Skatteutskottets betänkande
om vissa energiskatter m.m
SkU
1986/87:30
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner från den allmänna
motionstiden med anknytning till energibeskattningen. De frågor som tas
upp är allmänna riktlinjer för energibeskattningen, skattenivån på olja, kol,
naturgas och el samt elbeskattningen vid elektrotermiska processer, elskatten
för turistnäringen, den särskilda vattenkraftsskatten och en regional
differentiering av energiskatt.
Reservationer har avgetts av c rörande allmänna riktlinjer för energibeskattningen,
vissa avdragsfrågor samt beskattningen av olja och kol och av
vpk beträffande beskattningen av naturgas och utformningen av vattenkraftsskatten.
Vidare har några särskilda yttranden av m, fp och c fogats till
betänkandet.
Motionerna
1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av energiskatterna
i enlighet med vad som anförts i motionen.
1986/87: Sk391 av Ivar Franzén (c) och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att
riksdagen begär av regeringen att den vidtar de åtgärder som krävs för
införande av avdragsrätt för energiinvesteringar enligt de riktlinjer som
redovisas i motionen.
1986/87:Sk436 av Ivar Franzén (c) och Bertil Jonasson (c) vari — med
hänvisning till motion 1986/87:N536 - yrkas att riksdagen beslutar att
privatpersoner skall ges möjligheter till avdrag för investeringar i vindkraft
enligt vad som anförts i motionen.
1986/87:Sk513 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till
motion 1986/87:N504 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en höjning av produktionsavgiften på vattenkraft till 6 öre per kWh, samt att
avgiften vidgas till att omfatta samtliga vattenkraftverk.
1986/87:Sk517 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga och med
hänvisning till motion 1986/87:N506 - yrkas
1. att riksdagen beslutar om beskattning av naturgas enligt motionens
förslag.
1
1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 30
1986/87:Sk553 av Hadar Cars (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen låter utreda och framlägga förslag om mervärdebeskattning av
energi.
1986/87:Sk557 av Ingrid Hemmingsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till en differentiering av energiskatten i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1986/87:Sk558 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag som går ut på att turistnäringen likställs med övrig
industri i energiskattehänseende.
1986/87:Sk567 av Alf Svensson (c) vari - med hänvisning till motion
1986/87:N534 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om energibeskattningen.
1986/87:Sk568 av Alf Svensson (c) vari - med hänvisning till motion
1986/87:N535 - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om energibeskattningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den planerade
skatteutredningen får i uppdrag att även lämna förslag till sådana förändringar
i skattesystemet som stimulerar energisparande.
1986/87:Sk569 av Erik Holmkvist (m) vari - med hänvisning till motion
1986/87:A464 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkta
arbetsgivaravgifter samt förslag till borttagande av el-energiskatten för
industrin i Norrbottens län.
1986/87:Sk575 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en parlamentarisk skatteberedning tillsätts med uppgift
att utarbeta ett långsiktigt skattereformprogram med hänsynstagande till vad
som anförts i motionen.
1986/87:Sk584 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att frågan om beskattningen av elektrotermiska processers elanvändning
ses över.
1986/87:Sk587 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga och med
hänvisning till motion 1986/87:N551 — yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för småhusägare
och bostadsrättsinnehavare vid energiinvesteringar i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att skatten på kol skall vara 490 kr. per ton från
den 1 juli 1987 i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att skatten på olja skall vara 710 kr. per m3 från
den 1 juli 1987 i enlighet med vad som anförts i motionen.
SkU 1986/87:30
2
Gällande bestämmelser m.m.
SkU 1986/87:30
Allmänna riktlinjer för energibeskattningen m. m.
Under hösten 1983 fattade riksdagen beslut om energiskattepolitikens
inriktning (prop. 1983/84:28, SkU 9). I beslutet lades fast att energibeskattningen
borde utformas med tanke på att främja angelägna energiinvesteringar
för oljeersättning och energihushållning under 1980-talet. Vidare framhölls
att hänsyn borde tas till olika energikällors effekter på miljön,
bytesbalansen, försörjningstryggheten, sysselsättningen och den industriella
utvecklingen. Tanken på att inordna energiområdet under mervärdeskatten
avvisades. I stället uttalades att energin även i fortsättningen borde beskattas
med differentierade punktskatter.
Förvissa energislag höjdes skatten den 1 januari 1987 (prop. 1985/86:140,
SkU 38). För närvarande gäller följande beskattningsnivåer m.m.
Skatten på olja, som höjdes med 199 kr. per m\ uppgår nu till 610 kr. per
nr3. Bakgrunden till skattehöjningen på olja var bl.a. den senaste tidens
prisfall på denna vara.
Drivmedelsbeskattningen ändrades inte den 1 januari 1987. Enligt 1983 års
beslut bör drivmedelsbeskattningen vara så utformad att den främjar fortsatt
energihushållning. Senaste ändringen i fråga om bensin skedde den 1 januari
1986 då skatten differentierades med hänsyn till bensinens blyinnehåll. För
närvarande utgör skatten på blyfri bensin 2 kr. 13 öre och på icke blyfri bensin
2 kr. 29 öre per liter (prop. 1985/86:61 bil. 2, SkU 16).
