Skatteutskottets betänkande

1986/87:21

om den tillfälliga förmögenhetsskatten för
livförsäkringsbolag, m. m.

SkU

1986/87:21

Sammanfattning

I betänkandet avstyrker utskottet tre motioner om bl.a. upphävande av den i
december förra året antagna tillfälliga förmögenhetsskatten för livförsäkringsbolag
m.m.

M, fp och c har lämnat en gemensam reservation, och vpk en.

Motioner

1986/87:Sk319 av Carl Bildt m. fl. (m, fp, c) vari yrkasatt riksdagen beslutar
upphäva sitt tidigare fattade beslut om ”tillfällig förmögenhetsskatt för
livförsäkringsbolag,m. m.”.

1986/87:Sk320 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om införande av en realränteskatt i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk322 av Margareta Gard och Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att
riksdagen upphäver beslutet om införande av tillfällig förmögenhetsskatt på
privata pensionsförsäkringar.

Utskottet

Riksdagen antog den 16 december 1986 en lag om tillfällig förmögenhetsskatt
på förmögenhet i livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser.
Lagen trädde i kraft den 23 samma månad. Underlaget för skatten,
som skall erläggas under 1987, är de skattskyldiga institutionernas förmögenhet
den 31 december 1986. Skattesatsen utgör 7 %. För förmögenhet
hänförlig till kapitalförsäkringar är den dock begränsad till något mindre än 5
%. Riksdagsbeslutet innebar också att inkomstskatten på den löpande
avkastningen på kapitalförsäkringskapital (den s.k. ränteskatten) skärptes
genom en höjning fr. o. m. 1988 års taxering av skattesatsen för livförsäkringsbolag
och understödsföreningar från 40 % till 50 % och genom att värdet
av kapitalförsäkringar, som inte är rena riskförsäkringar, fr. o. m. samma
taxering skall beskattas vid den årliga förmögenhetstaxeringen.

I en trepartimotion, Sk319, från m, fp och c hemställer motionärerna att
regeringen upphäver riksdagens tidigare beslut. Ett liknande yrkande men
begränsat till den tillfälliga förmögenhetsskatten på privata pensionsförsäk -

1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr21

ringar ställs av Margareta Gard och Mona Saint Cyr (båda m) i motion
Sk322.

Vpk begär i motion Sk320 förslag om införande av en realränteskatt.
Denna bör enligt motionärernas mening baseras på ett i förhållande till den
tillfälliga förmögenhetsskatten breddat skatteunderlag och i princip gälla
hela den finansiella sektorn.

Yrkandena och de i motionerna redovisade skälen härför är i huvudsak
identiska med dem utskottet ingående prövade och bemötte i samband med
riksdagsbehandlingen i december förra året (SkU 1986/87:17). Utskottet
vidhåller till alla delar de skäl av främst fördelningspolitisk och statsfinansiell
art som utskottet därvid åberopade till stöd för bifall till propositionen.
Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk319 i denna del och motion Sk322.

Utskottet saknar likaså anledning att frånträda sin tidigare intagna ståndpunkt
i fråga om ränteskatten liksom till införandet av förmögenhetsbeskattning
av kapitalförsäkringar och om en realränteskatt. Utskottet avstyrker
följaktligen också övriga nu aktuella motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

1. beträffande tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag
m.fl.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk319 i denna del och motion
1986/87:Sk322,

2. beträffande ränteskatten

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk319 i denna del,

3. beträffande förmögenhetsskatt på kapitalförsäkring
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk319 i denna del,

4. beträffande realränteskatt

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk320.

Stockholm den 17 februari 1987
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m). Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c). Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle
(fp), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c) och
Paul Lestander (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1986/87:21

Reservationer

SkU 1986/87:21

Tillfällig förmögenhetsskatt m.m. (mom. 1-3)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson

dels anfört följande:

I en reservation till skatteutskottets betänkande 1986/87:17 (s. 28 ff)
lämnade vi en utförlig motivering till varför vi ansåg att den tillfälliga
förmögenhetsskatten på livförsäkringsbolags m.fl.:s förmögenhet inte bort
antas av riksdagen. Vi kritiserade därvid den enligt vår uppfattning
synnerligen bristfälliga beredningen och presentationen av denna skatt som
drabbar ca 4 miljoner frivilliga eller avtalade pensionsförsäkringar. I
sammanhanget pekade vi på att lagrådet — den enda instans som beretts
tillfälle att yttra sig i ärendet — avstyrkt förslaget med hänvisning till att det
stod i mindre god överensstämmelse med grunderna för retroaktivitetsförbudet,
att det passade mindre väl in i vårt konstitutionella system, att det skulle
skapa ett prejudikat på ett känsligt område där grundlagsregleringen är
ofullständig och oklar och att förslaget om det genomdrevs skulle kunna ge
grund för olika engångsskatter på egendom som tas ut av snävt begränsade
kretsar skattskyldiga och med högre skattesatser än den nu aktuella.

