Skatteutskottets betänkande
1986/87:34

om vissa mervärdeskattefrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet vissa motioner med mervärdeskatteanknytning
från den allmänna motionstiden. I motionerna tas bl.a. upp frågor
om skattskyldighet för patentbyråverksamhet och vissa gymnasieskolor.
Vidare behandlas mervärdeskatten på livsmedel och på ett visst uppslagsverk.
Slutligen berörs reglerna för dagstidningar, mervärdeskatten inom
transportsektorn och försäljningen i flygplatsbutiker.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. Reservationer har avgivits av vpk
beträffande nedsatt eller slopad mervärdeskatt på baslivsmedel och av c
beträffande en minskning av skattebelastningen på baslivsmedel. Dessutom
har fyra särskilda yttranden fogats till betänkandet.

Motioner

1986/87:Sk462 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en differentiering av mervärdeskatten.

1986/87: Sk518 av Catarina Rönnung m .fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att motionen bör beaktas av den av
finansministern aviserade parlamentariska utredningen angående en översyn
av mervärdeskatten.

1986/87:Sk519 av Hans Göran Franck (s) och Stig Gustafsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om mervärdeskatt för patentbyråverksamhet.

1986/87:Sk527 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen kontaktar övriga nordiska länder för att få en ändring till stånd av
den lag som förhindrar mervärdeskattefri försäljning på de nordiska
flygplatserna.

1986/87:Sk539 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till avveckling av mervärdeskatten på baslivsmedel, innebärande
att skatten i ett första steg minskas med 10 procentenheter i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr34

Rättelse-, S. 13 rad 18 Står: (mom. 9) Rättat till: (mom. 10)

SkU

1986/87:34

1986/87:Sk540 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att tidning som av presstödsnämnden förklarats vara
publikation av dagspresskaraktär också skall betraktas som sådan enligt
lagen om mervärdeskatt.

1986/87:Sk541 av Ivar Franzén (c) och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om ett förslag om lägre skatt/pris på
svenska baslivsmedel enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

1986/87:Sk555 av Helge Hagberg (s) och Lars Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att gymnasieskolor med byggnadsverksamhet, i likhet
med skogs- och lantbruksskolor samt gymnasieskolor som bedriver trädgårdsnäring,
inte undantas från skattskyldighet till mervärdeskatt.

1986/87:Sk564av
1986/87:Jo252 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av
konsekvenserna vid skilda tekniska alternativ att minska skattebelastningen
på baslivsmedel.

1986/87:Sk565 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1986/87:Jo254 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
slopande av mervärdeskatten på livsmedel i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1986/87:Sk566 av Marianne Karlsson (c) vari - med hänvisning till motion
1986/87:Jo530 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att kunskaper bör inhämtas för genomförande av mervärdeskattens borttagande
på baslivsmedel.

1986/87 :Sk577 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mervärdeskatt
för patentbyråverksamhet.

1986/87:Sk592 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga och med
hänvisning till motion 1986/87:T233 — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift
att överväga hur mervärdeskatten skall tas ut inom de olika trafikslagen för
att konkurrensneutralitet skall uppnås.

Gällande rättm.m.

Patentbyråverksamhet

Det skattepliktiga tjänsteområdet enligt mervärdeskattelagen (1968:430),
ML, är huvudsakligen inriktat på tjänster som avser varor. Alla tjänster som
inte anges särskilt i 10 § ML är skattefria, och bl.a. faller de flesta personliga
tjänster och liknande utanför beskattningen. Andra tjänster som inte
beskattas är sådana som tillhandahålls av advokater, fastighetsmäklare,
banker, fondkommissionärer, försäkringsrörelser och lånerörelser. I enlighet
med de allmänna reglerna är också patentbyråernas verksamhet skattefri.

SkU 1986/87:34

Genom lagstiftning hösten 1985 (SFS 1985:1116; prop. 1985/86:47, SkU
17), som trädde i kraft den 1 juli 1986, utvidgades det skattepliktiga
tjänsteområdet till att i större omfattning än tidigare inrymma tekniska och
administrativa tjänster. Ändringarna innebär bl.a. att uppfinnare blir
skattskyldiga när verksamheten är att anse som yrkesmässig. I sitt betänkande
uteslöt inte utskottet att det kunde föreligga ett behov av en övergripande
översyn av mervärdeskatten, men utskottet ansåg samtidigt att det i första
hand ankom på regeringen att bedöma behovet av en sådan översyn samt
pröva inriktningen och uppläggningen av ett eventuellt nytt översynsarbete.

