsplanläggning, personal, verksamhetsformer,
utbildning och utrustning.
Som underlag för kontrollen har inom länsstyrelsen i Malmöhus län vidare
länsvis utarbetats sammanställningar av information om Securitas.
I skrivelse till samtliga länsstyrelser den 9 september 1977 har länsstyrelsen
i Malmöhus län med åberopande av 8 § lagen om bevakningsföretag
hemställt om biträde med tillsynen över Securitas, avseende samtliga
Securitas’ distrikt och enheter i länet.
NU 1987/88:13
3
Utskottet avstyrkte motionen med följande uttalande:
NU 1987/88:13
I fråga om tillsynen över bevakningsföretagen har ett viktigt initiativ i år
tagits av länsstyrelsen i Malmöhus län, som har huvudansvaret för tillsynen
över Bevaknings AB Securitas. Såsom framgår av redogörelsen i det
föregående har länsstyrelsen lagt upp ett detaljerat program för en aktiv
tillsyn över och kontroll av Securitas - och samtidigt givetvis även de övriga,
mindre bevakningsföretagen. Länsstyrelserna i hela landet har engagerats i
tillsynen över Securitas. Välbesökta informationsmöten för berörda myndigheter
har anordnats, och ingående skriftliga anvisningar har lämnats. En
avsevärd effektivisering av tillsynen tycks alltså äga rum, och det är en
myndighet, låt vara inte central, som har tagit ledningen. Det synes naturligt
att resultat av dessa insatser avvaktas innan nya organisatoriska åtgärder i
fråga om tillsynsverksamheten övervägs.
Riksdagen följde utskottet och avslog motionen.
Andra motioner rörande lagen om bevakningsföretag har senare behandlats
av näringsutskottet i betänkandena NU 1981/82:25, NU 1982/83:30 och NU
1985/86:11.
Aktuella åtgärder för att förbättra länsstyrelsernas tillsyn
Kursverksamhet m.m.
I ett brev den 20 augusti 1986 till civilminister Bo Holmberg meddelade
dåvarande verkställande direktören för Securitasgruppen AB John-Jacob
Engellau att lagen om bevakningsföretag enligt Securitasgruppens uppfattning
inte efterlevdes så som var önskvärt. Tillsynen av bevakningsföretagen
hade under de senaste åren ”skötts jämmerligt”. Olika befattningshavare
inom koncernen hade omvittnat att länsstyrelsernas tillsynsverksamhet hade
avtagit. Som tänkbara orsaker till detta nämndes en nyligen genomförd
omorganisation av länspolischefernas expeditioner, bristande personella
resurser och osäkerhet om hur uppgiften skulle skötas.
Civilministern överlämnade skrivelsen till länsstyrelsernas organisationsnämnd
(LON), som kort därefter rapporterade att LON den 28 och 29
oktober 1986 i enlighet med sin verksamhetsplan hade genomfört en kurs för
personal vid länsstyrelserna som hade till uppgift att handlägga ärenden om
bevakningsföretag m.m. Kursen hade letts av två befattningshavare med
anknytning till länsstyrelsen i Malmöhus län. Dessa hade utarbetat ett
kurshäfte, som också kunde användas som ett stöd i den löpande ärendehandläggningen.
Samtliga länsstyrelser utom två, som hade anmält förhinder,
hade låtit sig representeras, de flesta med två deltagare.
LON anförde i sin skrivelse i saken till civildepartementet att förutsättningarna
för en bättre och enhetligare handläggning enligt LON:s bedömning
hade förbättrats redan genom kursen och de diskussioner som hade förts
under den. En arbetsgrupp skulle få i uppdrag att utarbeta allmänna råd för
handläggning av ärenden om auktorisation, tillsyn m.m. av bevakningsföretag
och därmed sammanhängande frågor. Vidare avsåg LON att följa upp
kursen med återkommande konferenser för diskussioner och erfarenhetsutbyte.
Från cheferna för länsstyrelsernas allmänna enheter hade framförts
önskemål om en genomgång av ämnesområdet även för dem.
Enligt vad LON har meddelat kommer en konferens i ämnet att anordnas
våren 1988, varvid alla länsstyrelser väntas bli representerade.
Riktlinjer för tillsynsverksamheten
Det i det föregående (s. 4) nämnda kursmaterialet innehåller bl.a. en
promemoria från länsstyrelsen i Malmöhus län om inspektion och kontroll av
auktoriserat bevakningsföretag (reviderad upplaga oktober 1986).
Av förarbetena till lagen om bevakningsföretag framgår, sägs det inledningsvis
i promemorian, att tillsynen över ett bevakningsföretag ytterst skall
avse att kontrollera att företaget alltjämt uppfyller de krav som utgör en
förutsättning för auktorisationen. Krav som skall vara uppfyllda är således
att företagets verksamhet kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och
omdömesgillt sätt och i överensstämmelse med god sed inom branschen.