I syfte att finansiera kommande kostnader för försvaret har 1984 års
försvarskommitté föreslagit vissa skattehöjningar för olja och bensin.
Regeringen kommer att förelägga riksdagen ett förslag härom senare i vår.
För kol höjdes skatten vid årsskiftet 1986-1987 med 165 kr. per ton till 305
kr. per ton. Vid denna nivå motsvarar skatten ca tre fjärdedelar av skatten på
olja, beräknat per energienhet.
Skatten på naturgas har inte höjts sedan den 1 januari 1985, då skatten
bestämdes till 308 kr. per 1 000 m3. För närvarande innebär detta att
naturgasskatten motsvarar ungefär hälften av skatten på olja per energienhet.
För gasol, dvs. annan gasol än sådan som används för motordrift och till
stadsgasframställning, höjdes skatten den 1 januari 1987 med 60 kr. per ton
till 185 kr. per ton. Vid denna nivå motsvarar skatten ungefär en fjärdedel av
skatten på olja med hänsyn till energiinnehållet.
För el skedde den senaste höjningen den 1 december 1984 (prop.
1984/85:45, SkU 14). Skatten uppgår för närvarande normalt till 7,2 öre per
kWh. Skatten är dock begränsad till 6,2 öre per kWh för el som förbrukas i
vissa glesbygdskommuner och till 5 öre per kWh för el som förbrukas i
industriell verksamhet. Den 1 januari 1987 slopades bestämmelsen att den
lägre skattesatsen för el i industriell verksamhet bara skulle gälla en viss del
av förbrukningen.
Regeringen har med stöd av lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt genom särskilda beslut för resp. företag begränsat energiskatten
för år 1987 till 1,7 % av försäljningsvärdet av de tillverkade produkterna,
dock att endast 291 kr. per m3 olja får medräknas vid beräkningen av
nedsättningens storlek. De särskilda energiskatterna får inte inräknas i
nedsättningsunderlaget och inte heller de särskilda skatterna på elström, som
framställs i äldre vattenkraftverk eller i kärnkraftverk.
Vid riksdagsbehandlingen förra året av proposition 1985/86:140 om bl.a.
höjningar av olika energiskatter väcktes vissa motioner med krav på att
energiskattehöjningarna skulle kombineras med åtgärder i syfte att stimulera
en omställning och förnyelse av energisystemet. Dessa krav gick bl.a. ut på
en avdragsrätt för energiinvesteringar i småhus samt bidrag till eldningsanläggningar
för halm och andra biobränslen, solenergianläggningar och små
vattenkraftverk och dessutom särskilda bidrag avsedda att minska skillnaderna
i ortstilläggen för olja. Skatteutskottet, som inhämtat yttrande från
näringsutskottet, anförde härom följande i betänkandet SkU 1985/86:38:
Motionärernas yrkanden om olika bidrag berör huvudsakligen frågor som
ligger inom näringsutskottets ansvarsområde, och näringsutskottet har i sitt
yttrande pekat på att riksdagen nyligen på näringsutskottets hemställan
avslagit liknande förslag (NU 1985/86:17). Av näringsutskottets yttrande
framgår också att statens pris- och kartellnämnd för närvarande undersöker
de regionala prisskillnaderna på bensin och olja. Beträffande det avdrag för
energiinvesteringar i småhus som föreslås vill skatteutskottet erinra om att
utskottet i andra sammanhang avvisat likartade yrkanden och om att ett
avdrag av denna karaktär strider mot principerna för de schabloner som
gäller för villabeskattningen. Skatteutskottet vill emellertid liksom näringsutskottet
betona vikten av att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för
att främja en omställning och förnyelse av energisystemet och att erforderliga
medel ställs till förfogande för sådana ändamål. Som näringsutskottet
framhåller bör exempelvis inkomster från de särskilda energiskatterna kunna
tas i anspråk för dessa åtgärder. Utskottet förutsätter att regeringen har sin
uppmärksamhet riktad på denna fråga och vidtar åtgärder eller återkommer
till riksdagen med förslag till lämpliga insatser.
Riksdagen följde utskottet. I samma betänkande framhöll skatteutskottet
beträffande principerna för energibeskattningen att de snabba förändringarna
av oljepriserna hade visat att det fanns skäl att se över dessa principer.
Enligt utskottet kunde den höjning av oljeskatten, som förorsakades av
fallande oljepriser, och de därav betingade höjningarna av andra oljeskatterelaterade
energiskatter leda till effekter som inte alltid var önskvärda för
bl.a. energikrävande industri och när det gällde strävandena att minska
oljeanvändningen. Utskottet ansåg därför liksom näringsutskottet att en
utvärdering av nuvarande principer för energibeskattningen borde genomföras.
På utskottets hemställan gjorde riksdagen ett tillkännagivande med
denna innebörd.
