Skatteutskottets betänkande
1986/87:7

om ändringar i vinstdelningsskatten, m. m.

(prop. 1986/87:42 i viss del) 1986/87-7

Sammanfattning

I propositionen föreslås bl. a. vissa lättnader i vinstdelningsskatten. Bland
förslagen ingår nya inkomstskatteregler för fusioner mellan banker. Den
sistnämnda frågan tas inte upp i detta betänkande.

Utskottet tillstyrker propositionen i nu aktuella delar och avstyrker de
motioner som har väckts i dessa frågor. Utskottet avstyrker också en motion
om avdragsregler för förluster på utlandslån.

6 reservationer har fogats till betänkandet.

Propositionen

I propositionen 1986/87:42 föreslår regeringen (finansdepartementet) bl. a.
att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,

3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

Propositionen innehåller bl. a. förslag till ändringar i inkomstskattereglerna
vid fusion, i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt och i de aktiebolagsrättsliga
reglerna om uppskrivning av anläggningstillgångar för förlusttäckning.

Beträffande vinstdelningsskatten föreslås en höjning av det fasta fribeloppet
från 500000 kr. till lmilj. kr. I samband därmed preciseras begreppet
intressegemenskap. Ett annat förslag innebär ökade möjligheter till
resultatutjämning inom koncerner. Företag skall under vissa förutsättningar
vid vinstdelningsbeskattningen kunna bortse från koncernbidrag. Vidare
föreslås att fusioner och andra omstruktureringar skall kunna ske på
ett sådant sätt att vinstdelningsunderlagen för de berörda företagen inte
påverkas.

Förslaget till ändring av reglerna i aktiebolagslagen (1975:1385) syftar
till att göra det enklare för aktiebolag med undervärderade anläggningstillgångar
att utnyttja ett uppskrivningsbelopp för att täcka en förlust.

Reglerna om omstruktureringar är avsedda att tillämpas redan fr. o. m.
1985 års taxering. Bestämmelserna om koncernbidrag skall tillämpas första
gången vid 1988 års taxering och reglerna i övrigt första gången vid 1987
års taxering. De nya uppskrivningsreglerna föreslås träda i kraft den 1
januari 1987.

1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 7

De föreslagna ändringarna av inkomstskattereglerna vid fusion föranleds av
de nya fusionsformer för banker som enligt regeringens avsikter skulle
införas med verkan fr. o. m. den 1 januari 1987. Förslaget om ny banklagstiftning
har lagts fram i proposition 1986/87:12 som behandlas av näringsutskottet.
Näringsutskottet kommer emellertid att lägga fram sitt betänkande i
denna fråga först under våren 1987.

Eftersom proposition 1986/87:42 i motsvarande delar bör behandlas i
samband med ställningstagandena till banklagstiftningen, tar utskottet upp
denna proposition endast i övriga delar, dvs. såvitt gäller de ovannämnda
lagförslagen 1—3. Det första av dessa tre förslag rör bl. a. 2§ 4mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt med tillhörande övergångsbestämmelser.
Även detta lagrum kommer att tas upp i anslutning till banklagstiftningen.
Hänvisningen i första stycket 7b§ i förslaget till lag om ändring i lagen
(1983:1086) om vinstdelningsskatt kommer därmed att tills vidare avse 2§
4mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt i sin nuvarande lydelse,
som — i motsats till propositionen - inte innefattar sådana fusioner som
avses i 78 § lagen (1955:416) om sparbanker.

Med de redaktionella ändringar som föranleds av det anförda har de
aktuella lagförslagen följande lydelse:

SKU 1986/87:7

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

2 morn.2 Inkomst av rörelse som kommissionärsföretag har drivit för ett
kommittentföretags räkning får redovisas hos kommittentföretaget under
förutsättning

a) att kommissionärsförhållandet är grundat på skriftligt avtal.

b) att kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit
verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av ifrågavarande rörelse,

c) att rörelsen drivits på det angivna sättet under hela beskattningsåret
för båda företagen eller sedan kommissionärsföretaget började driva verksamhet
av något slag,

d) att beskattningsåren för båda företagen utgått vid samma tidpunkt
samt

e) att båda företagen skulle ha rätt till avdrag enligt 3 mom. för koncernbidrag
som under beskattningsåret hade lämnats till det andra företaget.

Med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening, som driver rörelse i eget namn uteslutande för ett eller
flera andra sådana bolags eller föreningars räkning, och med kommittentföretag
förstås bolag eller förening för vars räkning rörelsen drivs.

Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit rörelse
för två eller flera kommittentföretags räkning, får inkomsten redovisas hos
dessa företag om de förutsättningar som anges i första stycket a och c — e
är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag och kommissionärsföretaget
inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd
omfattning vid sidan av rörelse som har drivits för kommittentföretagens
räkning. Har kommissionärsförhållandet tillkommit av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan riksskatteverket
dock på ansökan av kommittentföretagen medge att inkomsten
får redovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för avdrag som
avses i första stycket e inte föreligger. Riksskatteverkets beslut i fråga som
här avses får inte överklagas.

Inkomst som enligt första eller Vid prövningen av villkoret i förstredje
stycket redovisas hos kom- ta stycket e skall den rörelse sorn
mittentföretag skall hos detta före- kommissionärsföretaget enligt avtag
behandlas som om företaget talet skall bedriva för kommittentsjälvt
hade drivit rörelsen. företagets räkning anses ingå

båda företagens verksamhet. Inkomst
som enligt första eller tredje
stycket redovisas hos kommittentföretag
skall hos detta företag behandlas
som om företaget självt
hade drivit rörelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770.