Särskilt skall beaktas att företaget har en lämplig organisation och planläggning
av sin verksamhet. Över länsstyrelsens inspektion och kontroll skall
föras protokoll, vilket bör avslutas med ett slutomdöme över vad som har
framkommit vid inspektionen samt förslag till den åtgärd som inspektionen
bör föranleda.
Bland förhållanden som bör kontrolleras vid tillsyn över ett bevakningsföretag
anges följande:
- verksamnetsområde,
- organisation,
- ansvarighet för olika funktioner,
- förekomst av dispens beträffande utbildning eller utrustning,
- internt säkerhetsskydd med hänsyn till lås och larmanordningar, förvaring
av kundhandlingar och nycklar, m.m.,
- planläggning av bevakningsuppdrag, föreskrifter om och arkiveringstider
för rapportkopior, larmregistreringar, markeringsremsor till kontrollur,
m.m.,
- personalförhållanden, såsom att samtliga anställda är godkända av
länsstyrelsen,
- verksamhetens art, bl.a. med hänsyn till gränsdragningen mellan bevakningsföretagens
verksamhet och polisens uppgifter,
- väktarnas utbildning,
- utrustning, bl.a. vad gäller hantering och förvaring av vapen.
Kursmaterialet innehåller också exempel på underrättelse till bevakningsföretag
om planerad inspektion, på detaljerat inspektionsprotokoll och på
skrivelse från länsstyrelsen med påpekanden på grundval av vad som
iakttagits vid inspektion.
Utskottet
Enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag måste den som yrkesmässigt
åtar sig vissa bevakningsuppgifter för annans räkning ha statlig auktorisation.
Detta gäller i fråga om bl.a. bevakning av fastighet, anläggning, viss
verksamhet eller offentlig tillställning. Lagen anger olika förutsättningar som
NU 1987/88:13
5
måste vara uppfyllda för att auktorisation skall ges. Den personal som anlitas
i verksamheten skall vara godkänd av auktorisationsmyndigheten, som är
länsstyrelsen i det län där bevakningsföretagets ledning har sitt säte.
Länsstyrelsen utövar tillsyn över företaget och kan förelägga detta att vidta
rättelser och andra åtgärder.
I två motioner, 1986/87.N361 (fp) och 1986/87:N430 (s), begärs en översyn
av länsstyrelsernas kontroll av bevakningsföretagen resp. en översyn av
lagen om bevakningsföretag. Som syfte anges i båda fallen att länsstyrelsernas
tillsyn skall bli effektivare och mera likformig. Motionärerna hävdar att
tillsynen i vissa län inte är tillfredsställande och att detta är till nackdel för
seriösa företag inom branschen. Någon tid innan motionerna avlämnades har
samma uppfattning framförts till chefen för civildepartementet av verkställande
direktören för det största bevakningsföretaget, Securitasgruppen AB
(se s. 4).
Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) har hösten 1986 inlett en
tidigare förberedd utbildningsverksamhet som tar sikte på att skapa förutsättningar
för en bättre och enhetligare handläggning av ärenden rörande
auktorisation och tillsyn av bevakningsföretag (se s. 4 f.). Ett omfattande
skriftligt material till vägledning i handläggarnas arbete har sammanställts,
och ytterligare konferenser planeras.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
länsstyrelsernas tillsyn över bevakningsföretagen genomförs effektivt och på
ett i möjligaste mån enhetligt sätt. Som framgår av det föregående (s. 5) är
det bl. a. viktiga säkerhetsaspekter som skall kontrolleras - att endast sådan
personal anlitas som har prövats med avseende på laglydnad och lämplighet i
övrigt, att kundhandlingar och nycklar förvaras på ett tillfredsställande sätt,
att vapen i förekommande fall hanteras och förvaras enligt gällande regler
osv. Gränsdragningen mellan polisens och bevakningsföretagens verksamhetsområden
kräver särskild uppmärksamhet. LON:s samordnande insatser
under medverkan bl. a. från länsstyrelsen i Malmö, som sedan länge har
ägnat intresse åt frågan (se s. 3), bör kunna resultera i en sådan förbättring av
tillsynen som motionärerna är angelägna om.
Utskottet finner det mot angiven bakgrund inte erforderligt med någon
åtgärd i saken från riksdagens sida och hemställer därför
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:N361 och 1986/87:N430.
Stockholm den 8 december 1987
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson
(s), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c), Sten
Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Per Westerberg
(m), Bo Finnkvist (s), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s),
Gudrun Norberg (fp) och Elving Andersson (c).
NU 1987/88:13
6