Skatteutskottets betänkande

1986/87:32

om extra avdrag m.m

SkU

1986/87:32

Sammanfattning

I betänkandet avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden om det extra
avdraget för kostnader på grund av sjukdom eller handikapp, om avdrag för
kostnader för nödvändiga operationer m.m. och om beräkningen av det extra
avdraget för pensionärer i vissa fall. Vid betänkandet har fogats tre
reservationer och ett särskilt yttrande.

Motioner

1986/87:Sk301 av Anna Wohlin-Andersson (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag innebärande att av läkare bedömda nödvändiga
operationer, som utförs med patientens egna pengar, skall vara avdragsgilla i
vederbörandes deklaration.

1986/87:Sk312 av Karl-Gösta Svenson (m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
reducering av den del av förmögenhetsvärdet som utgörs av egen bebodd
bostadsrättslägenhet vid beräkning av extra avdrag för folkpensionärer.

1986/87:Sk332 av Barbro Nilsson m.fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
justerade inkomstnivåer vid bedömningen av rätt till avdrag för specialkost.

1986/87:Sk340 av Jan Hyttring (c), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande psoriatikers levnadsomkostnader,

2. att riksdagen beslutar att avdrag medges i självdeklarationen för de fasta
kostnaderna.

1986/87:Sk364 av Kjell Johansson (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändrad lagstiftning innebärande att skattefria livräntor
och liknande skattefria inkomster skall vara skattefria även för pensionärer
med lägre pensioner och således inte beaktas vid beräkning av det extra
avdraget för pensionärer.

1986/87:Sk395 av Lars Sundin (fp) och Elver Jonsson (fp), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om sådana ändringar i bestämmelserna
att, vid beräkning av extra avdrag för pensionär, förmögenhetsvärdet av

1 Riksdagen 1986187. 6sami Nr 32

bostadsfastighet skall bestämmas på samma sätt antingen fastigheten ligger i
annat nordiskt land eller i Sverige.

1986/87:Sk401 av Oskar Lindkvist m.fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär ändring i skattelagstiftningen så att förmögenhetsvärderingen
av bostadsrätt och schablonbeskattade en- och tvåfamiljshus jämställs
vid beräkningen av extra avdrag för folkpensionärer.

1986/87:Sk408 av Sigge Godin (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring i kommunalskattelagen i enlighet med i motionen
framförda krav om skatt efter förmåga.

1986/87:Sk442 av andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt till skattereduktion för
fördyrad kost för personer med diabetes, vissa mag- och tarmsjukdomar samt
stomiopererade.

Gällande ordning

Kostnader på grund av sjukdom eller handikapp

Extra avdrag för nedsatt skatteförmåga kan enligt 50 § 2 mom. andra stycket
kommunalskattelagen bl.a. medges om skatteförmågan varit väsentligen
nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhållsskyldighet
eller annan därmed jämförlig omständighet. Avdraget får
inte överstiga 10000 kr.

Riksskatteverket har utfärdat anvisningar om avdrag för väsentligen
nedsatt skatteförmåga på grund av sjukdom, m.m. (senaste anv. se RSV Dt
1986:27). Anvisningarna innebär i korthet följande:

Skatteförmågan skall ha varit väsentligen nedsatt. Detta innebär att avdrag
bör medges endast om den skattskyldige haft stora merkostnader för
sjukdom m.m. som medfört att den ekonomiska situationen, dvs. skatteförmågan,
på grund av nedsatta fysiska eller psykiska funktioner avsevärt
avvikit från vad som normalt skulle ha varit förhållandet. Avdrag kan alltså
inte medges endast för att inkomsten varit låg.

Att skatteförmågan skall bestämmas med utgångspunkt i den skattskyldiges
ekonomiska förhållanden innebär bl.a. att hänsyn bör tas till både
inkomst och förmögenhet, såväl skattepliktig som inte skattepliktig. I fråga
om gifta bör, om inte annat yrkas, avdraget beräknas på makarnas
sammanlagda sjukdomskostnader och tillgodoföras den make som har den
högsta inkomsten. I de fall makarna yrkar att avdrag för sjukdomskostnaderna
skall tillgodoföras dem var för sig bör avdraget beräknas på makarnas
sammanlagda kostnader och därefter proportioneras i förhållande till
vardera makens egna sjukdomskostnader. Om den ena maken helt saknar
egen inkomst bör avdrag för denna makes sjukdomskostnader medges andra
maken.