2 Senaste lydelse 1984: 1061.

1 * Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 7

SKU 1986/87:7

Rättelse: S. 11 rad 15 står: motionen behandlas. Rättat till: motionen yrkandet

behandlas

2 Förslag till

SKU 1986/87:7

Lag om ändring i lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt dels

att 2, 3, 6 och 9 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 7 a och 7 b §§, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Vinstdelningsskatten är 20 procent av vinstdelningsunderlaget. Detta
underlag är företagets reala vinst till den del vinsten överstiger fribeloppet.

Fribeloppet är 6 procent av före- Fribeloppet är 6 procent av företagets
lönekostnader (lönebaserat tagets lönekostnader (lönebaserat

fribelopp) eller — om företaget så fribelopp) eller — om företaget så

önskar - 500 000 kronor (fast fribe- önskar - I 000 000 kronor (fast frilopp).
Företag mellan vilka intres- belopp). Företag mellan vilka

segemenskap råder (moder- och intressegemenskap råder vid ut dotterföretag

eller företag under i gången av beskattningsåret för vart

huvudsak gemensam ledning) får och ett av företagen får dock tilldock
tillsammans tillgodoräknas sammans tillgodoräknas högst ett

högst ett fast fribelopp. Det fasta fast fribelopp. Det fasta fribeloppet

fribeloppet skall i första hand tillgo- skall i första hand tillgodoräknas

doräknas det företag inom gruppen det företag inom gruppen som har

som har den största reala vinsten den största reala vinsten såvida inte

såvida inte yrkande framställs om yrkande framställs om att fördel att

fördelningen skall ske på annat ningen skall ske på annat sätt. Har

sätt. Har det lönebaserade fribelop- det lönebaserade fribeloppet ut pet

utnyttjats bortfaller rätten till nyttjats bortfaller rätten till fast fri fast

fribelopp för övriga företag belopp för övriga företag inom

inom gruppen. gruppen.

Med real vinst avses företagets nominella resultat sedan detta minskats
med inflationsavdrag för företagets inventarier, byggnader, markanläggningar
och lager enligt 4 och 5 §§ samt justerats med hänsyn till inflationseffekter
på företagets monetära tillgångar och skulder enligt 6 §.

Intressegemenskap skall anses
råda mellan företag som ingår i
samma koncern enligt aktiebolagslagen
(1975:1385) eller annan lag.
Vid bestämmandet ov koncernbegreppet
skall I § lagen (1980:1103)
om årsredovisning m.m. i vissa företag
tillämpas sä att med handelsbolag
likställs stiftelse och utländsk
juridisk person. Även i andra fall
skall intressegemenskap anses
råda mellan två eller flera företag,
om företagen med hänsyn till vem
som har det bestämmande inflytandet
över deras organisation och
verksamhet kan anses stå under i
huvudsak gemensam ledning och —

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SKU 1986/87:7

när denna ledning utövas av staten,
landstingskommun eller kommun -företagens huvudsakliga verksamhet
är av samma eller likartat slag.

Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall, såvitt gäller företag
som redovisar inkomst av handelsbolag, hänsyn tas till så stor andel av
handelsbolagets lönekostnader, tillgångar och skulder som motsvarar företagets
andel av handelsbolagets inkomst.

3 §'

Det nominella resultatet är företagets beskattningsbara inkomst eller
beräknade förlust vid taxeringen till statlig inkomstskatt sedan detta belopp
minskats med beskattningsårets inkomstskatt samt, i den mån inkomsten
eller förlusten påverkats av nedan angivna poster,

1. ökats med påförd kommunalskatt,

2. minskats med restituerad, avkortad eller avskriven kommunalskatt,

3. ökats med avdrag för tidigare års förlust,

4. ökats med avdrag för aktieutdelning,

5. ökats med investeringsavdrag, särskilt forskningsavdrag och exportkreditavdrag,

6. ökats med belopp varmed lagerreserv, resultatutjämningsfond eller
annan liknande reserv ökat samt

7. minskats med belopp varmed lagerreserv, resultatutjämningsfond eller
annan liknande reserv minskat.

Har ett koncernbidrag ansetts
som avdragsgill omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för
mottagaren enligt 2 § 3 mom. lagen
<1947:576) om statlig inkomstskatt,
skall vid beräkning av det nominella
resultatet beloppet eldigt
första stycket för givaren ökas och
för mottagaren minskas med koncernbidraget
eller del därav. Som
förutsättning för detta gäller dock

1. att såväl givare som mottagare
framställt yrkande om det och

2. att mottagaren inte för samma
beskattningsår erhållit avdrag
vid inkomstta xeringen för något utgivet
koncernbidrag.

Vid beräkning av det nominella
resultatet skall även bestämmelserna
i 7 a och 7 b §§ beaktas.

Med beskattningsårets inkomstskatt avses 52 procent av företagets till
statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst.

1 Senaste lydelse 1984: 1076.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SKU 1986/87:7

6 §

Vid beräkning av den reala vinsten skall det nominella resultatet

1. ökas med ett belopp motsvarande företagets monetära skulder vid
beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal
och

2. minskas med ett belopp motsvarande företagets monetära tillgångar
vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets inflationstal.

