Skatteutskottets betänkande

1986/87:16

om en höjning av fastighetsskatten m. m. (prop.
1986/87:48, delvis, och 1986/87:45, delvis)

SkU

1986/87:16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas propositionerna 1986/87:48 såvitt avser en höjning
av fastighetsskatten och 1986/87:45 såvitt avser ett förtydligande i lagtexten
om skatten. Utskottet tillstyrker propositionerna och föreslår ett tillkännagivande
med anledning av proposition 1986/87:48. De motioner som väckts
med anledning av den propositionen avstyrks.

Reservationer har avgivits av samtliga borgerliga partier angående skattehöjningen.
Vidare har m och vpk avgivit var sin reservation angående
fastighetsskatt på industrienheter. För m:s del är den reservationen begränsad
till motiveringen.

Propositionerna

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i propositionerna 1986/87:48 och
1986/87:45 att riksdagen antar ett vid resp. proposition fogat förslag till lag
om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

I proposition 1986/87:48 föreslås att skattesatsen för fastighetsskatt
fr.o.m. år 1987 höjs till 2,5 % i fråga om konventionellt beskattade
hyreshusenheter samt hyreshus på lantbruksenheter. I proposition 1986/
87:45 föreslås att lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall förtydligas
med avseende på beräkningen av fastighetsskatt för fastighet som ägs av bl. a.
stat eller kommun.

Lagförslagen har sedan de sammanförts följande lydelse.

1 Riksdagen 1986187. ösaml. Nr 16

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §'

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 2 procent av taxeringsvärdet a) 2,5 procent av taxeringsvärdet
om intäkt av fastigheten beräknas om intäkt av fastigheten beräknas

enligt 24§ 1 mom. kommunalskat- enligt 24§ I mom. kommunalskatte telagen

(1928:370) och fastigheten lagen (1928:370) och fastigheten ut utgör

hyreshusenhet, gör hyreshusenhet,

b) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten
beräknas enligt 24§ 1 mom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör
småhusenhet,

c) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten
beräknas enligt 24§ 2 mom. kommunalskattelagen,

d) 1,4 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas

enligt 2§ 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och fastigheten

utgör hyreshusenhet,

e) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten
beräknas enligt 2§ 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt och fastigheten
utgör småhusenhet,

0 2 procent av bostadsbyggnads- f) 2,5 procent av bostadsbygg värde

och tomtmarksvärde avseen- nadsvärde och tomtmarksvärde av de

hyreshus på lantbruksenhet, seende hyreshus på lantbruksen het,

g) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde
avseende småhus på lantbruksenhet,

h) 2 procent av taxeringsvärdet h) 2,5 procent av taxeringsvärdet

om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 § om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 §

andra stycket fastighetstaxeringsla- andra stycket fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall ha beskatt- gen (1979:1152) skall ha beskattningsnaturen
jordbruksfastighet, ningsnaturen jordbruksfastighet,

i) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4
kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturen
jordbruksfastighet,

j) 2 procent av taxeringsvärdet j) 2,5 procent av taxeringsvärdet

om intäkt av fastigheten utgör in- om intäkt av fastigheten utgör intäkt
av rörelse enligt kommunal- täkt av rörelse enligt kommunalskattelagen
och fastigheten utgör skattelagen och fastigheten utgör

hyreshusenhet, hyreshusenhet,

k) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten
utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör
småhusenhet.

Till den del taxeringsvärdet av en fastighet, som ägs av sådan inländsk

SkU 1986/87:16

1 Senaste lydelse 1984:1078.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:16

eller utländsk livförsäkringsanstalt som avses i 2§ 6 mom. lagen om statlig
inkomstskatt, belöper på verksamhet avseende sådana pensionsförsäkringar
eller avgångsbidragsförsäkringar som nämns i 2 § 6 mom. tredje
stycket samma lag, skall dock procenttalet, i stället för vad som därom
föreskrivs i första stycket j eller k, utgöra 1,4.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av
fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa
delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

Är den skattskyldige frikallad
från skattskyldighet för inkomst av
fastigheten, beräknas fastighetsskatten
som om sådan befrielse inte
hade förelegat.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

2. De nya bestämmelserna i 3 § första stycket tillämpas första gången vid
1988 års taxering. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om
fastighetsskatt för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

Motionerna

1986/87:Skl23 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att industrifastigheter
fr. o. m. år 1987 skall omfattas av lagen om statlig fastighetsskatt.

1986/87:Skl24 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget
i proposition 1986/87:48 till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt.

1986/87:Bolll av Erling Bager m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas
15. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag i proposition
1986/87:48 till lag om ändring i lagen (1985:1052) om statlig fastighetsskatt.

