Skatteutskottets betänkande
1986/87:42

om beskattningen av vinstandelssystem m.m.

SkU

1986/87:42

Sammanfattning

I detta betänkande avstyrker utskottet motioner om skattelättnader för
företagsanknutna vinstandelssystem och för förmåner i samband med
förvärv av aktier från arbetsgivaren.

Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande.

Motioner

1986/87:Sk335 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga — med
hänvisning till motion 1986/87:N330 yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om att skapa gynnsamma förutsättningar för vinstandelssystem
anpassade till det enskilda företaget,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om att undanröja regler och bestämmelser som försvårar
bildandet av vinstandelssystem,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om villkoren för anställdas köp av aktier i det egna företaget.

1986/87:Sk352 av Olle Grahn m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
vinstandelssystem.

1986/87:Sk353 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -med hänvisning till motion 1986/87:N344 yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lindrad beskattning av
anställdas köp av aktier i det egna företaget enligt vad som anförts i
motionen.

1986/87:Sk382 av Gullan Lindblad (m) och Sten Andersson i Malmö (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frivilliga
vinstandelssystem i företagen bör underlättas genom generösa skatteregler
och frånvaro av arbetsgivaravgifter.

Motionen behandlas av skatteutskottet såvitt avser beskattningen och av
socialförsäkringsutskottet såvitt avser arbetsgivaravgifter.

1986/87:Sfi 14 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning av
vinstandelar med den inriktning som angivits i motionen.

1 Riksdagen 1986187.6 sami. Nr 42

Gällande regler m.m.

SkU 1986/87:42

Vinstdelning

En anställd kan erhålla del i ett företags vinst genom förmåner av olika slag.
Om en vinstandel betalas ut kontant till honom behandlas förmånen som
vanlig lön. En annan form är att vissa medel först överförs till en stiftelse och
låses där en viss tid innan medlen i en eller annan form utbetalas till den
anställde, t.ex. i samband med hans pensionering. Den anställde inkomstbeskattas
för vad som tillkommer honom först det år då medlen blir tillgängliga
att lyfta för honom. Värdet av andelarna i stiftelsen skall inte heller tas upp
vid förmögenhetsbeskattningen förrän vid denna senare tidpunkt.

Beträffande företagets beskattning gäller däremot att avdrag medges
omedelbart enligt de regler som gäller i detta hänseende för vanlig lön. I fråga
om andel som överförs till vinstandelsstiftelsen förutsätts dock att det
huvudsakliga syftet är att premiera de anställda för gjorda arbetsinsatser och
att det finns tillräckliga garantier för att medlen kommer de anställda till
godo. Även om kostnaderna således i detta hänseende jämställs med vanlig
lön, skall inte någon arbetsgivaravgift eller löneavgift för närvarande
erläggas på vad som utgår till vinstandelsstiftelsen.

I proposition 1986/87:107, som för närvarande behandlas av socialförsäkringsutskottet,
föreslås att arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift skall
utgå på arbetsgivarnas bidrag till vinstandelsstiftelser fr.o.m. den 1 januari
1988. Undantag görs dock för sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift.
Med 1987 års avgiftsnivå innebär detta att avgiftsuttaget blir 27,176 % mot de
37,076% som utgår på vanlig lön. Enligt förslaget kommer bidragen inte
heller i fortsättningen att räknas som sjukpenninggrundande inkomst.
Däremot kommer den anställde att tillgodoräknas pensionsgrundande
inkomst för sin andel för det år då bidraget lämnas.

Vinstandelsstiftelsen är skattskyldig till statlig inkomstskatt bl.a. för
avkastningen på stiftelseförmögenheten och för realisationsvinster. Stiftelsen
har inte rätt till avdrag för utbetalningarna till andelsägarna. Skatten
utgår med 40 % av den beskattningsbara inkomsten. Förmögenhetsskatt tas
ut med 0,15 % av den del av stiftelsens beskattningsbara förmögenhet som
överstiger 25000 kr.