Gymnasieskolor med byggnadsverksamhet

Genom lagstiftning under hösten 1986 undantogs gymnasieskolor med
byggnadsverksamhet — liksom annan verksamhet utom jordbruk, skogsbruk
och trädgårdsnäring - från skattskyldighet till mervärdeskatt (SFS
1986:1382; prop. 1986/87:44, SkU 8). Lagändringen träder i kraft den 1 juli
1987. Till grund för lagförslaget låg mervärdeskatteutredningens betänkande
(Ds Fi 1985:14).

Baslivsmedel

Som ett resultat av riksdagens behandling under hösten 1982 av ett
regeringsförslag om höjning av mervärdeskatten tillsattes i januari 1983 en
parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga riksdagspartier och
med uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att helt
eller delvis befria livsmedel från mervärdeskatt. Utredningen - med
undantag av dess vpk-ledamot — avvisade tanken på en sådan skattedifferentiering
(SOU 1983:54).

När utskottet vid 1983/84 års riksmöte behandlade en vpk-motion med
yrkande om befrielse från mervärdeskatt på livsmedel anförde utskottet
följande (SkU 1983/84:44 s. 14-15):

Vid sin ingående prövning av de argument som kunde anföras för och emot
en befrielse av mervärdeskatt på livsmedel fann kommittén att ett utbyte av
livsmedelssubventionerna mot en sänkt mervärdeskatt på livsmedel skulle
innebära en omfördelning till barnfamiljernas och låginkomsttagarnas
nackdel, att såväl subventionerna på vissa baslivsmedel som mer direkta
åtgärder riktade till utsatta grupper var överlägset mer effektiva när det
gällde att förbättra barnfamiljernas och låginkomsttagarnas ekonomiska
situation, att en sänkt eller slopad mervärdeskatt på livsmedel, sett som en
isolerad åtgärd och räknat i absoluta belopp, främst skulle komma höginkomsttagarna
till del, att barnfamiljer med en disponibel inkomst under
75 000 kr. per år skulle missgynnas av en momsbefrielse både relativt och i
absoluta belopp jämfört med hushåll med samma inkomst men utan barn och
att ett system med olika mervärdeskatt på livsmedel och övriga varor och
tjänster skulle skapa betydande administrativa problem och kostnadsökningar
inom såväl statsförvaltningen som näringslivet, försvåra skattekontrollen
och öppna nya möjligheter till skattefusk.

Utskottet biträdde kommitténs uppfattning och riksdagen beslutade avslå
motionen. Därefter har riksdagen vid flera tillfällen - senast i mars 1986 -avslagit motionsyrkanden av liknande innebörd (SkU 1985/86:34).

SkU 1986/87:34

Visst uppslagsverk

SkU 1986/87:34

Staten har genom statens kulturråd engagerat sig ekonomiskt i utgivningen
av ett stort svenskt uppslagsverk. Svenska sparbanksföreningen och staten
har till detta projekt bidragit med vardera 8,5 milj. kr. och slutit avtal med
bokförlaget Bra Böcker om utgivningen (jfr prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 508,
KrU 20).

Böcker är inte undantagna från skatteplikt enligt ML, och skatteutskottet
— liksom dessförinnan bevillningsutskottet - har tidigare avstyrkt motionsyrkanden
om skattebefrielse för böcker med hänvisning till mervärdeskattens
generella karaktär (BeU 1969:25, SkU 1972:18, SkU 1973:62).

Publikationer av dagspresskaraktär

Enligt 8 § 5) ML är allmänna nyhetstidningar undantagna från skatteplikt. I
anvisningarna till lagrummet sägs att undantaget gäller sådan publikation av
dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje
vecka. För att dagspresskaraktär skall anses föreligga krävs enligt praxis att
den allmänna nyhetsrapporteringen har en inte alltför obetydlig omfattning i
förhållande till övrigt innehåll.

Det statliga stödet till dagspressen i form av olika bidrag regleras i
förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar. Som dagstidning
anses enligt förordningen en allmän nyhetstidning och publikation av
dagspresskaraktär som normalt kommer ut med minst ett nummer varje
vecka, har ett innehåll som i huvudsak är skrivet på svenska och i huvudsak
distribueras inom landet. Presstödsnämnden beslutar om stöd enligt förordningen.
I ärenden om olika bidrag får presstödsnämndens beslut inte
överklagas.

