Skatteutskottets betänkande

1986/87:27

om vissa företagsbeskattningsfrågor m.m

SkU

1986/87:27

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner och motionsyrkanden som alla avser
frågor på företagsskatteområdet. Utskottet avstyrker samtliga yrkanden
med hänvisning främst till det utredningarbete som för närvarande pågår
inom 1980 års företagsskattekommitté och den i slutet av år 1985 tillsatta
utredningen om en reformerad företagsbeskattning.

Vid betänkandet har fogats 18 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Motionerna

1986/87:Sk303 av Martin Olsson (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om införande av s.k. renkonto.

1986/87:Sk304 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att egenföretagares pensionsförsäkringspremie skall
vara avdragsbar som kostnad i rörelsen från 1988 års taxering.

1986/87:Sk309 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att tidigare gällande
regler för beskattning av s.k. egendomslivräntor skall återinföras,

4. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att begränsningsregeln
om viss minsta arbetsinsats för medhjälpande make i småföretag eller
jordbruk skall slopas,

5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning rörande möjligheten att
införa nyetableringskonto eller personligt investeringskonto.

1986/87:Sk314 av Karl-Gösta Svenson (m) och Göte Jonsson (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att den i 7 § lagen om allmän investeringsreserv
angivna spärregeln utgår från 1988 års taxering.

1986/87:Sk315 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om
en sådan ändring i lagstiftningen att jordbrukets investeringskonto får
användas även till inköp av begagnade maskiner.

1986/87:Sk335 (hänv. 1986/87:N330) av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari —
såvitt nu är i fråga - yrkas

1 Riksdagen 1986187. ösarn!. Nr27

3. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för särbeskattning sänks till 15 år
enligt vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att arbetsrättsligt skadestånd betraktas som
omkostnad i rörelsen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och utveckling i mindre företag.

1986/87:Sk342 av Birgitta Hambraeus (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till företagsskatteutredningen
så att företagsbeskattningen inriktas på att gynna små företag,

2. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till företagsskatteutredningen
så att övervägandena om produktionsfaktorskatt inriktas på en
omfördelning av skattetrycket från skatt på arbete till skatt på viss energi,
vissa råvaror och kapital i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk346 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen framlägger förslag om att hyresersättning från fåmansföretag till
s.k. närstående behandlas på samma sätt i skattehänseende som när hyra
upptas av annan ägare av villafastighet eller fritidshus.

1986/87:Sk348 av Marianne Karlsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om en utredning med syfte att utreda frågan om
införande av s.k. nyetableringskonton i enlighet med vad som i motionen
anförts.

1986/87:Sk349 av Marianne Karlsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om att regeringen utreder frågan om möjligheterna
att medge avdragsrätt för premier till s.k. kompanjonsförsäkringar.

1986/87:Sk354 (hänv. 1986/87:A220) av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp. c) vari
yrkas att riksdagen beslutar återinföra arbetsgivares avdragsrätt för allmänna
skadestånd inom arbetsrätten.

1986/87:Sk355 av Göte Jonsson m.fl. (m, fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om sådana förslag attallmän investeringsfond och
investeringsreserv får användas för anskaffning av begagnade maskiner och
inventarier.

1986/87:Sk367 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att förslag snarast framläggs om rätt för egenföretagare att
göra avdrag för pensionförsäkringspremier i förvärvskällan.

1986/87:Sk368 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjlighet för
kommunala industrifastighetsbolag att ta i anspråk allmänna investeringsfondsmedel.

1986/87:Sk371 av Stig Josefson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om befrielse från löneavgift
för upp till 50 000 kr. av egenföretagarnas inkomster i enlighet med det
anförda.

SkU 1986/87:27

1986/87:Sk380 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilläggsdirektiv till företagsskattekommittén i vad avser 1973 års
regler för partredares beskattning,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring ikommunalskattelagen
i vad avser gemensam förvärvskälla vid delägande i olika partrederier.

1986/87:Sk384 av Karl Björzén (m) och Anders Andersson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till skatteregler om reservering för
framtida utgifter grundade på bidragsskattekommitténs år 1983 avlämnade
förslag.

1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående en omläggning
av beskattningen från produktionsfaktorn arbete till beskattning av
råvaror, energi, maskiner och kapital i enlighet med vad som anförts i
motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den skattemässiga
behandlingen av arbetsgivares avgifter till sina partsorganisationer i syfte att
uppnå likställighet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

1986/87:Sk404 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att även
bidrag till utrustning för utbildning bedriven vid högskolor, universitet och
gymnasierskall vara avdragsgill kostnad.

1986/87:Sk407 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att aktiebolag får avsluta alla sina
inkomstslag per bokslutsdagen.

1986/87:Sk413 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till kännavad som anförts i
motionen beträffande en förändring avbolagsbeskattningen.

1986/87:Sk416 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av reglerna vid aktiebolags övertagande av
enskild firma i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk417 av Britta Hammarbacken (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
ändra reglerna för allmänna investeringsreserven enligt motionens syfte.

1986/87:Sk420 (hänv. 1986/87:Jo221) av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett s.k.
renkonto.

1986/87:Sk421 (hänv. 1986/87: A734) av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha den
lydelse beträffande arbetsrättsliga skadestånd som den hade den 1 juni 1984.

1986/87:Sk422 (hänv. 1986/87:A428) av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade avskrivningsregler i
enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen.

SkU 1986/87:27

1986/87:Sk423 (hänv. 1986/87:Fi221) av Margit Gennser (m) och Per
Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts om avveckling av de allmänna investeringsfonderna i
utbyte mot sänkt bolagsskatt.

1986/87:Sk427 av Gunilla André (c) och Görel Thurdin (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att
möjligheterna till initiala skattelättnader för kooperativa företag utreds.

1986/87:Sk429 (hänv. 1986/87:Jo253) av Kerstin Geberman m.fl. (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av s.k.
renkonto i skattelagstiftningen fr.o.m. inkomståret 1987.

1986/87:Sk431 (hänv. 1986/87:T614) av Gösta Andersson m.fl. (c) vari —
såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen rörande konkurrenskraftiga bemanningskostnader och partrederier,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till sådana
ändringar i investeringsfondsreglerna att hela det svenska näringslivets
investeringar i sjöfart underlättas.

1986/87:Sk437 (hänv. 1986/87:Sf323) av Agne Hansson (c) och Gösta
Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
befrielse från löneavgift för upp till 50 000 kr. av egenföretagarnas inkomster
i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:Sk440 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av lagen om
allmän investeringsreserv.

1986/87:Sk441 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjemedlemmars
anställning i fåmansföretag.

1986/87:Sk448 av Marianne Andersson (c) och Kjell A. Mattsson (c) vari
yrkas att riksdagen beträffande lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv
gör den ändringen att 3 § ”eller, om avsättningen görs av handelsbolag,
senast den 31 mars” tas bort ur lagen.

1986/87:Sk460 (hänv. 1986/87:Jo277) av Ingvar Eriksson (m) och Bertil
Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att trädgårdskonto bör införas.

1986/87:Sk461 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

3. att riksdagen beslutar att skattereglerna för egendomslivränta återställs
till vad som gällde före 1984,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
förlustutjämning i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande förlustutjämning mot föregående års vinst,

SkU 1986/87:27

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för avdrag
för pensionsförsäkring för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i
motionen,

9. att riksdagen beslutar att begränsningsregeln om en minsta årsarbetstid
på 400 timmar för medhjälpande make avskaffas för fåmansföretag,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler vad avser
lön till egna barn under 16 år enligt vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrade möjligheter
vad avser resultatutjämning och konsolidering för egenföretagare,

13. att riksdagen hos regeringen begär utredning om åtgärder i syfte att
stimulera nyföretagande i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar att s.k. allmänt skadestånd enligt arbetsrättslig
lagstiftning skall vara avdragsgillt vid inkomsttaxeringen.

1986/87:Sk462 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

5. att riksdagen beslutar sänka åldersgränsen för sambeskattning mellan
barn och föräldrar till 15 år enligt vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring så att
arbetsrättsligt skadestånd blir avdragsgill i rörelse.

1986/87:Sk592 (hänv. 1986/87:T233) av Olle Grahn m.fl. (fp) vari - såvitt nu
är i fråga - yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en ändring av partrederibeskattningen.

1986/87:Sk714 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av bestämmelserna rörande
räkenskapsår—kalenderår efter de riktlinjer som angetts i motionen.

Utskottet

Inledning

Under det senaste decenniet har genomförts mycket betydande reformer
inom företagsbeskattningen. Dessa har bl.a. avsett företagares möjligheter
att bygga upp obeskattade reserver, dubbelbeskattningen inom bolagssektorn,
koncern beskattningen, värdeminskningsavdrag på byggnader, markanläggningar
och inventarier samt bolagsskatten.