Vinstandelsstiftelserna omfattas inte av de särskilda regler som gäller inom
vissa sparformer. Som en jämförelse kan nämnas att utgångspunkten för
skattereglerna för aktiefonder är att sparande i en aktiefond skall ge ungefär
samma skattemässiga konsekvenser som annat enskilt sparande. Dessa
regler innebär i princip att fonderna är skattskyldiga för utdelningsinkomster
och realisationsvinster som härrör från värdepapper i fonden och å andra
sidan att fonderna får avdrag och andelsägarna beskattas för den utdelning
som fonderna lämnar till andelsägarna. Andelsägarna beskattas också för
den vinst som uppkommer i samband med avyttring av andelen på samma
sätt som gäller i fråga om aktier. För att undvika vissa dubbelbeskattningseffekter
i fråga om aktievinster befriades aktiefonderna 1977 från beskattning
av realisationsvinst på s.k. äldre aktier (prop. 1977/78:60, SkU 1977/78:17).
Inkomstskatten för aktiefonderna uppgår till 52 % av den beskattningsbara

inkomsten. Fonderna förmögenhetsbeskattas inte, utan värdet av andelarna
tas upp vid beskattningen av delägarna.

Även aktiesparfonderna i 1978 års ”skattesparande” var befriade från
beskattning av realisationsvinster på s.k. äldre aktier. Delägarna i dessa
fonder var dessutom befriade från beskattning av värdestegringen på
andelarna under den första femårsperioden av innehavet, under förutsättning
att andelarna inte avyttrades före utgången av denna period. Delägarna
åtnjöt också skattelättnader i form av befrielse från skatt på utdelning från
fonderna och i form av skattereduktion för nysparande. Skattelättnaderna
för avkastning och realisationsvinster i denna numera avvecklade sparform
kvarstår t.o.m. 1988.

För allemanssparande!, som ersatt det tidigare skattesparandet, gäller att
ränta, utdelning och värdestegring är fria från inkomstskatt. De s.k.
kapitalsparfonderna i detta sparande är befriade från beskattning av all
annan inkomst än inkomst av fastighet och rörelse. Inte heller dessa fonder
erlägger förmögenhetsskatt, eftersom värdet av andelarna förmögenhetsbeskattas
hos andelsägarna.

Anställdas aktieförvärv

Hosten 1984 genomfördes — med verkan fr.o.m. 1984 års taxering -särskilda bestämmelser som i vissa fall undantar anställdas förvärv av aktier i
det bolag där de är anställda från beskattning som löneförmån (prop.
1984/85:80, SkU 1984/85:21). Undantaget tillämpas under förutsättning att
en anställds förvärv skett på samma villkor som gällt vid försäljning till andra
än anställda och aktieägare m.fl. och att de anställdas aktieförvärv tillsammans
med förvärv som görs av aktieägare i bolaget inte avser mer än 20 % av
det totala antalet utbjudna aktier. Undantaget gäller inte för anställda som
köpt aktier för mer än 30000 kr. En annan förutsättning är att aktierna vid
tiden för aktieförsäljningen inte är noterade på Stockholms fondbörs eller är
föremål för handel på den s.k. OTC-marknaden.

Reglerna skall ses mot bakgrund av ett stort antal aktieemissioner med
efterföljande kursfall som inträffat efter introduktionen för flera av de
introducerade bolagen. Genom att undanta vissa aktieförvärv av anställda
från beskattning ville man undvika att de anställda taxerades för en
löneförmån i sådana fall då en förmånsbeskattning till följd av kursfallet
framstod som stötande. Man ville också undvika vissa komplicerade
tillämpnings- och kontrollproblem som en förmånsbeskattning i dessa fall
kunde föra med sig.