Som merutgift får även medräknas sjukdomskostnader för omyndigt
hemmavarande barn. Sådana utgifter för myndigt hemmavarande barn får
beaktas om särskilda skäl föreligger. Då hänsyn tas till barns sjukdomskost -

SkU 1986/87:32

nader bör avdraget bestämmas med utgångspunkt i föräldrarnas och barnets
gemensamma inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Den personkrets som omfattas av anvisningarna är företrädesvis handikappade
och personer med kroniska sjukdomar. Vissa grupper anses
normalt ha merutgifter för sjukdom. Hit räknas bl.a. diabetiker, stomiopererade
och psoriatiker. En schablonberäkning av merutgifternas storlek
förekommer bara när det gäller specialkost vid vissa sjukdomar. Utgifterna
varierar nämligen såväl mellan som inom olika sjukdomsgrupper. Avdragsrätten
blir således beroende av en bedömning i varje enskilt fall.

Vid bedömningen av avdragsrätten bör beaktas samtliga utgifter som den
skattskyldige haft på grund av sjukdom. Endast sådana kostnader som inte
ersätts av försäkringskassan eller på annat sätt, dvs. nettokostnaden, får
beaktas.

Avdrag bör medges endast om utgifterna överstiger vad som kan betraktas
som normala utgifter för läkarvård, medicin o.d. Utgifterna bör därför uppgå
till minst 1000 kr. per år.

Merutgifterna på grund av specialkost tas i anvisningarna upp till schablonbelopp
som uppgår till 3 800 kr. för diabetiker och som i övrigt varierar mellan
800 kr. och 7600 kr. beroende på vilken typ av kost den skattskyldige
behöver. Schablonbeloppen gäller inte om handikappersättning eller annan
skattefri ersättning utgått för att täcka merutgifterna.

Det extra avdraget beräknas normalt på följande sätt:

Ensamstående skattskyldig

Om den taxerade inkomsten, efter eventuella justeringar, uppgår till högst
60000 kr. medges extra avdrag med belopp motsvarande beräknade
merutgifter, dock inte med mer än 10000 kr. Om inkomsten är högre än
60000 kr. minskas beloppet (merutgifterna, högst 10000 kr.) med 20 % av
den del av inkomsten som överstiger 60000 kr. och avdrag medges med
återstående belopp. Avdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

Gift skattskyldig

Om makarnas sammanlagda taxerade inkomster, efter eventuella justeringar,
uppgår till högst 100 000 kr. medges extra avdrag med belopp motsvarande
beräknade merutgifter, dock inte med mer än 10 000 kr. Om inkomsten är
högre än 100000 kr. minskas beloppet (merutgifterna, högst 10000 kr.) med
20 % av den del av inkomsten som överstiger 100000 kr. och avdrag medges
med återstående belopp. Avdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.
Beloppsgränsen 10000 kr. gäller för makarna tillsammans.

Om den skattskyldige haft hemmavarande barn under 16 år bör de angivna
inkomstgränserna, 60000 kr. resp. 100000 kr., höjasmed 10000 kr. för varje
sådant barn.

Förmögenhet bör beaktas på samma sätt som sker i riksskatteverkets
anvisningar m.m. om avdrag för nedsatt skatteförmåga för folkpensionärer
(RSV Dt 1986:26).

SkU 1986/87:32

1* Riksdagen 1986/87. 6 sami Nr32

Extra avdrag för folkpensionärer

Allmänt

Skattskyldig, vars inkomst till inte obetydlig del utgjorts av folkpension är -om särskilda omständigheter inte föranleder annat — berättigad till avdrag
för nedsatt skatteförmåga enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen,
s.k. extra avdrag.

Systemet med extra avdrag för folkpensionärer innebär i korthet att den
som endast har en statligt taxerad inkomst som motsvarar beloppen för
grundpension och pensionstillskott till ålderspensionär skall medges så stort
tabellavdrag att den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten blir
7500 kr., dvs. att någon skatt inte skall tas ut. Har pensionären en högre
taxerad inkomst och/eller förmögenhet över viss nivå reduceras avdraget.