På företagsskatteområdet har avslutats och pågår ett omfattande utredningsarbete
av genomgripande betydelse. Utskottet tänker särskilt på den i
december 1985 tillkallade utredningen om reformerad företagsbeskattning —
i fortsättningen benämnd URF - som enligt sina direktiv har att pröva
möjligheten att åstadkomma en mer likformig beskattning av arbete och
kapital, att analysera underlagen för vinstbeskattning och uttaget av
arbetsgivaravgifter och att pröva frågan om ett bredare skatteunderlag och
sänkta skattesatser. Utskottet vill också erinra om 1980 års företagsskattekommittés
(FSK) förslag till en s.k. staketmetod för beskattning av dels
enskild näringsverksamhet (SOU 1984:70), dels handelsbolag (SOU
1986:44). Båda dessa förslag är för närvarande föremål för överväganden

SkU 1986/87:27

inom regeringskansliet. Även i sitt fortsatta arbete kommer FSK att ta upp
frågor som aktualiserats i flera av de nu aktuella motionerna. Dessa berör
alla direkt eller indirekt spörsmål på företagsskatteområdet, av vilka så gott
som samtliga tidigare prövats av riksdagen och flertalet vid återkommande
tillfällen under de två senaste riksmötena (se bl.a. SkU 1985/86:28 samt SkU
1984/85:2 och 41, vilka innehåller en redogörelse för tidigare riksdagsbehandling
m.m. av nu aktuella företagsskattefrågor). Ett register med
hänvisningar till tidigare skatteutskottsbetänkanden har tagits in i en bilaga
till detta betänkande. Någon anledning för riksdagen att i dessa frågor nu inta
en annan ståndpunkt än tidigare föreligger enligt utskottets mening inte,
eftersom några nya omständigheter av betydelse för bedömningen inte
inträffat.

Resultatutjämningsfond m.m.

Med det nu anförda och med hänvisning till pågående berednings- och
utredningsarbete vill utskottet inledningsvis erinra om att riksdagen för
mindre än ett år sedan på skatteutskottets hemställan avslagit motionsyrkanden
om resultatutjämning genom skattefri avsättning av medel till nyetableringskonto,
om sänkning av den åldersgräns som för närvarande gäller för
rätt till avdrag för lön till barn, om uppdelning mellan makar av inkomster
från fåmansägda företag, om återinförande av rätten till avdrag för arbetsrättsligt
skadestånd, om arbetsgivares rätt till avdrag för medlemsavgift till
arbetsgivarorganisation, om initiala skattelättnader för kooperativa företag,
om sänkning av bolagsskatten och om partiell befrielse från löneavgift för
egenföretagare. Som utskottet tidigare nämnt saknar riksdagen anledning att
frånträda sin tidigare intagna ståndpunkt i dessa frågor. Utskottet avstyrker
följaktligen bifall till yrkandena 4 och 5 i motion Sk309 av Gullan Lindblad
och Göthe Knutson (båda m), yrkandena 3 och 4 i motion Sk335 av Christer
Eirefelt m.fl. (fp), motionerna Sk348 av Marianne Karlsson m.fl. (c,m,fp)
och Sk354 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c), yrkande 2 i motion Sk371 av Stig
Josefson m.fl. (c), motion Sk384 av Karl Björzén och Anders Andersson
(båda m), yrkande 9 i motion Sk386 av Alf Svensson (c), yrkande 20 i motion
Sk413 av Carl Bildt m.fl. (m), motionerna Sk421 av Alf Wennerfors m.fl.
(m), Sk423 av Margit Gennser och Per Stenmarck (båda m), Sk427 av
Gunilla André och Görel Thurdin (båda c), Sk437 av Agne Hansson och
Gösta Andersson (båda c), Sk441 av Sigge Godin (fp) och Sk460 av Ingvar
Eriksson och Bertil Danielsson (båda m), yrkandena 9, 10 och 12-14 i
motion Sk461 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) samt yrkandena 5 och 6 i
motion Sk462 av Bengt Westerberg m.fl. (fp).

Vad särskilt angår den i motionerna Sk303 av Martin Olsson och Karin
Israelsson (båda c), Sk420 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) och Sk429 av
Kerstin Geberman m.fl. (fp) aktualiserade frågan om ett särskilt renkonto
vill utskottet erinra om att motioner av samma innebörd som dessa väcktes i
höstas i anslutning till en proposition (1986/87:18) om vissa åtgärder m.m.
efter Tjernobylolyckan. Näringsutskottet framhöll med anledning härav
bl.a. att utskottet hade förståelse för att en onormalt hög utslaktning av ren
till följd av Tjernobylolyckan kunde föranleda behov av någon form av

SkU 1986/87:27

resultatutjämning över flera år. Med hänsyn till att de med anledning av
Tjernobylolyckan aktualiserade ersättningsfrågorna och därmed sammanhängande
problem var föranledda av en enstaka händelse, medan frågan om
renkonto gällde införande av en ny beskattningsprincip för renskötselföretag
och alltså utgjorde en allmän skattepolitisk fråga, som borde diskuteras i ett
vidare perspektiv och i en annan ordning, var näringsutskottet emellertid inte
berett att förorda införandet av ett renkonto vid beskattningen. Näringsutskottet
hänvisade, med åberopande av ett skatteutskottsyttrande i ärendet
(SkU 1986/87:1 y), till att redan gällande bestämmelser om lagervärdering,
resultatutjämningsfond, investeringsreserv och ackumulerad inkomst gav
renägarna möjlighet att utjämna varierande resultat i renskötseln.

Skatteutskottet anser i likhet med näringsutskottet att frågan om en
generell regel om skatteutjämning för renskötselföretag bör prövas i ett
större sammanhang och avstyrker därför bifall till motionerna Sk303 , Sk420
och Sk429.

Förlustavdrag m.m.

Den omständigheten att ett aktiebolag eller en ekonomisk förening byter
ägare medför i princip inte någon ändring i bolagets eller föreningens rätt till
förlustavdrag. I syfte att undvika handel med s.k. förlustbolag har i lagen
intagits vissa spärregler för fåmansföretag. Dessa ändrades av riksdagen i
december 1983 och innebär numera (fr.o.m. 1985 års taxering) att rätten till
förlustavdrag efter ägarbyte kan gå förlorad om den person som har det
bestämmande inflytandet i företaget inte är densamma när förlusten skall
utnyttjas som när den uppkom eller om vissa andra betydande förändringar
på ägarsidan gjorts.

Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkar i motion Sk461 att överlåtelse av
aktiemajoriteten i ett fåmansföretag skall kunna ske med bibehållen rätt till
förlustavdrag. Syftet med motionen är enligt motionärerna främst att
underlätta företagssaneringar. Motionärerna anser också att man bör vidga
företagens möjligheter att överbrygga förlustår genom att ge företagen rätt
att kvitta ett års förlust mot tidigare års vinster (s.k. carry back). I motion
Sk416, även den av Knut Wachtmeister m.fl. (m), begär motionärerna en
utredning i syfte att möjliggöra överförande av investeringsreserv och
resultatutjämningsfond från enskild firma till aktiebolag.

De skäl som utskottet tidigare i olika sammanhang åberopat mot att
utvidga möjligheterna till resultatutjämning genom kontoavsättningar gäller
också i fråga om yrkandena i motionerna Sk416 och Sk461. Med hänsyn
härtill och då man torde kunna utgå från att reglerna om förlustavdrag
kommer att aktualiseras i det pågående utredningsarbetet är några åtgärder
med anledning av motionerna enligt utskottets mening inte påkallade. Vad
särskilt angår aktiebolags övertagande av resultatutjämningsfond bör denna
fråga lämpligen prövas i praxis. Vad gäller investeringsreserver och investeringsfonder
vill utskottet endast erinra om att regelsystemen för de båda
reserveringsformerna är uppbyggda på olika sätt, vilket i sin tur hänger
samman med att aktiebolag och enskilda näringsidkare beskattas efter olika

SkU 1986/87:27

principer. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk416 och Sk461
yrkandena 4 och 5.

Av vad utskottet nu anfört framgår att utskottet inte heller anser sig kunna
biträda yrkandet i motion Sk417 av Britta Hammarbacken (c) att en
investeringsreserv skall kunna omvandlas till en investeringsfond eller att vid
återförande av investeringsreserv till beskattning något särskilt tillägg inte
skall utgå.

Allmän investeringsfond m.m.

Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eller av rörelse har aktiebolag och
ekonomisk förening m.fl. rätt att göra avdrag för belopp som i räkenskaperna
har avsatts till allmän investeringsfond. Enskilda rörelseidkare och jordbrukare
har en motsvarande rätt till avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv.
Investeringsfonden och investeringsreserven får tas i anspråk för
vissa särskilt angivna ändamål avseende företrädesvis utgifter för investeringar
i byggnader, markanläggningar och inventarier, dock inte begagnade
inventarier. Ianspråktagande förutsätter beslut av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, statens industriverk. Även utan sådant beslut
kan en investeringsreserv tas i anspråk. Det förutsätter emellertid att minst
två år förflutit efter utgången av det år då inbetalning som svarar mot
ianspråktaget belopp senast skall ha gjorts, dvs. taxeringsåret.