I sitt betänkande SkU 1984/85:21 kunde utskottet inte dela den motionsvis
framförda uppfattningen att anställdas aktieförvärv generellt borde undantas
från beskattning, eftersom en sådan ordning skulle kunna uppfattas som
orättvis av alla dem som inte har aktiebolag som arbetsgivare. Utskottet
framhöll att det saknades anledning att låta börs- eller OTC-noterade aktier
omfattas av undantagsregeln, eftersom det i fråga om börnoterade aktier inte
förelåg några svårigheter att avgöra om ett aktieförvärv inneburit en
löneförmån eller ej. Vidare anförde utskottet:

SkU 1986/87:42

3

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att de i propositionen föreslagna
bestämmelserna endast är avsedda att ge en ram för anställdas aktieförvärv,
inom vilken förmånsbeskattning är utesluten. Av bestämmelserna följer
däremot inte att förmånsbeskattning alltid skall inträda vid aktieförvärv som
inte omfattas av reglerna. En översyn av förmånsbeskattningen pågår för
närvarande inom förmånsbeskattningskommittén. I samband härmed kan
också komma att aktualiseras frågan om och i vad mån förmånsbeskattningen
av anställdas aktieförvärv bör bli föremål för förändringar.

Vid sin prövning av samma fråga förra året vidhöll utskottet sin ståndpunkt
och anförde följande (SkU 1985/86:46 s. 13):

De ifrågavarande reglerna skall framför allt ses mot bakgrund av de
komplicerade tillämpnings- och kontrollproblem som en förmånsbeskattning
i dessa fall kan föra med sig och önskemålen att undvika en förmånsbeskattning
när en sådan beskattning av vissa skäl framstår som stötande. Samtidigt
bör framhållas att en beskattning givetvis inte kommer i fråga om förvärvet
skett till ett pris som kan anses motsvara marknadsvärdet på aktierna vid
förvärvstillfället. Utskottet anser att löneförmåner som i andra fall kan utgå
med betydande värden i princip bör beskattas och finner för sin del att det
ännu är för tidigt att ompröva reglerna. Det bör också framhållas att
förmånsbeskattningskommittén är oförhindrad att ta upp frågan i sitt
utredningsarbete. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Förmånsskattekommittén (B 1978:02) har numera avslutat sitt arbete utan
att ta upp denna fråga.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet motioner om gynnsammare skatteregler
för vissa s.k. vinstdelningssystem för anställda och om beskattningen
av förmåner som utgått till anställda i form av erbjudande att köpa aktier i
företaget. Enligt motionerna bör man underlätta möjligheterna att i dessa
former skapa ett ökat inflytande för de anställda i företaget eller att bygga
upp ett sparkapital.

De aktuella yrkandena i motionerna Sk335 (yrkandena 5 och 6) av Christer
Eirefelt m.fl. (fp), Sk352 av Olle Grahn m.fl. (fp, m, c), Sk382 av Gullan
Lindblad och Sten Andersson i Malmö (m) och Sfi 14 (yrkande 4) av Carl
Bildt m.fl. (m) går ut på att underlätta inrättandet av frivilliga vinstandelssystem
genom att helt eller delvis skattebefria de stiftelser som förvaltar
vinstandelsmedlen. Motionärerna anför bl.a. att dessa stiftelser är skattemässigt
missgynnade jämfört med allemansfonder och löntagarfonder. I
motion Sfi 14 föreslås också att man bör överväga att lindra beskattningen av
den anställde genom att ta upp förmånen av erhållna vinstandelar såsom
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet i stället för att beskatta den såsom
löneförmån. I en del av motionerna framställs också yrkanden av innebörd
att arbetsgivaravgifter inte heller i fortsättningen skall tas ut på vinstandelar.
Dessa yrkanden behandlas av socialförsäkringsutskottet i samband med
proposition 1986/87:107 som innehåller förslag om uttag av sådana avgifter
på vinstandelsmedel.

De ifrågavarande vinstdelningssystemen innebär i princip att vinstmedel
överförs från ett företag till en särskild stiftelse som förvaltar medlen för de

SkU 1986/87:42

4

anställdas räkning. Tillgångarna placeras ofta i aktier i det företag som har
lämnat bidraget. Efter en viss tidsperiod eller i samband med sin pensionering
har den anställde rätt att få ut sin andel.