Förra året avstyrkte utskottet en motion som gick ut på att skattemyndigheterna
skulle åläggas följa presstödsnämndens bedömning i fråga om
tidningar som av nämnden betraktats som publikation av dagspresskaraktär.
Utskottet anförde följande (SkU 1985/86:34):

Utskottet vill inte bestrida att bedömningen av en publikations dagspresskaraktär
kan skifta mellan skattemyndigheterna och presstödsnämnden, trots
att definitionen i väsentliga delar är densamma i de olika författningar som
skall tillämpas. Risken för ett sådant resultat av rättstillämpningen uppmärksammades
redan i 1976 års proposition om statligt stöd till dagspressen (prop.
1975/76:131), vari uttalades att samråd mellan presstödsnämnden och
riksskatteverket borde ske vad gällde tillämpningen av definitionen av
dagstidning. Samtidigt betonades att riksskatteverket, länsstyrelserna och
presstödsnämnden borde vara obundna av varandras beslut i dessa frågor.
Dessa uttalanden gäller enligt utskottets mening än i dag, och utskottet är
inte berett att förorda en ordning som innebär att man fråntar beskattningsmyndigheterna
befogenheten att göra en självständig bedömning i skattefrågan.
Vad gäller den av motionären påtalade olikheten i tillämpningen mellan
olika länsstyrelser vill utskottet peka på att gängse överklagningsvägar står
öppna för den som vill ändra ett beslut som vederbörande anser vara
felaktigt.

Transportsektorn

SkU 1986/87:34

Skepp för yrkesmässig sjöfart och luftfartyg för yrkesmässig person- eller
godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller
luftfartyg är enligt 8 § 1) ML undantagna från skatteplikt när varan säljs eller
uthyrs till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt
nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till landet för
ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning, Tillverkare av sådana varor är
enligt 2 § 2) ML tekniskt skattskyldiga, vilket innebär att den ingående
skattebelastningen får avlyftas enligt de allmänna avdragsreglerna. Ett
undantag för fartyg eller luftfartyg gällde även för den tidigare allmänna
varuskatten och motiverades med att det inte framstod som tekniskt möjligt
att upprätthålla en generellt verkande beskattning inom ett så internationellt
inriktat område som sjöfarten och luftfarten.

För tåg, buss och materiel till sådana transportmedel gäller inte motsvarande
undantag. Sådan materiel är således skattepliktig enligt allmänna regler.

När det gäller själva transporttjänsten föreligger skatteplikt för transport
som inte utgör personbefordran eller förmedling av sådan transport (10 §
första stycket 6) ML). Motivet att ställa persontrafiken utanför mervärdeskatten
är att undvika ”en från flera synpunkter icke önskvärd förskjutning
av kostnads- och konkurrensläget för den kollektiva trafiken i förhållande till
privatbilismen” (departementschefens uttalande i proposition 1968:1 bil. 1 s.
19).

Utskottet behandlade förra året ett motionsyrkande som gick ut på en
likabehandling av tåg- och flygmateriel i mervärdeskattehänseende. Utskottet
anförde (1985/86:34):

Som framgår av den tidigare redogörelsen är flygmateriel, liksom fartygsmateriel,
skattefri och detta förhållande hänger samman med svårigheterna att
upprätthålla en generellt verkande beskattning inom dessa internationellt
inriktade områden. I fråga om tågmateriel förhåller det sig inte så, och där
gäller således de allmänna skattepliktsbestämmelserna. Den ojämlikhet i
konkurrensen detta innebär bör enligt utskottet inte överdrivas, och
utskottet vill i det sammanhanget erinra om att alla persontransporter är
fritagna från skatt. Att undanta tågmateriel från skatteplikt skulle för övrigt
enligt utskottet innebära att konkurrensförhållandet gentemot andra markbundna
transportmedel rubbades.

Flygplatsbutiker

I samband med en nordisk överenskommelse år 1980 om gränshandeln
mellan Danmark, Norge, Finland och Sverige infördes ett förbud mot
skattefri försäljning på flygplatser med undantag av den försäljning som
bedrivs i s.k. exportbutiker. Förbudet har införts i anvisningarna till 2 a § ML
- en ny paragraf - vari föreskrivs att leverans av vara från annat
försäljningsställe på flygplats än exportbutik skall anses ha skett inom landet.
I utskottets betänkande 1979/80:19 betonades att regleringen av flygplatsförsäljningen
inte berodde på några svenska önskemål utan på att de övriga
nordiska länderna ställt förbudet mot skattefri försäljning som ett oavvisligt
krav för att tillmötesgå de svenska önskemålen beträffande gränshandeln.