Karl-Gösta Svenson och Göte Jonsson (båda m) yrkar i motion Sk314 att
den tvååriga spärrperioden slopas. Ett liknande yrkande ställs i motion Sk440
av Sigge Godin (fp). Göte Jonsson m.fl. (m) yrkar i motion Sk355 att allmän
investeringsfond och allmän investeringsreserv skall få användas för inköp av
begagnade maskiner och inventarier. Marianne Karlsson (c) yrkar i motion
Sk315 att motsvarande regler skall gälla i inkomstslaget jordbruksfastighet,
medan Gösta Andersson m.fl. (c) i motion Sk431 framhåller att investeringsfondsreglerna
bör stimulera till investeringar i sjöfart. I sådant syfte begär
motionärerna bl.a. att fonderna skall få användas för investeringar inte bara i
nytt utan också i begagnat tonnage.

Utskottet vill inte bestrida att bestämmelserna i sin nuvarande utformning
och som de praktiskt tillämpas kan te sig svårbegripliga för de skattskyldiga.
Enligt utskottets mening kan det förutsättas att man i det omfattande
översynsarbete som för närvarande pågår på företagsskatteområdet kommer
att gå in också på de i motionerna aktualiserade frågorna. Utskottet anser sig
därför inte kunna biträda yrkandena i motionerna.

En förutsättning för att en enskild näringsidkare skall få avdrag för
avsättning till investeringsreserv är att inbetalning görs på särskilt bankkonto
senast den dag då allmän självdeklaration skall lämnas för det beskattningsår
som avsättningen avser. För handelsbolag gäller den 31 mars taxeringsåret
som sista inbetalningstidpunkt.

Marianne Andersson och Kjell A. Mattsson (båda c) yrkar i motion Sk448
att tidsgränsen den 31 mars för handelsbolag slopas.

Som utskottet anförde förra året vid sin behandling av ett motsvarande
yrkande beräknas avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv - såvitt
avser handelsbolag - med hänsyn till den behållna inkomst hos bolaget som

SkU 1986/87:27

vid taxeringen skall fördelas mellan delägarna. Eftersom dessa kan ha att
avlämna självdeklaration vid olika tidpunkter kan ett borttagande av en sista
inbetalningstidpunkt för handelsbolag vara förenat med vissa kontrollproblem.
Det förekommer exempelvis att handelsbolaget bara utgör en liten del
av delägarnas samlade verksamhet. I de fall där anstånd med deklarationen
inte för någon delägare föranletts - eller ens rimligen kunnat föranledas - av
verksamheten i handelsbolaget är det inte motiverat att koppla ihop
delägarnas deklarationstidpunkter med sista inbetalningen för handelsbolaget.
Då det kan förutsättas att man i det pågående översynsarbetet kommer
att ta upp också investeringsreserverna bör enligt utskottets mening motionen
för närvarande inte föranleda någon särskild åtgärd.

Allmän investeringsfond som har avsatts i viss förvärvskälla får enligt 4 §
andra stycket investeringsfondslagen tas i anspråk i samma förvärvskälla
eller i annan förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och
rörelse. Det krävs särskilda skäl för att allmän investeringsfond skall få tas i
anspråk i annan förvärvskälla än nu sagts.

Kaj Larsson m.fl. (s) framhåller i motion Sk368 att kommunägda bolag
som vill ta i anspråk investeringsfondsmedel för uppförande av industrihotell
för närvarande inte har möjlighet att göra det om bolaget hyr ut fastigheten.
Motionärerna anser detta otillfredsställande och begär att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att avsättningar i inkomstslaget annan
fastighet inte bör medföra begränsad rätt att använda fondmedlen vid
exempelvis uthyrning.

För närvarande meddelas tillstånd att ta i anspråk investeringsfond i
inkomstslaget annan fastighet till den del fastigheten används av ett företag
inom samma koncern. Om fastigheten används för annat än den egna
verksamheten ges däremot i princip inte tillstånd. Enligt utskottets mening
kan några vägande invändningar knappast göras mot den nuvarande
tillämpningen av bestämmelserna. Utskottet vill också erinra om att URF
enligt sina direktiv har att pröva vad som kan göras för att stimulera ökad
rörlighet av kapital mellan olika företag och branscher.

Med det anförda anser utskottet sig böra avstyrka bifall till motionen.

Försäkringar

Nuvarande regler i fråga om egenföretagares pensionsförsäkringspremier
innebär att en egenföretagare får göra avdrag för pensionsförsäkringspremier
i form av allmänt avdrag.

Härigenom kommer även den del av egenföretagarens inkomst som
används för att betala premier för dennes pensionering att utgöra underlag
för egenavgifter. Bedrivs verksamheten däremot genom aktiebolag utgör
bolagets kostnader för pensionering av en anställd inte underlag för
arbetsgivaravgifter, och detta gäller även i det fall att den anställde är
huvudaktieägare i företaget.

1 tre motioner, Sk304 av förste vice talmannnen Ingegerd Troedsson m.fl.
(m), Sk367 av Stig Josefson m.fl. (c) och Sk461 av Knut Wachtmeister m.fl.
(m) har - i syfte att undanröja denna olikformighet i beskattningen - ställts
ett i skatteutskottet återkommande yrkande om att egenföretagarnas

SkU 1986/87:27

1 * Riksdagen 1986/87. 6sami. Nr27

försäkringspremier skall utgöra avdragsgill kostnad i förvärvskällan. I
ytterligare en motion, Sk349 av Marianne Karlsson m.fl. (c, m, fp), begärs en
utredning om avdrag för premier till s.k. kompanjonsförsäkringar.

Frågan om den skattemässiga behandlingen av egenföretagarnas pensionsförsäkringspremier
har vid upprepade tillfällen behandlats i skatteutskottet.
Utskottet har därvid framhållit att den nuvarande ordningen, som innebär att
premierna för egenföretagarnas pensionering ingår i underlaget för beräkning
av egenavgifter, är otillfredsställande från likformighets- och rättvisesynpunkt
och att en ändring av bestämmelserna därför är önskvärd. Frågan
har uppmärksammats i FSK:s betänkande (SOU 1984:70) Staketmetoden.
En staketmodell vid beskattningen skulle kunna lösa den i motionerna
aktualiserade frågan om egenföretagares avdrag för pensionsförsäkringspremier.
Av remissutfallet i denna fråga (Ds Fi 1986:25 s. 129 ff.) framgår
emellertid att den föreslagna lösningen inte är invändningsfri och också kan
medföra komplikationer i andra sammanhang, bl.a. avseende socialförsäkringsområdet.
Utskottet inser att frågan är komplicerad men förutsätter att
regeringen uppmärksammar problemet i sitt fortsatta arbete och i lämpligt
sammanhang framlägger förslag som undanröjer den nuvarande olikformigheten.
Någon särskild åtgärd med anledning av motionerna finner utskottet
inte påkallad, varför utskottet avstyrker bifall till motionerna Sk304, Sk367
och Sk461 yrkande 7.

Den i motion Sk349 aktualiserade frågan om avdrag för kompanjonsförsäkringar
kommer, som utskottet framhöll i sin behandling av motsvarande
fråga förra året, att behandlas av företagsskattekommittén. Utskottet
avstyrker därför även denna motion.

Sjöfartsfrågor

I tre motioner- Sk380 av Sonja Rembo m.fl. (m), Sk431 av Gösta Andersson
m.fl. (c) och Sk592 av Olle Grahn m.fl. (fp) - tar motionärerna upp olika
skattefrågor rörande sjöfarten. Yrkande 1 i motion Sk431 om att särskild
hänsyn bör tas till sjöfartsnäringens internationella karaktär går ut på att
åstadkomma konkurrenskraftiga bemanningskostnader genom ändringar i
fråga om arbetsgivaravgifter och beskattningsregler. Motionärerna anser
också att frågan om partrederiernas ekonomiska ställning bör lösas. När det
gäller partrederierna yrkas i motion Sk380 att FSK får tilläggsdirektiv att med
förtur utreda skattefrågorna i syfte att underlätta partrederiernas finansiering
(yrkande 1). Yrkande 2 i denna motion och yrkande 2 i motion Sk592
innebär att delägarskap i flera rederier bör betraktas som en enda förvärvskälla.

Vid tidigare års behandling av liknande frågor har utskottet erinrat om att
sjömansbeskattningen är föremål för en grundläggande översyn. Utskottet
utgår från att sjöfartens ekonomiska situation kommer att uppmärksammas i
detta sammanhang liksom i den sjöfartspolitiska proposition som för
närvarande förbereds av regeringen. Utskottet finner därför inte skäl att nu
närmare gå in på de problem som sammanhänger med sjömansbeskattningens
och arbetsgivaravgifternas utformning. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet yrkande 1 i motion 431.

SkU 1986/87:27

Reglerna om partrederier innebär att dessa inte anses som självständiga
skattesubjekt. Rederiets inkomst beskattas i stället hos de olika delägarna
efter vars och ens andel i denna inkomst. I fråga om underskott gäller
särskilda begränsningar som antogs 1973. Om underskottet uppkommit till
följd av kontraktsavskrivning eller till följd av avskrivning med mer än 10 %
av anskaffningsvärdet för fartyg får underskottet dras av endast från inkomst
av annan rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Vidare bör nämnas att reglerna
om rätt beskattningsort tidigare har medfört att underskott som uppkommit i
en viss kommun inte kunde beaktas vid taxering till kommunal inkomstskatt i
en annan kommun. Detta problem har numera upphört eftersom all inkomst
fr.o.m. inkomståret 1987 beskattas i hemortskommunen.