Elektrotermiska processer
Enligt 25 § första stycket b) lagen (1957:262) om allmän energiskatt får
avdrag göras för elkraft som förbrukats eller sålts för förbrukning för annat
ändamål än energialstring. Bestämmelsen tillämpas i praxis på det viset att
avdrag får göras i deklarationen för s.k. processkraft, och till processkraft
hänförs dels el som förbrukas vid elekotrokemiska processer, dels — till viss
SkU 1986/87:30
4
del - el som används vid elektrotermiska processer. Med sistnämnda
processer avses bl.a. framställning av ferrolegeringar, kisel och kalciumkarbid.
Vid elektrolytiska processer krävs det mycket elenergi på grund av att
elen deltar i den kemiska reaktionen. Vid elektrotermiska processer kan
endast elenergi ge de mycket höga temperaturer som fordras.
Elskatt för turistnäringen
Turistnäringen erlägger elskatt enligt de skattesatser som gäller för förbrukare
i allmänhet. Däremot gäller, som tidigare nämnts, en lägre skattesats för
elförbrukning i ”industriell verksamhet”. Skattelättnaden för industrin
genomfördes i samband med en skattehöjning 1977 som hade till syfte bl.a.
att ”stimulera brukarna att bättre hushålla med knappa resurser” (prop.
1986/87:100 bil. 2 s. 9). Gränsdragningen mellan industriell och icke
industriell verksamhet grundar sig på den indelning som i den officiella
statistiken benämns Svensk standard för näringsindelning (SNI). Enligt
denna indelning räknas brytning av mineraliska produkter, tillverkning samt
el-, gas- och vattenförsörjning som industriella verksamheter, medan
däremot exempelvis rekreationsverksamhet och kulturell serviceverksamhet
inte gör det (jfr RSFS 1984:25, RSV Ip 1984:12).
Den skattenedsättning regeringen beslutar med stöd av lagen (1974:992)
om nedsättning av allmän energiskatt gäller på ett ännu mer begränsat
område och omfattar endast skatten på energi som förbrukas vid ”industriell
tillverkning”.
Vattenkraftsskatten
Viss elström beskattas sedan den 1 januari 1983 enligt lagen (1982:1201) om
skatt på viss elektrisk kraft. Det gäller elektrisk kraft som framställs inom
landet i ett vattenkraftverk med en installerad generatoreffekt av minst 1500
kWh. Skatten utgår med 2 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift före
år 1973 och med 1 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift under åren
1973-1977. Om kraftverket har tagits i drift senare är kraften skattefri.
Regional differentiering
Sorn framgår av den tidigare redogörelsen utgår en lägre energiskatt på el
som förbrukas inom vissa glesbygdskommuner i norra Sverige vilka samtliga
är inplacerade i något av stödområdena A, B eller C.
Även fordonsskatten för personbilar är differentierad på så sätt att den är
reducerad med 276 kr. per år för de personbilar som hör hemma i vissa
glesbygdskommuner i norra Sverige. Dessa kommuner är dock något färre
än de som berörs av den lägre energiskatten på el. I huvudsak är
kommunerna inplacerade i något av stödområdena A eller B.
I sammanhanget kan nämnas att en regional differentiering gäller även för
socialavgifter. Enligt lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och
allmän löneavgift i Norrbottens län skall den sammanlagda procentsatsen för
arbetsgivaravgifter resp. egenavgifter för arbete som utförs i Norrbottens län
inom vissa branscher sättas ned med tio procentenheter. Verksamhet inom
SkU 1986/87:30
de berörda näringsgrenarna som bedrivs i Svappavaara samhälle är helt
befriade från socialavgifter och allmän löneavgift t.o.m. utgiftsåret 1993.
Utskottet behandlade en motion om regional differentiering av vissa
energiskatter i sitt betänkande SkU 1983/84:33. Utskottet erinrade därvid
om sin tidigare ståndpunkt att regionala skattelättnader från rent tekniska
utgångspunkter bör komma i fråga endast i rena undantagsfall.
Utskottet
Allmänna riktlinjer för energibeskattningen
1983 års energiskattepolitiska beslut, som utskottet redogjort för i inledningen
till detta betänkande, har de senaste åren i princip legat till grund för
riksdagsbeslut i fråga om beskattningen av skilda energislag. Vissa avvikelser
har dock skett, bl.a. i fråga om den relation som förutsattes i 1983 års beslut
mellan å ena sidan skatten på olja och å andra sidan skatten på vissa andra
energislag, främst kol och naturgas. Som framgår av den inledande redogörelsen
uppgår skatten på olja för närvarande till 610 kr per m3. Skatten på kol
beräknad per energienhet uppgår till tre fjärdedelar av skatten på olja. Med
samma beräkning utgör skatten på naturgas ungefär hälften av oljeskatten.
På gasol motsvarar skatten en fjärdedel av skatten på olja räknat per
energienhet.