Med hänsyn till fördelarna med att få överenskommelsen till stånd ville
utskottet inte motsätta sig att den fullföljdes även i den delen som avsåg det
nämnda förbudet.

Sedan förbudet infördes har utskottet vid flera tillfällen behandlat frågan
om att upphäva förbudet. Utskottet har därvid i princip ställt sig positivt till
tanken att genom förhandlingar åstadkomma lättnader i förbudet inom
ramen för det nordiska gränshandelsavtalet (se t.ex. SkU 1984/85:42). I sitt
senaste betänkande angående denna fråga noterade utskottet att man från
svensk sida tagit upp frågan med övriga nordiska länder men utan nämnvärt
resultat. Utskottet ansåg att anledning saknades att påkalla ytterligare
åtgärder (SkU 1985/86:34).

Utskottet

Patentbyråverksamhet

I motionerna Sk519 av Hans Göran Franck och Stig Gustafsson (båda s) och
Sk577 av Margit Gennser (m) begär motionärerna att regeringen så snart som
möjligt lägger fram förslag som innebär att patentbyråerna blir skattskyldiga
för sin verksamhet. Enligt motionärerna leder den nuvarande ordningen till
att de uppfinnare som köper patentbyråernas tjänster drabbas av kumulativa
effekter av mervärdeskatten. Motionärerna framhåller också att patentombudsföreningen
har gjort en framställning hos regeringen om skattskyldighet
för patentbyråerna och att remissinstanserna ställt sig positiva härtill. Enligt
motionärernas uppfattning bör därför ett förslag läggas fram utan vidare
utredning.

Utskottet anser att remissutfallet över den framställning motionärerna
åsyftar inte har varit så entydigt positiv som motionärerna gör gällande.
Olika remissinstanser har bl.a. pekat på problem som kan uppkomma om
patenbyråverksamhet till skillnad från annan jämförbar tjänsteproducerande
verksamhet blir mervärdeskattepliktig. Härtill kommer att patenbyråverksamhet
knappast torde belastas med ingående skatt i nämnvärt större
omfattning än exempelvis affärsjuridisk verksamhet, som också ställts
utanför mervärdeskatten. Enligt ett frågesvar som finansministern nyligen
lämnat i kammaren avser regeringen att inom kort tillsätta en utredning om
mervärdeskatten, som framför allt skall granska det skattepliktiga tjänsteområdet.
Det finns enligt utskottets uppfattning anledning att avvakta
resultatet av detta utredningsarbete innan man utvidgar skatteplikten på
detta område. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk519 och Sk577.

Gymnasieskolor med byggnadsverksamhet

I motion Sk555 yrkar Helge Hagberg och Lars Svensson (båda s) att
gymnasieskolor även i fortsättningen skall vara skattskyldiga till mervärdeskatt.
Den lagändring som träder i kraft den 1 juli i år och som innebär att
bl.a. gymnasieskolor med byggnadsverksamhet ställs utanför mervärdeskatten
kommer enligt motionärerna att missgynna dessa skolor i förhållande till
andra byggföretag på marknaden genom att mervärdeskatten kommer att
belasta produktionskostnaderna för dessa skolors verksamhet.

SkU 1986/87:34

Som framgår av den inledande redogörelsen beslutades den lagändring i
ML som motionärerna åsyftar så sent som i höstas av riksdagen. Utskottet
finner inte anledning att redan nu innan ändringen trätt i kraft delvis upphäva
den nya lagstiftningen. Till saken hör att mervärdeskattereglerna för
byggnads- och anläggningsverksamhet - utskottet tänker särskilt på reduceringsreglerna
- bestämts med utgångspunkt i att verksamheten bedrivs
yrkesmässigt, och det kan enligt utskottets uppfattning ifrågasättas om
yrkesskolorna kan likställas med den professionella byggnadsbranschen i
detta hänseende. Bl.a. torde yrkesinriktade utbildningsvägar inte i samma
utsträckning som byggföretagen arbeta med arbetsmarknadsmässiga löner,
vilket för övrigt ger dem en fördelaktigare konkurrenssituation vid mera
arbetsintensiva reparations- och underhållsarbeten när de nu befrias från
skyldigheten att redovisa mervärdeskatt. De schabloner som gäller för
byggnadsföretagens mervärdeskatteredovisning ger av naturliga skäl olika
effekter för olika typer av företag och olika slags byggnationer. Utskottet vill
också erinra om att den ifrågavarande lagändringen bl.a. motiverats med de
praktiska och administrativa fördelar som det innebär att undanta de
yrkesinriktade gymnasieskolorna från mervärdeskatten.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk555.