Utskottet har senast våren 1986 (SkU 1985/86:28) understrukit att
partrederiernas ekonomiska problem är allvarligt och att man så snart som
möjligt bör söka komma fram till lösningar som kan förbättra deras
ekonomiska ställning. Vad utskottet då närmast syftade på var att underskott

1 en kommun borde få dras av vid den kommunala beskattningen av inkomst i
en annan kommun. Som framgår av det nyss anförda har denna förbättring
redan genomförts. Utskottet förutsätter nu liksom tidigare att övriga
skattefrågor kommer att uppmärksammas i det fortsatta utredningsarbetet.
Utskottet har också erfarit att RSV uppmärksammat den i motionerna Sk380
och Sk592 aktualiserade frågan om tillämpningen av förvärvskällereglerna
för verksamhet som bedrivs i partrederiform. Utskottet förutsätter samtidigt
att också partrederiernas ekonomiska situation kommmer att beaktas i
arbetet med den sjöfartspolitiska propositionen.

Med det anförda avstyrker utskottet också motion Sk380 yrkandena 1 och

2 och motion Sk592 yrkande 2.

Forskning och utveckling

Ett företag som bedriver industriell tillverkning får efter tillstånd ta i anspråk
allmän investeringsfond för bl.a. kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt
forskningsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos
företaget.

Vid beräkning av inkomst av rörelse är ett företag berättigat till avdrag för
kostnader för sådant forsknings- och utvecklingsarbete som har eller kan
antas få betydelse för den skattskyldiges rörelse. Även bidrag till forskning är
normalt avdragsgilla i rörelsen. Vid sidan av detta forskningsavdrag medgavs
tidigare (före den 1 januari 1984) också ett särskilt forskningsavdrag
(FoU-avdraget), avsett att stimulera industrin till ökade insatser för forskning
och utveckling.

Christer Eirefelt m.fl. (fp) begär i motion Sk335 att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna dels att investeringsfonderna bör få
användas friare så att de främjar investeringar i forskning och utveckling
också i mindre företag, dels att FoU-avdraget bör återinföras. Kerstin Keen
(fp) yrkar i motion Sk404 att bidrag till utrustning för utbildning vid
högskolor, universitet och gymnasier skall utgöra avdragsgill forskningskostnad.

Anledningen till att FoU-avdraget slopades var bl.a. att det ansågs ha

SkU 1986/87:27

kommit att fungera mer som en skattesubvention till vissa FoU-intensiva
företag än som en verklig stimulans till ökat FoU-arbete och att stöd i den
formen kunde utgå först lång tid efter det att ett beslut om forskningsinsatser
fattats. Enligt utskottets mening saknar riksdagen anledning att frånträda sin
ståndpunkt i denna fråga. Skatteutskottet vidhåller således sin principiella
uppfattning att forskningsstöd i första hand lämpligen bör utgå i form av
bidrag och inte genom avdrag vid beskattningen. Med hänsyn härtill och med
hänvisning till pågående utredningsarbete inom URF avstyrker utskottet
motion Sk335 i denna del och motion Sk404.

Avskrivning

Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent av anskaffningsvärdet och med utgångspunkt i den tid
byggnaden anses kunna utnyttjas. Utgifter för anskaffande av maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga
värdeminskningsavdrag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning
eller om restvärdeavskrivning. I fråga om s.k. korttidsinventarier, dvs.
inventarier vilkas livslängd kan beräknas uppgå till högst tre år, får hela
anskaffningskostnaden dras av på en gång.

Karl-Gösta Svenson (m) begär i motion Sk422 förslag om att nyinvesteringar
i Blekinge - i likhet med korttidsinventarier - skall få skrivas av
omedelbart.

Skatteutskottet har vid sin prövning av liknande yrkanden så gott som
undantagslöst avvisat tanken på en regional differentiering av skatterna och
menat att regionala skattelättnader från rent tekniska utgångspunkter bör
komma i fråga endast i rena undantagsfall. Utskottet vidhåller denna
uppfattning och avstyrker följaktligen motionen.

Egendomslivränta

Före den 1 juli 1984 kunde den som sålde egendom mot vederlag i livränta
beskattas i takt med att livräntan inflöt. Köparen erhöll då avdrag med
utgivna belopp. Numera skall livräntan tas upp som vanlig köpeskilling till ett
kapitaliserat värde, och någon avdragsrätt för köparen föreligger inte.

I två motioner, Sk309 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m)
och Sk461 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), begär man en återgång till de
regler som gällde före den 1 juli 1984.

De motiv som tidigare allmänt åberopades för att en överlåtelse mot
vederlag i egendomslivränta i beskattningshänseende borde behandlas
annorlunda än en försäljning var att livräntan hade en funktion som
pensioneringsform för överlåtaren och som ett medel att underlätta finansieringen
av ett företagsförvärv. Skälet till att systemet med egendomslivräntor
slopades var att det framstod som inkonsekvent att behålla en form för
pensionering vid överlåtelser mot livränta som inte omfattades av de
begränsningar som i övrigt gäller i fråga om avdrag för pensioneringskostnader.
Detta skäl mot att behandla egendomslivräntor annorlunda i beskattningshänseende
än en vanlig köpeskilling är enligt utskottets mening alltjämt

SkU 1986/87:27

vägande. Den som säljer en jordbruksfastighet eller en rörelse torde ha goda
möjligheter att sörja för sitt pensionsskydd utan ett system med egendomslivräntor.
Utskottet avstyrker därför motionerna Sk309 och Sk461 såvitt nu är i
fråga.

Hyresersättning

Erik Holmkvist (m) kritiserar i motion Sk346 de särbestämmelser som gäller i
fråga om hyresersättningar från fåmansföretag till företagsledaren eller
honom närstående. Motionären anser att de regler som gäller vid uthyrning
av fritidshus och som innebär att hyresinkomst om högst 8 000 kr. är skattefri
bör tillämpas också i fråga om hyresersättningar från fåmansföretag.

Som utskottet anförde vid sin behandling av ett liknande yrkande förra
våren (SkU 1985/86:50) har de aktuella reglerna om ersättningar från
fåmansföretag tillkommit i syfte att begränsa fåmansföretagarens möjligheter
att bereda sig själv och närstående skattelättnader som inte varit avsedda
av lagstiftaren. Reglerna ingår i FSK:s utredningsuppdrag och bör i avvaktan
på utredningsresultatet enligt utskottets mening inte ändras. Utskottet
avstyrker följaktligen motionen.

Räkenskapsår

Ett aktiebolag kan - bortsett från dispensfall - avsluta sitt räkenskapsår
endast per den 30 april, den 30 juni, den 31 augusti eller den 31 december.

Om ett aktiebolag således gör sitt bokslut per den 30 april 1985 skall
taxering ske 1986. En fastighetsförsäljning i juni samma år som ger en
realisationsvinst skall också den taxeras 1986. Kostnader som uppkommer i
rörelsen under resten av 1985 är i princip inte avdragsgilla mot reavinsten,
eftersom de skall tas med i bokslutet per den 30 april 1986, för vilket taxering
sker först 1987.

Ylva Annerstedt (fp) begär i motion Sk407 att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att ett aktiebolag i fråga om samtliga inkomstslag
bör få avsluta sitt räkenskapsår per bokslutsdagen. Ett yrkande av liknande
innebörd har ställts av Knut Wachtmeister m.fl. i motion Sk714.

Utskottet har viss förståelse för de i motionerna framförda synpunkterna.
Den omständigheten att skilda inkomstslag skall tas till beskattning vid olika
taxeringar kan givetvis medföra problem av administrativ och annan art.
Enligt vad utskottet erfarit har den fråga motionärerna berör aktualiserats
också i skrivelser till finansdepartementet. Den är alltså redan föremål för
överväganden inom regeringskansliet. Någon riksdagens åtgärd med anledning
av motionerna är enligt utskottets mening därför inte påkallad.
Utskottet avstyrker således motionerna.

Företagsbeskattningens inriktning på sikt

Utskottet har slutligen att ta ställning till vissa motionsyrkanden avseende
företagsskatternas inriktning på sikt. I motion Sk342 begär sålunda Birgitta
Hambraeus (c) att företagsbeskattningen utformas så att den gynnar
småföretagen. Motionären anser också att skattetrycket bör omfördelas från

SkU 1986/87:27

skatt på arbete till skatt på viss energi, vissa råvaror samt kapital. Även Alf
Svensson (c) anser att en sådan omfördelning av skattetrycket bör ske och
ställer därför i motion Sk386 ett utredningsyrkande av den innebörden.

Som tidigare nämnts har URF enligt sina direktiv till uppgift bl.a. att pröva
möjligheten att åstadkomma en mer likformig beskattning av arbete och
kapital och att analysera underlagen för vinstbeskattning. Utredningen har
därvid också att pröva frågan om ett bredare skatteunderlag och sänkta
skattesatser.