Några av de motioner som nu väckts under den allmänna motionstiden tar
upp principerna för beskattningen på energiområdet. I motion Sk575 av Karl
Erik Olsson m.fl. (c) begärs att en parlamentarisk utredning tillsätts med
uppgift att utarbeta ett långsiktigt skatteprogram med differentierade
råvaruskatter, till en början på el från stamlinjenätet, kol och olja. Hadar
Cars (fp) begär i motion Sk553 utredning och förslag om mervärdeskatt på
energi. I motion Sk567 av Alf Svensson (c) begärs - med hänvisning till
motivering i motion N534 - ett tillkännagivande om att kol skall beläggas
med samma skatt som olja per energienhet, medan däremot naturgas skall
beskattas lägre och inhemska bränslen som skogsråvaror, torv och etanol
samt vindkraftsproducerad el undantas från beskattning. Beträffande elskatten
på annan el torde motionärens syfte vara att den skall höjas och att
möjligheterna till skattenedsättning för kärnkraftsproducerad el skall slopas.
I motion Sk568 av samme motionär begärs - med hänvisning till motivering i
motion N535 - ett likartat uttalande och därutöver dels att elkraften skall
beläggas med en avgift som skall tillföras en fond avsedd att bidra till att
finansiera angelägna projekt, dels att man genom skattepolitiska åtgärder
skall stimulera energisparande i bostäder, hushåll och industri.
Den senaste skattehöjningen på bl.a. olja trädde i kraft den 1 januari 1987
och motiverades bl.a. med den senaste tidens prisfall på världsmarknaden
och den svenska marknaden. I samband med behandlingen av detta ärende
uttalade utskottet bl.a. att det mot bakgrund av dessa prisförändringar fanns
skäl att se över principerna för energibeskattningen. Om man till följd av
fallande oljepriser höjer skatten på olja och i samband därmed skatten också
på andra energislag än olja kunde detta - menade utskottet - leda till
effekter som inte alltid var önskvärda för bl.a. energikrävande industri och
SkU 1986/87:30
6
när det gällde strävandena att minska oljeanvändningen. En utvärdering av
gällande principer borde därför enligt utskottet genomföras. Riksdagen
beslöt också att göra ett tillkännagivande med denna innebörd.
Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande inom regeringskansliet
överväganden avseende uppläggningen och inriktningen av kommande
utredningsarbete rörande bl.a. principerna för den framtida energibeskattningen.
Utskottet förutsätter att utskottets tidigare av riksdagen godkända
uttalande kommer att beaktas. Någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida
kan inte anses påkallad, varför utskottet avstyrker motionerna.
Vissa avdrag vid inkomsttaxeringen
I motion Sk587 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs - med hänvisning till
motivering i motion N551 - förslag om att vissa investeringar i energisparande
syfte i småhus skall vara avdragsgilla. Ett liknande yrkande återkommer i
motion Sk391 av Ivar Franzén m.fl. (c). Enligt motionärerna skulle en sådan
avdragsrätt stimulera till bättre energianvändning och energihushållning.
Som framgår av redogörelsen ovan har utskottet tidigare framhållit att ett
avdrag av denna karaktär skulle strida mot de schabloner som gäller för
villabeskattningen. Utskottet har emellertid samtidigt betonat vikten av att
regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att främja en omställning och
förnyelse av energisystemet och att erforderliga medel ställs till förfogande
för sådana ändamål. Riksdagen gjorde förra året på förslag av skatteutskottet
ett tillkännagivande med denna innebörd, och utskottet förutsätter att
regeringen ägnar frågan fortsatt uppmärksamhet. Någon vidare åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motionerna finner utskottet inte påkallad,
och utskottet avstyrker därför motionerna i denna del.
I motion Sk436 av Ivar Franzén och Bertil Jonasson (båda c) begärs - med
hänvisning till motivering i motion N536 — en möjlighet för privatpersoner
att göra avdrag för investeringar i vindkraftverk. Syftet är att stimulera
marknaden för mindre vindkraftverk.
Även ett avdrag av nu aktualiserad typ skulle enligt utskottet strida mot de
nuvarande principerna för inkomstbeskattningen. I den mån samhället skall
stödja tillkomsten av vindkraftverk bör stödet enligt utskottets mening utgå i
andra former än som avdrag vid beskattningen, och utskottet hänvisar till vad
nyss sagts angående åtgärder för att omställa och förnya energisystemet. Med
det anförda avstyrker utskottet motionen.
Olja och bensin
I motion Sk587 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas - med hänvisning till
motivering i motion N551 — en höjning av skatten på olja från 610 kr. till 710
kr. perm3 fr.o.m. den 1 juli 1987. Skattehöjningen behövs enligt motionärerna
för att behålla lönsamheten i redan gjorda och tillkommande investeringar
för användning av förnybara inhemska bränslen. Även i motion Sk386 av Alf
Svensson (c) begärs en höjning av oljeskatten vid halvårsskiftet, dock endast
med 30 kr. per m3, samt en höjning av bensinskatten med 5 öre per liter.
Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att regeringen inom
SkU 1986/87:30
7
kort kommer att lägga fram en proposition med förslag om en höjning av
skatten på olja. Med hänsyn härtill anser utskottet att anledning saknas att nu
gå in på de yrkanden om en omedelbar skattehöjning som framställs i
motionerna och att motionärerna - om de finner detta påkallat - i stället får
återkomma till frågan i anslutning till den aviserade propositionen. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna Sk587 och Sk386 i denna del.
I den aviserade propositionen kommer också en viss höjning av skatten på
bensin att aktualiseras. Utskottet avstyrker därför motion Sk386 även såvitt
gäller en höjning av bensinskatten.
Kol
I syfte att främja en övergång till miljövänlig, förnybar energi yrkas i motion
Sk587 av Olof Johansson m.fl. (c) också att skatten på kol skall höjas den 1
juli 1987 till 490 kr. per ton. Alf Svensson (c) yrkar i motion Sk386 att
kolskatten skall höjas med 50 kr. per ton vid halvårsskiftet.
Utskottet vill erinra om att skatten på kol så sent som den 1 januari 1987
höjdes från 140 kr. per ton till sin nuvarande nivå, 305 kr. per ton - en
höjning som dessutom innebar att kolskatten, från att tidigare ha utgjort
hälften, nu uppgår till tre fjärdedelar av oljeskatten per energienhet. Att
redan efter ett halvår ånyo höja skatten på kol finner utskottet inte
motiverat, varför utskottet avstyrker motionerna Sk587 och Sk386 även i
denna del.
Naturgas
I motion Sk517 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas - med hänvisning till
motivering i motion N506 — att skatten på naturgas av miljöskäl sänks till ett
belopp motsvarande en fjärdedel av skatten på olja per energienhet.
Den nuvarande skattesatsen för naturgas, 308 kr. per 1000 m3, har gällt
sedan den 1 januari 1985, och på denna nivå motsvarade skatten till en början
tre fjärdedelar av skatten på olja per energienhet. Genom att skatten på
naturgas inte höjdes i samband med oljeskattehöjningen den 1 januari 1987
ändrades relationen så att naturgasskatten nu motsvarar ungefär endast
hälften av oljeskatten med hänsyn till energiinnehållet. Utskottet anser att
det för närvarande inte finns anledning att sänka skatten på naturgas och
avstyrker därför motion Sk517 i denna del.
El
I motion Sk386 av Alf Svensson (c) yrkas att energiskatten på el av energioch
stabiliseringspolitiska skäl höjs med 1,2 öre per kWh den 1 juli 1987.
Som framgår av den tidigare redogörelsen uppgår energiskatten på el
normalt till 7,2 öre per kWh. Skatten är begränsad till 6,2 öre per kWh i vissa
glesbygder och till 5 öre per kWh i fråga om kraft som förbrukas i industriell
verksamhet. De nuvarande skattesatserna gäller sedan den 1 januari 1984.
Den 1 januari 1987 slopades bestämmelsen att den lägre skattesatsen för el i
industriell förbrukning endast skulle gälla för viss del av förbrukningen.
Utskottet anser det för närvarande inte motiverat att av de skäl motionä -
SkU 1986/87:30
8
ren åberopat höja energiskatten på el och avstyrker därför motion Sk386 i
denna del.
Elektrotermiska processer
I motion Sk584 av Martin Olsson (c) begärs en översyn av beskattningen av el
i elektrotermiska processer i syfte att likställa denna användning med den
som gäller för elektrokemiska processer, där elförbrukningen är helt fri från
skatt. En sådan åtgärd skulle enligt motionären förbättra konkurrenssituationen
för bl.a. vissa industrier i Västernorrlands län.
Som framgår av den inledande redogörelsen anses i praxis en viss del,
enligt vad utskottet erfarit vanligen två tredjedelar, av elförbrukningen vid
elektrotermiska processer som processkraft. Energiskatten för denna del får
således dras av i deklarationen. Vid elektrokemiska processer anses däremot
hela elåtgången som avdragsgill processkraft. Att införa en fullständig
skattebefrielse för elen även i elektrotermiska processer skulle innebära en
avvikelse från gällande principer för elbeskattningen, och utskottet anser att
det saknas anledning att i detta sammanhang göra ett sådant avsteg. Härtill
kommer, enligt vad utskottet erfarit, att de berörda företagen för närvarande
i stor utsträckning åtnjuter energiskattenedsättning enligt särskilda regeringsbeslut
på samma sätt som annan energikrävande tillverkningsindustri.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk584.
Elskatten för turistnäringen
I motion Sk558 av Ingrid Hemmingsson (m) begärs att turistnäringen skall
likställas med övrig industri i energiskattehänseende. Den lägre skattesatsen
för el som förbrukas i industriell verksamhet bör enligt motionären även gälla
för turistindustrin som enligt hennes uppfattning är av avgörande betydelse
för vissa delar av vårt land, exempelvis Jämtland, Härjedalen och Gotland.
