Skatteutskottets betänkande
1986/87:5

om följdändringar till slopandet av den kommunala
garanti- och utbobeskattningen m. m. 1986/87-5

(prop. 1986/87:30 och 12 i viss del)

Sammanfattning

I proposition 1986/87:30 föreslås vissa följdändringar m. m. framför allt med
anledning av lagstiftningen våren 1986 angående slopandet av den kommunala
garanti- och utbobeskattningen. Utskottet tillstyrker propositionen och
avstyrker en motion som väckts i ärendet. Samtidigt genomförs en redaktionell
ändring som föreslagits i proposition 1986/87:12.

Propositionerna

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:30 att
riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

4. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

5. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

8. lag om ändring i lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem.

Riksdagen beslöt våren 1986 i bl. a. förenklingssyfte omfattande ändringar
i den kommunala beskattningen. Huvudpunkterna i reformen innebär att
den kommunala garantibeskattningen och utbobeskattningen av fysiska
personer slopas fr. o. m. taxeringen 1988. Riksdagens beslut avsåg endast
de grundläggande lagreglerna i reformen. I propositionen behandlas ytterligare
ändringar som behöver göras i skatteförfattningarna. Förutom rena
konsekvensändringar föreslås vissa materiella ändringar och förtydliganden.
Detta gäller bl. a. definitionen av rörelse bedriven här i riket, en
utvidgning av begreppet riket till att omfatta också kontinentalsockeln
samt beskattningsorten för den som på grund av sin anknytning till riket
anses bosatt här.

De nya reglerna skall i princip tillämpas på beskattningsår som påbörjats
den 1 januari 1987 eller senare.

1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 5

Rättelse: S. 39 rad 5 nerifrån Står 3-18 Skall vara 3-38

I detta sammanhang behandlar utskottet även proposition 1986/87:12 i vad
den avser ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Detta
förslag, som är av redaktionell natur, har här nedan sammanförts med det i
proposition 1986/87:30 framlagda förslaget rörande samma lag, och i
samband därmed har ytterligare en redaktionell ändring införts i förslaget (s.
33 och 34).

Lagförslagen har — med nu angivna redaktionella ändringar — följande
lydelse.

SkU 1986/87:5

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)1
dels att 23 § 2 morn., 26 § 2 morn., 30 § 7 morn., 46 § 4 morn., 48 § 4
morn., 51 och 61 §§, punkt 5 av anvisningarna till 18 §, anvisningarna till

34 §, anvisningarna till 37 § samt punkt 4 av anvisningarna till 46 § skall
upphöra att gälla,

dels att nuvarande 23 § 1 morn., 26 § 1 mom. och 30 § 1 mom. skall
betecknas 23, 26 respektive 30 §,
dels att 17 och 18 §§, de nya 23, 26 och 30 §§, 46 § 1 och 2 morn., 48 § 2
och 3 morn., 50 §, 53 § 1-3 morn., 66 §, 70 § 1 morn., 71 och 73 §§,
punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 18 §, punkt 4 av anvisningarna till

35 §, punkterna 2 a och 4 av anvisningarna till 36 §, punkt 6 av anvisningarna
till 46§, punkt 3 av anvisningarna till 53 § samt anvisningarna till 70 §
skall ha följande lydelse,

dels att det i anvisningarna till 53 § skall införas en ny punkt, 2 a, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §2

Kommunal inkomstskatt utgår för:

a) inkomst av jordbruksfastighet,

b) inkomst av annan fastighet,

c) inkomst av rörelse,

d) inkomst av tjänst,

e) inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet samt

f) inkomst av kapital.

För ett vart av nu nämnda slag av inkomst skall inkomsten av varje
särskild förvärvskälla uppskattas för sig.

Att kommunal inkomstskatt skall
i vissa fall utgå å garantibelopp för
fastighet framgår av bestämmelserna
i 47 §.

18 §3

Såsom särskild förvärvskälla anses i fråga om:

a) jordbruksfastighet: varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av
fastigheter, som i ägarens eller brukarens hand är att anse såsom förvaltningsenhet; b)

annan fastighet: varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av fastigheter,
som är att anse såsom förvaltningsenhet; dock att fastighet, till den
del densamma ingått uti av ägaren driven rörelse, skall anses tillhöra
förvärvskällan rörelse;

1 Senaste lydelse av
23 § 2 mom. 1953: 400
26 § 2 mom. 1953:400
30 8 7 mom. 1969: 749
46 8 4 morn 1958:86
48 8 4 mom. 1970: 162
51 8 1955: 122

2 Senaste lydelse 1953:400.

' Senaste lydelse 1951:790.

61 8 1967:748

punkt 5 av anvisningarna till 18 8 1981: 387
anvisningarna till 34 8 1953:400
anvisningarna till 37 8 1953:400
punkt 4 av anvisningarna till 46 8 1958:86.

SkU 1986/87:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

c) rörelse: varje förvärvsverksamhet, som är att anse såsom självständig
rörelse;

d) tjänst: all till tjänst hänförlig förvärsverksamhet, som skattskyldig
utövat, ävensom alla honom tillkommande, till tjänst hänförliga inkomstgivande
rättigheter;

e) tillfällig förvärvsverksamhet: e) tillfällig förvärvsverksamhet:

1. icke yrkesmässig avyttring 1. icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom ävensom av fast eller lös egendom samt del deltagande

i lotteri, försåvitt enligt tagande i lotteri;

denna lag inkomsten därav skall
beskattas i en och samma kommun;

2. all övrig tillfällig förvärvsverksamhet, som skattskyldig utövat;

f) kapital:

1. all skattskyldig tillhörig egendom, därav intäkten skall hänföras till
intäkt av kapital, dock med undantag av fastighet och rörelse i utlandet;

2. all fastighet och rörelse, som

1 morn.* Vad som återstår av
intäkt av jordbruksfastighet, sedan
avdrag enligt 22 § gjorts och hänsyn
tagits till in- och utgående balans,
utgör nettointäkt av jordbruksfastighet.
Beträffande makar gäller
särskilda bestämmelser i anvisningarna
till 52 §.

I morn.5 Vad som återstår av
intäkt av annan fastighet, sedan avdrag
enligt 25 § gjorts och, om intäkter
och avdrag har beräknats enligt
bokföringsmässiga grunder,
hänsyn tagits till in- och utgående
balans, utgör nettointäkt av annan
fastighet.

I momf Vad som återstår av
intäkt av rörelse, sedan avdrag enligt
29 § gjorts och hänsyn tagits till
in- och utgående balans, utgör
nettointäkt av rörelse. Beträffande
makar gäller särskilda bestämmelser
i anvisningarna till
52 §.

skattskyldig haft i utlandet.

(Se vidare anvisningarna.)

Vad som återstår av intäkt av
jordbruksfastighet, sedan avdrag
enligt 22 § gjorts och hänsyn tagits
till in- och utgående balans, (nettointäkten)
utgör inkomst av
jordbruksfastighet. Beträffande
makar gäller särskilda bestämmelser
i anvisningarna till 52 §.

Vad som återstår av intäkt av annan
fastighet, sedan avdrag enligt
25 § gjorts och, om intäkter och avdrag
har beräknats enligt bokföringsmässiga
grunder, hänsyn tagits
till in- och utgående balans, (nettointäkten)
utgör inkomst av annan
fastighet.

Vad som återstår av intäkt av rörelse,
sedan avdrag enligt 29 §
gjorts och hänsyn tagits till in- och
utgående balans, (nettointäkten) utgör
inkomst av rörelse. Beträffande
makar gäller särskilda bestämmelser
i anvisningarna till
52 §.

4 Senaste lydelse 1976: 1094.

5 Senaste lydelse 1978:942.

6 Senaste lydelse 1976: 1094.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

46 §

I mom. Uppkommer underskott
vid beräkningen av inkomst
av förvärvskälla får, med de undantag
som anges i detta moment och
med iakttagande av föreskriften i
74 §, underskottet avräknas från
den skattskyldiges inkomst från
andra förvärvskällor.

1 morn.7 Uppkommer underskott
vid beräkningen av inkomst
av förvärvskälla får, med de undantag
som anges i detta moment och
med iakttagande av föreskriften i
74 §, underskottet avräknas från
den skattskyldiges inkomst från
andra förvärvskällor i den mån underskottet
och inkomsten enligt
56—59 §§ hänför sig till samma
kommun.

Avdrag medges inte för

1) underskott av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom
eller av deltagande i lotteri,

2) underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) underskott som har uppkommit
på grund av att avdrag enligt
45 § överstigit nettointäkten av förvärvskällan,

4) underskott i den mån hänsyn 3) underskott i den mån hänsyn
till det har tagits vid beräkning av till det har tagits vid beräkning av
sjömansskatt. sjömansskatt.