De frågor motionärerna berör omfattas alltså direkt av URF:s utredningsuppdrag.
Någon åtgärd med anledning av motionerna är därför inte
påkallad. Utskottet avstyrker därför dessa yrkanden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nyetableringskonto m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk309 yrkande 5, 1986/
87:Sk348 och 1986/87:Sk461 yrkandena 12 och 13,

2. beträffande trädgårdskonto

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk460,

3. beträffande framtida utgifter

att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk384,

4. beträffande renkonto

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk303, 1986/87:Sk420 och
1986/87:Sk429,

5. beträffande kooperativa företag

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Sk427,

6. beträffande förlustavdrag

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk461 yrkandena 4 och 5,

7. beträffande aktiebolags övertagande av enskild firma m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk416 och 1986/87:Sk417,

8. beträffande tidpunkt för ianspråktagande av allmän investeringsreserv att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk314 och 1986/87:Sk440,

9. beträffande tidpunkt för inbetalning på investeringsreserv
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk448,

10. beträffande investeringsfonds och investeringsreservs användningsområde att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk315, 1986/87:Sk355 och
1986/87:Sk431 yrkande 2,

11. beträffande ianspråktagande av investeringsfond i annan förvärvskälla att

riksdagen avslår motion 1986/87:Sk368,

12. beträffande partrederiernas ekonomi m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk380 yrkande 1 och 1986/
87:Sk431 yrkande 1,

SkU 1986/87:27

13. beträffande delägarskap i två eller flera partrederier

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk380 yrkande 2 och 1986/
87:Sk592 yrkande 2,

14. beträffande egendomslivränta

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk309 yrkande 3 och 1986/
87:Sk461 yrkande 3,

15. beträffande medhjälpande make

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk309 yrkande 4 och 1986/
87:Sk461 yrkande 9,

16. beträffande lön till barn

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk335 yrkande 3, 1986/
87:Sk441, 1986/87:Sk461 yrkande 10 och 1986/87:Sk462 yrkande 5,

17. beträffande hyresersättning till närstående i familjeföretag
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk346,

18. beträffande avskrivning

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk422,

19. beträffande forskning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk335 yrkande 9 och 1986/
87:Sk404,

20. beträffande egenföretagares pensionsförsäkringspremier

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk304, 1986/87:Sk367 och
1986/87:Sk461 yrkande 7,

21. beträffande kompanjonsförsäkringar
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk349,

22. beträffande arbetsrättsligt skadestånd

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk335 yrkande 4, 1986/
87:Sk354, 1986/87:Sk421, 1986/87:Sk461 yrkande 14 och 1986/
87:Sk462 yrkande 6,

23. beträffande medlemsavgift till arbetsgivarorganisation
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk386 yrkande 9,

24. beträffande bolagsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk413 yrkande 20 och
1986/87 :Sk423,

25. beträffande aktiebolags beskattningsår

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk407 och 1986/87:Sk714,

26. beträffande partiell befrielse från löneavgift

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk371 yrkande 2 och 1986/
87:Sk437,

27. beträffande företagsbeskattningens inriktning på sikt

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk342 och 1986/87:Sk386
yrkande 3.

Stockholm den 10 mars 1987

På skatteutskottets vägnar

SkU 1986/87:27

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m)*, Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén
(m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Kjell Nordström (s) och
Paul Lestander (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Nyetableringskonto m.m. (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om nyetableringskonto bort anföra följande:

I samband med att utskottet redan 1981 behandlade en motion om
nyetableringskonto för egenföretagare beslutade utskottet att föreslå riksdagen
att överlämna motionen till FSK. Något förslag om ett sådant konto har
ännu inte lagts fram. Ett av skälen härtill torde vara den av kommittén
presenterade staketmetoden som, om den genomförs, anses komma att
minska behovet av reserveringar i företagen.

Staketmetoden har vid remissbehandlingen mött invändningar, och dess
eventuella genomförande måste ses som en reform på mycket lång sikt.

Enligt utskottets mening är det - i ett läge då Sverige har att möta en
alltmer hårdnande internationell konkurrens - angeläget att man så snabbt
som möjligt skapar gynnsamma förutsättningar för en god strukturutveckling
i näringslivet. Detta i sin tur förutsätter en fortlöpande förnyelse av
företagandet. För att starta nya företag behöver man inte bara startkapital
utan också god tillgång på riskkapital.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet sig böra biträda de i
motionerna Sk309, Sk348 och Sk461 framställda yrkandena om särskilda
nyetableringskonton.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk309 yrkande 5
och 1986/87:Sk348 samt med anledning av motion 1986/87:461 yrkandena
12 och 13 hos regeringen begär utredning och förslag om rätt att
vid inkomsttaxeringen sätta av medel till särskilt nyetableringskonto,

Framtida utgifter (mom. 3)

2. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att utskottet i fråga om framtida utgifter bort anföra följande:

Enligt gällande lagstiftning föreligger en allmän rätt till avdrag för framtida

SkU 1986/87:27

utgifter i sådana fall då utgifterna enligt god redovisningssed skall bokföras
som kostnad innan de faktiskt uppkommer och betalas.

Bostadskommittén konstaterade i ett i juni 1983 avlämnat betänkande
(SOU 1943:47) Skatteregler om reservering för framtida utgifter att det råder
en betydande osäkerhet om när förutsättningar föreligger för att medge
avdrag för reserveringar för sådana utgifter, till stor del beroende på att
innebörden av begreppet ”framtida utgifter” var oklar. Kommittén föreslog
därför att man i kommunalskattelagen skulle föra in en särskild definition av
termen. Förslaget innebar att avdrag för framtida utgifter skulle medges
under förutsättning att avsättning för dessa gjorts i räkenskaperna och att den
skattskyldige kunde göra sannolikt att han på grund av avtal eller annan
förpliktelse gentemot tredje man skulle komma att åsamkas utgifter med
minst ett belopp motsvarande avsättningen.

Då de förskjutningar i skatteunderlaget som kan föranledas av bidragsskattekommitténs
förslag helt sammanhänger med frågor om vad som är rätt
beskattningsår för utgiftsredovisningen enligt redovisningsmässiga principer
och det enligt utskottets mening är angeläget att man undanröjer den
osäkerhet som för närvarande synes råda i praxis i fråga om begreppet
”framtida utgifter”, tillstyrker utskottet yrkandet i motion Sk384 att
bidragsskattekommitténs ifrågavarande förslag lagfästs.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk384 hos regeringen
begär förslag till ändrade skatteregler om reservering för framtida
utgifter i enlighet med bidragsskattekommitténs förslag.

Renkonto (mom. 4)

3. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Vad
särskilt” och slutar på s. 7 med ”och Sk429” bort ha följande lydelse:

Vad särskilt angår den i motionerna Sk303 av Martin Olsson och Karin
Israelsson (båda c), Sk420 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) och Sk429 av
Kerstin Geberman m.fl. (fp) aktualiserade frågan om ett särskilt renkonto
vill utskottet erinra om att utskottet i yttrande (SkU 1986/87:1 y) till
näringsutskottet i höstas gav uttryck åt den uppfattningen att man - om vissa
renskötselföretag drabbades av onormalt höga skattesatser på inkomster
som kunde antas härröra från slakt till följd av Tjernobylolyckan - borde
vidta åtgärder för att så långt möjligt eliminera dessa effekter. Detta kunde,
menade utskottet, ske genom lättnader i beskattningen - exempelvis genom
något slags kontosystem.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga. Med hänsyn härtill och
då införande av ett renkonto kan innebära en välbehövlig stimulans till ökad
utslaktning av renstammen anser utskottet sig böra förorda att riksdagen
föreläggs förslag om rätt att utjämna inkomster av renskötsel genom ett
särskilt renkonto.

SkU 1986/87:27

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk303 och 1986/
87:Sk420 samt med anledning av motion 1986/87:Sk429 hos regeringen
begär förslag om ett särskilt renkonto vid beräkning av inkomst av
renskötsel.

Förlustavdrag och aktiebolags övertagande av enskild firma
m.m. (mom. 6och 7)

4. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”De skäl”
och slutar på s. 8 med ”skall utgå” bort ha följande lydelse:

Riksdagen genomförde hösten 1983 vissa ändringar i aktiebolags och
ekonomiska föreningars rätt till förlustavdrag efter ägarskifte. Förutom en
uppmjukning av rätten till förlustavdrag innehåller de nya bestämmelserna
en spärregel för företag som inte är fåmansföretag. Denna nya spärregel tar
sikte på förvärv av aktier i s.k. skalbolag, varmed i princip avses ett bolag som
inte bedriver någon verksamhet.

Utskottet vill inte bestrida att det tidigare förekommit visst missbruk
genom överlåtelser av skalbolag. Den särskilda spärren mot överlåtelser av
aktier i sådana bolag torde emellertid ha begränsad räckvidd. Samtidigt
måste konstateras att spärregeln avsevärt försvårar möjligheterna till angelägna
rationaliseringar och rekonstruktioner och att det i många fall är viktigt
att man - för att kunna sanera ett företag - har möjlighet att med bibehållna
förlustavdrag överlåta företaget till ny ägare.

Utskottet tillstyrker således att regeringen förelägger riksdagen förslag om
sådan ändring av förlustavdragslagen att överlåtelse av aktiemajoriteten i ett
företag kan ske utan att rätten till förlustavdrag går förlorad.