Riksskatteverket utfärdar varje år även anvisningar om avdrag för nedsatt
skatteförmåga för folkpensionärer. För 1987 års taxering återfinns de i RSV
Dt 1986:26.

Skattefria livräntor

Vid beräkningen av det extra avdraget bör enligt anvisningarna hänsyn tas till
vissa inte skattepliktiga inkomster och förmögenhetstillgångar. Dessa skall
därvid räknas med på samma sätt som skattepliktiga inkomster och
tillgångar. Hit räknas t.ex. utländsk pension som genom dubbelbeskattningsavtal
har undantagits från beskattning här i landet, livränta som inte är
skattepliktig eller skattepliktig endast till viss del och skattefri ersättning på
grund av fri gruppsjukförsäkring (AGS) som fastställts i kollektivavtal
mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.

Däremot bör sådana inkomster som undantagits från beskattning genom
särskild lag eller förordning inte beaktas vid avdragsberäkningen. Detta
gäller t.ex. ränta på allemanssparkonto.

Förmögenhetsberäkning

Folkpensionärers skattepliktiga förmögenhet skall beaktas vid beräkningen
av det extra avdraget. Det innebär bl.a. att avdraget reduceras om
förmögenheten vid årets slut överstiger 90000 kr. för ensamstående resp.
181000 kr. för makar gemensamt. Överstiger förmögenheten 150000 kr. för
ensamstående resp. 300000 kr. för makar, medges inte extra avdrag.

Värdet av fastighet

Värdet av schablonbeskattad villa eller fritidshus - men inte bostadsrätter —
beaktas vid förmögenhetsberäkningen enligt särskilt fömånliga regler. Dessa
innebär att som förmögenhet räknas 10 % av skillnaden mellan fastighetens
taxeringsvärde och lånat i fastigheten nedlagt kapital i den mån skillnaden
uppgår till 250 000 kr. Är skillnaden mellan taxeringsvärde och skulder större
än 250000 kr. tas värdet upp till 25000 kr. plus överskjutande del. Utifrån
kända bruttosiffror räknar man således fram ett särskilt restvärde.
Fritidsfastigheter i våra grannländer beskattas i Sverige enligt en konven -

SkU 1986/87:32

tionell metod med fullständig redovisning av värdet av förmån av bostad och
eventuella hyror. Vid förmögenhetstaxeringen skall fastighet tas upp till sitt
taxeringsvärde. Utländska fastigheter är emellertid normalt inte åsätta några
taxeringsvärden. Riksskatteverket har därför rekommenderat annan beräkningsgrund
med utgångspunkt i fastighetens anskaffningsvärde.

Frågornas tidigare behandling m.m.

Kostnader på grund av sjukdom

Vid sin behandling senast förra våren av frågan om ökade möjligheter till
avdrag för kostnader för sjukdom eller handikapp förklarade utskottet (SkU
1985/86:26) att det hade förståelse för att den som drabbas av merkostnader
för sjukdom eller handikapp anser sig böra få kompensation därför.
Utskottet framhöll då liksom vid tidigare behandling av liknande frågor att
detta syfte bättre torde kunna tillgodoses genom åtgärder på det sociala
området än med en svårbedömd avdragsrätt vid beskattningen. Utskottet
ville dock inte utesluta att avdragsreglerna kunde justeras bl.a. med hänsyn
till förändringar av penningvärdet. Något särskilt initiativ av riksdagen
ansågs inte erforderligt. Även skatteförenklingskommittén har i sitt betänkande
(SOU 1984:21) Förenklad deklaration föreslagit att samhällets stöd till
sjuka och handikappade ges i andra former, t.ex. inom ramen för den
allmänna försäkringen.