Har avdrag gjorts enligt 1 § lagen (1966: 172) om avdrag för avskrivning
på skeppskontrakt m. m. och uppkommer underskott i förvärvskällan får
den del av underskottet som svarar mot avdraget avräknas endast från
inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Har avdrag gjorts för
värdeminskning av skepp eller luftfartyg och överstiger avdraget för år
räknat 10 procent av anskaffningsvärdet av skepp eller 15 procent av
anskaffningsvärdet av luftfartyg gäller samma begränsning av rätten att
avräkna underskott i fråga om den överskjutande delen av avdraget. För
underskott som inte har kunnat utnyttjas föreligger rätt till avdrag senast
vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter det kalenderår då
taxering skett för det beskattningsår då underskottet uppkom. Sådant
avdrag får dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av inkomst av
rederi-, luftfarts- och varvsrörelse sedan denna inkomst i förekommande
fall minskats med annat underskott som avses i detta stycke.

Tredje stycket tillämpas inte på fiskeskepp eller köpekontrakt som avser
fiskeskepp, om den skattskyldige har licens enligt förordningen (1978:517)
om licens för yrkesfiskare eller är medlem i fiskelag som har sådan licens.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer medge undantag från tillämpning av tredje stycket.
Bryter skattskyldig mot villkor som har uppställts för medgivandet, skall
taxering ske enligt tredje stycket på samma sätt som vid eftertaxering för
det beskattningsår som medgivandet avser.

2 morn.8 I hemortskommunen
får skattskyldig, som varit bosatt
här i riket under hela beskattningsåret,
dessutom göra avdrag:

7 Senaste lydelse 1984: 1060.

8 Senaste lydelse 1986:507.

2 mom. Skattskyldig, som har
varit bosatt här i riket under hela
beskattningsåret, får dessutom göra
avdrag:

1 * Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning
som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3) för obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete i
ett annat nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala i
överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1981:
1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige,
Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om den avgiftsgrundande
intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sverige;

4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har betalat
för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill
dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår
grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock
högst med 3000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret
för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av
arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt,
medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i
den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget
vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret,
medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.

48 §

2 mom ,9 Skattskyldig fysisk 2 mom. Skattskyldig fysisk
person, som varit här i riket bosatt person, som varit bosatt här i riket
under hela beskattningsåret, äger under hela beskattningsåret, har
att å den i hemortskommunen taxe- rätt till kommunalt grundavdrag
rade inkomsten åtnjuta kommunalt med 10000 kronor,
grundavdrag med 10000 kronor.

Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse
som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt
skall grundavdraget minskas med en tolftedel för vatje period
om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar
inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen skattepliktig
dagpenning. Det sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt
hundratal kronor.

3 morn.10 Skattskyldig fysisk 3 mom. Skattskyldig fysisk
person, som varit här i riket bosatt person, som varit bosatt här i riket

endast under en del av beskatt- endast under en del av beskatt ningsåret,

äger i hemortskom- ningsåret, har rätt till kommunalt
munen åtnjuta kommunalt grund- grundavdrag med en tolftedel av

avdrag med en tolftedel av 10000 10000 kronor för varje kalenderkronor
för varje kalendermånad el- månad eller del därav, varunder

ler del därav, varunder han varit han varit bosatt här i riket. Härvid

9 Senaste lydelse 1986: 507.

10 Senaste lydelse 1986: 507.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

här i riket bosatt. Härvid gäller bestämmelserna
i 2 mom. andra
stycket. Det sålunda beräknade
grundavdraget avrundas uppåt till
helt hundratal kronor.

gäller bestämmelserna i 2 mom.
andra stycket. Det sålunda beräknade
grundavdraget avrundas uppåt
till helt hundratal kronor.

1 mom. Skattskyldigs inom en
kommun beskattningsbara
inkomst skall, med iakttagande
av vad nedan i 51 och 52 §§ stadgas,
fastställas enligt de i 2 och 3
mom. angivna grunder.

2 morn.11 För fysisk person,
som varit här i riket bosatt under
hela eller någon del av beskattningsåret,
utgöres såvitt angår
hemortskommunen den beskattningsbara
inkomsten av den taxerade
inkomsten minskad med kommunalt
grundavdrag. Den beskattningsbara
inkomsten skall angivas i
helt hundratal kronor, så att
överskjutande belopp, som icke
uppgår till helt hundratal kronor,
bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit
väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,
underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige
ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet,
må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock
särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret,
länsrättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst
minskas, förutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter
omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10000 kronor. Har skattskyldig
på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag
för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke,
minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på
grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor
försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit
vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och
oförsörjda barn (existensminimum) är den skattskyldige berättigad till avdrag
för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension,
är - om särskilda omständigheter icke föranleda annat - berättigad
till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

1 mom. Skattskyldigs beskattningsbara
inkomst
fastställs enligt bestämmelserna i 2
och 3 mom. samt 52 §.

2 mom . För fysisk person, som
varit bosatt här i riket under hela
eller någon del av beskattningsåret,
utgörs den beskattningsbara inkomsten
av den taxerade inkomsten
minskad med kommunalt
grundavdrag. Den beskattningsbara
inkomsten skall anges i helt hundratal
kronor, så att överskjutande
"belopp, som inte uppgår till helt
hundratal kronor, bortfaller.

11 Senaste lydelse 1984: 1060.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

Vad i andra stycket sägs angående tid och ordning för särskild framställning
om avdrag samt angående minskning av avdraget med belopp, varmed
jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör
för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

3 morn.12 För skattskyldig, som
i 2 mom. avses, såvitt angår annan
kommun än hemortskommunen, utgör
den taxerade inkomsten tillika
beskattningsbar inkomst, utom i
fall varom nedan i andra stycket
förmäles.

Kan kommunalt grundavdrag
helt eller delvis icke utnyttjas i hemortskommunen
och har taxerad inkomst
påförts den skattskyldige i
annan kommun, skall bristen avräknas
från sistnämnda inkomst.

Därvid skola i förekommande fall
bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna
till 46 § äga motsvarande
tillämpning. Vad efter dylik avräkning
återstår utgör för den skattskyldige
beskattningsbar inkomst i
kommunen.

För annan skattskyldig än som i 2
mom. avses utgör den taxerade inkomsten
tillika beskattningsbar inkomst.

Den beskattningsbara inkomsten avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

53 §

I morn.'3 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på
grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här för inkomst av rörelse, som här
bedrivits; bedrivits från fast driftställe;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

3 mom. För annan skattskyldig
än som avses i 2 mom. utgör den
taxerade inkomsten tillika beskattningsbar
inkomst.

12 Senaste lydelse 1984: 1060.

13 Senaste lydelse 1986:507.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger 10000 kronor och för annan ersättning enligt nämnda
lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till
någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973: 370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter,
för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2
mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den
mån avdrag har medgetts för avgifterna;

för vinst vid icke yrkesmässig för vinst vid icke yrkesmässig
avyttring av fastighet eller rörelse avyttring av fastighet här i riket el här

i riket eller tillbehör till sådan ler rörelse som bedrivits från fast

fastighet eller rörelse och av egen- driftställe här i riket eller tillbehör

dom som avses i 35 § 3 a mom. och till sådan fastighet eller rörelse och

som innefattar nyttjanderätt till ett av egendom som avses i 35 § 3 a

hus eller del av ett hus här i riket; mom. och som innefattar nyttjan samt

derätt till ett hus eller del av ett hus

här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring dels av aktier och andelar i
sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 §,
dels av konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och dels
av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avses i 35 § 3
mom. första stycket, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår
som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga
bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

2 morn.1* Inkomst hos vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla
bolag, rederier och juridiska personer, som enligt författning eller på
därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta annan samfällighet än sådan
som har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfäl -

SkU 1986/87:5

14 Senaste lydelse 1984: 1060.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

lighet eller regleringssamfällighet, hänförs till de särskilda delägarnas inkomst
med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets,
rederiets eller samfällighetens inkomst. Delägare i s. k. gruvbolag taxeras
för den inkomst han åtnjutit av bolagets verksamhet.

Vad i föregående stycke sägs
skall i förekommande fall äga motsvarande
tillämpning beträffande
garantibelopp för fastighet.

3 morn.'* Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet
inträffade, dödsboet efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den
avlidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet,
och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna i
denna lag skolat gälla för den avlidne.

Vad i föregående stycke sägs
skall i förekommande fall äga motsvarande
tillämpning beträffande
garantibelopp för fastighet.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillämpas vad
som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt här
i riket; i annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hemmahörande
juridisk person som inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde kalenderåret
efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna
om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle
var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst än 10000 kronor eller större skattepliktig
förmögenhet än 100000 kronor. Dödsbo på vilket bestämmelserna om
handelsbolag varit tillämpliga något beskattningsår anses därefter som
sådant bolag i beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkomst
eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på fideikommissbo.