Som framgår av den tidigare redogörelsen betraktas överföringen av
vinstmedlen till stiftelsen såsom en avdragsgill kostnad för företaget, medan
den anställde beskattas för sin andel först i samband med att den kan
utbetalas till honom från stiftelsen. Detta innebär bl.a. att den förmögenhet
som samlas i stiftelser av detta slag till väsentlig del kan skapas med hjälp av
skattekrediter.

Enighet råder om angelägenheten av att öka det enskilda sparandet. Olika
generellt verkande åtgärder, som riktar sig till alla hushåll, har också
vidtagits i detta syfte, bl.a. inom ramen för det s.k. allemanssparande!. Enligt
utskottets uppfattning kan det inte anses motiverat att vid sidan av dessa
åtgärder införa nya skattelättnader för vinstdispositioner inom en begränsad
grupp företag med god lönsamhet. Vad som tillgodoförs en anställd genom
olika vinstdelningssystem är att betrakta på samma sätt som andra löneförmåner.
Rättviseskäl talar för att alla löneförmåner av olika slag såvitt möjligt
beskattas enligt likartade regler. Utskottet avstyrker därför motionerna i
dessa delar.

I motionerna Sk335 (yrkande 8) av Christer Eirefelt m.fl. (fp) och Sk353
(yrkande 5) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) återkommer motionärerna till de
särskilda regler som genomfördes hösten 1984 i fråga om anställdas förvärv
av aktier i det bolag där de är anställda. Av den tidigare redogörelsen framgår
att sådana löneförmåner i vissa fall är undantagna från beskattning. Som
förutsättning härför gäller bl.a. att den anställdes förvärv sker på samma
villkor som allmänhetens förvärv, att de anställda och aktieägarna inte
tillsammans tecknar mer än 20 % av antalet utbjudna aktier och att aktierna
vid tiden för förvärvet inte var noterade på Stockholms fondbörs eller var
föremål för handel på den s.k. OTC-marknaden. Undantaget gäller inte för
den som köper aktier för mer än 30000 kr.

Enligt motionärernas mening bör skattefriheten gälla utan andra begränsningar
än att förvärvet skall ha skett på samma villkor som tillämpats vid
försäljningar till utomstående.

Som utskottet framhöll senast förra året kommer en beskattning givetvis
inte i fråga om förvärvet har skett till ett pris som kan anses motsvara
marknadsvärdet på aktierna vid förvärvstillfället. De ifrågavarande reglerna
skall framför allt ses mot bakgrund av de komplicerade tillämpnings- och
kontrollproblem som en förmånsbeskattning kan medföra när marknadsvärdet
är osäkert och önskemålen att undvika stötande effekter i vissa fall. I
princip bör emellertid löneförmåner beskattas även när de utgår i denna
form.

Något nytt har inte anförts i de nu aktuella motionerna, och utskottet
vidhåller sin uppfattning att det inte finns anledning att nu ompröva reglerna.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i denna del.

SkU 1986/87:42

5

Utskottet hemställer

1. beträffande vinstandelsstiftelser m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk335 yrkandena 5 och 6,
1986/87:Sk352, 1986/87:Sk382 i vad avser beskattningen och 1986/
87:Sfl 14 yrkande 4,

2. beträffande anställdas aktieförvärv

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk335 yrkande 8 och 1986/
87:Sk353 yrkande 5.

Stockholm den 28 april 1987
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson
(fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m)*, Anita
Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s),
Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell
Nordström (s) och Gunnar Nilsson (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Vinstdelning m.m.