Som motionärerna anfört bör också företags möjligheter att överbrygga
förlustår förbättras genom att förlustavdragsreglerna utvidgas till att avse
även ”carry back”, dvs. möjlighet att kvitta ett års förluster mot tidigare
vinster. Härigenom ger man enligt utskottets mening stabilitet åt företagen
både i en lågkonjunktur och under tider med strukturomvandling.

Vad härefter angår frågan om överförande av investeringsreserv och
resultatutjämningsfond från enskild firma till aktiebolag vill utskottet som sin
mening uttala att ett förbud mot att låta aktiebolag överta enskild firmas
investeringsreserv uppenbarligen saknar betydelse, eftersom investeringsreserven
med tillhörande banktillgodohavande hos aktiebolaget efter några år
endera använts för nedskrivning av nyinvesteringar eller återförts till
beskattning. Den omständigheten att en enskild firma inkomstbeskattas
annorlunda än ett aktiebolag bör enligt utskottets mening inte tillmätas
någon avgörande betydelse i sammanhanget.

Vad sedan gäller resultatutjämningsfond tycks i praxis råda oklarhet om
vad som verkligen gäller, varför ett klarläggande måste anses angeläget.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk461 yrkandena 4 och 5 samt
motion Sk416. Genom utskottets ställningstagande får också motion Sk417
anses vara i huvudsak tillgodosedd.

SkU 1986/87:27

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

a) att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk461 yrkande 4 hos
regeringen begär förslag om sådan ändring av förlustavdragslagen att
överlåtelse av aktiemajoriteten i ett företag kan ske utan att rätten till
förlustavdrag går förlorad,

b) att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sk461 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjlighet att kvitta ett års förlust mot tidigare års vinster.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk416 och med anledning
av motion 1986/87:Sk417 hos regeringen begär en översyn av
reglerna avseende aktiebolags övertagande av enskild firma.

Tidpunkt för ianspråktagande av allmän investeringsreserv
(mom. 8)

5. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om tidpunkt för ianspråktagande av allmän
investeringsreserv bort anföra följande:

Gällande bestämmelser innebär - som de praktiskt tillämpas - att
avsättning till investeringsreserv som verkställs i samband med 1986 års
bokslut och inbetalas på bankkonto per den 31 mars 1987 kan utnyttjas för
avskrivning av ett inventarium som anskaffas redan dagen efter, dvs. den 1
april samma år. De avsatta medlen får emellertid inte tas i anspråk förrän den
1 januari 1990. Bestämmelserna innebär förutom att värdeminskning på
nämnda inventarium under åren 1987, 1988 och 1989 sker på ett för högt
anskaffningsvärde - detta reduceras nämligen först då de avsatta medlen blir
tillgängliga för lyftning 1990 - att finansiering av investeringar under
spärrperioden måste ske med andra medel.

För de skattskyldiga måste, såvitt utskottet kan bedöma, den nuvarande
ordningen te sig svårbegriplig. Utskottet tillstyrker därför att den angivna
spärregeln utgår ur investeringsreservslagen. Förslag av den innebörden bör
snarast föreläggas riksdagen. Yrkandena i motionerna Sk314 och Sk440 får
härigenom anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk314 och 1986/
87:Sk440 hos regeringen begär ändring av lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv i enlighet med vad utskottet anfört.

Tidpunkt för inbetalning på investeringsreserv (mom. 9)

6. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Sorn
utskottet” och slutar på s. 9 med ”särskild åtgärd” bort ha följande lydelse:

SkU 1986/87:27

Med hänsyn till den arbetsbelastning revisorer och bokföringsbyråer har
under deklarationsperioder beviljas många skattskyldiga anstånd med
avlämnande av deklaration. Tidpunkten för inbetalning till allmän investeringsreserv
förskjuts då i motsvarande mån, dock inte när det gäller
handelsbolag. Motivet för denna särbehandling av handelsbolag, som alltid
måste göra inbetalningen senast den 31 mars taxeringsåret, angavs i
proposition 1978/79:210 vara att en senare inbetalning för handelsbolagens
del skulle kräva särskilda dispensregler, vilket i sin tur skulle göra systemet
alltför komplicerat.

Utskottet finner denna motivering föga bärande. I praktiken torde
delägarna i handelsbolaget och dess revisor göra bokslut och deklaration för
alla delägarna samtidigt, och någon komplikation behöver då inte uppstå.
Enligt utskottets mening bör man kunna jämställa delägarna i ett handelseller
ett kommanditbolag med delägarna i ett fåmansföretag som drivs som
enskild firma. De sistnämnda behöver inte göra inbetalningen till banken
förrän de lämnar sin deklaration. Samma regler bör rimligen gälla också i
fråga om handels- och kommanditbolag. Det bör åligga regeringen att föreslå
erforderliga författningsändringar. Vad utskottet anfört bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk448 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om sista tidpunkt
för handelsbolag att betala in medel på allmän investeringsreserv.

Partrederiernas ekonomi (mom. 12)

7. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om partrederiernas ekonomi bort anföra följande:
Utskottet har återkommande och senast vid förra riksmötet betonat
partrederiernas akuta situation och understrukit angelägenheten av att
regeringen ägnar frågan om deras ekonomiska ställning särskild uppmärksamhet.
Partrederinäringens läge är alltjämt allvarligt, och man bör enligt
utskottets mening så snart som möjligt söka komma fram till lösningar som
kan förbättra partredarnas situation. I samband därmed finns det särskild
anledning att söka åstadkomma konkurrenskraftiga bemanningskostnader
och att ändra bestämmelserna om kontraktsavskrivning m.m. för partrederi i
syfte att underlätta möjligheterna att bygga upp ett riskkapital. Man bör
också söka göra investeringsfonderna tillgängliga för partrederier.

Utskottet förutsätter att man i den av regeringen aviserade sjöfartspolitiska
proposition som skall föreläggas riksdagen under loppet av innevarande år
kommer att föreslå åtgärder i syfte att påtagligt förbättra partrederiernas
ekonomiska situation. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna Sk380
yrkande 1 och Sk431 yrkande 1.

SkU 1986/87:27

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk380 yrkande 1
och 1986/87:Sk431 yrkande 1 som sin meningger regeringen till känna
vad utskottet anfört i fråga om åtgärder i syfte att förbättra partrederiernas
ekonomiska situation.

Delägarskap i två eller flera partrederier (morn. 13)

8. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att utskottet i fråga om delägarskap i två eller flera partrederier bort
anföra följande:

För att olika förvärvsgrenar skall anses utgöra ett enhetligt företag krävs
enligt 18 § kommunalskattelagen jämte anvisningar att de. förutom gemensam
ledning, har gemensamhet i verksamhetsart.

Det är vanligt att partredare har andelar i olika partrederier. I dessa fall är
det brukligt att fartygen, som vart och ett utgör ett partrederi, seglar under
gemensam beteckning, drivs av gemensamt managementbolag och har
gemensam personal osv.

Vid taxeringsmyndigheternas prövning om en persons andelar i olika
partrederier utgör en eller skilda förvärvskällor, har olikhet i bedömningen
uppstått i olika delar av landet. Tidigare ansågs rederiverksamhet bedriven i
olika partrederier utgöra en och samma förvärvskälla.

Numera förekommer det att vissa taxeringsmyndigheter med hänvisning
till sjölagens bestämmelser om partrederier, enligt vilka ett partrederi endast
kan avse ett fartyg, hävdat att en skattskyldigs olika partrederiandelar utgör
skilda förvärvskällor, vilket omöjliggjort kvittning av överskott mot underskott.
Samma regler har tillämpats vid försäljning av fartyg i ett partrederi
och förvärv av nytt fartyg i ett annat.

Den olika rättstillämpningen är enligt utskottets mening mycket otillfredsställande.

Det har i olika sammahang gjorts gällande att företagsskattekommitténs
staketmodell, om den genomförs, kommer att lösa det av motionärerna
aktualiserade problemet. Med hänsyn till den osäkerhet som råder huruvida
staketmodellen över huvud taget kommer att genomföras, hur den i så fall
kommer att utformas och när ett genomförande kan ske bör enligt utskottets
mening regeringen utan att avvakta slutbehandlingen av FSK:s förslag om att
en persons andelar i olika partrederier skall anses utgöra en förvärvskälla
förelägga riksdagen förslag om att delägarskap i två eller flera partrederier
skall anses utgöra en förvärvskälla.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk380 yrkande 2
och 1986/87:Sk592 yrkande 2 hos regeringen begär förslag av innebörd
att skattskyldigs andelar i olika partrederier i skattehänseende skall
anses utgöra en förvärvskälla.

SkU 1986/87:27

Egendomslivränta(mom. 14)

SkU 1986/87:27

9. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med "De motiv”
och slutar på s. 13 med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

När ett enigt skatteutskott våren 1981 med anledning av en motion med
begäran om lagstiftning i syfte att förhindra icke avsedda skattelättnader i
samband med överlåtelser mot vederlag i livränta tillstyrkte en utredning i
ämnet, skedde det med ett uttryckligt förbehåll. Syftet borde - framhöll
utskottet - uteslutande vara att söka komma till rätta med missbruksfallen,
inte att hindra eller försvåra överlåtelseformer som var avsedda att underlätta
generationsväxlingar eller att bereda en tidigare innehavare av ett företag
en rättmätig pension.

