Skatteutskottets betänkande
1986/87:39

om beskattningen av stiftelser och ideella föreningar,
m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet motionsyrkanden om en översyn av
skattereglerna för olika ideella organisationer och om andra skattelättnader i
vissa hänseenden för ideella föreningar och idrottsmän. Utskottet avstyrker
motionerna men utgår samtidigt från att skattefrågorna för föreningar och
stiftelser utan dröjsmål tas upp till en gemensam bedömning.

Till betänkandet har fogats tre reservationer.

Motioner

1986/87:Sk334 av Bengt Silfverstrand (s) vari - med hänvisning till motion
1986/87:L204 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär en särskild översyn
av beskattningsreglerna för stiftelser.

1986/87 :Sk339 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om inkomstutjämning för
idrottsutövare med tillfälligt höga inkomster för att de ej av skatteskäl skall
tvingas flytta ur landet.

1986/87:Sk344 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag innebärande att ideella föreningar får utökad
skattefrihet och slipper deklarationsskyldighet vid inkomster understigande

1,5 basbelopp.

1986/87:Sk358 av Sten Svensson (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar ändra 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
så att orden ”15 000 kronor” byts ut mot ”150 procent av det basbelopp som
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före
taxeringsåret”,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om tillämpning av skatteregler för ideella föreningar och samfund.

1986/87:Sk362 av Rune Ångström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen i
skrivelse till regeringen begär en utredning om gynnsammare skatteregler för
idrottsmän med temporärt höga inkomster så att dessa kan fördelas under en
längre uttagsperiod.

1986/87 :Sk393 av Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär utredning om idrottens totala situation med tyngdpunkt på idrottens

SkU

1986/87:39

1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 39

skatte- och avgiftssituation och med speciell inriktning på idrottsmännens
ekonomiska förmåner och finansiering av dessa.

1986/87:Sk398 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
hos regeringen begära att en översyn av samtliga skatteregler för ideella
organisationer kommer till stånd snarast.

1986/87:Sk399 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att det skattefria grundbeloppet för ideella föreningar höjs från 15 000 kr. till

1,5 basbelopp.

1986/87:Sk458 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m) vari - med
hänvisning till motion 1986/87:Kr435 — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande skattelindringar för ideella föreningar,

2. att riksdagen beslutar att schablonavdraget vid idrottsutövning fr.o.m.
den 1 januari 1988 skall uppgå till 5 000 kr.

1986/87:Sk525 av Sigge Godin (fp) och Margareta Andrén (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av mervärdeskattskyldigheten
för ideella föreningar att stiftelser anknutna till allmännyttiga
ideella föreningar ur mervärdeskattesynpunkt behandlas på samma sätt som
moderföreningen.

Utskottet

De ideella föreningarna är alltsedan 1979 års taxering i stor utsträckning
befriade från inkomstskatt. Om vissa grundläggande krav är uppfyllda anses
de ha allmännyttig karaktär och beskattas då endast för inkomst av fastighet
och inkomst av rörelse. Även sådana inkomster går fria från skatt om de
huvudsakligen har en naturlig anknytning till föreningens ideella verksamhet
eller utgör en traditionell finansieringskälla för ideellt arbete. Inkomster av
kommersiellt bedriven verksamhet skall däremot i princip beskattas i vanlig
ordning. En allmännyttig ideell förening är emellertid — i motsats till andra
juridiska personer — berättigad till ett grundavdrag på 15 000 kr. Grundavdraget
höjdes till detta belopp från 2 000 kr. hösten 1984 med verkan fr.o.m.
1984 års taxering.

Stiftelser som fullföljer vissa kvalificerat allmännyttiga ändamål är också
befriade från beskattning för all annan inkomst än inkomst av fastighet och
inkomst av rörelse. Vissa stiftelser med speciell karaktär är befriade också
från beskattning av inkomst av rörelse.