Extra avdrag för folkpensionärer

Skattefria livräntor

Utskottet har tidigare (jfr SkU 1985/86:26) avstyrkt en motion enligt vilken
skattefria livräntor inte borde beaktas vid avdragsberäkningen och erinrade
därvid om att det extra avdraget för nedsatt skatteförmåga i princip är ett
behovsprövat avdrag. Utskottet framhöll i sammanhanget att vid behovsprövningen
hänsyn tas till den skattskyldiges inkomst- och förmögenhetsförhållanden.
Det förhållandet att en person vid sidan av folkpensionen har
annan inkomst eller förmögenhet medför då att det extra avdraget avtrappas,
dvs. att skatten på folkpensionen okar. Avtrappningen blir enligt gällande
regler lika stor antingen sidoinkomsten är av skattepliktig eller icke
skattepliktig natur, trots att behovet av extra avdrag kan sägas vara större om
sidoinkomsten beskattas. Utskottet var dock medvetet om att reglerna i vissa
fall kunde leda till oväntade och ej önskvärda resultat, t.ex. i form av kraftiga
marginaleffekter, särskilt som också det kommunala bostadstillägget påverkades.

Förmögenhetsberäkning - värdering av fastighet m.m.

Skatteförenklingskommittén föreslog i betänkandet (SOU 1984:21) Förenklad
självdeklaration nya regler för värdering av bostadsfastighet som ingår i
folkpensionärs förmögenhet. Finansministern uttalade i propositionen med
samma namn (prop. 1984/85:180, s. 78f) att förslaget var ett steg mot enklare

SkU 1986/87:32

regler med minskade tröskeleffekter, men att de gällande reglerna inte borde
ändras utan en mer genomgripande översyn.

Vid förra riksmötet (SkU 1985/86:50) avstyrktes ett yrkande om reducering
av förmögenhetsvärdet för bostadsrätter i samband med beräkningen av
extra avdrag i avvaktan på resultatet av kommande ställningstaganden till
bostadskommitténs utredningsförslag i ämnet. Bostadskommittén har i sitt
delbetänkande (SOU 1984:36) uppmärksammat frågan och ansett det
angeläget att bostäder med skilda upplåtelseformer behandlas lika och att en
förmögenhet som huvudsakligen utgörs av den skattskyldiges bostad bör
värderas annorlunda än annan förmögenhet.

Utskottet

Kostnader till följd av sjukdom m.m.

Reglerna om avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga på grund av
sjukdomskostnader (50 § 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen) är
avsedda att ge skattelättnader till flera olika grupper skattskyldiga, bl.a. till
handikappade och personer med kroniska sjukdomar. Riksskatteverket har i
fråga om 1987 års taxering utfärdat anvisningar (RSV Dt 1986:27), vari anges
bl.a. den personkrets som företrädesvis bör vara berättigad till avdraget,
vilka merutgifter som bör beaktas, vilket beviskrav som bör gälla och hur
avdraget skall beräknas med hänsyn bl.a. till inkomstens storlek och den
skattskyldiges försörjningsbörda. Inledningsvis har lämnats en kortfattad
redogörelse av dessa anvisningar.

Andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp) begär i motion Sk442 en lika
stor skattereduktion för alla personer med diabetes eller vissa mag- och
tarmsjukdomar samt stomiopererade. Det yrkande som framställs i motion
Sk332 av Barbro Nilsson m.fl. (s) syftar till att vidga inkomstgränserna för
avdrag och Jan Hyttrings (c) yrkanden i motion Sk340 syftar till att den som
lider av psoriasis skall vara berättigad till avdrag för de fasta kostnader som
uppkommit på grund av sjukdomen. Enligt motionären uppgår årskostnaderna
till i genomsnitt 8 000—9 000 kr. Sigge Godin (fp) begär i motion Sk408
en sådan ändring av nu gällande regler att extra avdrag på grund av barns
långvariga sjukdom eller barns handikapp skall medges utan hänsynstagande
till föräldrarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Utskottet har tidigare uttalat sin förståelse för att den som drabbats av
merkostnader till följd av sjukdom eller handikapp också vill ha kompensation
för dessa kostnader men har samtidigt framhållit att man kan bättre
tillgodose detta behov genom åtgärder på det sociala området än genom en
svårbedömbar avdragsrätt vid beskattningen. Utskottet vidhåller denna
ståndpunkt och är således inte berett att nu medverka till någon utvidgning av
detta avdragssystern. Utskottet vill erinra om att fr.o.m. årets taxering den
inkomstgräns som berättigar ensamstående skattskyldig till fullt avdrag har
höjts från 55 000 kr. till 60 000 kr. statligt taxerad inkomst. Motsvarande nivå
för gift skattskyldig har höjts från 90000 kr. till 100000 kr. för makarna
sammanlagt. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk332, Sk340,
Sk408 och Sk442.