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”dessa delar.” bort ha följande lydelse:

De vinstdelningssystem som på enskilda initiativ byggs upp enligt denna
modell har en helt annan inriktning än de allmänna löntagarfonderna. Dessa
fonder, som snarast bör slopas, fyller inte sitt uppgivna syfte att utjämna
förmögenhetsfördelningen och att skapa större inflytande för löntagarna
utan medför tvärt om en ökad maktkoncentration och ett minstat utrymme
för enskilt sparande Genom de företagsanknutna vinstandelningsstiftelserna
uppnår man på frivillig grund en rad fördelar såväl för företagen och deras
anställda som från samhällsekonomisk synpunkt. Som anförs i motionerna
kan de anställda genom vinstdelning enligt dessa principer få ett verkligt
inflytande i företagen. Vinstandelarna är ägnade att stärka de anställdas
ansvar för företaget och dess verksamhet och innebär dessutom att man ökar
och sprider det enskilda ägandet och sparandet.

Olika vinstdelningssystem har införts inom ett allt större antal företag.
Enligt utskottets uppfattning bör man underlätta en fortsatt utveckling i
denna riktning genom lättnader i de nuvarande beskattningsreglerna. I
motsats till vad som gäller för löntagarfonder och allemansfonder betalar
stiftelserna under sin förvaltning av löntagarnas vinstandelar bl.a. skatt för

SkU 1986/87:42

6

utdelningsinkomster, ränteintäkter och reavinster. Eftersom den anställde i
sin tur beskattas fullt ut för de medel han i sinom tid får lyfta från stiftelsen
innebär detta en dubbelbeskattning som givetvis inte bör godtas. Även i
övrigt kan det ifrågasättas om inte beskattningen slår alltför hårt mot dessa
sparmedel, som inte omfattas av någon av de skattelättnader som gäller inom
andra sparformer.

Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning att gynnsammare
regler bör skapas för företagsanknutna vinstandelssystem och tillstyrker
motionerna i nu aktuella delar.

dels att utskottet i mom. 1 bort hemställa

1. beträffande vinstandelsstiftelser m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk335 yrkandena 5
och 6, 1986/87:Sk352, 1986/87:Sk382 i vad avser beskattningen och
1986/87:Sfl 14 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts ovan.

2. Anställdas aktieförvärv (mom. 2)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Anställda som köpt aktier i det egna företaget har tidigare blivit
förmånsbeskattade, dvs. att skillnaden mellan emissionskursen och kursen
vid marknadsintroduktionen har beskattats som inkomst av tjänst. Förmånsbeskattningen
har nu avskaffats under vissa villkor. Villkoren är bl. a. att den
anställdes förvärv sker på samma villkor som allmänhetens förvärv, att de
anställda tillsammans med redan existerande aktieägare inte tecknar mer än
20 % av antalet utbjudna aktier och att varje anställd inte köper för mer än
30000 kr.

Motionärernas uppfattning är att begränsningarna rörande antalet tecknade
aktier och beloppsgränser bör kunna tas bort. Utskottet instämmer i
denna uppfattning.

När det gäller förmånsbeskattningen i övrigt kan utskottet i likhet med
motionärerna konstatera att företagen i flera andra länder, bl. a. Västtyskland,
får utge aktier till ett visst värde till sina anställda utan att det för dessa
betraktas som inkomst. Ett liknande system bör kunna införas i Sverige för
att stimulera medägande.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna i dessa delar.

dels att utskottet i mom. 2 bort hemställa

2. beträffande anställdas aktieförvärv

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87 :Sk335 yrkande 8 och
1986/87:Sk353 yrkande 5 hos regeringen begär förslag om lindringar i
beskattningen av anställdas köp av aktier i enlighet med vad som
anförts ovan.

SkU 1986/87:42

7

Särskilt yttrande

Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) anför:

Enligt vår uppfattning är det angeläget att man på olika sätt stimulerar ett
ökat enskilt sparande. I första hand bör man emellertid vidta andra åtgärder i
detta syfte än som föreslås i de aktuella motionerna. Sparstimulanserna bör i
största möjliga utsträckning utformas så att alla inkomsttagare kan ha
möjlighet att få del därav. Vi avstår därför från att nu framställa något särskilt
yrkande i denna fråga.

SkU 1986/87:42

gotab Stockholm 1987 12919