Fr.o.m. 1986 års taxering har den kommunala inkomstbeskattningen av
juridiska personer upphört. I stället har den statliga inkomstskatten höjts,
och den uppgår för stiftelser och ideella föreningar till 40 % av den
beskattningsbara inkomsten. För familjestiftelser gäller särskilda regler som
utskottet bortser från i detta sammanhang.

De allmännyttiga föreningarna och stiftelserna är befriade från förmögenhetsskatt.
För förmögenhet som är nedlagd i rörelse föreligger dock
skatteplikt om organisationen är skattskyldig för inkomst av rörelsen. På
sådan förmögenhet utgår skatt med 0,15 % av den del av den beskattningsbara
förmögenheten som överstiger 25 000 kr.

SkU 1986/87:39

2

En mer utförlig redogörelse för gällande bestämmelser och tidigare
riksdagsbehandling av de frågor som tas upp i de aktuella motionerna har
lämnats i betänkandet SkU 1985/86:32. Härefter har enligt ett riksdagsbeslut
hösten 1986 (prop. 1986/87:44, SkU 1986/87:8) de ideella föreningarna -med verkan fr.o.m. den 1 juli 1987 — befriats från mervärdeskatt i samma
utsträckning som de är frikallade från inkomstskatt. En förening som är
befriad från beskattning av en rörelseinkomst skall alltså inte heller erlägga
mervärdeskatt på omsättningen i rörelsen.

När det gäller stiftelser yrkas i motion Sk334 av Bengt Silfverstrand (s) en
allmän översyn av beskattningsreglerna. Motionären anser att reglerna är
otidsenliga och medför stora orättvisor och möjligheter till maktkoncentration.
Vidare yrkas i motion Sk525 av Sigge Godin och Margareta Andrén (fp)
att stiftelser med anknytning till en viss förening befrias från mervärdeskatt i
samma utsträckning som den ideella föreningen.

I fråga om de ideella föreningarna anförs i motion Sk398 av Agne Hansson
m.fl. (c) att skatte- och avgiftsreglerna blivit alltmer komplicerade och så
administrativt och ekonomiskt betungande att de håller på att förkväva de
olika organisationerna och då särskilt idrottsrörelsen. Motionärerna yrkar en
totalöversyn av samtliga skatte- och avgiftsregler för ideella organisationer
och deras funktionärer. Av liknande skäl yrkar Göran Ericsson (m) i motion
Sk393 en utredning om idrottens totala skatte- och avgiftssituation med
speciell inriktning på idrottsmännens ekonomiska förmåner och finansieringen
av dessa. Motionären förespråkar också lättnader i beskattningen av
reklam och av bingo. Även Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m)
förespråkar förbättringar i olika hänseenden för de ideella föreningarna. De
till utskottet hänvisade yrkandena från deras sida (Sk458 yrkandena 1 och 2)
innehåller krav på en fortsatt utbyggnad av den skattelättnad som redan
gäller för föreningarna och deras funktionärer.

Vidare yrkas i motionerna Sk344 av Stig Josefson m.fl. (c), Sk399 av Knut
Wachtmeister m.fl. (m) och Sk358 yrkande 1 av Sten Svensson (m) att
grundavdraget för de ideella föreningarna höjs från nuvarande 15 000 kr. till

1,5 basbelopp. Även dessa yrkanden syftar till praktiska förenklingar.
Motionärerna anser också att skattelättnader är motiverade eftersom
föreningarnas inkomster skall finansiera deras framtida verksamhet. En
höjning av grundavdraget bör enligt deras mening genomföras som ett
provisorium i avvaktan på en översyn av grunderna för beskattningen av
ideella organisationer. Sten Svensson (m) framhåller också att föreningarnas
inkomster många gånger hänför sig till ideella insatser från medlemmarnas
sida. Sådana inkomster bör enligt hans uppfattning över huvud taget inte
beskattas (yrkande 2 i motion Sk358).