SkU 1986/87:32

I motion Sk301 yrkar Anna Wohlin-Andersson (c) att kostnader för
sådana operationer som av läkare bedömts vara nödvändiga och som betalats
av patienten själv skall vara avdragsgilla i dennes deklaration.

Utgifter av detta slag måste enligt utskottets mening anses vara av sådan
privat natur att avdrag härför inte bör medges vid beskattningen. Utskottet
avstyrker därför motion Sk301.

Extra avdrag för folkpensionärer med skattefria livräntor
m.m.

Kjell Johansson (fp) begär i motion Sk364 att skattefria livräntor och
liknande skattefria inkomster inte skall beaktas vid beräkning av det extra
avdraget för pensionärer.

Ett yrkande av samma innehåll prövades av utskottet senast vid förra
riksmötet. Utskottet erinrade då om att det extra avdraget för nedsatt
skatteförmåga i princip är behovsprövat och att avtrappningen av avdraget
blir lika stor vare sig sidoinkomsten är skattepliktig eller inte och detta trots
att behovet av extra avdrag kan sägas vara mindre om sidoinkomsten inte
beskattas. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och avstyrker motion
Sk364.

I motionerna Sk312 av Karl-Gösta Svenson (m) och Sk401 av Oskar
Lindkvist m.fl. (s) framhåller motionärerna att förmögenhetsvärdet för
bostadsrätter bör tas upp till ett reducerat värde när man beräknar
folkpensionärernas extra avdrag på samma sätt som gäller i fråga om annan
bostad.

Med anledning av ett motsvarande motionsyrkande förra våren konstaterade
utskottet att frågan omfattades av bostadskommitténs förslag. Utskottet
avstod därför från att gå in på en närmare prövning av yrkandet. Enligt
vad utskottet erfarit är bostadskommitténs förslag i denna del för närvarande
föremål för beredning inom regeringskansliet, och i avvaktan på resultatet
härav bör enligt utskottets mening ett ställningstagande anstå. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna Sk312 och Sk401.

Motionärerna bakom motion Sk395, Lars Sundin och Elver Jonsson (båda
fp), anser att vid beräkningen av extra avdrag för folkpensionärer förmögenhetsvärdet
av bostadsfastighet i annat nordiskt land bör jämställas med
motsvarande fastighet i Sverige. Motionärerna begär förslag i enlighet
härmed.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att vid förmögenhetstaxeringen
fastighet skall tas upp till sitt taxeringsvärde. Utländska fastigheter är
normalt inte åsätta taxeringsvärden, varför en beräkning av dessa fastigheters
förmögenhetsvärde torde bli osäker. Utskottet avstyrker följaktligen
motion Sk395.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kostnader till följd av sjukdom
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk301,1986/87:Sk332,1986/
87:Sk340 yrkandena 1 och 2, 1986/87:Sk408 och 1986/87:Sk442,

SkU 1986/87:32

2. beträffande folkpensionärer med skattefri livränta
att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk364,

3. beträffande bostadsrätter

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk312 och 1986/87:Sk401,

4. beträffande fastigheter i annat nordiskt land
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk395.