Om särskilda skäl föreligga, må Om särskilda skäl föreligger, får
riksskatteverket på ansökan förkla- riksskatteverket på ansökan förklara
att oskiftat dödsbo, som enligt ra att dödsbo, som enligt föregåen föregående

stycke skall behandlas de stycke skall behandlas såsom

såsom handelsbolag i beskattnings- handelsbolag i beskattningshän hänseende,

må taxeras enligt be- seende, får taxeras enligt bestäm stämmelserna

i tredje stycket. An- melserna i andra stycket. Ansökan

sökan skall för att kunna upptagas skall för att kunna upptagas till

till prövning göras hos riksskatte- prövning göras hos riksskattever verket

senast under året efter det ket senast under året efter det taxe taxeringsår,

då oskiftat dödsbo ringsår, då dödsboet första gången

första gången skall behandlas som skall behandlas som handelsbolag i

handelsbolag i beskattningshän- beskattningshänseende. Mot beseende.
Mot beslut, som riksskatte- slut, som riksskatteverket meddelat

verket meddelat i sådant ärende, i sådant ärende, får talan inte föras.

må talan icke föras.

15 Senaste lydelse 1984: 1060.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

66 §16

Med hemortskommun förstås i denna lag den kommun, där den skattskyldige
författningsenligt skall vara mantalsskriven för året näst före
taxeringsåret.

För den, som varit under ett beskattningsår eller del därav bosatt här i
riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i någon kommun beträffande
honom förelegat för året näst före taxeringsåret, skall såsom hemortskommun
anses den kommun, där han först varit bosatt under det år, som
närmast föregått taxeringsåret.

För den som på grund av väsentlig
anknytning, som avses i punkt 1
andra stycket av anvisningarna till
53 §, skall anses som bosatt här i
riket skall såsom hemortskommun
anses den kommun till vilken anknytningen
varit starkast under
året före taxeringsåret.

För dödsbo efter den som vid dödsfallet varit bosatt här i riket, skall
såsom hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun.

(Se vidare anvisningarna.)

70 §

1 morn.17 En person, som har 1 mom. En person, som har tilltillhört
främmande makts beskick- hört främmande makts beskickning

ning eller lönade konsulat häri riket eller lönade konsulat här i riket eidler
beskickningens eller konsula- ler beskickningens eller konsulatets

tets betjäning, som inte har varit betjäning, som inte har varit svensk

svensk medborgare och som inte medborgare och som inte var bosatt

var bosatt här i riket när han kom här i riket när han kom att tillhöra

att tillhöra beskickningen eller kon- beskickningen eller konsulatet eller

sulatet eller beskickningens eller beskickningens eller konsulatets

konsulatets betjäning anses i be- betjäning anses i beskattningshän skattningshänseende

inte ha varit seende inte ha varit bosatt här i ri bosatt

här i riket. För inkomster, ket. För inkomster, vilka beskattas

vilka enligt föreskrifterna i denna enligt denna lag skall skatt av sådan

lag beskattas i hemortskommunen, person utgöras i den kommun här i

skall skatt av sådan person utgöras riket, där han under beskattnings i

den kommun här i riket, där han året först haft sitt egentliga bo och

under beskattningsåret först haft hemvist eller, utan att sådant fall

sitt egentliga bo och hemvist eller, förelegat, stadigvarande vistats,

utan att sådant fall förelegat, stadigvarande
vistats.

Vad ovan sagts gäller också sådan persons make, barn under 18 år och
enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska
medborgare.

16 Senaste lydelse 1984: 1060.

17 Senaste lydelse 1984: 894.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

Skatt, som jämlikt bestämmelserna
i 57 § I morn., 59 § 3 mom. och
72 § 1 mom. utgöres för gemensamt
kommunalt ändamål, skall användas
till utjämning av skattetrycket
olika kommuner eller andra menigheter
emellan.

Under förutsättning av ömsesidighet
må regeringen medgiva befrielse
från utgörande av skatt för
garantibelopp som skall beräknas
för främmande stat tillhörig, för
dess beskickning eller konsulat härstädes
avsedd fastighet, jå ock för
inkomst av densamma.

§18

Skatt, som enligt bestämmelserna
i 56 § och 72 § I mom. utgöres
för gemensamt kommunalt ändamål,
skall användas till utjämning
av skattetrycket olika kommuner
eller andra menigheter emellan.

§19

Under förutsättning av ömsesidighet
får regeringen medge befrielse
från utgörande av skatt för inkomst
av främmande stat tillhörig
fastighet avsedd för dess beskickning
eller konsulat här i riket.

Anvisningar

till 18 §

1,20 I allmänhet torde — vad angår jordbruksfastighet - förvärvskälla
sammanfalla med taxeringsenhet.

Men detta är inte alltid fallet, utan ibland kan flera taxeringsenheter i
innehavarens hand bilda en förvärvskälla. Detta inträffar exempelvis om
fastigheter brukas tillsammans som en förvaltningsenhet, något som jämförelsevis
ofta inträffar i fråga om skogsfastigheter. För att fastigheter skall
tillsammans bilda en förvaltningsenhet fordras inte bara att de har gemensam
innehavare och står under överinseende av innehavaren eller dennes
representant utan även att de står under gemensam förvaltning och drift på
sådant sätt att de framträder, ekonomiskt sett, som en naturlig enhet.

Vidare är att märka att om olika skattskyldiga har inkomst av samma
fastighet, så kan denna fastighet för den ene skattskyldige vara att anse
som särskild förvärvskälla men för den andre som ingående i en mera
omfattande förvärvskälla. Om ägaren av ett större gods har vissa därunder
lydande hemman eller hemmansdelar utarrenderade men en del under eget
bruk, så är varje utarrenderat område att för arrendatorns del räkna som
särskild förvärvskälla under det att för ägaren godset i dess helhet kan bli
en enda förvärvskälla. Härför erfordras emellertid att fastigheterna i ägarens
hand bildar ett verkligt driftkomplex som inte bara har gemensam
central ledning utan även gemensam förvaltning eller andra gemensamma
driftkostnader.

Om flera fastigheter, som utgör
en förvaltningsenhet, ligger till en
del inom en kommun och till annan
del inom annan kommun, skall inkomsten
av sådan förvärvskälla
fördelas till beskattning inom de
olika kommunerna enligt bestämmelserna
i 56 §.

18 Senaste lydelse 1978:925.

19 Senaste lydelse 1953:400.

20 Senaste lydelse 1979: 500.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

2.21 Även i fråga om annan fastighet torde förvärvskälla i allmänhet
sammanfalla med taxeringsenhet. Flera taxeringsenheter bildar dock i
ägarens hand en förvärvskälla, om de brukas tillsammans som en förvaltningsenhet.
Vid bedömande av frågan om flera taxeringsenheter skall
anses som en förvaltningsenhet iakttages i tillämpliga delar vad som sägs
ovan under punkt 1. Fastighetsbolags fastighetsinnehav torde i regel utgöra
en förvaltningsenhet. Även t. ex. en enskild persons innehav av
hyresfastigheter utgör en förvaltningsenhet, om fastigheterna, på sätt
anges under punkt 1, står under gemensam ledning, förvaltning och drift.
Som exempel på förvaltningsenhet kan också nämnas villor på brunnseller
badortsanläggning och fritidshus o. d. på en fastighet.

Vad som sägs i fjärde stycket av
punkt I gäller även i fråga om annanfastighet.

Därest skattskyldig helt eller delvis använder egen fastighet i av honom
bedriven rörelse, ingår hyresvärdet av fastigheten, i den mån den sålunda
disponerats, i intäkten av rörelsen och skall följaktligen icke upptagas
såsom intäkt av annan fastighet, liksom omkostnader och utgifter för
sålunda använd fastighet eller del därav icke få avdragas från intäkt av
annan fastighet.

till 35 §

4.22 Med avyttring av fastighet likställs överföring av mark eller andel i
samfällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. och uppdelning i lotter
genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), om
överföringen eller uppdelningen sker mot ersättning helt eller delvis i
pengar, samt avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. samma lag.
Har den ersättning i pengar som en skattskyldig erhållit på grund av en
överföring enligt 5 kap. eller en uppdelning enligt 11 kap. nämnda lag inte
överstigit 5 000 kronor, är dock inte någon del av vinsten skattepliktig. Om
ersättningen i pengar överstiger 5 000 kronor, skall som skattepliktig inkomst
tas upp så stor del av hela realisationsvinsten som ersättningen i
pengar, minskad med 5 000 kronor, utgör av det totala vederlaget för
överföringen eller uppdelningen, minskat med 5000 kronor, dock att den
skattepliktiga inkomsten inte skall tas upp till högre belopp än som motsvarar
den del av ersättningen i pengar som överstiger 5 000 kronor.

Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått
engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Härmed avses ersättning
på grund av sådan inskränkning i förfoganderätt till fastigheten som
skett enligt naturvårdslagen (1964:822) eller på grund av motsvarande
inskränkningar enligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av
nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten för obegränsad tid (jfr punkt
8 av anvisningarna till 21 §). Engångsersättningen är i dessa fall att betrakta
som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten, anses avyttrad som
ersättningsbeloppet utgör av fastighetens hela värde vid tiden för beslutet
om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten
eller servitutsrätten.

Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fått ersättning
på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den

21 Senaste lydelse 1978: 942.

22 Senaste lydelse 1981:256. 13

1** Riksdagen 1986/87. 6sami. Nr5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen
(jfr punkt 5 tredje stycket av anvisningarna till 21 §). Har
den skattskyldige i nu avsett fall fått ersättning för avyttrade skogsprodukter,
får 60 procent av ersättningen behandlas som engångsersättning på
grund av allframtidsupplåtelse. Vad som sägs i detta stycke gäller dock
endast om skatteplikt för ersättningen för avverkningsrätten eller skogsprodukterna
inträtt under samma beskattningsår som ersättningen på
grund av allframtidsuppiåtelsen.

Från det sammanlagda beloppet
av den eller de engångsersättningar
som den skattskyldige under ett beskattningsår
har fått på grund av
upplåtelser inom en och samma
kommun är han berättigad till avdrag
med 2000 kronor om han inte
visar att han haft avdragsgilla omkostnader
enligt anvisningarna till
36 § till samma eller högre belopp.
Avdraget får dock inte överstiga
det sammanlagda ersättningsbeloppet
för upplåtelser inom kommunen.

Från det sammanlagda beloppet
av den eller de engångsersättningar
som den skattskyldige under ett beskattningsår
har fått på grund av
allframtidsupplåtelser är han berättigad
till avdrag med 5 000 kronor,
om han inte visar att han haft avdragsgilla
omkostnader enligt anvisningarna
till 36 § till samma eller
högre belopp. Avdraget får dock
inte överstiga det sammanlagda ersättningsbeloppet
för upplåtelserna.

till 36 §

2 a.23 Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av
fastighet vederlaget för viss del av fastigheten tas upp som intäkt av
fastighet eller av rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §) får i
omkostnadsbeloppet inte inräknas utgift som hänför sig till sådan del av
fastigheten som vid inkomsttaxeringen har behandlats enligt reglerna för
maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under
tid, då intäkt av avyttrad fastighet eller i förekommande fall del därav har
beräknats enligt 24 § 2 morn., har nedlagts på reparation och underhåll av
fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på
grund därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet,
samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på
grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b eller c och för vilken
bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad, som inte har uppförts på avskrivningsplan,
och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad
får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de
nedlagda kostnaderna har uppgått till minst 3000 kronor. Kostnad, som
har uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då
kostnaden har uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt
anses nedlagd när faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket
arbete som har utförts.

Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt
reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall - med
iakttagande av de begränsningar som har angetts i föregående stycke -

23 Senaste lydelse 1984: 1060.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

som förbättringskostnad räknas det belopp som enligt punkt 3 tredje
stycket av anvisningarna till 27 § har tagits upp som intäkt i rörelsen på
grund av byggnadsarbetet.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m. m.,
som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund
av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång
eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr
punkterna 1, 4, 7 och 9 av anvisningarna till 22 § samt punkterna 1, 8 och
16 av anvisningarna till 29 §). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet
minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkterna 3
och 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna
till 25 § samt punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 §), dock inte för år
då avdraget har understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas
även med belopp varmed fastigheten har avskrivits i samband med
ianspråktagande av investeringsfond e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats
före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall
därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952.
Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag
som belöper på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget
för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan
visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år
1952. Fanns taxeringsvärde ej åsatt för år 1952, får motsvarande värde
uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den
avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige
vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande
150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen.
Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år
1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent
av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde
som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen
icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år
än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före
avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte
stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom
bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för
köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående
köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd
av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150
procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade
eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att
dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock
som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller
motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde
ej åsatt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde
uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet
upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall
hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som
belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss
del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

till maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av
anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som
kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall
dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den
avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande.
Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering,
skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget
för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till
maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlaget för den avyttrade
fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975
eller senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget
vid avyttringen som belöper på egendom som avses i 2 kap. 3 §
jordabalken. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet
som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den
andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses
belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras
på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - om det inte har beräknats
enligt trettonde stycket sista meningen - liksom de förbättringskostnader
och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminskningsavdrag
och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall
i den omfattning som anges i punkterna 6 a och 6 b nedan räknas om med
hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under
den tid då fastigheten har innehafts.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex.
Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd
att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller
bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10000 kronor, avdrages
ytterligare ett belopp av 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår före
taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten.
Om det taxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå till
10000 kronor, avdrages 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår under
innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag
medges inte för tidigare år än år 1952 och inte heller för senare år än år
1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett
avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med
utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte
stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde
stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej
ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om
bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall
avdrag enligt detta stycke medges även för tid då denna byggnad funnits på
fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att
uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år
tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål
medges avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter
utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en fastighet skall
grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tillämpning

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

av de beloppsgränser som anges i andra och fjärde styckena skall dock
hänsyn tas till förhållandena på hela fastigheten. Avdrag enligt tolfte
stycket får göras endast om avyttringen har omfattat bostadsbyggnad som
vid tiden för avyttringen var huvudbyggnad för hela fastigheten. På den
skattskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen - i
stället för att beräknas enligt första meningen — tas upp till ett belopp som
motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet
— i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m.
- som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid
avyttringstillfället. I sist avsedda fall skall, om den skattskyldige begär det
och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är
mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark,
omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av
skog. Om den avyttrade delen avser en eiler ett fåtal tomter avsedda att
bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av
fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade
fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter,
dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de fem första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i
tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988).

Har den skattskyldige erhållit sådan
engångsersättning som avses i
punkt 4 andra stycket av anvisningarna
till 35 §, skall så stor del av det
för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet
- i förekommande
fall minskat med värdeminskningsavdrag
m.m. — anses belöpa
på den del av fastigheten som ersättningen
avser, som engångsersättningen
utgör av fastighetens
hela värde vid tiden för upplåtelsen
eller inskränkningen i förfoganderätten.
Vid bedömningen av om
omkostnadsbeloppet skall minskas
med avdrag på grund av avyttring
av skog gäller vad som är föreskrivet
i fråga om del av fastighet. Den
som enligt punkt 4 fjärde stycket av
anvisningarna till 35 § erhåller avdrag
från den eller de engångsersättningar
han fått på grund av upplåtelser
inom en och samma kommun
får inte tillgodoräkna sig något
omkostnadsbelopp hänförligt till
dessa ersättningar.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en fastighet,
skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för
återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av
omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag
m. m. - för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastig -

Har den skattskyldige erhållit sådan
engångsersättning som avses i
punkt 4 andra stycket av anvisningarna
till 35 §, skall så stor del av det
för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet
— i förekommande
fall minskat med värdeminskningsavdrag
m. m. - anses belöpa
på den del av fastigheten som ersättningen
avser, som engångsersättningen
utgör av fastighetens
hela värde vid tiden för upplåtelsen
eller inskränkningen i förfoganderätten.
Vid bedömningen av om
omkostnadsbeloppet skall minskas
med avdrag på grund av avyttring
av skog gäller vad som är föreskrivet
i fråga om del av fastighet. Den
som enligt punkt 4 fjärde stycket av
anvisningarna till 35 § erhåller avdrag
från den eller de engångsersättningar
han fått på grund av upplåtelser
får inte tillgodoräkna sig något
omkostnadsbelopp hänförligt
till dessa ersättningar.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

hetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning
för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga
omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag
m. m. - för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av
fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige
under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4
andra stycket av anvisningarna till 35 §. Har den skattskyldige under
innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen
(1970: 988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten
anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den
tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala
vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid avyttring av återstoden av fastigheten
eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det
att delavyttringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum,
är bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och
underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller annan skadeersättning
har utgått beaktas, såvida ersättningen inte räknas till skattepliktig
inkomst enligt denna lag, vid beräkning av realisationsvinst endast i den
mån kostnaden har överstigit ersättningen. Har sådan skattefri ersättning
uppburits med större belopp än det som har gått åt för skadans avhjälpande
gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, omräknat enligt tionde stycket
till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen
och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger
återstoden av det omräknade ingångsvärdet till grund för omräkning enligt
tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastighet
till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke
beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena.
Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt
tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i
detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska
eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får
talan icke föras.

4.24 Avdrag för realisationsför- 4. Avdrag för realisationsförlust,
lust, beräknad enligt punkt 3 ovan, beräknad enligt punkt 3 ovan, får

får, om inte annat följer av andra göras från realisationsvinst eller

eller fjärde stycket, göras från så- lotterivinst, om inte annat följer av

dan realisationsvinst eller lotteri- andra stycket,

vinst som enligt punkt 5 av anvisningarna
till 18 § är hänförlig till
samma förvärvskälla som förlusten.

Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobligationer,
som har utfärdats här i riket, får göras endast från realisationsvinst
som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de

24 Senaste lydelse 1985: 307.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare,
får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring

a) sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av
aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och

b) andel i sådan svensk aktiefond som, vid ingången av det år då andelen
avyttras, till minst två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs
inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisationsvinst
eller lotterivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som
realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag
nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare beskattningsår,
dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är
hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast
mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare beskattningsåret
återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänförliga
till det året.

till 46 §

6.25 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäkringen
ägs av den skattskyldige.