Av vad utskottet redan anfört framgår att de ideella föreningarna i
allmänhet är befriade från skatt på inkomst och förmögenhet som hänför sig
till den ideella verksamheten. Att vissa problem kvarstått i fråga om
inkomstskatten under de närmare 10 år som skattelättnaderna tillämpats har
sin förklaring i principen att även en ideell förening bör beskattas för inkomst
av vanlig näringsverksamhet, och att det i praktiken visat sig svårt att dra en
klar gräns mellan sådan skattepliktig inkomst och icke skattepliktiga

SkU 1986/87:39

3

1* Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr39

Rättelse: S. 6 rad 18 Står: (RSV Dt 1980:10) Rättat till: (RSV Dt 1986:25)

inkomster. Denna fråga har emellertid ägnats en fortlöpande uppmärksamhet
och tillämpningen av reglerna har efter hand underlättats på flera sätt,
bl.a. genom genom en höjning av grundavdraget till 15000 kr. Klarlägganden
i rättspraxis rörande gränsdragningsproblemen och i en särskild broschyr
från riksskatteverket visar också att beskattning av en verksamhet som
grundar sig på ideella insatser av medlemmarna till stor del kan undvikas.

Kritiken har i stor utsträckning riktats mot att föreningarna betungas av
punktskatter av olika slag och av sina skyldigheter att såsom arbetsgivare
göra skatteavdrag och redovisa arbetsgivaravgifter. De besvärande problem
som förelegat rörande mervärdeskatten torde numera i allt väsentligt ha fallit
bort genom de undantag från denna skatt för de ideella föreningarna som
nyligen har införts. Beträffande övriga skatter kan framhållas att vissa
arvsskattefrågor rörande stiftelser och föreningar utreds av arvs- och
gåvoskattekommittén (Fi 1984:02). Lättnader i reklamskatten övervägs
inom finansdepartementet med anledning av en framställning från riksskatteverket.
Direktiv har nyligen utfärdats för en utredning med syfte att lägga
fram förslag som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet
genom bingo och andra lotterier (Dir. 1987:9). När det gäller uppbörden av
skatter och avgifter på utgivna löner m.m. har utskottet tidigare år framhållit
att reglerna i praktiken torde kunna tillämpas på ett sådant sätt att några
särskilda redovisningsproblem inte behöver uppkomma. Utskottet utgår
från att regeringen och riksskatteverket följer utvecklingen på detta område
uppmärksamt. Vidare bör nämnas att riksdagen under våren 1986 - mot
bakgrund av ett rättsfall angående en idrottsförenings skyldighet att betala
arbetsgivaravgifter på ersättningar till en idrottsman (RÅ 1985 1:39) —
beslutat att staten skall svara för de arbetsgivaravgifter som idrottsföreningar
har att erlägga för ersättningar till idrottsutövare för år 1985 eller tidigare
(prop. 1985/86:82, SfU 1985/86:11). Tillämpningsproblemen i fråga om dessa,
avgifter har för övrigt underlättats genom förenklingar av reglerna fr.o.m.
1982, ett förbättrat debiterings- och uppbördssystem fr.o.m. 1985 och
särskilda regler om förhandsbesked i sociallagstiftningsfrågor (se SfU
1986/87:4).

Utskottet instämmer i uppfattningen att man om möjligt bör förenkla
reglerna ytterligare och underlätta de praktiska problemen för föreningarna.
Enligt utskottets mening kan det emellertid inte anses motiverat att i
väsentlig omfattning bygga ut de nuvarande skatteförmånerna utan att först
genomföra en grundläggande utvärdering och översyn av reglerna. Ett
sådant utredningsarbete har planerats sedan länge, och avsikten har varit att
samtliga frågor som rör ideella organisationer skall tas upp till en gemensam
bedömning. Detta arbete skulle alltså till väsentlig del omfatta de i viss mån
föråldrade beskattningsreglerna för stiftelser av olika slag och frågan om
begränsningar av möjligheterna att utnyttja stiftelseformen som ett medel för
maktkoncentration och andra syften vid sidan av ett allmännyttigt ändamål.
En utgångspunkt har därför varit att det pågående lagstiftningsarbetet
rörande de grundläggande frågorna rörande stiftelsernas ställning i civilrättsligt
hänseende först borde klarläggas.