De monetära skulderna är

1. växel-, leverantörs- och skatteskulder,

2. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter,

3. förskott från kunder,

4. avsättningar till pensioner,

5. avsättningar till investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond och annan liknande fond samt

6. övriga skulder.

Som monetära skulder räknas belopp
som under beskattningsåret
utskiftats till företagets ägare.

Som monetära skulder räknas,
utom i fall som avses i 7 b §, belopp
som under beskattningsåret utskiftats
till företagets ägare.

De monetära tillgångarna är

1. kassa- och banktillgodohavanden,

2. obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar,

3. växelfordringar och kundfordringar,

4. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter,

5. förskott till leverantörer,

6. värdet av inte färdigställda byggnader, markanläggningar och inventarier
som inte utgör omsättningstillgångar i rörelse samt

7. övriga fordringar.

Som monetära tillgångar räknas
beskattningsårets nominella resultat
om det är positivt samt vad företaget,
i annat fall än vid fusion sorn
avses i 7 b §, uppburit under beskattningsåret
för aktier som utgetts
i samband med ökning av företagets
aktiekapital. Råder före eller
efter ökningen intressegemenskap
enligt 2 § fjärde stycket mellan
ett företag som erlagt betalning för
utgivna aktier och det företag som
ökat sitt aktiekapital skall det erlagda
beloppet dock inte räknas
som monetär tillgång. Vad nu sagts
om vad som uppburits vid ökning
av aktiekapital gäller också i fråga
om ökning av insatskapital i ekonomisk
förening.

De monetära skulderna får inte tas upp till lägre värde och de monetära
tillgångarna får inte tas upp till högre värde än vad de tagits upp till vid
räkenskapsårets ingång.

Som monetära tillgångar räknas
beskattningsårets nominella resultat
om det är positivt samt vad företaget
uppburit under beskattningsåret
för aktier som utgetts i samband
med ökning av företagets aktiekapital.
Råder intressegemenskap
mellan ett företag som erlagt
betalning för utgivna aktier och det
företag som ökat sitt aktiekapital
skall det erlagda beloppet dock inte
räknas som monetär tillgång. Vad
nu sagts om vad som uppburits vid
ökning av aktiekapital gäller också i
fråga om ökning av insatskapital i
ekonomisk förening.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SKU 1986/87:7

7 a §

Har ett företag övertagit nedskrivna
lagertillgångar mot ett vederlag
som understiger tillgångarnas
bruttovärde hos det överlåtande
företaget, får det belopp som
motsvarar den till tillgångarna hänförliga
lagerreserven, dock högst
skillnaden mellan bruttovärdet och
vederlaget, tillgodoräknas det
övertagande företaget vid beräkning
av det nominella resultatet.
Tillgodoräknande medges endast
under de förutsättningar som anges
i andra stycket och sker på det sätt
som anges i tredje och fjärde styckena.
Med tillgångarnas bruttovärde
förstås deras värde enligt räkenskaperna
före avsättning till lagerreserv.

Som förutsättning för tillgodoräknande
gäller

1. att båda företagen är skattskyldiga
enligt I §,

2. att vederlaget godtas vid inkomsttaxeringen
av de båda företagen,

3. att överlåtelsen avsett hela eller
den huvudsakliga delen av lagret
i en rörelse eller gren av en rörelse
som bedrevs av det överlåtande
företaget,

4. att det överlåtande företaget
tagit upp beloppet i fråga som en
tillkommande post vid beräkning av
det nominella resultatet för det beskattningsår
då överlåtelsen skett.

Har det övertagande företaget
vid överlåtelsetillfället tagit upp
tillgångarna i räkenskaperna till ett
värde som överstiger vederlaget
och bokfört skillnaden som en lagerreserv,
sker tillgodoräknandet
genom att den bokförda reserven
behandlas som om den hade redovisats
av det övertagande företaget
redan vid ingången av det beskattningsår
då övertagandet skett,
dock endast till den del reserven
inte överstiger det belopp som
avses i första stycket första me -

ningen.

I andra fall sker tillgodoräknan -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SKU 1986/87:7

det genom att det övertagande företaget
får ett särskilt avdrag. Avdraget
får efter företagets val fördelas
på det beskattningsår då
övertagandet sker och det närmast
följande beskattningsåret.

Bestämmelserna i denna paragraf
om lagertillgångar tillämpas
även vid överlåtelse av pågående
arbeten som är nedskrivna hos det
överlåtande företaget. Vad som
sagts om rörelse gäller även i fråga
om jordbruk och skogsbruk.

7 b §

Vid fusion som avses i 2 § 4 mom.
första stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt och vid fusion
enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker
gäller följande

Har nedskrivna lagertillgängar
eller pågående arbeten övertagits
vid fusionen får det övertagande företaget
tillämpa bestämmelserna i
7 a § om tillgodoräknande på den
reserv som är hänförlig till tillgångarna.
Därvid gäller inte de begränsningar
och villkor som anges i
7 a § första stycket och andra
stycket 1 -3. Villkoret i 7 a § andra
stycket 4 gäller inte heller om verksamheten
övertagits frän ingången
av beskattningsåret för de deltagande
företagen.

I Jäll som avses i föregående
stycke sista meningen skall de övertagna
tillgångarna och skulderna
vid tillämpningen av 4-6 §§ anses
ha innehafts av det övertagande företaget
vid ingången av nämnda
beskattningsår.