Avdraget får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen
beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn
till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig
till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om
den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd
i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §,
får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den
del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret
samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo
men inte trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får
avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans
med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger
nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna
av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande
angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till
jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande
tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen
på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret
eller på inkomståret närmast dessförinnan.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp
än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock
följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse
som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i
anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i
föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i

25 Senaste lydelse 1986: 507.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande
pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag
som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas
för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den
skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som — själv eller
genom förmedling av juridisk person — drivit jordbruk, skogsbruk eller
rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden
ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas
även på B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av
det antal år den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen,
dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek
tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till
avdrag för avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6. Avdraget får
dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar
tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts
för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av
de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan
och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att
hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har
riksskatteverket enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 §
medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det
högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid
iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för
skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av
riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6
men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt
bestämmelserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid
taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock
inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger
vad som anges i andra stycket.

Oavsett föreskrifterna i de före- Oavsett föreskrifterna i de föregående
styckena medges avdrag för gående styckena medges avdrag för
avgift som avses i 46 § 2 mom. förs- avgift som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 6 i hemortskommunen ta stycket 6 inte med högre belopp

inte med högre belopp än skillna- än skillnaden mellan sammanlagda

den mellan sammanlagda beloppet beloppet av inkomster från olika

av inkomster från förvärvskällor, förvärvskällor och övriga avdrag

som är skattepliktiga i kommunen, enligt 46 §. Avdrag, som på grund

och övriga avdrag enligt 46 §. Kan av vad nu sagts inte kunnat utnytt avdrag

för avgift som avses i 46 §2 jas vid taxeringen för det beskatt mom.

första stycket 6 inte utnyttjas ningsår då avgiften betalades, får

i hemortskommunen, medges av- utnyttjas senast vid taxering för

drag för återstoden i annan kom- sjätte beskattningsåret efter betal mun

med belopp intill den där re- ningsåret. Inte heller i sistnämnda

dovisade inkomsten, i förekom- fall får avdraget överstiga vad som

mande fall efter andra avdrag en- återstår sedan övriga avdrag enligt

ligt 46 § som medges vid taxeringen 46 § gjorts.

i kommunen. Avdrag, som på grund
av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas
vid taxeringen för det beskatt -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

ningsår då avgiften betalades, får
utnyttjas senast vid taxering för
sjätte beskattningsåret efter betalningsåret.
Inte heller i sistnämnda
fall får avdraget överstiga vad som
återstår sedan övriga avdrag enligt
46 § gjorts.

Med A-inkomst avses inkomst av tjänst samt inkomst av jordbruksfastighet
och rörelse om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej
blott ringa omfattning. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt
lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag
skattepliktig dagpenning. Med B-inkomst avses övriga inkomster.

till 53 §

2 a. Till riket hänförs förutom
Sveriges land- och sjöterritorium
också varje annat område utanför
Sveriges territorialvatten inom vilket
Sverige i överensstämmelse
med folkrättens allmänna regler
och avtal med främmande makter
äger rätt att utforska kontinentalsockeln
och utvinna dess naturtillgångar.

3. Med fast driftställe för rörelse
avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet,
från vilken rörelsen
helt eller delvis bedrivs.

Uttrycket fast driftställe innefattar
särskilt:

a) plats för företagsledning,

b) filial,

c) kontor,

d) fabrik,

e) verkstad,

f) gruva, olje- eller gaskälla,
stenbrott eller annan plats för utvinning
av naturtillgångar,

g) plats för byggnads-, anläggnings-
eller installationsverksamhet,

h) fastighet som utgör omsättningstillgång
i rörelse.

Fast driftställe anses också föreligga,
om någon är verksam för rörelsen
här i riket och har fått och
regelmässigt använder fullmakt att
sluta avtal för rörelsens innehavare.

Fast driftställe anses däremot
inte föreligga enbart av det skälet

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

3.26 Ersättning i form av royalty
eller periodvis utgående avgift för
utnyttjande av materiella eller immateriella
tillgångar skall, såvida
ersättningen skall hänföras till intäkt
av rörelse och ersättningen
härrör från här i riket bedriven rörelse,
anses som intäkt av rörelse,
som här bedrivits.

att någon bedriver affärsverksamhet
här i riket genomförmedling av
mäklare, kommissionär eller annan
oberoende representant, om denne
därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

Ersättning i form av royalty eller
periodvis utgående avgift för utnyttjande
av materiella eller immateriella
tillgångar skall anses som
intäkt av rörelse som här bedrivits
från fast driftställe, om ersättningen
skall hänföras till intäkt av rörelse
och om den härrör från en här i
riket från fast driftställe bedriven
rörelse.

till 70 §27

Å person, som i I mom. av denna
paragraf avses, äro icke tillämpliga
de om allmänna avdrag i 46 § 2
mom. meddelade bestämmelserna
och icke heller föreskrifterna om
grundavdrag (48 §) eller de i 50 och
51 §§för i riket bosatt person meddelade
föreskrifterna om beskattningsbar
inkomst och om lägsta
skattepliktiga belopp. De i 49 §
meddelade stadgarna äro icke gällande
för dödsbo efter person,
varom i I mom. av förevarande paragraf
är fråga.

Bestämmelserna i 46 § 2 mom.
om allmänna avdrag, i 48 § om
grundavdrag och i 50 § om beskattningsbar
inkomst tillämpas inte i
fråga om skattskyldig som avses i
70 § 1 mom. Inte heller tillämpas
bestämmelserna i 49 § beträffande
dödsbo efter person som avses i
70 § I mom.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången
vid 1988 års taxering, om inte annat följer av punkterna 2-5 nedan.

2. Äldre bestämmelser i 17 §, 23 § 1 och 2 morn., 26 § 1 och 2 morn.,
30 § 1 och 7 morn., 46 § 1 mom. andra stycket samt 2 och4 morn., 48 § 2-4
morn., 50 § 1-3 morn., 53 § 2 och 3 morn., 61, 71 och 73 §§, punkterna I
och 2 av anvisningarna till 18 § samt punkterna 4 och 6 av anvisningarna
till 46 § tillämpas vid 1988 års taxering i fråga om förvärvskälla för vilken
beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986.

3. Avdrag enligt punkt 4 av anvisningarna till 36 § för realisationsförlust,
som hänför sig till 1987 eller tidigare års taxeringar, får till den del det
avser förlust vid avyttring av fastighet göras endast i den mån den skattskyldige
har realisationsvinst eller lotterivinst, som enligt de intill den 1
januari 1987 gällande reglerna om indelning i förvärvskällor skulle ha
hänförts till samma förvärvskälla som realisationsförlusten.

26 Senaste lydelse 1981: 1150.

27 Senaste lydelse 1984:344.

4. Avdrag för underskott som avses i 46 § 1 mom. tredje stycket och
som hänför sig till 1987 eller tidigare års taxeringar får, om det avser
rörelse som bedrivits från fast driftställe, göras endast i den mån den
skattskyldige har inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse som enligt
de intill den 1 januari 1987 gällande reglerna om beskattningsort skulle ha
hänförts till samma kommun som den förvärvskälla vari underskottet
uppkommit.

5. De nya bestämmelserna i 53 § 1 morn., 66 § samt punkterna 2 a och 3
av anvisningarna till 53 § tillämpas inte vid taxering för beskattningsår som
har påbörjats före ikraftträdandet.

SkU 1986/87:5

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 1 morn., 4 §, 6 § 1 och 3 mom. samt 16 § 1
mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1 morn.2 Om vad som är att hänföra till skattepliktig inkomst och om
beräkning av inkomst från olika förvärvskällor skall gälla vad i 17 § första
och andra styckena samt 18-44 §§ kommunalskattelagen (1928: 370) är
stadgat i den mån inte annat följer av denna lag.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs restituerad, avkortad
eller avskriven vinstdelningsskatt i den mån avdrag har medgetts för skatten.

Vid beräkning av inkomst av
jordbruksfastighet, inkomst av annan
fastighet eller inkomst av rörelsefår
avdrag som i 45 § kommunalskattelagen
sägs icke göras, och
skall i följd härav såsom inkomst av
förvärvskälla som nu sagts anses
den enligt de i nämnda lag meddelade
bestämmelserna beräknade
nettointäkten.

Från sammanlagda beloppet av
den skattskyldiges inkomster från
olika förvärvskällor får, med iakttagande
av föreskriften i 22 §, avdrag
göras för underskott i förvärvskälla.
Vidare medges avdrag för
vinstdelningsskatt som har påförts
den skattskyldige under året före
taxeringsåret. I fråga om underskott
i förvärvskälla iakttas att

1) avdrag för realisationsförlust
får göras endast från realisationsvinst
eller lotterivinst,

2) avdrag inte får göras för underskott
av fastighet eller rörelse i
utlandet,

3) avdrag inte får göras för underskott
på grund av avskrivning av
skepp eller luftfartyg eller på köpe -

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1984: 1061.