Det förslag till lagändring som våren 1984 lades på riksdagens bord och
antogs av en majoritet bestående av s och vpk var så utformat att det i
praktiken innebar att egendomslivräntor som finansieringsform i samband
med företagsöverlåtelser kom att helt upphöra. Det huvudsakliga motivet för
regeringsförslaget var att det från principiella utgångspunkter var motiverat
att livräntor får samma skattemässiga behandling som andra slag av vederlag
vid egendomsöverlåtelser. Någon hänsyn till att näringslivets representanter
vid remissbehandlingen av den departementspromemoria som propositionen
byggde på så gott som samfällt uppgivit att egendomslivräntorna haft och
hade betydelse som pensioneringsform för den som sålde och som finansieringskälla
för den som förvärvade ett företag togs över huvud taget inte.

Förslaget i propositionen framstod som märkligt även mot den bakgrunden
att finansministern i propositionen anförde att det huvudsakliga
missbruket av livränta som överlåtelsevederlag var det som förekom i
samband med utflyttning från Sverige. En naturlig lösning för att stävja ett
sådant missbruk hade såvitt utskottet kan bedöma varit att tillgripa särskilda i
stället för generella regler.

I samband med generationsskiften uppstår i dag allvarliga finansieringsproblem,
inte minst till följd av de mycket kraftiga höjningar av kapitalskatterna
som skedde i början av 1980-talet.

Mot den bakgrunden och med hänsyn till vad utskottet i övrigt anfört anser
utskottet sig böra förorda att man återinför de regler i fråga om egendomslivräntors
skattemässiga behandling som gällde före den 1 juli 1984. Som
utskottet tidigare nämnt bör det avsteg från denna huvudregel som kan vara
motiverat för att stävja ett befarat missbruk utformas som en undantagsregel.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk309 yrkande
3 och 1986/87:Sk461 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om
återinförande av de regler för egendomslivräntors skattemässiga
behandling som gällde före den 1 juli 1984 i enlighet med vad utskottet
anfört.

Medhjälpande make (mom. 15)

10. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att utskottet i fråga om medhjälpande make bort anföra följande:

För det fall att en make är medhjälpare i den andre makens verksamhet har
man infört vissa särbestämmelser som innebär en faktisk sambeskattning.
För att medhjälparen själv skall beskattas för inkomst av den egna
arbetsinsatsen krävs nämligen att han/hon arbetat minst 400 timmar under
beskattningsåret. Detta motsvarar ca 25 % av full tjänstetid eller en icke
ovanlig deltidstjänstgöring för löntagare. Reglerna har inte bara skatteeffekter.
De påverkar också den framtida pensionen.

Utskottet delar den i motion Sk309 framförda uppfattningen att bestämmelserna
om faktisk sambeskattning i medhjälpsfallen är oacceptabla från
rättvise- och jämställdhetssynpunkt och tillstyrker därför denna motion och
motion Sk461 såvitt nu är i fråga. Förslag i ämnet bör föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk309 yrkande 4 och
med anledning av motion 1986/87:Sk461 yrkande 9 hos regeringen
begär förslag av innebörd att den faktiska sambeskattningen av makar
i fåmansföretag och jordbruk slopas.

Lön till barn (mom. 16)

11. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m). Britta Bjelle (fp). Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om lön till barn bort anföra följande:

För att avdrag skall beviljas för värdet av arbete som ett barn utför i ett
föräldraägt företag krävs att barnet har fyllt 16 år. Ersättningen läggs annars
till någon av föräldrarnas inkomst och blir där marginalbeskattad.

I likhet med motionärerna bakom bl.a. motion Sk462 anser utskottet att
denna form av sambeskattning successivt bör avskaffas. Som ett första steg
på denna väg bör man, för att ge fler ungdomar möjlighet att få arbete i
föräldrarnas företag och därigenom minska ungdomsarbetslösheten, sänka
åldersgränsen till 15 år. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat
motion Sk441 samt motionerna Sk335, Sk461 och Sk462 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk335 yrkande
3, 1986/87:Sk441, 1986/87:Sk461 yrkande 10 och 1986/87:Sk462
yrkande 5 hos regeringen begär förslag om sänkning från 16 till 15 år av
den åldersgräns som för närvarande gäller för rätt till avdrag för lön till
barn som arbetar i föräldraägt företag.

SkU 1986/87:27

Hyresersättning till närstående i familjeföretag (mom. 17) SkU 1986/87:27

12. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse:

De särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretagare har sedan länge
väckt berättigad kritik för att de är alltför krångliga och leder till avsevärt
merarbete för såväl de skattskyldiga som de tillämpande myndigheterna.
Som anförs i motion Sk304 medför reglerna också orättvisor, eftersom
fåmansföretagaren och närstående personer i många situationer beskattas
väsentligt hårdare än vad som gäller för andra skattskyldiga. Enligt utskottets
uppfattning kan det inte accepteras att privat företagsamhet och egna
initiativ sätts i strykklass och att det misstroende som utan grund många
gånger visas gentemot småföretagare tar sig sådana uttryck som i den nu
aktuella lagstiftningen. Ett exempel av flera på fall då fåmansföretagare
och/eller honom närstående diskrimineras i förhållande till andra är det som
nämns i motion Sk346. Utskottet anser i likhet med motionären att samma
regler bör gälla i fråga om hyresersättning till närstående som i fråga om
ersättning för hyra av villa eller fritidshus. Man bör alltså sätta en
skattepliktgräns vid 8 000 kr.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk346 hos regeringen
begär förslag av innebörd att hyresersättning från fåmansföretag till
närstående skall behandlas på samma sätt i skattehänseende som
hyresersättning till annan ägare av villafastighet eller fritidshus.

Forskning (mom. 19)

13. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med
”Anledningen till” och slutar på s. 12 med ”motion Sk404” bort ha följande
lydelse:

När det tidigare provisoriska FoU-avdraget permanentades med verkan
fr.o.m. 1983 års taxering förelåg en bred enighet om betydelsen av att
statsmakterna på olika sätt effektivt stödde forskning och utveckling inom
företagen och att generella stödformer av ifrågavarande art hade en avsevärd
betydelse. Entydiga uttalanden från näringslivet visade också att avdraget
varit av stort värde för den långsiktiga planeringen av forskningsinsatserna
och för finansieringen av nya forskningsprojekt.

Mot den bakgrunden finner utskottet det anmärkningsvärt och beklagligt
att ett avdrag varom rått allmän enighet vid dess införande ansetts böra
slopas, sedan det varit i ”permanent” tillämpning ett enda år.

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk335 det
generellt verkande FoU-avdraget vara vida överlägset den växande floran av
selektiva stödinsatser och tillstyrker motion Sk335 i denna del.

Utskottet delar också den i motion Sk404 framförda uppfattningen att
bidrag till utrustning för utbildning vid högskolor, universitet m.m. kan

medföra en önskvärd förbättring av vissa undervisningsanstalters möjligheter
att erhålla bidrag till utbildning. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka
också denna motion.

Vad utskottet anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk335 yrkande
9 och 1986/87:Sk404 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i fråga om forskning.

Egenföretagares pensionsförsäkringspremier (mom. 20)

14. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Frågan om
” och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Frågan om den skattemässiga behandlingen av egenföretagares pensionsförsäkringspremier
har under en lång följd av år prövats av skatteutskottet.
Utskottet har därvid under senare år vid upprepade tillfällen och senast vid
förra riksmötet konstaterat att den nu gällande ordningen, som innebär att
premier för egenföretagares pensionering ingår i underlaget för beräkning av
egenavgifter, är otillfredsställande och att en ändring av bestämmelserna
därför är önskvärd.

Utskottet finner det utomordentligt anmärkningsvärt att regeringen trots
upprepade krav från riksdagens sida inte ansett sig böra lägga förslag till
riksdagen i denna från rättvise- och likformighetssynpunkt så angelägna
fråga. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna Sk304, Sk367 och
Sk461 yrkande 7.

Förslag till erforderlig författningsändring bör föreläggas riksdagen i år.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk304, 1986/
87:Sk367 och 1986/87:Sk461 yrkande 7 hos regeringen begär att
riksdagen under innevarande år föreläggs förslag om rätt för egenföretagare
att i förvärvskällan tillgodoföra sig avdrag för premier för egen
pensionsförsäkring.

Arbetsrättsligt skadestånd (mom. 22)

15. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om arbetsrättsligt skadestånd bort anföra följande:
Från borgerligt håll har under senare tid vid upprepade tillfällen framhållits
att regeringsrätten i dom meddelad i februari 1980 med en mycket
betydande majoritet (20 röster mot 4) beslutat att arbetsrättsligt skadestånd
skall anses utgöra driftkostnad i arbetsgivarens rörelse. Härigenom har alltså
fastslagits att utgivandet av skadeståndet haft direkt samband med rörelsein -

SkU 1986/87:27

täkternas förvärvande och bibehållande. Det är mot den bakgrunden mycket
anmärkningsvärt att regeringen med vpk:s hjälp genomdrivit en lagändring
som innebär ett klart avsteg från grundläggande principer i svensk beskattningsrätt.
Förbudet mot avdrag för arbetsrättsligt skadestånd är enligt
utskottets mening märkligt även i andra hänseenden. Arbetsrättsliga regler
återfinns i dag i en mängd olika lagar, däribland MBL och semesterlagen.
Bestämmelserna är i stor utsträckning både svåröverskådliga och svårtolkade,
och det kan knappast sägas ligga något onormalt eller orimligt i att en
arbetsgivare någon gång omedvetet bryter mot lagar eller kollektivavtal.