Stockholm den 9 april 1987
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s)*,
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s), Tommy Franzén (vpk), Sverre
Palm (s), Gunnar Nilsson (s), Marianne Andersson (c), Karl-Gösta Svenson
(m) och Sylvia Lindgren (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Folkpensionärer med skattefri livränta (mom. 2)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Ett
yrkande” och slutar med ”motion Sk364.” bort ha följande lydelse:
Utskottet har förståelse för motionärens synpunkter och vill för sin del
erinra om följande. Det extra avdraget för folkpensionärer är — som
framgått av den tidigare redogörelsen — visserligen ett avdrag för nedsatt
skatteförmåga, men till skillnad från extra avdrag vid sjukdom m. m. och
existensminimum sker behovsprövningen, förutom mot viss förmögenhet, i
praktiken endast mot den taxerade inkomsten och de helt eller delvis
skattefria inkomster som anges i riksskatteverkets anvisningar. Bakgrunden
härtill är att det extra avdraget för folkpensionärer inte har samma karaktär
av behovsprövat avdrag som övriga former av extra avdrag. Kriteriet på att
skatteförmågan är nedsatt i ifrågavarande fall är endast att inkomsten till inte
obetydlig del utgjorts av folkpension. Vid inkomstprövningen skall enligt
anvisningarna till kommunalskattelagen avdraget i första hand bestämmas
med hänsyn till den skattskyldiges statligt taxerade inkomst. Avdraget skall
dock jämkas om förmögenheten överstiger vissa angivna belopp. Dessa
grunder får frångås när särskilda omständigheter föranleder det. Utskottet
anser inte att rätten till livräntor och gruppsjukförsäkringar som enligt lag är

SkU 1986/87:32

skattefria utgör sådan särskild omständighet som bör föranleda att grunderna
för beräkning av det extra avdraget bör frångås.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionen.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande folkpensionärer med skattefri livränta

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk364 hos regeringen
begär förslag till ändrad lagstiftning innebärande att skattefria livräntor
och liknande skattefria inkomster inte skall beaktas vid beräkning
av det extra avdraget för pensionärer,

2. Bostadsrätter (mom. 3)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta
Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”och Sk401.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl att vid beräkningen av
det extra avdraget för folkpensionärer ha olika regler för bestämmandet av
förmögenhetsvärdet för småhus och för bostadsrätter. Tvärtom talar rättviseskäl
för att nu gällande regler — vilka framgår av den tidigare redogörelsen
- snarast bör ändras i syfte att undanröja dessa olikheter. Det anförda bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande bostadsrätter

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk312 och med anledning
av motion 1986/87:Sk401 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört beträffande värdering av förmögenhet vid beräkningen
av det extra avdraget för folkpensionärer,

3. Fastigheter i annat nordiskt land (mom. 4)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motion Sk395” bort ha följande lydelse:

Det är numera inte ovanligt att någon äger t.ex. fritidsfastighet utomlands,
t.ex. i Finland eller i Norge. Som framhålls i motionen är skattereglerna i
sådana fall ogynnsamma i flera hänseenden. Reglerna uppfattas med rätta
som orättvisa, eftersom skatten kan bli väsentligt högre än om fastigheten
legat i Sverige. Detta gäller i särskilt hög grad för folkpensionärer med endast
folkpension som inkomstkälla, eftersom värdet av den utländska fastigheten
skall tas upp till hela sitt förmögenhetsvärde vid beräkningen av det extra
avdraget för folkpensionärer. En svensk fastighet skall i motsvarande fall tas
upp till en tiondel av skillnaden mellan fastighetens taxeringsvärde och
skulder. Är skillnaden större än 250000 kr. beräknas fastighetsvärdet till
25000 kr. jämte överskjutande del.

SkU 1986/87:32

Utskottet tillstyrker att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring
av beskattningsreglerna så att reduktion av förmögenhetsvärde skall gälla
även för motsvarande fastighet i annat nordiskt land. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion Sk395.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande fastigheter i annat nordiskt land
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk395 hos regeringen
begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Kostnader till följd av sjukdom (mom. 1 delvis)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:
Som framgår av de yrkanden som från moderat håll har framställts i andra
sammanhang bör kostnader för barn beaktas på ett annat sätt än hittills vid
beskattningen. Våra yrkanden om ett kommunalt grundavdrag om 15 000 kr.
per barn och avdrag för nödvändiga barntillsynskostnader tas inom kort upp i
samband med att riksdagen tar ställning till de familjepolitiska frågorna.
Dessa yrkanden torde i väsentlig utsträckning tillgodose de krav som nu ställs
i motion Sk408 på särskilda lättnader vid beskattningen för föräldrar med
handikappade barn eller barn som är långtidssjuka. Vi har därför inte något
särskilt yrkande med anledning av denna motion.

SkU 1986/87:32

gotab