Vid beräkning av reala avdrag
enligt 4 $ för del övertagande f öretaget
skall det omräkningstal användas
som skulle ha gällt för det
överlåtande företaget om fusionen
inte hade ägt rum.

Belopp som utskiftas i samband
med fusionen räknas inte sorn monetär
skuld enligt 6 $ tredje stycket.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SKU 1986/87:7

9 §

Ett företag som är skattskyldigt
enligt I § skall i sin självdeklaration
lämna uppgifter till ledning för beräkning
av nominellt resultat, real
vinst och fribelopp. Om företaget
begär att få tillgodoräkna sig fast
fribelopp eller att som monetär tillgång
få räkna belopp som under
beskattningsåret uppburits i samband
med ökning av aktiekapital eller
insatskapital, skall uppgifter
lämnas som kan läggas till grund
för en prövning av om det råder
intressegemenskap med annat eller
andra företag. Uppgifterna skall
lämnas på blankett enligt formulär
som fastställs av riksskatteverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De nya bestämmelserna i
3 § andra stycket tillämpas första gången vid 1988 års taxering. De nya
bestämmelserna i 7 a och 7 b §§ tillämpas - med iakttagande av punkterna
2 och 3 nedan - första gången vid 1985 års taxering. 1 övrigt tillämpas de nya
bestämmelserna första gången vid 1987 års taxering.

2. Har överföringen av tillgångar i fall som avses i 7 a och 7 b §§ skett
före den 1 januari 1987 gäller

att det överlåtande företaget inte skall ta upp någon tillkommande post
enligt 7 a § andra stycket 4.

att tillgodoräknande enligt 7 a eller 7 b § inte får ske i den mån en sådan
tillkommande post - om den hade tagits upp — skulle ha lett till ökad skatt
för det överlåtande företaget,

att tillgodoräknande enligt 7 a § får ske även om överlåtelsen ägt rum
vid en tidpunkt då det överlåtande företaget inte var skattskyldig! enligt 1 §
samt

att 1 b % tredje stycket tillämpas endast om det inte leder till ökad skatt
för det övertagande företaget.

3. Skattskyldig får genom besvär i den ordning som sägs i 100 § taxeringslagen
(1956:623) föra talan om sådan ändring i 1985 eller 1986 års
taxering som föranleds av de nya bestämmelserna i 7 a och 7 b §§.

Ett företag sorn enligt 1 § skall
erlägga vinstdelningsskatt är skyldigt
att i sin självdeklaration lämna
uppgifter till ledning för beräkning
av vinstdelnings underlag. Uppgifterna
skall lämnas på blankett enligt
formulär som fastställs av riksskatteverket.

3 Förslag till

SKU 1986/87:7

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975: 1385)1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

4 §

Utan hinder av vad i 15 § fjärde
stycket bokföringslagen (1976: 125)
föreskrivs om användningen av belopp.
varmed värdet av där avsedd
anläggningstillgång uppskrivs, får
sådant belopp utnyttjas även till ökning
av aktiekapitalet genom nyemission
eller fondemission eller
till avsättning till en uppskrivningsfond.
vilken får tas i anspråk endast
för ändamål som avses i nämnda
lagrum i bokföringslagen eller för
ökning av aktiekapitalet eller för
täckning av förlust enligt fastställd
balansräkning i fall då förlusten
inte kan täckas av fritt eget kapital.

Beslut att ta uppskrivningsfond i
anspråk för täckning av förlust får
fattas endast efter revisorernas hörande.
Innan tre år har förflutit
från beslutet får vinstutdelning beslutas
endast ont rätten ger tillstånd
till det eller om aktiekapitalet
har ökats med minst ett belopp som
motsvarar den förlust sorn har blivit
täckt med uppskrivningshelopp.
I fråga om rättens tillstånd gäller
6 kap. 6 § tredje—femte styckena.

Vid värdering av moderbolags aktier eller andelar i dotterföretag skall
aktier, vilka dotterföretaget äger i moderbolaget, ej anses ha något värde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Utan hinder av vad i 15 S fjärde
stycket bokföringslagen (1976: 125)
föreskrivs om användningen av belopp,
varmed värdet av där avsedd
anläggningstillgång uppskrivs, får
sådant belopp utnyttjas även till ökning
av aktiekapitalet genom nyemission
eller fondemission eller
till avsättning till en uppskrivningsfond,
vilken får tas i anspråk endast
för ändamål som avses i nämnda
lagrum i bokföringslagen eller för
ökning av aktiekapitalet.

1 Lagen omtryckt 1982:739.

Motioner

SKU 1986/87:7

Motioner med anledning av propositionen

1986/87:Skl04 av Tommy Franzén m.fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå förslaget i propositionen om höjning av det fasta fribeloppet.

1986/87:Skl05 av Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar om sådan ändring av reglerna för vinstdelningsskatt att
det fasta fribeloppet höjs från 500000 kr. till 100 miljarder kronor.

1986/87:Skl06 av Kjell Johansson m.fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag belutar att höja det
fasta fribeloppet från 500000 kr. till 10miljarder kronor,

2. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att ändringarna
i fråga om koncernbidrag för första gången tillämpas vid 1987 års taxering,

3. att riksdagen beslutar om sådana förändringar i lagförslagen som
beskrivits i motionen.