1986/87:Boll2 av Karin Söder m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
13. att riksdagen beslutar avslå förslaget om höjning av skattesatsen för
konventionellt beskattade hyreshusenheter och hyreshus på lantbruksenheter
fr. o. m. 1987.

1986/87:Boll7 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om höjd fastighetsskatt.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har yttrat sig över proposition 1986/87:48 jämte motioner.
Yttrandet (BoU 1986/87:1 y) har fogats som bilaga till betänkandet.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit från Svenska
kommunförbundet, Fastighetsägareförbundet, Entreprenörföreningen samt
Jönköpings, Skaraborgs och Kalmar läns fastighetsägarförening.

Utskottet

SkU 1986/87:16

Höjning av skattesatsen (prop. 1986/87:48)

I propositionen föreslås en höjning av fastighetsskatten från 2 till 2,5 %
fr. o. m. år 1987 i fråga om konventionellt beskattade hyreshusenheter samt
hyreshus på lantbruksenhet. Bakgrunden är att kapitalutgifterna för i första
hand de allmännyttiga bostadsföretagen ökat under året genom en extra
upptrappning av de garanterade räntorna. Eftersom de allmännyttiga
bostadsföretagens hyror styr hyressättningen på hela hyresmarknaden
skulle, enligt propositionen, flertalet privata ägare av hyreshus för egen del
kunna tillgodogöra sig motsvarande hyreshöjningar om man inte justerar
fastighetsskatten för dem.

De tre borgerliga partierna har i motion Skl24av Carl Bildt m. fl. (m), Bolli
av Erling Bager m. fl. (fp) resp. Boll2 av Karin Söder m. fl. (c) yrkat avslag
på propositionen och Alf Svensson (c) har yrkat detsamma i motion Boll7.
Motionärerna anser att förslaget strider mot principen om likformighet i
beskattningen och innebär en diskriminering av privat fastighetsägande. Det
är, framhåller de, endast de privata ägarna av hyreshus som drabbas oavsett
om de har statliga lån eller inte medan däremot fastighetsskatten inte höjs alls
för fastigheter som ägs av de allmännyttiga företagen även om relativt många
saknar statliga lån. Motionärerna kritiserar också den enligt deras mening
bristfälliga beredningen av och torftiga motiveringen till förslaget. Bl. a.
anser de att yttrande hade bort inhämtas av lagrådet.

Bostadsutskottet har yttrat sig till skatteutskottet över propositionen och
motionerna (yttrandet är fogat som bilaga till detta betänkande). Enligt
bostadsutskottets uppfattning innebär principerna för fastighetsskatten att
hyreshöjningar till följd av s. k. extra upptrappningar inom räntebidragssystemet
bör beaktas vid den närmare utformningen av fastighetsskatten. Mot
den bakgrunden tillstyrker bostadsutskottet propositionen men föreslår
samtidigt att riksdagen skall begära ett förslag av regeringen om kompensatoriska
åtgärder inom räntebidragssystemet för de fastigheter som kommer
att träffas av höjd fastighetsskatt och som i år blivit föremål för en extra
upptrappning av de garanterade räntorna.

Skatteutskottet delar bostadsutskottets uppfattning att det av bostadspolitiska
skäl är motiverat att höja fastighetsskatten på det sätt som föreslagits i
propositionen och att man bör kompensera de fastighetsägare som berörts av
ränteupptrappningen. Skatteutskottet vill också framhålla att saken från
lagteknisk synpunkt är av enkel beskaffenhet — det rör sig i formell mening
endast om en justering av skattesatsen i en av riksdagen redan beslutad lag -och att lagrådets hörande därför skulle sakna betydelse. Inte heller i övrigt
finner utskottet skäl att rikta några anmärkningar mot ärendets beredning,
och utskottet tillstyrker följaktligen propositionen. Samtidigt föreslår utskottet
att riksdagen gör ett tillkännagivande med den innebörd bostadsutskottet
förordat. Utskottet avstyrker således motionerna.

I motion Skl23 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att fastighetsskatten skall
omfatta även industrifastigheter. En sådan utvidgning skulle enligt motionä -

rerna möjliggöra en välmotiverad omfördelning av kapital från industrin till
hyresgäster och andra bostadskonsumenter.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av motsvarande fråga framhållit
att frågan om att inlemma industrifastigheter i fastighetsskatten bör övervägas
i ett större sammanhang där industrins totala beskattningsförhållanden
behandlas. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och är alltså inte
berett att nu ställa sig bakom en sådan utvidgning av skatten som motionärerna
föreslår. Utskottet avstyrker således även motion Skl23.