Sedan stiftelseutredningen (Ju 1975:01) avvecklades 1983 har arbetet med
de civilrättsliga frågorna bedrivits inom justitiedepartementet. De besked

SkU 1986/87:39

4

som under de senaste åren lämnats därifrån har tytt på att en promemoria
rörande dessa komplicerade frågor skulle läggas fram inom kort, och
utskottet har med hänvisning härtill hållit fast vid den tidigare planläggningen
av en översyn på skatteområdet. Vid sin behandling av skattefrågorna
våren 1986 utgick utskottet från att de grundläggande linjerna i den
kommande regleringen av de civilrättsliga frågorna skulle klarna inom en
nära framtid och att en utredning om skattefrågorna i samband därmed skulle
tillsättas snarast möjligt. Det kan nu konstateras att promemorian åter har
blivit fördröjd.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan rörande beskattningen av de
ideella föreningarna saknas det enligt utskottets uppfattning tillräckligt
vägande skäl för att nu förespråka en särskild översyn enbart för dessa
organisationer. Utskottet finner det angeläget att skattefrågorna för föreningar
och stiftelser nu utan ytterligare dröjsmål tas upp till en gemensam
bedömning. Utskottet utgår från att regeringen kommer att ta upp denna
fråga i samband med de överväganden som nu pågår rörande en allmän
skattereform. Något närmare ställningstagande i dessa frågor erfordras inte
för närvarande från riksdagens sida.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk334, Sk393, Sk398 och
Sk458 yrkande 1 angående en allmän översyn av skattereglerna för de ideella
organisationerna.

I avvaktan på en utvärdering av reglerna kan utskottet inte tillstyrka en
höjning av grundavdraget. Utskottet avstyrker således yrkandena härom i
motionerna Sk344, Sk358 (yrkande 1) och Sk399.

Yrkande 2 i motion Sk358 om att inkomst av ideellt arbete ej skall
beskattas rör en så grundläggande fråga att ett ställningstagande av riksdagen
bör anstå i avvaktan på den planerade översynen. Utskottet avstyrker således
även motion Sk358 yrkande 2.

Som skäl för yrkandet i motion Sk525 om att en stiftelse med anknytning till
en ideell förening skall befrias från mervärdeskatt i samma utsträckning som
den ideella föreningen anför motionärerna att mervärdeskatten utgör en
betungande del av kostnaderna för ett vilohem som med bidrag från stat och
kommun drivs i stiftelseform inom en föreningsrörelse.

Undantaget från mervärdeskatt för de ideella föreningarna innebär att de
inte skall debitera och till statsverket redovisa mervärdeskatt på betalningar
från sina kunder i en verksamhet som undantagits från inkomstbeskattning.
Befrielse medges däremot inte för den mervärdeskatt som ingår i kostnaderna
för inköp till rörelsen. Att — som motionärerna konstaterar — stiftelser
inte omfattas av dessa speciella regler skall delvis ses mot bakgrund av av
stiftelserna generellt sett inte heller åtnjuter något undantag från beskattning
av rörelseinkomster. Stiftelser som driver rörelse skall alltså i princip
redovisa mervärdeskatt på omsättningen i rörelsen men är i så fall å andra
sidan berättigade till avdrag för den ingående mervärdeskatten på sina inköp
till denna verksamhet. De inkomster som inflyter till ett vilohem, där
verksamheten huvudsakligen avser tjänster av personlig natur, för vård, kost
och logi m.m. beläggs emellertid inte med mervärdeskatt. Vad som anförts i
motionen torde därför inte kunna anses utgöra tillräckliga skäl för att ändra

SkU 1986/87:39

5

reglerna. I sammanhanget kan tillfogas att kostnadsbilden i sin helhet
givetvis kan beaktas i samband med frågan om statsbidrag till stiftelser.
Utskottet avstyrker således denna motion.

I två motioner - Sk339 av Agne Hansson och Gösta Andersson (c) och Sk362
av Rune Ångström (fp) — yrkas att möjligheterna till inkomstutjämning
förbättras för idrottsmän som under kort tid åtnjuter höga inkomster.