3 Senaste lydelse 1984: 1061.

§3

Från det sammanlagda beloppet
av den skattskyldiges inkomster
från olika förvärvskällor får, med
iakttagande av föreskriften i 22 §,
avdrag göras för underskott i förvärvskälla
med de begränsningar
som anges i 46 § 1 mom. andra—
femte styckena kommunalskattelagen
(1928:370). Vad som sägs i
tredje stycket av nyssnämnda moment
gäller dock inte i fråga om
svenskt aktiebolag vars aktier noteras
på börs eller är föremål för
liknande notering eller i fråga om
dotterföretag till sådant bolag.

Vidare medges avdrag för vinstdelningsskatt
som har påförts den
skattskyldige under året före taxeringsåret.

SkU 1986/87:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

kontrakt, som avser sådan tillgång,
i vidare mån än som följer av 46 § 1
mom. kommunalskattelagen (1928:

370),

4) avdrag inte får göras för underskott
i den mån hänsyn till det
har tagits vid beräkning av sjömansskatt.

Vad i första stycket 3 föreskrivs
om begränsning av rätten till avdrag
för underskott gäller inte i fråga
om svenskt aktiebolag vars aktier
noteras på börs eller är föremål
för liknande notering eller i fråga
om dotterföretag till sådant bolag.

Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret
eller del av detta, får avdrag för periodiskt understöd, egenavgifter, försäkringspremier
m. m. i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen.

Att avdrag inte är medgivet för underskott som uppkommit före eller i
samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av 2 § 5 mom.

6 §

1 momf Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat
föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53 § 1
mom. a kommunalskattelagen (1928:370) samt, såvitt avser tid under
vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning på
andelar i svenska ekonomiska föreningar;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,
dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på
därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet
eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här för inkomst av rörelse, som här
bedrivits; bedrivits från fast driftställe;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som
avses i 35 § 3 a mom. kommunalskattelagen och som innefattar nyttjanderätt
till ett hus eller del av ett hus här i riket;

4 Senaste lydelse 1986:508.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats
eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års
taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Ersättning i form av royalty eller
periodvis utgående avgift för utnyttjande
av materiella eller immateriella
tillgångar skall, såvida ersättningen
skall hänföras till intäkt
av rörelse och ersättningen härrör
från här i riket bedriven rörelse,
anses som intäkt av rörelse, som
här bedrivits.

3 morn.5 Bestämmelserna i 53 §
3 mom. första, tredje, fjärde och
femte styckena kommunalskattelagen
om taxering av oskiftat dödsbo
äga motsvarande tillämpning vid
taxering till statlig inkomstskatt.

I fråga om vad som avses med
fast driftställe gäller vad som sägs i
punkt 3 av anvisningarna till 53 §
kommunalskattelagen.

3 m o m . Bestämmelserna i 53 § 3
mom. kommunalskattelagen

(1928:370) om taxering av dödsbo
tillämpas också vid taxering till
statlig inkomstskatt.

16 §

1 morn.6 Vad i denna lag stadgas
om person, som varit här i riket
bosatt, skall även gälla person som
stadigvarande vistats i Sverige utan
att vara bosatt här. Detsamma gäller
den som har vistats tillfälligt här
och har haft arbetsanställning, vid
vilken skatteavdrag enligt 39 §

1 mom. uppbördslagen (1953:272)
har kommit i fråga. Vad som nu har
sagts om skattskyldig som har vistats
här tillfälligt skall dock icke
gälla vid tillämpning av 6§ 1 mom.
och icke heller då den skattskyldige
vid vistelsen här uppbär lön av anställning
hos svenska staten eller
svensk kommun om anställningen
avses fortsätta utomlands.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången
vid 1988 års taxering. Vid taxering för beskattningsår som har påböljats
före ikraftträdandet tillämpas dock äldre bestämmelser i 6 § 1 mom. och
därmed, på grund av hänvisningen i 6 § 1 mom. första stycket a till 53 § 1
mom. kommunalskattelagen (1928:370), det senare lagrummet i dess lydelse
intill den 1 januari 1987.

Vid 1988 års taxering tillämpas äldre bestämmelser i 2 § 1 mom. i fråga
om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj
1986.

1 mom. Vad som föreskrivs i
denna lag om person, som varit bosatt
här i riket, skall även gälla person
som stadigvarande vistats i
Sverige utan att vara bosatt här.

5 Senaste lydelse 1966: 725.

6 Senaste lydelse 1978:926.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ samt punkterna 1 -3 av anvisningarna
till 2 § lagen (1960: 63) om förlustavdrag1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Med förlust, som enligt vad i 1 § sägs må genom förlustavdrag utnyttjas
för förlustutjämning, förstås det belopp, varmed summan av skattskyldigs
underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag visst beskattningsår
(förluståret) överstigit sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster
från olika förvärvskällor samma år. I nämnda summa inräknas ej
underskottsbelopp som enligt 46 § I mom. tredje stycket kommunalskattelagen
(1928: 370) får avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller
varvsrörelse.

Till förlustavdrag berättigar endast sådan förlust som hänför sig till
beskattningsår, för vilket den skattskyldige enligt 22 § 1 mom. första
stycket 1 taxeringslagen (1956: 623) har varit skyldig att avlämna självdeklaration,
eller under vilket den skattskyldiges bruttointäkter av en eller
flera förvärvskällor uppgått till sådant belopp att han enligt bestämmelserna
vid 2, 3 eller 4 nämnda stycke har varit skyldig att avlämna självdeklaration.
Vid bedömande av fråga om rätt till förlustavdrag föreligger skall
beträffande äkta makar och dödsbo också iakttas vad som föreskrivs i
tredje och sjätte styckena i nämnda moment. För rätt till förlustavdrag
krävs också att deklarationsskyldigheten för förluståret har fullgjorts under
vederbörligt taxeringsår.

Rätten till förlustavdrag bort- Rätten till förlustavdrag bortfaller,
om förlusten för förluståret faller, om förlusten för förluståret
ej uppgår till 1 000 kronor. Detta inte uppgår till 1 000 kronor.
gäller inte vid taxering till kommu- (Se vidare anvisningarna.)

nal inkomstskatt om den skattskyldiges
förluster under förluståret i
olika kommuner sammanlagt uppgår
till minst 1000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

3 §3

Förlustavdrag må utnyttjas senast det beskattningsår, för vilket taxering
sker sjätte eller - såvitt gäller förlustavdrag som yrkas av aktiebolag eller
ekonomisk förening - tionde kalenderåret efter det, då taxering för förluståret
ägt rum. Förlustavdraget må, om den skattskyldige så önskar,
fördelas på två eller flera år inom den nyss angivna tidsperioden. Hinder
möter ej att med olika belopp erhålla förlustavdrag vid taxering till statlig
och till kommunal inkomstskatt.

Rätten till förlustavdrag bort- Rätten till förlustavdrag bortfaller,
om den skattskyldige för för- faller, om den skattskyldige för förluståret
åsatts taxering, vid vilken luståret åsatts taxering, vid vilken

beskattningsbar inkomst fastställts. beskattningsbar inkomst fastställts.

SkU 1986/87:5

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987.

2 Senaste lydelse 1984: 1088.

3 Senaste lydelse 1984: 1063.

Nuvarande lydelse

Vad nu sagts har dock ej avseende
å fall, där fastställandet av den beskattningsbara
inkomsten berott på
att investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond
eller fond för återanskaffning
av fastighet återförts
till beskattning eller, såvitt fråga är
om taxering till kommunal inkomstskatt,
garantibelopp för fastighet
upptagits såsom skattepliktig inkomst.

Har skattskyldig försatts i konkurs och har konkursen icke blivit nedlagd
på grund av att borgenärerna erhållit full betalning, må den skattskyldige
vid taxering för det beskattningsår, varunder beslut om konkursen meddelats,
och för senare år icke åtnjuta avdrag enligt denna lag för förlust, som
uppkommit under konkursen eller tidigare.

Har skattskyldig eller vanligt handelsbolag eller kommanditbolag, vari
han är delägare, erhållit ackord utan konkurs, må i förlustavdrag, som
enligt denna lag medgives vid taxering för det beskattningsår, varunder
ackordet beviljats, eller för senare år, icke inräknas under förstnämnda
beskattningsår eller tidigare uppkommet underskott i sådan förvärvskälla,
till vilken efterskänkt skuld varit att hänföra.

Avdrag enligt denna lag är inte medgivet för förlust som uppkommit före
eller i samband med sådana företagsöverlåtelser som avses i 2 § 5 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 2 §

l.4 Förlust, som berättigar till förlustavdrag, skall beräknas på grundval
av den för förluståret avgivna självdeklarationen men får bestämmas till
större eller mindre belopp än vad deklarationen utvisar. Avdrag för värdeminskning
av tillgång i förvärvskälla och på grund av avyttring av skog får
dock inte tillgodoräknas den skattskyldige med större belopp än han har
yrkat i deklarationen för förluståret.