Livsmedel

I motion Sk565 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas - med hänvisning till
motivering i motion Jo254 — en avveckling av mervärdeskatten på livsmedel
eller en ökning av livsmedelssubventionerna så att mervärdeskattens fördyrande
effekt på priset tas bort. Även i motion Sk539 av Alf Svensson (c)
begärs ett successivt slopande av mervärdeskatten på livsmedel, till en början
med 10 procentenheter i kombination med en höjning med 1,9 % av
mervärdeskatten för andra varor och tjänster. Marianne Karlsson (c) begär i
motion Sk566 - med motivering i motion Jo530 - ett uttalande av riksdagen
att kunskaper bör inhämtas för att möjliggöra en avveckling av mervärdeskatten
på livsmedel. Genomgående åberopas i motionerna principiella och
fördelningspolitiska skäl.

Utskottet har tidigare utförligt motiverat varför man enligt utskottets
mening bör avstå från att slopa eller differentiera mervärdeskatten på
livsmedel (se den inledningsvis lämnade redogörelsen). Utskottet, som
vidhåller sin uppfattning i denna fråga, vill framhålla att de effekter
motionären efterlyser, dvs. en bättre standard för barnfamiljerna, kan
åstadkommas på andra sätt som både är enklare att administrera och mer
effektiva från fördelningssynpunkt. Utskottet avstyrker därför motionerna
Sk565, Sk539 och Sk566.

Bengt Westerberg m.fl. (fp) begär i motion Sk462 att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att mervärdeskatten på livsmedel inte bör
slopas eller sänkas. Enligt motionärernas uppfattning bör mervärdeskatten
så långt som möjligt vara konkurrensneutral och skilda skattesatser undvikas.

Riksdagen har tidigare vid upprepade tillfällen följt utskottet i denna

SkU 1986/87:34

fråga, och något tillkännagivande med den innebörd som föreslås i fpmotionen
torde därför inte behövas. Utskottet avstyrker följaktligen också
motion Sk462 i denna del.

Karl Erik Olsson m.fl. (c) begär i motion Sk564 - med hänvisning till
motivering i motion Jo252 — en redovisning av konsekvenserna av olika
tekniska alternativ att minska skattebelastningen på baslivsmedel. Motionärernas
grundinställning är att skattebelastningen på mat bör sänkas.

Utskottet vill inte bestrida att de olika mekanismer som ligger bakom
livsmedelspriserna, beskattningens och subventionernas effekter på prissättningen,
konsumenternas och producenternas beteenden vid olika statliga
ingripanden m.m. är angelägna frågor som är värda en genomlysning. De
rent beskattningstekniska frågorna är således bara ett delområde av ett
problemkomplex som bör ses i ett större sammanhang. Utskottet vill därvid
peka på att olika utredningsbetänkanden, rapporter och studier lagts fram
under senare år, där hithörande och angränsande frågor behandlats. Sålunda
har, som nyss nämnts, utredningen om differentierad mervärdeskatt i
betänkandet SOU 1983:54 Skall matmomsen slopas? utrett förutsättningarna
för och konsekvenserna av att slopa eller sänka mervärdeskatten på
livsmedel och även analyserat livsmedelssubventionernas effekter i olika
hänseenden. Vidare har expertgruppen för studier i offentlig ekonomi lagt
fram olika rapporter som är av intresse i detta sammanhang, bl.a. Ds B
1982:7 Inkomstfördelningseffekter av livsmedelssubventioner och Ds Fi
1984:8 Är subventioner effektiva?. Även långtidsutredningen 1987 har i en
nyligen genomförd specialstudie Svenskt jordbruk (inkl. trädgårds- och
fiskenäring) - framtidsbedömningar, problem och alternativ (bil. 13 till LU
87) varit inne på detta område.