Yrkande 3 i motionen avser bl. a. skattereglerna för bankaktiebolag.
Denna del av yrkandet behandlas inte i detta sammanhang utan tas upp
senare i samband med övriga delar av propositionen.

1986/87:Skl07 av Karl Björzén m.fl. (m, fp), vari yrkas att riksdagen
beslutar att de föreslagna nya bestämmelserna i 3 § andra stycket i lagen
(1983:1086) om vinstdelningsskatt tillämpas första gången vid 1987 års
taxering.

1986/87:Skl08 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas att riksdagen
beslutarom ändring av fribeloppet i 2 § lagen om ändring i lagen (1983:1086)
om vinstdelningsskatt till 10 miljarder kronor,

1986/87:Skl09 av Stig Josefson m. fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vinstdelningsskatten m. m.,

2. att fribeloppet höjs från 500 000 kr. till 10 miljarder kronor.

Motion från den allmänna motionstiden 1985/86

1985/86:Sk276 av Knut Wachtmeister (m), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av lagstiftningen gällande den skattemässiga
behandlingen av kursförluster (kursvinster) på utlandslån.

Inkomna yttranden m. m.

Riksskatteverket och bokföringsnämnden har yttrat sig över motion 1985/
86:Sk276. Yttrandena har fogats som bilagor till betänkandet.

Industriförbundet har inkommit med en skrivelse med anledning av
propositionen.

Utskottet

SKU 1986/87:7

De förslag som läggs fram i propositionen rörande vinstdelningsskatten
innebär bl. a. att det fasta fribeloppet höjs från 500000 kr. till 1 milj. kr., att
möjligheterna till resultatutjämning inom koncerner utökas och att omstruktureringar
mellan olika företag underlättas. Förslagen grundar sig på en
begränsad översyn av vinstdelningsskatten som har redovisats i en promemoria
av en arbetsgrupp inom finansdepartementet.

När det gäller fribeloppet yrkar Tommy Franzén m.fl. (vpk) i motion
Skl04 avslag på propositionen medan Knut Wachtmeister m. fl. (m) i motion
Skl08, Kjell Johansson m. fl. (fp) i motion Skl06, Stig Josefson m.fl. (c) i
motion Skl09 samt Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) i motion
Skl05 yrkar att fribeloppet höjs till 10 resp. 100 miljarder kronor.

Den översyn som nu har gjorts beträffande vinstdelningsskatten syftar till
att åstadkomma en förenklad hantering samt en viss skattelättnad för framför
allt små, expanderande företag. Likaså begränsas vissa problem i fråga om
resultatutjämning m. m. Frågan om en mer omfattande teknisk översyn har
fått anstå i avvaktan på resultatet av det arbete med att reformera
företagsbeskattningen som pågår inom en särskild kommitté (dir. 1985:30).
En så extrem höjning av fribeloppet som yrkas i motionerna Skl05, Skl06,
Skl08 och Skl09 innebär att vinstdelningsskatt över huvud taget inte
kommer att utgå i framtiden men att bestämmelserna om deklarationsskyldighet
m. m. trots detta kvarstår. Ett sådant yrkande faller utanför ramen för
detta ärende.

Enligt vad som anförs i propositionen kan en höjning av det fasta
fribeloppet till 1 milj. kr. beräknas medföra att antalet företag som betalar
vinstdelningsskatt - ca 2200 vid 1985 års taxering - minskar med närmare
en tredjedel samtidigt som skattebortfallet blir relativt marginellt. Till stöd
för avslagsyrkandet i motion Skl04 anförs bl. a. att den föreslagna höjningen
väsentligt överstiger penningvärdeförändringarna sedan skatten infördes och
att vinstdelningsskatten redan fått mildare konsekvenser än som beräknats.
Enligt utskottets uppfattning bör man emellertid fästa stor vikt vid att
skattereglerna i möjligaste mån får sådan utformning att de skattskyldiga och
beskattningsmyndigheterna inte betungas i större utsträckning än som kan
anses motiverat. Med hänsyn till de omständigheter som departementschefen
åberopar finner utskottet att möjligheterna till en så avsevärd förenkling
som det nu är fråga om bör tas till vara, och utskottet anser att förslaget är väl
avvägt.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna
i denna del.

I detta sammanhang föreslår regeringen att begreppet intressegemenskap
preciseras. Frågan har samband med bl. a. fribeloppet, eftersom företag
mellan vilka intressegemenskap råder tillsammans får endast ett fast
fribelopp. Sådan gemenskap anses föreligga om företagen i huvudsak står
under gemensam ledning. Nyheten i förslaget är bl. a. att detta förhållande
skall avgöras med hänsyn till vem som har det bestämmande inflytandet över
företagens organisation och verksamhet.

Eftersom frågan om det faktiska inflytandet redan i dag torde vara

avgörande för bedömningen har utskottet inte något att erinra mot propositionen
i denna del.

I fråga om offentligt ägda företag föreslås en snävare definition. Här skall
enligt propositionen fordras att företagens huvudsakliga verksamhet är av
samma eller likartat slag för att intressegemenskap skall anses föreligga. Departementschefen
motiverar detta med att statliga och kommunala företag
typiskt sett har en annan karaktär än de privata.