Har särskild nyanskaffningsfond
eller fond för återanskaffning av
fastighet eller annan investeringsfond
än allmän investeringsfond
återförts till beskattning, skall vid
beräkning av den förlust, som berättigar
till förlustavdrag, bortses
från det belopp, som på grund av
återföringen upptagits som skattepliktig
intäkt. Vad nu sagts gäller
endast i den mån det till beskattning
återförda beloppet inryms i den för
förluståret fastställda beskattningsbara
inkomsten minskad, i förekommande
fall, med garantibelopp
för fastighet.

SkU 1986/87:5

4 Senaste lydelse 1981:298.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

2. I förlustavdrag att utnyttjas
vid taxering till statlig inkomstskatt
må endast sådana underskott i förvärvskälla
och andra allmänna avdrag
inräknas, för vilka den skattskyldige
varit jämlikt 4 § / mom. lagen
om statlig inkomstskatt berättigad
till avdrag vid taxering för förluståret
men som han då ej kunnat
utnyttja. Förlustavdrag må icke
omfatta realisationsförlust i den
mån densamma överstiger till förluståret
hänförlig skattepliktig inkomst
i form av realisationsvinst
och lotterivinst.

3. I förlustavdrag att utnyttjas
vid taxering till kommunal inkomstskatt
må endast sådana underskott i
förvärvskälla och andra allmänna
avdrag inräknas, för vilka den
skattskyldige ägt vid taxering för
förluståret njuta avdrag jämlikt 46 §

1 och 2 mom. kommunalskattelagen
men som han då ej kunnat utnyttja.
Därvid iakttages att ett icke
utnyttjat underskott i förvärvskälla
inom viss kommun grundar rätt till
förlustavdrag allenast vid taxering
av inkomst från förvärvskälla, som
enligt bestämmelserna om beskattningsort
är att hänföra till samma
kommun. Vad angår i 46 § 2 mom.
kommunalskattelagen omförmält
avdrag, som icke kunnat utnyttjas
vid taxering för förluståret i hemortskommunen
eller, jämlikt
4 mom. sistnämnda paragraf, i annan
kommun, må sådant avdrag
genom senare förlustavdrag tillgodoföras
den skattskyldige, i första
hand vid taxering i hans hemortskommun
— detta oavsett om hemortskommunen
är en annan än under
förluståret — och i andra hand
vid taxering i annan kommun, därvid
i förekommande fall bestämmelserna
i punkt 4 av anvisningarna
till 46 § kommunalskattelagen
äga motsvarande tillämpning.

Exempel utvisande beräkning av
förlustavdrag vid taxering till kommunal
inkomstskatt:

. 2. I förlustavdrag att utnyttjas
vid taxering till statlig inkomstskatt
får endast inräknas sådana underskott
i förvärvskälla och andra allmänna
avdrag för vilka den skattskyldige
enligt 4§ lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt varit berättigad
till avdrag vid taxering för förluståret
men som han ej kunnat utnyttja
då.

3. I förlustavdrag att utnyttjas
vid taxering till kommunal inkomstskatt
får endast inräknas sådana
underskott i förvärvskälla och andra
allmänna avdrag för vilka den
skattskyldige enligt 46 § 1 och
2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) varit berättigad till avdrag
vid taxering för förluståret
men som han ej kunnat utnyttja då.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

Kommun

A B

(= hem(ortskommun) -

Överskott i för -

värvskälla

Underskott i för -

10000

värvskälla

14000 6 000

-4000 -6000

Allmänna avdrag
enl. 46 § 2 mom.
kommunalskatte -

lagen

Förlustavdrag

20000 -

24000 6 000

I beloppet 24 000 kronor ingå alltså
andra allmänna avdrag än underskott
i förvärvskälla med 20000
kronor. Sistnämnda belopp, 20000
kronor, avräknas - när fråga uppkommer
om förlustavdragets tillgodoförande
— i första hand vid taxering
i den skattskyldiges hemortskommun,
oavsett vilken denna dåmera
kan vara, och i andra hand, i
enlighet med vad ovan sagts, vid
taxering i annan kommun. Återstående
del av förlustavdraget,
4 000 kronor, får så länge A kommun
utgör den skattskyldiges hemortskommun,
utnyttjas allenast vid
taxering i denna kommun. Förlustavdraget
å 6 000 kronor kan medgivas
endast vid taxering i B kommun.
Om den skattskyldige efter
förluståret byter hemortskommun,
får förlustavdraget å 4000 kronor,
till den del detsamma utgöres av
underskott å fastighet belägen i A
kommun eller å rörelse utövad från
fast driftställe i nämnda kommun,
utnyttjas endast vid taxering i A

nämnda förlustavdrag får däremot
utnyttjas vid taxering i den nya
hemortskommunen. Har den skattskyldige
i hemortskommunen underskott
i flera förvärvskällor, skall
det belopp, varmed summa underskott
i förvärvskälla överstiger
summa överskott, anses fördela sig
å de olika förvärvskällorna i förhållande
till storleken av underskotten
i desamma.

I avseende å taxering till kommunal
inkomstskatt skall ock följande 30

kommun. Återstående de! av sist -

iakttagas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

Är skattskyldig berättigad till förlustavdrag,
som omfattar såväl underskott
i förvärvskälla som andra
allmänna avdrag, och har förlustavdraget
tidigare utnyttjats men allenast
till viss del, skall så anses
som om vad som utnyttjats i första
hand hänför sig till underskottet i
förvärvskälla, under förutsättning
att hinder i enlighet med vad förut
sagts icke förelegat mot förlustavdragets
utnyttjande i denna del.

Garantibelopp för fastighet må ej
inräknas i inkomst, varemot förlustavdrag
får göras.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången
vid 1988 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-4 nedan.

2. Äldre bestämmelser i 2 och 3 §§ samt punkt 1 av anvisningarna till 2 §
tillämpas i fråga om förluster som hänför sig till 1987 och tidigare års
taxeringar. Detsamma gäller i fråga om förluster som hänför sig till 1988 års
taxering, i den mån den skattskyldige då taxeras för beskattningsår som
har påbörjats före den 1 maj 1986.

3. Vid taxering till kommunal inkomstskatt får förlustavdrag, som hänför
sig till 1987 och tidigare års taxeringar, till den del det avser underskott
av fastighet eller av rörelse som bedrivits från fast driftställe göras endast i
den mån den skattskyldige har inkomst som enligt de intill den 1 januari
1987 gällande reglerna om beskattningsort skulle ha hänförts till samma
kommun som den förvärvskälla vari underskottet uppkommit.

4. Skall skattskyldig vid 1988 års taxering på grund av punkt 3 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1986:473) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370) åsättas taxering i annan kommun än hemortskommunen,
skall förlustavdrag som avser underskott i förvärvskälla i den
andra kommunen i första hand avräknas vid taxeringen där.

4 Förslag till

SkU 1986/87:5

Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1986: 468) om avräkning av utländsk
skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Den statliga inkomstskatt som
hänför sig till de utländska inkomsterna
(intäkterna efter avdrag för
kostnader) skall anses utgöra så
stor del av den skattskyldiges hela
statliga inkomstskatt, beräknad
utan avräkning, som dessa inkomster
utgör av den skattskyldiges
sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor
före allmänna avdrag
(sammanräknad inkomst).

Kommunal inkomstskatt i en
kommun anses hänföra sig till de
utländska inkomsterna till sä stor
del som dessa utgör av den skattskyldiges
sammanräknade inkomst
vilken skall taxeras i denna kommun.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

5 Förslag till

SkU 1986/87:5

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 6 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

I morn.2 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej
annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse
eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka var bosatta här i riket vid beskattningsårets
utgång, och dödsbon efter personer, som vid dödsfallet var bosatta här i
riket, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt
skall behandlas såsom handelsbolag, samt sådana familjestiftelser som
avses i 10 a § tredje stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här
i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inte på grund av medlemskapet
äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan
juridisk person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952: 166) om häradsallmänningar
eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland
och Dalarna eller förvaltar sockenallmänning, sockensamfälld mark eller
mark som av ålder är samfälld o. d. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning
av samfälligheter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga
dock endast om och i den mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst
och om ej annat följer av femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i
riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke c) fysiska personer, vilka inte

voro här i riket bosatta vid be- var bosatta här i riket vid beskatt skattningsårets

utgång, oskifta ningsårets utgång, och dödsbon ef dödsbon

efter personer, som vid ter personer, som vid dödsfallet

dödsfallet icke voro här i riket bo- inte var bosatta här i riket, samt

satta, samt utländska bolag: utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid be- för den förmögenhet, de vid beskattningsårets
utgång haft här i ri- skattningsårets utgång haft här i riket
nedlagd, till den del den icke ket nedlagd, till den del den icke

utgjorts av svenska aktier eller an- utgjorts av svenska aktier eller andelar
i svensk aktiefond, dock att delar i svensk aktiefond, dock att

skattskyldighet föreligger för så- skattskyldighet föreligger för sådana
aktier och andelar, som äro dana aktier och andelar, som varit

nedlagda i rörelse här i riket. nedlagda i rörelse som bedrivits

från fast driftställe här i riket.