De frågor som motionärerna aktualiserat har således tagits upp och
analyserats på olika sätt under de senaste åren, och utskottet förutsätter att
regeringen fortsätter att ägna frågorna uppmärksamhet. Utskottet finner
däremot inte anledning att påkalla en särskild redovisning av det slag
motionärerna begär och avstyrker därför motion Sk564.

I motion Sk541 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (båda c) begär
motionärerna ett förslag om lägre skatt eller pris på svenska baslivsmedel
enligt ett system som innebär att tre miljarder kronor av mervärdeskatteintäkterna
går tillbaka till jordbrukarna i form av arealersättning. Ett sådant
system skulle enligt motionärerna ha inte bara praktiska utan även fördelningspolitiska,
jordbrukspolitiska och regionalpolitiska fördelar.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen tidigare i princip tagit
avstånd från specialdestination av skatter. Redan av denna anledning ställer
sig utskottet skeptiskt till tanken att reservera en viss del av intäkterna av
mervärdeskatten för det ändamål som motionärerna föreslår. Även i andra
avseenden finner utskottet förslaget tveksamt. Utskottet tänker härvid bl.a.
på det förhållandet att produktionsvärdet per hektar odlingsbar mark torde
variera mycket kraftigt. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen tillsatt en
arbetsgrupp — den s.k. spannmålsgruppen - med uppgift att lägga fram
förslag om långsiktiga lösningar i fråga om åkerarealens användning i
framtiden. Detta arbete torde komma att ytterligare belysa de frågor som tas
upp i motionen. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk541.

SkU 1986/87:34

Visst uppslagsverk

SkU 1986/87:34

I motion Sk518 av Catarina Rönnung m.fl. (s) begär motionärerna befrielse
från mervärdeskatt för ett nytt svenskt uppslagsverk som är under utgivning.
En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna bidra till att göra verket
överkomligt för andra än köpstarka grupper.

Utskottet vill erinra om att utskottet tidigare har ställt sig avvisande till att
ta bort mervärdeskatten på böcker i allmänhet med hänsyn till mervärdeskattens
generella karaktär. I vad särskilt gäller det av motionärerna åsyftade
uppslagsverket utgår - som framgår av inledningen till detta betänkande -ett statligt bidrag om 8,5 milj. kr. till utgivningen. Utskottet avstyrker motion
Sk518.

Publikation av dagspresskaraktär

I motion Sk540 återkommer Alf Svensson (c) med en begäran om ett
riksdagsuttalande att tidningar som av presstödsnämnden bedömts vara
publikationer av dagspresskaraktär också skall betraktas som sådana enligt
ML. Motionären pekar på flera publikationer, som i skattehänseende
bedömts sakna dagspresskaraktär av regeringsrätten, trots att produktionsbidrag
utgår för dem. Vidare föreligger enligt motionären skiljaktigheter i
rättstillämpningen mellan olika länsstyrelser.

Som framgår av den inledande redogörelsen har utskottet tidigare betonat
att skattemyndigheterna och presstödsnämnden bör vara obundna av
varandras beslut rörande tillämpningen av den författningsenliga definitionen
av en dagstidning men också pekat på lämpligheten av ett samråd mellan
myndigheterna i dessa frågor. Liksom tidigare tar utskottet avstånd från
tanken att frånta beskattningsmyndigheterna befogenheten att göra en
självständig bedömning i skattefrågan. Vad gäller den påstådda olikheten i
tillämpningen vill utskottet ånyo erinra om möjligheten att överklaga beslut
samt att det i första hand ankommer på RSV att verka för en likformig
tillämpning. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Sk540.

Transportsektorn

I motion Sk592 av Olle Grahn m.fl. (fp) begärs bl.a. en närmare utredning av
mervärdeskatten inom transportsektorn i syfte att uppnå konkurrensneutralitet
på området. Motionärerna pekar på det förhållandet att persontrafik
men inte annan trafik är befriad från mervärdeskatt och att statens järnvägar
(SJ) men inte flyget betalar mervärdeskatt på sina investeringar.

En översikt över gällande rätt på området har tidigare lämnats. Utskottet
vill erinra om att undantaget för fartygs- och flygmateriel är betingat av
svårigheten att på så internationellt inriktade områden som sjöfarten och
flyget upprätthålla en generellt verkande beskattning och att skattebefrielsen
för persontransporter hänger samman med en önskan att undvika en
förskjutning av kostnads- och konkurrensläget för den kollektiva trafiken i
förhållande till privatbilismen. Till saken hör också att SJ erhåller statliga
subventioner för sin verksamhet. Utskottet har - som nyssnämnts - tidigare

pekat på behovet av en övergripande översyn av mervärdeskatten, och det
torde närmast ankomma på regeringen att bedöma huruvida även trafiksektorn
skall tas upp i detta utredningssammanhang. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Sk592 i denna del.