Utskottet har tidigare i betänkandet redogjort för de regler som gäller för
elskatteuttaget och den gränsdragning som tillämpas beträffande industriell
verksamhet, som åtnjuter en förmånligare beskattning, och icke industriell
verksamhet. Enligt utskottets uppfattning talar både praktiska och energipolitiska
skäl mot en utvidgning av det förmånsbeskattade området. Utskottet
vill dessutom erinra om att den normala elskatten i många av Norrlands
glesbygdskommuner, där turistnäringen är viktig, är lägre än på andra håll.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Vattenkraftsskatten
I motion Sk513 av Paul Lestander m.fl. (vpk) begärs — med hänvisning till
motivering i motion N504 — en höjning av vattenkraftsskatten - eller
”produktionsavgiften” som motionärerna föredrar att beteckna den - från 2
till 6 öre per kWh samt att skatten utvidgas till att omfatta samtliga
vattenkraftverk. Vidare föreslår motionärerna att 4 öre per kWh går tillbaka
till de regioner där vattenkraften finns.
Utskottet, som tidigare redogjort för de nuvarande reglerna för vattenkraftsskatten,
anser att anledning saknas att nu höja skatten i enlighet med
SkU 1986/87:30
9
motionärernas önskan. Vidare vill utskottet erinra om att den lägre skatten
resp. skattebefrielsen för yngre kraftverk är motiverad av att kraften är
relativt dyr och de ekonomiska överskotten små i de nyare vattenkraftsstationerna
och att investeringar i nytillkommande vattenkraftsproduktion inte
bör försvåras. Utskottet finner att de nuvarande reglerna bör gälla även i
fortsättningen och avstyrker följaktligen motion Sk513.
Regional differentiering av energiskatten m.m.
I motion Sk557 av Ingrid Hemmingsson m.fl. (m) begärs en ytterligare
differentiering av energiskatten på el till förmån för Norrland samt en
nedsättning av energiskatten på olja inom denna del av landet. Erik
Holmkvist (m) begär i motion Sk569 — med hänvisning till motivering i
motion A464 — att energiskatten på el tas bort i Norrbottens län och att
arbetsgivaravgifterna sänks inom stödområde A med 10 procentenheter och
inom stödområde B med tre procentenheter. Motionärerna åberopar
regionalpolitiska skäl till stöd för sina yrkanden.
Utskottet har tidigare lämnat en redogörelse för de regionala differentieringar
och undantag som finns inom energi- och fordonsskattesystemet
samt beträffande de sociala avgifterna. Av redogörelsen framgår också att
utskottet tidigare har uttalat att regionala skattelättnader från rent tekniska
utgångspunkter bör komma i fråga endast i rena undantagsfall, och utskottet
är för närvarande inte berett att medverka till en utvidgning av de
differentieringar och regionala skattelättnader som redan finns. Prisbilden
på energi i olika delar av landet är inte heller sådan att sådana skattelättnader
som föreslagits i motionerna kan anses motiverade. Elskatten i stora delar av
Norrland är redan något lägre, och prisskillnaderna för bensin och eldningsolja
mellan olika regioner i landet uppgår enligt en rapport från statens prisoch
kartellnämnd endast till någon procent. Vidare vill utskottet peka på det
förslag till åtgärdsprogram som läggs fram i årets budgetproposition, bilaga
14 (industridepartementet), och som syftar till att på olika sätt förbättra
näringslivsmiljön i de regionalpolitisk! prioriterade regionerna. Denna del av
budgetpropositionen behandlas för närvarande av arbetsmarknadsutskottet
och kommer att bli föremål för ett ställningstagande av riksdagen senare i
vår.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk557 och Sk569.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmänna riktlinjer för energibeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk575, 1986/87:Sk553, 1986/
87:Sk567 och 1986/87 :Sk568,
2. beträffande avdrag vid inkomsttaxeringen för energisparåtgärder i
småhus
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk587 yrkande 2 och motion
1986/87:Sk391,
SkU 1986/87:30
10
3. beträffande avdrag vid inkomsttaxeringen för investeringar i
vindkraftverk
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk436,
4. beträffande en höjning av energiskatten på olja
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk587 yrkande 4 och motion
1986/87:Sk386 yrkande 4 i denna del,
5. beträffande en höjning av bensinskatten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk386 yrkande 4 i denna del,
6. beträffande en höjning av energiskatten på kol
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk587 yrkande 3 och motion
1986/87:Sk386 yrkande 4 i denna del,
7. beträffande en sänkning av skatten på naturgas
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk517 yrkande 1,
8. beträffande en höjning av energiskatten på el
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk386 yrkande 4 i denna del,
9. beträffande energiskatten vid elektrotermiska processer
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk584,
10. beträffande elskatten för turistnäringen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk558,
11. beträffande vattenkraftsskatten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk513,
12. beträffande regional differentiering av energiskatt och socialavgifter
a)
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk557,
b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk569 såvitt avser ett slopande
av elskatten för industrin i Norrbottens län,
c) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk569 i övrigt.
Stockholm den 10 mars 1987
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle
(fp), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c) och
Paul Lestander (vpk).