Utskottet anser således i likhet med motionärerna att allmänt skadestånd
för åsidosättande av arbetsrättsliga regler bör utgöra avdragsgill omkostnad i
en arbetsgivares rörelse och detta så mycket mer som det vid bedömningen av
ett sådant skadestånds storlek finns möjlighet för domstolen att väga in också
skattemässiga konsekvenser.

Skatteutskottet vill avslutningsvis erinra om att en huvudprincip vid
beskattningen är att belopp som är skattepliktigt för mottagaren också skall
vara avdragsgillt för utgivaren av beloppet. Genom avdragsförbudet har man
brutit denna kongruens i systemet.

Med det anförda tillstyrker utskottet att rätten till avdrag för arbetsrättsligt
skadestånd återinförs. Förslag bör snarast föreläggas riksdagen, vilket bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk335 yrkande
4, 1986/87:Sk354, 1986/87:Sk421, 1986/87:Sk461 yrkande 14 och
1986/87:Sk462 yrkande 6 hos regeringen begär förslag om återinförande
av rätt till avdrag vid beskattningen för arbetsrättsligt skadestånd.

Bolagsskatten (mom. 24)

16. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att utskottet i fråga om bolagsskatten bort anföra följande:

Den formella skattesatsen för aktiebolag är 52 % av den beskattningsbara
vinsten. Numera utgår endast statlig skatt. Till följd av olika avdragsgilla
avsättningar kan den reella bolagsskatten variera och i vissa fall uppgå till
endast hälften av den formella.

Den höga formella bolagsskatten drabbar i första hand företag med sämre
lönsamhet, eftersom de inte har samma möjlighet som de lönsamma att
utnyttja olika avsättningsmöjligheter. En annan nackdel med den höga
formella nivån på bolagsskatten är att vinstgivande företag, i stället för att
dela ut kapitalet, behåller det inom företaget, varigenom kapitalets rörlighet
minskar.

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk413 att det
kan finnas anledning att successivt lägga om bolagsbeskattningen så att
skattesatsen sänks samtidigt som vissa möjligheter till fondavsättningar
begränsas. Härigenom skulle man enligt utskottets mening bredda skatteba -

SkU 1986/87:27

sen och öka kapitalets rörlighet och detta i sin tur skulle befrämja en god
strukturutveckling i näringslivet.

Utskottet anser sig således böra biträda yrkande 20 i motion Sk413.
Utskottets ställningstagande innebär att också motion Sk423 är i huvudsak
tillgodosedd såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk413 yrkande 20 och
med anledning av motion 1986/87:Sk423 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört i fråga om en förändring av
bolagsbeskattningen.

Aktiebolags beskattningsår (mom. 25)

17. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”således motionerna” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de i motionerna framförda synpunkterna. Nuvarande
ordning innebär att skilda inkomstslag i ett och samma företag skall tas till
beskattning vid olika taxeringar. Detta måste naturligtvis leda till konsekvenser
som från administrativa och kontrolltekniska utgångspunkter inte kan
accepteras. Utskottet tillstyrker därför motionerna.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk407 och 1986/
87:Sk714 som sin mening ger regeringen till känna att ett aktiebolags
samtliga inkomstslag bör följa räkenskapsåret och att regeringen bör
förelägga riksdagen förslag till författningsändring av den innebörden.

Partiell befrielse från löneavgift (mom. 26)

18. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om partiell befrielse från löneavgift bort anföra
följande:

För löntagare gäller att de fr.o.m. årets taxering är berättigade till ett
schablonavdrag med högst 3 000 kr. inkl. kostnader för resor till och från
arbetet. En grundprincip i svensk skattelagstiftning är att beskattningen skall
vara rättvis och likformig. Det är mot den bakgrunden anmärkningsvärt att
regeringen inte lagt fram förslag om ett skattefritt bottenbelopp också för
egenföretagare. Som underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter ingår
också avkastning på i företaget investerat kapital. En skattelättnad skulle
kunna uppnås om man befriade inkomster intill visst belopp från den
2-procentiga löneavgiften.

Utskottet tillstyrker således motionerna Sk371 i denna del och Sk437.

SkU 1986/87:27

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk371 yrkande 2
och motion 1986/87:Sk437 hos regeringen begär förslag om befrielse
för egenföretagare från löneavgift i enlighet med vad utskottet anförts.

Särskilda yttranden
Kooperativa företag (mom. 5)

1. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anför:

Det torde inte kunna bestridas att kooperationen haft och har stor betydelse i
olika hänseenden och att det, som motionärerna framhåller, finns all
anledning att inte onödigtvis försvåra tillkomsten av kooperativa företag. Vi
vill erinra om att kooperationsutredningen redan 1981 (SOU 1981:60) lade
fram förslag på skatteområdet i syfte att underlätta uppbyggandet av eget
kapital i ekonomiska föreningar. Dessa förslag skulle enligt vår mening, om
de genomfördes, kunna vara ägnade att tillgodose syftet med yrkandet i
motion Sk427. Vi har för dagen ansett oss inte böra ställa något särskilt
yrkande men vi förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang utreder och
presenterar riksdagen ett förslag i frågan.

Ianspråktagande av investeringsfond i annan förvärvskälla
(mom. 11)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anför:

Fr.o.m. 1986 års taxering får allmän investeringsfond användas inte bara i
inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet utan också i annan fastighet. Vi
anser i likhet med motionären bakom motion Sk368 att man bör utvidga
möjligheterna att ta i anspråk investeringsfondsmedel i inkomstslaget annan
fastighet. Vi anser emellertid inte att man bör begränsa dessa möjligheter till
att avse uteslutande kommunägda bolag. Vi ställer för dagen inte något
särskilt yrkande men förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang lägger
fram förslag om ökade möjligheter att ta i anspråk allmänna investeringsfondsmedel
i enlighet med vad vi anfört.

SkU 1986/87:27

Frågornas tidigare behandling m.m.
Ämne	Betänkandenr
Arbetsrättsligt skadestånd	SkU 1983/84:14y. SkU 1985/86:28
Bolagsskatt	SkU 1984/85:41, SkU 1985/86:28
Egendomslivränta	SkU 1984/85:45
Egenföretagares pensionsförsäkringspremier	SkU 1985/86:28
Forskning och utveckling	SkU 1984/85:2
Företagsskatternas inriktning på sikt	SkU 1985/86:28
Förlustavdrag	SkU 1983/84:15
Hyresersättning till fåmansföretagsledare eller honom närstående	SkU 1985/86:50
Investeringsfond och investeringsreserv	SkU 1984/85:41, SkU 1985/86:28
Kompanjonsförsäkring	SkU 1984/85:2
Kooperativa företag	SkU 1985/86:28
Löneavgift	SkU 1984/85:2, SkU 1985/86:28
Lön till barn	SkU 1985/86:28
Medhjälpande make	SkU 1985/86:28
Medlemsavgift till arbetsgivarorganisation	SkU 1985/86:28
Partrederi	SKU 1985/86:28
Regionala skattelättnader	SkU 1983/84:33, SkU 1986/87:30
Renkonto	SkU 1986/87: ly, NU 1986/87:12

SkU 1986/87:27
Bilaga

Resultatutjämning, Kontoavsättning m. m. SkU 1985/86:28
Räkenskapsår SkU 1985/86:28

SkU 1986/87:27

Innehåll SkU 1986/87:27

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet

Inledning 5

Resultatutjämningsfond 6

Förlustavdragm. m 7

Allmän investeringsfond m.m 8

Försäkringar 9

Sjöfartsfrågor 10

Forskning och utveckling 11

Avskrivning 12

Egendomslivränta 12

Hyressättning 13

Räkenskapsår 13

Företagsbeskattningens inriktning på sikt 13

Hemställan 14

Reservationer

Nyetableringskonto m.m 16

Framtida utgifter 16

Renkonto 17

Förlustavdrag och aktiebolags övertagande av enskild firma 18

Tidpunkt för ianspråktagande av allmän investeringsreserv 19

Tidpunkt för inbetalning på investeringsreserv 19

Partrederiernas ekonomi 20

Delägarskap i två eller flera partrederier 21

Egendomslivränta 22

Medhjälpande make 23

Lön till barn 23

Hyressättning till närstående i familjeföretag 24

Forskning 24

Egenföretagares pensionsförsäkringspremier 25

Arbetsrättsligt skadestånd 25

Bolagsskatten 26

Aktiebolags beskattningsår 27

Partiell befrielse från löneavgift 27

Särskilda yttranden

Kooperativa företag 28

Ianspråktagande av investeringsfond i annan förvärvskälla 28

Bilaga (Frågornas tidigare behandling m. m.) 29

gotab Stockholm 1987 12616