Vid sin prövning av motsvarande fråga förra året erinrade utskottet om att
gällande regler erbjuder möjligheter till inkomstutjämning genom pensionsförsäkring
eller genom förskjutning av beskattningen till senare år, exempelvis
genom avtal om en årlig fördelning av de ersättningar som utgår.
Utskottet, som i andra sammanhang ställt sig avvisande till olika krav om
ökade möjligheter till en mer allmän resultatutjämning, fann inte att några
bärande skäl förelåg för en särbehandling av idrottsstjärnor utan avstyrkte de
då föreliggande motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i denna fråga och avstyrker de aktuella
motionerna.

Enligt riksskatteverkets anvisningar om beskattning av ersättningar m.m. i
samband med idrottslig verksamhet (RSV Dt 1986:25) är idrottsmännen i
regel berättigade till ett särskilt schablonavdrag från sina bruttoinkomster av
den idrottsliga verksamheten med högst 3 000 kr.

I motion Sk458 yrkar Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) att
schablonavdraget höjs till högst 5 000 kr.

Utskottet har nu liksom tidigare förståelse för syftet att förenkla för
idrottsmännen och för föreningarna och har inte något att erinra mot att
riksskatteverket räknar upp schablonavdraget i sina anvisningar, om erfarenheterna
skulle utvisa att de nuvarande beloppsgränserna i allmänhet är
otillräckliga. Någon åtgärd från riksdagens sida i denna fråga kan enligt
utskottets uppfattning inte anses påkallad. Utskottet avstyrker alltså motionen
i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande en översyn av beskattningen av stiftelser och ideella
föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk334, 1986/87:Sk393, 1986/
87:Sk398 och 1986/87:Sk458 yrkande 1,

2. beträffande grundavdraget

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk344,1986/87:Sk358 yrkande
1 och 1986/87:Sk399,

3. beträffande inkomst av ideellt arbete

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk358 yrkande 2,

4. beträffande mervärdeskatten för stiftelser
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk525,

5. beträffande inkomstutjämning för idrottsmän

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk339 och 1986/87:Sk362,

SkU 1986/87:39

6

6. beträffande schablonavdraget för idrottsmän
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk458 yrkande 2.

Stockholm den 9 april 1987
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s)*,
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Anita Johansson (s), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), KarlAnders
Petersson (c)*, Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell
Nordström (s)* och Leif Olsson (fp)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Grundavdraget (mom. 2)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson
(fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”1 avvaktan”
och slutar med ”Sk399.” bort ha följande lydelse:

Höjningen av grundavdraget till 15000 kr. hösten 1984 syftade till att
undanröja problemen för föreningar med smärre skattepliktiga inkomster.
Erfarenheterna visar emellertid att tillämpningssvårigheterna trots denna
höjning kommer att kvarstå för många föreningar som grundar sin verksamhet
på frivilliga insatser. För att undvika en olämplig beskattning bör
avdraget i avvaktan på resultatet av den planerade översynen av reglerna nu
höjas till 1,5 basbelopp på sätt som föreslås i motionerna Sk344, Sk358
yrkande 1 och Sk399. Utskottet tillstyrker således dessa motioner.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande grundavdraget
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk344,1986/87:Sk358
yrkande 1 och 1986/87:Sk399 antar följande

SkU 1986/87:39

7

Förslag till

SkU 1986/87:39

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Ideell förening, som avses i 7 § 5
mom. första stycket, äger att från
den taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med 15 000 kronor.

Föreslagen lydelse

Ideell förening, som avses i 7 § 5
mom. första stycket, äger att från
den taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med 150 procent av
det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämts
för året närmast före taxeringsåret.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på
den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna
tillämpas första gången i fråga om 1988 års taxering.