Flygplatsbutiker

I motion Sk527 begär Lennart Brunander (c) att regeringen kontaktar de
övriga nordiska länderna för att häva förbudet mot mervärdeskattefri
försäljning på de nordiska flygplatserna. Den nuvarande ordningen drabbar
enligt motionären de butiksägare orättvist som har butik i flygplatsernas
transithallar.

Som framgår av den inledande redogörelsen har sådana initiativ som
motionären efterlyser tidigare tagits av regeringen, dock utan nämnvärt
resultat. Utskottet förutsätter att regeringen ägnar frågan fortsatt uppmärksamhet.
För närvarande saknas emellertid enligt utskottet anledning att
påkalla ytterligare åtgärder. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion
Sk527.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande patenbyråverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk519 och 1986/87:Sk577,

2. beträffande gymnasieskolor med byggnadsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk555,

3. beträffande nedsatt eller slopad mervärdeskatt på livsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk565, 1986/87:Sk539 och
1986/87:Sk566,

4. beträffande ett tillkännagivande angående differentierad mervärdeskatt att

riksdagen avslår motion 1986/87:Sk462 yrkande 9,

5. beträffande en redovisning angående skattebelastningen på baslivsmedel att

riksdagen avslår motion 1986/87:Sk564,

6. beträffande arealersättning

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk541,

7. beträffande visst uppslagsverk

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk518,

8. beträffande publikationer av dagspresskaraktär
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Sk540,

9. beträffande transportsektorn

att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk592 yrkande 1,

10. beträffande flygplatsbutiker

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk527.

Stockholm den 19 mars 1987
På skatteutskottets vägnar

SkU 1986/87:34

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig
Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s),
Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c)*, Tommy Franzén (vpk),
Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s). Gunnar Nilsson (s), Margit Gennser
(m) och Karl-Gösta Svenson (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Nedsatt eller slopad mervärdeskatt på livsmedel (mom. 3)

1. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och Sk566” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vpk-motionärernas uppfattning att ett slopande av mervärdeskatten
på baslivsmedel skulle leda till positiva effekter i form av sänkta
matpriser, något som främst är ägnat att komma barnfamiljer och långinkomsttagare
till godo, eftersom utgifterna för mat hos dessa grupper med
nödvändighet tar en större del av inkomsterna i anspråk än hos andra. Såvitt
utskottet kan bedöma har kravet också vunnit en stark anslutning bland
breda befolkningslager. Den av statsmakterna valda metoden att hejda
ökningen av matpriserna med livsmedelssubventioner har enligt utskottets
uppfattning visat sig fungera mindre väl, eftersom matpriserna trots subventionerna
ökat starkt. Utskottet ställer sig därför i princip bakom tanken att
slopa mervärdeskatten på mat.

Detta är emellertid en lösning på något längre sikt. På kort sikt kan det visa
sig att snabbaste sättet att nå det syfte motionärerna eftersträvar är att
kraftigt höja livsmedelssubventionerna. Att som regeringen föreslagit delvis
slopa subventionerna på mjölk finner utskottet vara en fördelningspolitiskt
oacceptabel besparing. I stället bör livsmedelssubventionerna ökas som en
förberedande åtgärd att på sikt helt slopa mervärdeskatten på baslivsmedel.
En ökning av matsubventionerna som mynnar ut i fullständig mervärdeskattebefrielse
för baslivsmedel bör, som vpk-motionärerna framhåller, finansieras
genom en successiv höjning av kapital- och förmögenhetsskatterna.
Härigenom borgar man för att de fördelningspolitiska vinsterna inte
omintetgörs för barnfamiljer och låginkomsttagare.

Regeringen bör snarast lägga fram förslag med den inriktning som här har
angetts. Detta bör ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker därför
motion Sk565 och avstyrker motionerna Sk539 och Sk566 i den mån de inte
blivit tillgodosedda genom vad utskottet anfört.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk565 och med anledning
av motionerna 1986/87:Sk566 och 1986/87:Sk539 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående mervärdeskatt
och subventioner på baslivsmedel.