Kjell Johansson m. fl. (fp) yrkar i motion SklOö avslag på propositionen i
denna del, eftersom förslaget om de offentliga företagen enligt deras mening
strider mot principen om konkurrensneutralitet. Stig Josefson m. fl. (c) yrkar
i motion Skl09 att privata företag behandlas på samma sätt som offentliga.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att en särskild
regel behövs för de offentligt ägda företagen. Statens engagemang i
affärsdrivande verksamhet får oftast ses som led i dess övergripande ansvar
för olika samhällsfunktioner. En grupp fristående statliga företag som skulle
kunna anses stå under i huvudsak gemensam ledning — ett departement eller
ett verk — kan därför inte direkt likställas med koncernliknande förhållanden
inom den privata sektorn, som betingas av andra bevekelsegrunder. Detsamma
gäller kommunalt eller landstingskommunalt ägda företag, varvid även
måste beaktas att en kommuns eller en landstingskommuns möjligheter att
driva affärsverksamhet är underkastad kommunallagens kompetensregel.
Mot denna bakgrund finner utskottet i likhet med lagrådet att den
konkurrensfördel som offentligt ägda företag faktiskt skulle kunna få i något
fall kan anses godtagbar. Utskottet tillstyrker således propositionen och
avstyrker motionerna i denna del.

En annan fråga som tas upp i propositionen är möjligheterna till resultatutjämning
inom koncerner. Vid inkomstbeskattningen finns regler om koncernbidrag
för att skattebelastningen inom en koncern inte skall behöva bli
större än om företagens verksamheter drivits av ett enda företag. Koncernbidrag
som godtagits vid inkomsttaxeringen accepteras också vid vinstdelningsbeskattningen.
Underlaget för denna beskattning kan emellertid avvika
väsentligt från inkomsttaxeringen, och det är då inte möjligt att genom
koncernbidrag utjämna vinster och förluster i båda systemen samtidigt.

Vad som med dagens regler framstår som mest besvärande är enligt
departementschefen att ett koncernbidrag som lämnats i inkomstutjämnande
syfte kan skapa eller förstärka en olikhet i beskattningsunderlagen. Han
föreslår därför att man vid vinstdelningsbeskattningen inför en möjlighet att
helt eller delvis bortse från koncernbidrag (återläggning). Av administrativa
skäl gäller förslaget med den begränsningen att det företag som mottagit
koncernbidraget i fråga inte i sin tur har fått avdrag vid inkomsttaxeringen för
koncernbidrag till något annat företag, dvs. att koncernbidrag som slussas
från företag till företag inte får återläggas.

I motion Skl09 yrkar Stig Josefson m. fl. (c) att återläggning skall kunna
medges även vid slussning. Även Kjell Johansson m. fl. (fp) anser att den i
propositionen föreslagna förbättringen är otillräcklig och förordar i motion
Sk 106 en annan metod, nämligen att man vid beskattningen av moderbolaget
beaktar övriga koncernbolags positiva och negativa vinstdelningsunderlag.

SKU 1986/87:7

Förslaget i den förstnämnda motionen överensstämmer med en framställning
från Industriförbundet. Förbundet anser att detta bör godtas som en
provisorisk lösning och att resultatutjämningsproblematiken bör bli föremål
för en förnyad översyn.

Utskottet instämmer i uppfattningen att förslaget i propositionen inte kan
anses som en helt tillfredsställande lösning på de ifrågavarande problemen.
De kompletteringar och alternativa lösningar som diskuteras i motionerna
och i Industriförbundets skrivelse är emellertid - som framhålls i propositionen
— förenade med administrativa svårigheter. Det bör också framhållas att
resultatutjämningsfrågorna givetvis ingår i den pågående översynen av
företagsbeskattningen. Med hänvisning härtill är utskottet inte berett att nu
gå längre än som föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker alltså
regeringens förslag och avstyrker motionerna i nu angivna delar.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att reglerna om återläggning
bör tillämpas fr. o. m. 1988 års taxering, eftersom tillräckliga skäl
för ett retroaktivt ikraftträdande inte föreligger. Utskottet avstyrker således
de i motionerna Skl06 och Skl07 framställda yrkandena om att reglerna skall
träda i kraft redan vid 1987 års taxering.

En teknisk detaljfråga som nämns i motion Skl09 av Stig Josefson m. fl. (c) är
redovisningen av värdet av pågående arbeten. Vinstdelningsskatten kan
påverkas av vilken metod man valt för denna redovisning, något som
föranlett den kritiken att redovisningen styrs i en ej önskvärd riktning.
Motionärerna yrkar bl. a. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att det är olyckligt att denna fråga inte regleras nu.

I den utredningspromemoria som ligger till grund för propositionen anförs
att de angivna förhållandena sammanhänger med vissa grundläggande
principer för vinstdelningsskatten och att det inte föreligger tillräckliga skäl
att nu vidta någon ändring på denna punkt. Utskottet instämmer i denna
uppfattning och avstyrker motion Skl09 även i denna del.

I övriga nu aktuella delar av propositionen föreslås vissa ändringar inom
vinstdelningsbeskattningen i syfte att underlätta omstruktureringar, ett
förtydligande av inkomstskattereglerna vid vissa kommissionärsförhållanden
och ändringar av reglerna om uppskrivning av aktiebolagens anläggningstillgångar.
Några erinringar har inte riktats mot dessa förslag. Utskottet
tillstyrker propositionen i dessa delar.