2. Inkomstutjämning för idrottsmän (morn. 5)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson
(fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Vid sin” och
slutar med ”aktuella motionerna.” bort ha följande lydelse:

Vissa idrottsutövare kan under några få verksamma år erhålla extrema
inkomster. Dessa drabbas, om inga särskilda dispositioner vidtas, av de höga
marginalskatterna. De regler om inkomstutjämning genom exempelvis olika
former av pensionsarrangemang som i dag finns är ofta klart otillräckliga.
Följden blir många gånger att idrottsstjärnorna av ekonomiska skäl tvingas
att bosätta sig i något annat land. Detta allvarliga problem skulle till väsentlig
del kunna lösas med en möjlighet att fördela inkomsten under en längre
tidsperiod, t. ex. genom ett samlingskonto som kunde disponeras och
beskattas på ungefär samma sätt som de s. k. skogskontona eller genom att
införa ett försäkringssystem som tillgodoser det aktuella behovet av resultatutjämning.
Enligt utskottets mening bör regeringen skyndsamt kartlägga
frågan och lägga fram ett förslag som löser de i motionen påtalade
problemen.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande inkomstutjämning för idrottsmän
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk339 och 1986/
87:Sk362 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om inkomstutjämning
för idrottsutövare.

8

3. Schablonavdraget för idrottsmän (mom. 6)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

De ersättningar som idrottsutövare, domare, tränare och ledare erhåller
för sina insatser är i regel sidoinkomster som träffas av höga marginalskatter.
Det är viktigt att man vid beskattningen beaktar de särskilda omkostnader
som uppkommer i denna verksamhet. Det schablonavdrag på högst 3 000 kr.
som för närvarande medges för idrottsredskap, annan utrustning, resor
utanför hemorten och ökade levnadskostnader m.m. har tillkommit bl. a.
mot bakgrund av de svårigheter som föreligger att specificera alla sådana
utgifter och för att underlätta bedömningen av skattefrågorna. Utskottet
instämmer i motionärernas uppfattning att den nuvarande beloppsgränsen är
för låg och finner att en uppräkning till 5 000 kr. tills vidare kan anses utgöra
en skälig avvägning. En ändring i denna riktning bör enligt utskottets mening
genomföras snarast möjligt genom en ändring av riksskatteverkets anvisningar
eller genom uttryckliga regler i skattelagstiftningen. Regeringen bör
skyndsamt ta upp denna fråga med riksskatteverket. Med det anförda får
motionerna i denna del anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande schablonavdraget för idrottsmän
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk458 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en
höjning av schablonavdraget för idrottsmän.

Särskilt yttrande

En översyn av beskattningen av stiftelser och ideella föreningar
(mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Björzén (m) anför:
Som utskottet anför är det angeläget att skattefrågorna för föreningar och
stiftelser nu tas upp till en gemensam bedömning utan ytterligare dröjsmål.
Vi förutsätter också att regeringen i enlighet med utskottets förslag snarast
kommer att ta upp denna fråga.

I sammanhanget vill vi understryka att föreningarnas ekonomiska problem
och deras betungande redovisning av skatter m. m. så långt som möjligt bör
underlättas. Det är givetvis av vikt att det arbete som pågår i detta syfte
beträffande olika detaljfrågor fullföljs snarast möjligt och inte läggs åt sidan i
avvaktan på den kommande översynen av de grundläggande beskattningsfrågorna.

Motion Sk458 grundar sig på uppfattningen att föreningarnas möjligheter
att med egna insatser förbättra sin ekonomi bör underlättas. Detta kan
exempelvis åstadkommas genom att idrottsföreningarnas villkor för s. k.
bingospel förbättras och genom att skapa ett bättre utrymme för de ideella
föreningarnas lotterier. Detta är också huvudsyftet med den utredning

SkU 1986/87:39

9

angående folkrörelsernas lotterier som numera har tillsatts (Dir. 1987:9).
Som framgår av utskottets yttrande kommer även andra frågor att uppmärksammas
i särskild ordning.

Med hänvisning härtill finner vi att syftet med motion Sk458 till viss del
numera kan anses tillgodosett. Vi avstår således från att nu ställa något
särskilt yrkande i dessa frågor.

SkU 1986/87:39

10