SkU 1986/87:34

En redovisning angående skattebelastningen på baslivsmedel
(mom. 5)

2. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motion Sk564” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den fortgående och snabba
ökningen av livsmedelspriserna, som i första hand drabbar barnfamiljer och
låginkomsttagare, är ägnad att inge oro. Det kan råda delade meningar om
metoderna att angripa denna företeelse, men det torde råda en bred enighet
om behovet av åtgärder på området. Utskottet anser i likhet med motionärerna
bakom motion Sk564 att det i princip är fel att belasta baslivsmedel med
skatt, och mervärdeskatten har dessutom den nackdelen att den förstorar
effekterna i konsumentledet av en prishöjning i producentledet som är
förorsakad av t.ex. kvalitetsförbättringar. Utskottet är emellertid samtidigt
medvetet om att man inte helt kan bortse från de administrativa olägenheter
som är förknippade med ett slopande eller en sänkning av mervärdeskatten
på enbart baslivsmedel. Det nuvarande systemet med livsmedelssubventioner
har, som motionärerna framhåller, tekniskt sett fungerat smidigt men
urholkats mer och mer av olika majoritetsbeslut i riksdagen under senare tid.
Den av motionärerna begärda redovisningen av olika tekniska alternativ att
minska skattebelastningen på baslivsmedel framstår därför som motiverad,
och utskottet föreslår att detta ges regeringen till känna. Detta innebär att
utskottet tillstyrker motion Sk564.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk564 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande en redovisning
angående skattebelastningen på baslivsmedel.

Särskilda yttranden
Patentbyråverksamhet (mom. 1)

1. Bo Lundgren, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:
Genom den utvidgning av beskattningen som beslutades år 1985 inträdde
skattskyldighet för bl.a. uppfinnare som bedriver sin verksamhet yrkesmässigt.
Genom att patentbyråerna alltjämt står utanför beskattningen kvarstår
emellertid delvis de kumulativa effekterna för uppfinnarna, och reformens
syfte var bl.a. att undanröja sådana negativa effekter. Så länge de svenska
patentbyråerna inte kan lyfta av den ingående mervärdeskatten vid export
har de också ett sämre utgångsläge på den internationella marknaden än sina
utländska konkurrenter. Vi vill inte nu motsätta oss att frågan om att
inrymma patentbyråernas verksamhet i mervärdeskatten utreds närmare i
samband med en mera generell mervärdebeskattning för tjänsteområdet,
men vi förutsätter att utredningen i denna del bedrivs skyndsamt och inriktas
på att nå ett resultat så snart som möjligt, eventuellt genom att frågan bryts ut
och behandlas separat.

SkU 1986/87:34

Ett tillkännagivande angående differentierad mervärdeskatt
(mom. 4)

2. Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Margit Gennser
(m) och Karl-Gösta Svenson (m) anför:

Ett enligt vår uppfattning viktigt skäl att inte slopa eller sänka mervärdeskatten
på livsmedel - utöver de fördelningspolitiska nackdelarna - är att
mervärdeskatten så långt som möjligt bör vara konkurrensneutral. Skilda
skattesatser som styr människors konsumtionsval och som dessutom innebär
ett betydande krångel bör därför undvikas.

Visst uppslagsverk (mom. 7)

3. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

Vi vill betona att vi inte har tagit ställning till frågan om och i vad mån
statliga bidrag även i fortsättningen skall utgå för utgivningen av det
uppslagsverk som åsyftas i motionen eller andra liknande projekt. Sådana
frågor faller utanför skatteutskottets ansvarsområde. Vad vi vill understryka
är att ett eventuellt statligt stöd på detta område inte bör ges formen av
mervärdeskattebefrielse.

Flygplatsbutiker (morn. 10)

4. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle
(fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta
Svenson (m) anför:

Utskottet har tidigare ställt sig positivt till att man genom förhandlingar
med de övriga nordiska länderna försöker åstadkomma lättnader i förbudet
mot mervärdeskattefri försäljning i butiker på de nordiska flygplatserna.
Hittills tagna kontakter i detta ärende har inte haft avsett resultat, men vi
förutsätter att regeringen inte släpper sin bevakning av frågan utan i lämpligt
sammanhang tar upp den igen på det nordiska planet. Vi anser dock inte att
ett tillkännagivande av riksdagen behövs för närvarande.

SkU 1986/87:34