I detta sammanhang behandlar utskottet en motion — 1985/86:Sk276 av Knut
Wachtmeister m. fl. (m) — om en översyn av reglerna om kursförluster och
kursvinster på lån utomlands. I motionen konstateras att sådana förluster och
vinster enligt gällande praxis beaktas vid beräkning av inkomst av rörelse
men däremot inte i andra inkomstslag. Motionärerna anför att denna
olikformighet knappast kan ha varit avsedd. De framhåller att 1982 års
devalvering medfört stora kursförluster på utlandslån som upptagits enligt
lämnade rekommendationer och att svårigheterna för låntagarna har ökat
genom att förtida återbetalning av lånen är förknippade med omfattande
restriktioner. En översyn av reglerna är enligt motionärernas uppfattning
påkallad.

SKU 1986/87:7

Riksskatteverket och bokföringsnämnden har i yttranden över motionen
anfört att en översyn av reglerna är motiverad.

Utskottet anser också att den olikformiga behandlingen inte är tillfredsställande.
Frågan om kursförluster och kursvinster på utländska lån och
fordringar berör emellertid grundläggande principer vid beskattningen.
Enligt utskottets uppfattning är det tveksamt om det går att åstadkomma en
generell, heltäckande lösning, och vad som förekommit i ärendet utgör inte
tillräckliga skäl för att riksdagen nu skall ta initiativ till en översyn av
reglerna. Utskottet utgår i stället från att regeringen i lämpligt sammanhang
överväger vad som kan göras för att åstadkomma en bättre likformighet på
detta område. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande det fasta fribeloppet

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl04, 1986/
87:Skl05,1986/87:Skl06 yrkande 1,1986/87:Skl08och 1986/87:Skl09
yrkande 2 bifaller proposition 1986/87:42 i denna del,

2. beträffande begreppet intressegemenskap

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Sk 106 yrkande 3 i
denna del och 1986/87:Skl09 yrkande 1 i denna del bifaller propositionen
i denna del,

3. beträffande utformningen av reglerna för resultatutjämning inom
koncerner

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl06 yrkande 3 i
denna del och 1986/87:Skl09 yrkande 1 i denna del bifaller propositionen
i denna del,

4. beträffande ikraftträdandet av resultatutjämningsreglerna

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl06 yrkande 2 och
1986/87:Skl07 bifaller propositionen i denna del,

5. beträffande värdet av pågående arbeten

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk 109 yrkande 1 i denna del,

6. beträffande övriga nu aktuella frågor i propositionen
att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar,

7. beträffande kursförluster m. m. på utlandslån
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk276,

8. beträffande lagförslagen i propositionen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar
de här ovan på s. 3—10 återgivna lagförslagen.

Stockholm den 2 december 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

SKU 1986/87:7

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Bruno
Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Gunnar
Nilsson (s) och Margit Gennser (m).

Reservationer

Det fasta fribeloppet (mom. 1 och 8 i motsvarande del)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) har

dels anfört följande:

Löntagarfonderna och den vinstdelningsskatt som finansierar dessa fonder
genomfördes 1983 trots hårt motstånd från vårt håll och vår principiella
inställning i denna fråga är oförändrad. Vi har i andra sammanhang yrkat att
dessa fonder och denna skatt avskaffas och vi återkommer till denna fråga
under den allmänna motionstiden. Riksdagens regler tillåter endast att vi nu
tar upp de delfrågor rörande vinstdelningsskatten som har samband med
propositionen.

Vinstdelningsskatten är en beskattningsform som är främmande för vår
skattelagstiftning, och den har orsakat stora problem inom näringslivet. Den
slår orättvist mot skilda företagsformer och näringsgrenar, och skattens
verkningar från företag till företag skiljer sig avsevärt beroende på många
olika faktorer. Skatten medför snedvridande effekter som inte kan accepteras
och medför svårigheter också i många andra hänseenden.

En del av problemen underlättas genom de åtgärder som regeringen nu
föreslår. I avvaktan på att skatten kan avskaffas bör man givetvis ta vara på
de möjligheter som finns att begränsa de nuvarande svårigheterna. Regeringens
förslag i dessa hänseenden är emellertid otillräckliga.

Ett av förslagen innebär att det fasta fribeloppet fördubblas till 1 milj. kr.
Eftersom en höjning av fribeloppet innebär en tillfredsställande lösning för
dem som kommer under den nya gränsen och en viss förbättring även för dem
som fortfarande blir kvar över gränsen bör fribeloppet höjas i största möjliga
utsträckning. Vi yrkar därför att fribeloppet höjs till 100 miljarder kronor.

Om vårt yrkande kan bifallas i full utsträckning bortfaller de nuvarande
problemen helt. Deklarationsplikten kan då avskaffas. Vi avstår då från våra
yrkanden om andra ändringar i reglerna.

dels att utskottet under mom. 1 och 8 i motsvaraande del bort hemställa
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Sk 104, med bifall till
motionerna 1986/87:Skl05 och 1986/87:Skl08 och med anledning av
motionerna 1986/87: Sk 106 yrkande 1 och 1986/87: Sk 109 yrkande 2
och proposition 1986/87:42 i denna del beslutar att beloppet
”1 000000” i 2 § andra stycket i förslaget till lag om ändring i lagen
(1983:1086) om vinstdelningsskatt byts ut mot ”100 miljarder”.