SkU 1986/87:30
11
Reservationer
SkU 1986/87:30
Allmänna riktlinjer för energibeskattningen (mom. 1)
1. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Den
senaste” och slutar på s. 7 med ”avstyrker motionerna” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Sk575 att man bör
sträva efter att utforma en beskattning som stimulerar till en mera långvarig
användning av maskiner och inventarier i näringslivet och kapitalvaror i
hushållet. Det är också, som framhålls i motionen, angeläget att utnyttja
skatte- och avgiftsinstrumentet för att bidra till en ökad energi- och
resurshushållning och en bättre miljö. Ett särskilt system med råvaruskatter
som inte ökar det totala skattetrycket för industrierna i sin helhet bör därför
utredas. Råvaruskatten bör således innebära en sänkning av inkomstskatten
och andra skatter på arbete och arbetande kapital. Till en början bör en
sådan skatt träffa vissa energislag, nämligen el från stamlinjenätet samt
importerade och miljöskadliga fossilbränslen som kol och olja. Energibeskattningen
bör även i fortsättningen utformas främst från energipolitiska
utgångspunkter men också från stabiliseringspolitiska och med syfte att
uppnå en regionalpolitisk! riktig avvägning av skattebördan.
Det anförda innebär att utskottet ställer sig bakom det utredningskrav som
framförs i motion Sk575 men avstyrker övriga här behandlade motioner.
Enligt utskottets mening bör riksdagen begära en långsiktig utredning i
enlighet med det anförda.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk575 och med avslag på
motionerna 1986/87:Sk553, 1986/87:Sk567 och 1986/87:Sk568 hos
regeringen begär en utredning med den inriktning utskottet förordat.
Avdrag vid inkomsttaxeringen för energisparåtgärder i småhus
(mom. 2)
2. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas mening att investeringar i effektivare
energianvänding ofta får stå tillbaka för betydligt mindre lönsamma investeringar
i produktionsanläggningar. Skälet torde främst vara nuvarande
ogynnsamma möjligheter till finansiering av energisparinvesteringar, vilket i
första hand drabbar småhusägare och bostadsrättsinnehavare. Enligt utskottets
mening bör vissa klart avgränsade energihushållande investeringar vara
avdragsgilla. Avdragsrätten bör omfatta tilläggsisolering, effektivare energianvändning
och investeringar för nyttjande av inhemsk förnybar energi.
Enligt utskottets mening bör riksdagen göra ett uttalande härom. Med det
anförda tillstyrker utskottet motion Sk587 i denna del och motion Sk391. 12
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk587 yrkande 2 och
motion 1986/87:Sk391 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Avdrag vid inkomsttaxeringen för investeringar i
vindkraftverk (mom. 3)
3. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Även ett”
och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör vindkraftsutvecklingen i Sverige främjas.
Som framhålls av motionärerna torde det finnas svenska tillverkare,
utvecklingstekniker och forskare som är beredda att satsa på svensk
vindkraft, om vindkraftsmarknaden stimuleras på lämpligt sätt, och skattefördelar
är obestridligen ett effektivt sätt att stimulera marknaden. Privatpersoner
bör därför enligt utskottets uppfattning ges en möjlighet att utnyttja
de förluster som är ofrånkomliga de första åren efter en investering i ett nytt
vindkraftverk. Avdrag för sådana förluster bör medges även i annan
inkomstkälla, t.ex. inkomst av tjänst.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk436.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk436 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
En höjning av energiskatten på olja och kol (mom. 4 och 6)
4. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) har
dels anfört följande:
Vi instämmer i motionärernas bedömning att oljeskatten bör höjas med
100 kr. per m3 för att lönsamheten i redan utförda och i tillkommande
investeringar för användning av förnybara inhemska bränslen skall bibehållas.
Samtidigt bör skatten på kol höjas till samma nivå som oljeskatten räknat
per energienhet, vilket innebär en höjning med 185 kr. per ton. Riksdagen
bör enligt vår uppfattning besluta att dessa höjningar skall träda i kraft nästa
halvårskifte. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk587 i denna del och
avstyrker motion Sk386 i motsvarande del.
dels ansett att utskottet under mom. 4 och 6 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk587 yrkandena 3 och 4
och med avslag på motion 1986/87:Sk386 yrkande 4 i dessa delar antar
följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
SkU 1986/87:30
Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän
energiskatt skall ha följande lydelse.
13
Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas
Tulltaxe- Bränsle Skattesats
nummer
ur 27.1
27.02
eller
27.04 Kolbränslen 490 kr. per ton
ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av
snabbgående dieselmotorer 710 kr. per m3
ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor
710 kr. per m3
ur 27.11 volymen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.
En sänkning av energiskatten på naturgas (mom. 7)
5. Paul Lestander (vpk) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Den
nuvarande” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vpk-motionärerna att naturgasens miljöfördelar
motiverar att skatten på naturgas reduceras till 25 % av oljeskatten
beräknad per energienhet. Utskottet föreslår därför att skatten på naturgas
bestäms till 155 kr. per 1000 m3 fr.o.m. den 1 juli 1987. Utskottet tillstyrker
således motion Sk517 i denna del.
dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk517 yrkande 1 antar
följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän
energiskatt skall ha följande lydelse.
Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas
Tulltaxe- |
Bränsle |
Skattesats |
nummcr |
||
ur 27.01 |
Naturgas |
per m3 155 kr. per 1 000m3 volymen. |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.
SkU 1986/87:30
14
Vattenkraftsskatten (mom. 11)
6. Paul Lestander (vpk) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Utskottet,
som” och slutar på s. 10 med ”motion Sk513” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är vattenkraftsskatten för närvarande inte
tillräckligt hög för att bringa ned vinsterna till en rimlig nivå hos de berörda
ägarna av vattenkraftsstationer. Utskottet anser i likhet med motionärerna
bakom motion Sk513 att skatten bör höjas till 6 öre per kWh. Inkomsterna
från höjningen på 4 öre per kWh bör gå tillbaka till de regioner där de
berörda kraftverken finns — ofta regioner i svårigheter som dränerats på
stora inkomstkällor - för finansieringar och sysselsättningsskapande åtgärder
inom ramen för regionala beslut. Dessutom bör enligt utskottet, med
hänsyn till de kraftverk som passerat tioårsgränsen sedan skatten infördes,
skatten bestämmas till denna nivå för alla nu skattepliktiga vattenkraftverk,
dvs. alla som tagits i drift före 1978. Regeringen bör lägga fram förslag
härom, och detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk513.
dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk513 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Regional differentiering av socialavgifter (mom. 12 c)
7. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) har
dels anfört följande:
Såsom föreslås i motion Sk569 bör avgiftsnedsättningen gälla i de områden
som har de största problemen, dvs. inom stödområde A. Nedsättningen bör
avse all verksamhet utom den offentliga. Med hänsyn till de tröskelproblem
som kan uppkomma för angränsande regioner bör införas en avgiftsnedsättning
med tre procentenheter i stödområde B. Regeringen bör få i uppdrag att
återkomma med förslag till ändringar i den aktuella lagstiftningen, så att de
nya reglerna kan träda i kraft den 1 januari 1988. Med det sagda tillstyrker vi
motion Sk569 i denna del.
dels ansett att utskottet under mom. 12 c bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk569 i denna del hos
regeringen begär förslag om sänkta arbetsgivaravgifter i enlighet med
vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
Allmänna riktlinjer för energibeskattningen (mom. 1)
1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anför:
Riksdagen har tidigare på förslag av skatteutskottet begärt en översyn av
principerna för energibeskattningen. Riksdagen har också, i ett annat
SkU 1986/87:30
15
sammanhang, pekat på behovet av en övergripande översyn av mervärdeskatten.
Mot denna bakgrund och då det enligt vår mening finns skäl som
talar för en omfördelning av energiskattebelastningen från företagen till
konsumtionen finner vi det naturligt att man i dessa utredningsprojekt på
nytt tar upp frågan om mervärdebeskattning av energi. En sådan ordning
skulle innebära den fördelen att exporten undantogs från beskattning. Vi
förutsätter att regeringen prövar denna tanke vid uppläggningen och
inriktningen av det kommande utredningsarbetet. För dagen har vi emellertid
inget yrkande.
Regional differentiering av energiskatt och socialavgifter
(mom. 12)
2. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anför:
Centerpartiet har i reservation 1 angett riktlinjerna för ett skattesystem
som innebär en regionalpolitisk! riktigare avvägning av skattebördan än för
närvarande. Med hänsyn härtill finner vi inte anledning att här ställa något
yrkande i frågan om en regional differentiering av energiskatten.
I vad gäller socialavgifterna är vår uppfattning att en nedsättning måste
utgå från gällande stödområdesgränser och läggas där de bäst behövs. Vi
anser därför att den nuvarande sänkningen av socialavgifterna med 10 % i
hela Norrbottens län i stället bör omfatta samtliga kommuner inom
stödområde A. Sänkningen bör därutöver omfatta de kommuner i Norrbotten
som inplacerats i stödområde B.
Yrkanden med denna innebörd har lagts fram i en partimotion av
centerpartiet, motion 1986/87:A421, som för närvarande behandlas av
arbetsmarknadsutskottet och som kommer att bli föremål för ett ställningstagande
av riksdagen senare i vår. Vi avstår därför från att i förevarande
sammanhang ställa något yrkande.
Regional differentiering av energiskatt (mom ,12 a och b)
3. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet har tidigare gett uttryck åt uppfattningen att
regionalpolitiken bör bedrivas med ett ökat inslag av generellt verkande
medel. Vi vidhåller i princip denna uppfattning. Vi har presenterat vår
regionalpolitiska syn och lagt fram förslag till åtgärder i motion 1986/87: A448
som för närvarande behandlas av arbetsmarknadsutskottet och som kommer
att bli föremål för ett ställningstagande av riksdagen senare i vår. Med hänsyn
härtill och till att de energiskattepolitiska frågorna kommer att tas upp i ett
kommande utredningsarbete i ett större sammanhang har vi för dagen intet
yrkande i vad avser elenergibeskattningen.
SkU 1986/87:30
gotab Stockholm 1987 12593
16