För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att
erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbru- Hypoteksföreningar och före kets

kreditkassor äro frikallade från ningsbanker är frikallade från skatt 1

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

2 Senaste lydelse 1984: 1080. 33

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

skattskyldighet för förmögenhet. skyldighet för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter Utländska livförsäkringsanstalter
äro frikallade från skattskyldighet är frikallade från skattskyldighet för

för förmögenhet, som hänför sig till förmögenhet, som hänför sig till här i

här i riket bedriven försäkringsrö- riket bedriven försäkringsrörelse,

reise.

Skattskyldiga som avses i 7 § 4-6 mom. lagen om statlig inkomstskatt är
frikallade från skattskyldighet för förmögenhet. För förmögenhet nedlagd i
rörelse föreligger skattefrihet dock endast om den skattskyldige är frikallad
från skattskyldighet för inkomst av rörelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången
vid 1988 års taxering. Vid denna taxering skall dock iakttas att den som på
grund av punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:000) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och första stycket andra meningen
av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:000) om ändring i
lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt inte skall taxeras för inkomst av
rörelse, som bedrivits här i riket från fast driftställe, inte heller skall
taxeras till statlig förmögenhetsskatt för förmögenhet nedlagd i rörelsen.

6 Förslag till

SkU 1986/87:5

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad,
om denne är
fysisk person, som ej är bosatt eller
stadigvarande vistas här i landet,
oskiftat dödsbo efter sådan person,
utländskt bolag eller juridisk person,
som enligt 16 § 2 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall likställas med utländskt bolag,
och utdelningen ej är hänförlig till
inkomst av rörelse som bedrivits
här.

För handelsbolag, kommanditbolag,
rederi och dödsbo, på vilket
enligt 53 § 3 mom. fjärde stycket
kommunalskattelagen (1928:370)
skall tillämpas bestämmelserna om
handelsbolag, föreligger skattskyldighet
för den del av utdelningen
som ej är hänförlig till inkomst av
rörelse som bedrivits här i landet
och som belöper på delägare som ej
är bosatt eller stadigvarande vistas
här.

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad,
om denne är
fysisk person, som ej är bosatt eller
stadigvarande vistas här i riket,
dödsbo efter sådan person, utländskt
bolag eller juridisk person,
som enligt 16 § 2 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall likställas med utländskt bolag,
och utdelningen ej är hänförlig till
inkomst av rörelse som bedrivits
från fast driftställe här i riket.

För handelsbolag, kommanditbolag,
rederi och dödsbo, på vilket
enligt 53 § 3 mom. tredje stycket
kommunalskattelagen (1928:370)
skall tillämpas bestämmelserna om
handelsbolag, föreligger skattskyldighet
för den del av utdelningen
som ej är hänförlig till inkomst av
rörelse som bedrivits från fast driftställe
här i riket och som belöper på
delägare som ej är bosatt eller stadigvarande
vistas här.

Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberättigad, om denne
genom annat fång än arv eller testamente innehar rätt till utdelningen utan
att ha förvärvat även aktien. Detta gäller dock ej om den utdelningsberättigade
enligt 7 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt skall likställas
med ägare i fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet för
den aktie, på vilken utdelningen belöper, eller, i fall han ej är underårig,
genom gåva erhållit rätten till utdelningen för en tid icke understigande tio
år eller för sin återstående livstid.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar
aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen
beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från
kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 § 1
mom. lagen om statlig inkomstskatt.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

SkU 1986/87:5

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De äldre bestämmelserna
tillämpas dock på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning dessförinnan.
I fråga om utdelning som utgör inkomst av rörelse och blivit tillgänglig för
lyftning efter ikraftträdandet tillämpas också de äldre bestämmelserna, om
53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller 6§ 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt i momentens lydelse intill den 1 januari
1987 skall tillämpas på inkomsten.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och
avloppsanläggningar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och
avloppsanläggningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Som ägare av fastighet anses vid Bestämmelserna i 1 kap. 5 § fastillämpningen
av denna lag den tighetstaxeringslagen (1979:1152)

som enligt kommunalskattelagen om vem som i vissa fall skall anses

(1928:370) är skyldig att betala som ägare av fastighet gäller också

skatt för garantibelopp för fastig- vid tillämpningen av denna lag.
heten.

Har huvudman för allmän va-anläggning träffat avtal med annan än
fastighetsägare om brukande av anläggningen, gäller för denne vad som i
lagen föreskrives om fastighetsägare.

När omständigheterna föranleder det tillämpas bestämmelse om fastighet
i denna lag på byggnad eller annan anläggning, som ej tillhör ägaren till
marken. Vad som i lagen föreskrives om ägare av fastighet skall därvid
gälla anläggningens ägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

SkU 1986/87:5

8 Förslag till

SkU 1986/87:5

Lag om ändring i lagen (1981: 1354) om allmänna
värmesystem

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1981: 1354) om allmänna värmesystem
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Som ägare av en fastighet anses
vid tillämpningen av denna lag den
som enligt kommunalskattelagen
(1928:370) är skyldig att betala
skatt för garantibelopp för fastigheten.

Har huvudmannen för ett allmänt värmesystem träffat avtal med någon
annan än fastighetsägaren om brukande av systemet gäller för denne vad
som i lagen föreskrivs om fastighetsägare.

När omständigheterna föranleder det tillämpas bestämmelser om fastighet
i denna lag på byggnad eller annan anläggning som inte tillhör ägaren
till marken. Vad som i lagen föreskrivs om ägaren av fastighet skall därvid
gälla anläggningens ägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Motionerna

I motion 1986/87:Skl02 av Kjell Johansson m. fl. (fp) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utbobeskattningen.

I motion 1986/87:N121 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) yrkas avslag på
proposition 1986/87:12. Motionen har överlämnats till utskottet från näringsutskottet
i vad den avser ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Utskottet

Våren 1986 genomfördes omfattande ändringar i den kommunala beskattningen
(prop. 1985/86:150, SkU 50>). Bl. a. slopades — med verkan fr. o. m.
1988 års taxering — den kommunala garantibeskattningen och utbobeskattningen
av fysiska personer och dödsbon. Riksdagens beslut omfattade de
grundläggande lagreglerna.

Den nu aktuella propositionen - 1986/87:30 - innehåller i huvudsak
förslag till olika konsekvensändringar och förtydliganden som föranleds av
reformen.

I motion Skl02 anför Kjell Johansson m.fl. (fp) att reformen i våras
innebär ett väsentligt skattebortfall för vissa kommuner. Motionärerna
vidhåller det då framförda kravet att konsekvenserna för de enskilda
kommunerna klarläggs.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)
om vem som i vissa fall skall anses
som ägare av fastighet gäller också
vid tillämpningen av denna lag.

Riksdagens beslut i våras grundade sig på förutsättningen att de kommunalekonomiska
frågorna skulle komma att få en för kommunerna tillfredsställande
lösning. Kommunerna skulle få kompensation för sina minskade
intäkter, och avsikten var att en proposition härom skulle läggas fram våren
1988 på grundval av resultatet av 1987 års taxering. Dessa riktlinjer gäller
fortfarande. Eftersom syftet med motionen således redan är tillgodosett
avstyrker utskottet densamma.

Ett av förslagen i propositionen innebär att frågan om rätt hemortskommun
vid beskattning här i landet regleras i en speciell situation. Våren 1985
beslutade riksdagen (prop. 1984/85:175, SkU 59) att den som flyttat
utomlands ändå skulle kunna anses som bosatt här i landet om han under
beskattningsåret haft väsentlig anknytning till Sverige. I den aktuella
propositionen föreslås att man nu reglerar frågan om vilken kommun som i så
fall skall anses som rätt beskattningsort.

Med anledning av vad som anförs i motionen i denna fråga vill utskottet
framhålla att det inte i detta sammanhang är aktuellt att ompröva riksdagens
ställningstagande beträffande det grundläggande bosättningsbegreppet. I
motionen har inte framförts några invändningar mot att den nyss angivna
detaljfrågan löses på det sätt som nu föreslås i propositionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet de förslag som läggs fram i
proposition 30.

Ett av förslagen i propositionen berör ett lagrum som också tas upp i
proposition 12. I den sistnämnda propositionen föreslås att orden ”jordbrukets
kreditkassor” i 6 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
byts ut mot ”föreningsbanker”. Detta förslag kan genomföras utan att
avvakta riksdagens ställningstagande till propositionen i övrigt. Utskottet
förordar att detta sker nu och föreslår samtidigt en redaktionell ändring i
lagrummet. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion N121 av
Christer Eirefelt m. fl. (fp) yrkande 1 i vad yrkandet kan anses omfatta denna
fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk 102,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:30 och till
proposition 1986/87:12 i vad den behandlas i detta betänkande, med
avslag på motion 1986/87:N121 yrkande 1 i motsvarande del och till
följd av vad utskottet anfört antar de här ovan på s. 3-38 återgivna
lagförslagen.

Stockholm den 25 november 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

SkU 1986/87:5

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s)*, Karl Björzén (m), Bruno
Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre
Palm (s) och Leif Olsson (fp)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1986/87:5

gotab Stockholm 1386 11844