SKU 1986/87:7

2. Tommy Franzén (vpk) anser

SKU 1986/87:7

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Den
översyn” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Som skäl för förslaget i propositionen anförs att en höjning av det fasta
fribeloppet medför förenklingsvinster och att detta skulle vara till särskild
nytta för små, expanderande företag med goda vinster. Höjningen som
föreslås överstiger väsentligt den penningvärdeförsämring som skett sedan
vinstdelningslagens tillkomst.

Utskottet finner, i likhet med vad som anförs av LO i ett remissyttrande,
att det saknas tillräckliga skäl för att höja nivån på det fasta fribeloppet,
särskilt som vinstdelningsskatten blivit mildare än vad som ursprungligen
varit avsikten.

Utskottet tillstyrker således motion Skl04 i denna del och avstyrker övriga
motioner och propositionen.

dels att utskottet under mom. 1 och 8 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk 104 och med avslag på
motionerna 1986/87:Skl05, 1986/87:Sk 106 yrkande 1, 1986/87:Sk 108
och 1986/87:Skl09 yrkande 2 och på proposition 1986/87:42 i denna
del beslutar att ändringen av 2 § andra stycket i förslaget till lag om
ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall utgå.

Begreppet intressegemenskap (mom. 2 och 8 i motsvarande
del)

3. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Den speciella regel som föreslås i propositionen för offentligt ägda företag
kommer i vissa fall att medföra konkurrensfördelar för sådana företag.
Utskottet anser att detta är något som inte kan godtas och avstyrker
förslaget.

dels att utskottet under mom. 2 och 8 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl06 yrkande 3 i
denna del och 1986/87:Skl09 yrkande 1 i denna del och med avslag på
propositionen i denna del beslutar att orden ”och - när denna ledning
utövas av staten, landstingskommun eller kommun — företagens
huvudsakliga verksamhet är av samma eller likartat slag” i 2 § fjärde
stycket i förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1086) om
vinstdelningsskatt skall utgå.

Utformningen av reglerna för resultatutjämning inom
koncerner (mom. 3 och 8 i motsvarande del)

4. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”angivna delar.” bort ha följande lydelse:

För att de nya reglerna skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt bör
en återföring av koncernbidrag kunna medges även om man inom en koncern
”slussat” koncernbidrag mellan de olika företagen. En ”slussning” torde
många gånger vara den enda möjliga utvägen för vissa större koncerner med
invecklade förhållanden att lösa resultatutjämningsproblemen. Förbudet
mot slussning bör därför utgå. Utskottet tillstyrker således motion Skl09 i
denna del och finner att syftet med motion Skl06 i motsvarande del därmed i
allt väsentligt torde vara tillgodosett.

dels att utskottet under mom. 3 och 8 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Skl06 yrkande 3 i
denna del, med bifall till motion 1986/87:Skl09 yrkande 1 i denna del
och med avslag på propositionen i motsvarande del beslutar att punkt
2 i andra stycket av 3 § i förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1086)
om vinstdelningsskatt skall utgå.

Ikraftträdandet av resultatutjämningsreglerna (mom. 4 och 8 i
motsvarande del)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”års taxering.” bort ha följande lydelse.

Problemen för företag med koncernbidrag har varit stora, och det är
angeläget att de nya reglerna får träda i kraft snarast möjligt. Tillräckliga skäl
kan enligt utskottets uppfattning inte anses föreligga för att - på sätt som
regeringen föreslår — just i dessa fall senarelägga ikraftträdandet jämfört
med förslagen i övrigt. Utskottet föreslår därför att reglerna får tillämpas
fr. o. m. 1987 års taxering.

dels att utskottet under mom. 4 och 8 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl06 yrkande 2 och
1986/87:Skl07 och med avslag på propositionen i denna del beslutar
att andra meningen i punkt 1 av övergångsbestämmelserna i förslaget
till lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall
utgå.

Kursförluster m. m. på utlandslån (mom. 7)

6. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

SKU 1986/87:7

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet

anser” och slutar med ”utskottet motionen.” bort ha följande lydelse:
Den fråga som tas upp i motionen är ett detaljproblem som dock i det
enskilda fallet kan ha stor ekonomisk betydelse. Enighet råder om att
reglerna inte är tillfredsställande. Utskottet är medvetet om att det kan vara
svårt att utforma regler som täcker alla situationer där kursförluster eller
kursvinster förekommer. Enligt utskottets uppfattning bör det dock vara
möjligt att finna en snar lösning som undanröjer de problem som nuvarande
praxis medför i speciella situationer.

Utskottet finner därför i likhet med riksskatteverket och bokföringsnämnden
att en översyn av reglerna är motiverad och tillstyrker motionen.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk276 hos regeringen
begär en översyn av den skattemässiga behandlingen av kursförluster
och kursvinster på utlandslån.

Särskilt yttrande

Värdet av pågående arbeten (mom. 5)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Britta Bjelle
(fp). Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m)
anför:

Som anförs i motion Skl09 påverkas vinstdelningsskatten av vilken metod
företagen valt för redovisning av värdet av pågående arbeten. Detta kan leda
till att företagen väljer en principiellt sett sämre redovisningsmetod. Enligt
utskottets uppfattning är det olyckligt att frågan inte har reglerats. Eftersom
frågan hur man på bästa sätt skall lösa problemen med vinstdelningsskatten
kommer att behandlas i annat sammanhang avstår vi från att nu gå in närmare
på det här angivna detaljproblemet.

SKU 1986/87:7

gotab Stockholm 1986 11929