Enligt vår uppfattning borde redan lagrådets ställningstagande ha föranlett
riksdagen att på konstitutionella och formella grunder avvisa förslaget. Att så
inte skett inger betänkligheter. Inte heller de enligt vår mening tungt vägande
sakskäl mot en pensionsskatt som framfördes vid utskottsbehandlingen av
den tillfälliga förmögenhetsskatten och som utförligt redovisats i vår
reservation till utskottsbetänkandet beaktades av utskottsmajoriteten.

Vi vidhåller vår tidigare uttalade uppfattning - som för övrigt delades av
en överväldigande majoritet av de olika representanter för berörda parter
som vid summariska utfrågningar fick komma till tals under utskottsbehandlingen
- att pensionsskatten har följande effekter.

1. Den skapar en ökad osäkerhet för sparande i allmänhet. Det är särskilt
allvarligt eftersom sparandet totalt sett skulle behöva öka.

2. Den påverkar både det individuella och det avtalsbestämda pensionssparande!.

3. Den slår hårdare mot den som haft dålig avkastning och sparat länge än
mot den som haft god avkastning på sitt pensionssparande och sparat kort
tid.

4. Den drabbar det avtalsbestämda pensionssparande! enbart för de
privatanställda men inte för de offentliganställda.

5. Den drabbar bara de försäkringstagare som anförtrott åt SPP eller
annan försäkringsinstitution att förvalta deras pensionsmedel och inte de
pensionstagare vars pensionsmedel förvaltas av det egna företaget. Detta
missgynnar småföretagare.

När pensionsskatten behandlades i riksdagen den 12 december 1986
återförvisades förslaget till skatteutskottet med krav från de borgerliga
ledamöterna om, att för det fall pensionsskatten antogs, inkomsterna skulle

sättas in på ett särskilt konto i riksbanken till efter nästa val. Motivet härför
var att väljarna skulle ges reell möjlighet att påverka dispositionen av de
influtna medlen. Det skulle då ha blivit möjligt att efter en borgerlig valseger
återbetala pengarna från pensionsskatten. Även detta krav från riksdagens
borgerliga ledamöter avfärdades.

Pensionsskatten skall börja betalas in den 1 juni 1987. Således har ännu
inga medel influtit. Därmed möter det inga svårigheter att nu upphäva
beslutet.

Med det anförda och med hänvisning i övrigt till vad vi tidigare åberopat i
detta ärende tillstyrker vi motionerna Sk319 och Sk322 och avstyrker vi
motion Sk320.

dels att utskottet andra mom. 1—3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk319 och 1986/
87:Sk322 antar följande

Förslag till

Lag om slopande av lagstiftningen om en tillfällig förmögenhetsskatt för
livförsäkringsbolag, m. m.

Härigenom föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla, nämligen

1. lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,
understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. lagen (1986:1226) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lagen (1986:1227) om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

4. lagen (1986:1228) om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

5. lagen (1986:1229) om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.,

6. lagen (1986:1230) om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för
skatte- och avgiftsprocessen och

7. lagen (1986:1231) om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1987.

Realränteskatt (mom. 4)

2. Paul Lestander (vpk) har

dels anfört följande:

Enligt min mening talar övervägande skäl för att man inför en skatt på
försäkringssparande. Som framhölls från vårt håll i samband med riksdagsbehandlingen
i höstas av den tillfälliga förmögenhetsskatten kan emellertid en
sådan skatt inte på något sätt ersätta en realränteskatt. En realränteskatt bör
i stället införas att gälla för tiden efter den tillfälliga förmögenhetsskatten.

Vpk kan alltså inte dela uppfattningen att man inte bör lägga fram förslag
om en realränteskatt. Även om inkomsterna varierar i samma mån som

SkU 1986/87:21

skatteunderlaget/realräntenivån varierar så kan de årliga inkomsterna från
en realränteskatt användas för att minska statens upplåning i samma grad.
De räntevinster som då erhålls bör användas för en rättvis fördelningspolitik.
Som vpk framhållit kan matpriserna undan för undan sänkas genom att
mervärdeskatten på livsmedel sänks i samma mån som uteblivna ränteutgifter
ger finansiellt utrymme. Utan realränteskatt blir det inga sådana
inkomster alls.

Jag förordar därför att ett förslag om realränteskatt läggs fram under 1987.
En sådan skatt kan efter viss kompletterande utredning baseras på ett i
förhållande till realränteskatteutredningen breddat skatteunderlag. Den bör
också innehålla en lägsta nivå där beskattning kan ske, så att ett långsiktigt
sparande kan ske utifrån fast reglerade förhållanden.

Med hänvisning till den pågående debatten om den tillfälliga förmögenhetsskatten
vill jag i detta sammanhang framhålla att skatter av engångsnatur
bör utnyttjas som ekonomiskt-politiskt medel då påtagliga orättvisor råder
vid fördelningen av inkomster och förmögenheter. Även från konstitutionella
utgångspunkter torde detta vara fullt möjligt.

dels ansett att utskottet andra mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk320 hos regeringen
begär förslag under år 1987 om införande av en realränteskatt i
enlighet med vad som anförs i motionen.

SkU 1986/87:21