Förtydligande av reglerna (prop. 1986/87:45)

I propositionen föreslås att författningstexten skall förtydligas med ett tillägg
angående beräkningen av fastighetsskatten när den skattskyldige är befriad
från skattskyldighet för inkomst av fastigheten, t. ex. stat och kommun.
Innebörden är att skatten i sådana fall skall beräknas som om en sådan
befrielse inte förelåg.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag,
som får anses utgöra ett förtydligande av vad som redan gäller. Utskottet
tillstyrker följaktligen propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en höjning av fastighetsskatten

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:48 i denna del och med
avslag på motionerna 1986/87:Skl24, 1986/87:Bolll yrkande 15,
1986/87:Boll2 yrkande 13och 1986/87:Boll7 yrkande 1 beslutar höja
fastighetsskatten i enlighet med förslaget i propositionen,

2. beträffande kompensatoriska åtgärder

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört angående kompensation till vissa fastighetsägare,

3. beträffande industrifastigheter

att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk 123,

4. beträffande fastighetsskatten när fastighetsägaren är inkomstskattebefriad
för fastigheten

att riksdagen bifaller proposition 1986/87:45 i denna del,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar det på s. 2
och 3 i detta betänkande återgivna förslaget till lag om ändring i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Stockholm den 4 december 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

SkU 1986/87:16

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c)*,
Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Gunnar
Nilsson (s) och Leif Olsson (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

En höjning av fastighetsskatten (mom. 1 och 5 i motsvarande
del)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson
(fp) har

dels anfört följande:

Redan när riksdagen under hösten 1984 behandlade det dåvarande
förslaget till en statlig fastighetsskatt motsatte sig de borgerliga parterna ett
införande av skatten. Vår kritik gick bl. a. ut på att skatten inte var fördelad
efter bärkraft, att den missgynnade det enskilt ägda fastighetsbeståndet och
att den var otillräckligt förberedd. Även själva det grundläggande motivet
för att införa skatten, nämligen att dra in till samhället det utrymme till
hyreshöjningar som kunde finnas i fråga om hus som inte berörts av en
tidigare upptrappning av den garanterade räntan, underkändes av de
borgerliga partierna, eftersom även dessa hus fått vidkännas ökningar av
kapitalkostnaderna. Det förtjänar också framhållas att lagrådet riktat
liknande kritik mot det förslag till fastighetsskatt som låg till grund för
propositionen och som blott i mindre mån retuscherats i propositionens
slutliga utformning.

Redan nu föreligger en olikhet i skatteuttaget — 2 % av taxeringsvärdet för
konventionellt beskattade hus gentemot 1,4 % för schablonbeskattade —
som i hög grad missgynnar privata fastighetsägare och som går stick i stäv mot
bostadsministerns tidigare deklarerade uppfattning om hur en neutral skatt
borde vara konstruerad (prop. 1982/83:50 bilaga 5 s. 33). I korthet gick
statsrådets resonemang ut på att en neutral skatt måste vara lika stor för alla
och avdragsgill för dem som hade att ta upp ett mot skatten svarande belopp
som skattepliktig intäkt eller möjligen lägre för den sistnämnda kategorin
och icke avdragsgill för någon. Den nu föreslagna höjningen av skatten
accentuerar än mer dess orättvisa utformning och dess mot det enskilda
fastighetsbeståndet riktade udd. Till följd av bruksvärdesystemets utformning
kommer de privata fastighetsägarna inte ens att kunna ta ut tillräcklig
hyra för att erhålla kostnadstäckning för skatten. I sista hand går detta ut över
hyresgästerna i form av sämre underhåll av bostäderna.

Med den nu föreslagna höjningen frångår regeringen sina egna principer
för samspelet mellan räntesubventionering och fastighetsskatt som innebär
att nettobelastningen för hus med och hus utan statliga lån skall vara lika. De
borgerliga ledamöterna i bostadsutskottet har i en avvikande mening till
bostadutskottets yttrande utvecklat detta argument mot höjningen. Vi
hänvisar till vad dessa ledamöter anfört.

SkU 1986/87:16

Vi vill också peka på att skattehöjningen utgör en helt opåkallad
merbelastning för ägare till affärs- och kontorslokaler, som över huvud taget
inte omfattas av det statliga bostadslånesystemet. Den snedvridning av
konkurrensen som följer av att industrienheter - t. ex. bensinstationer med
lokaler för livsmedelsförsäljning — är helt befriade från skatten blir ännu mer
markerad.

Av det sagda framgår att vi anser skattehöjningen orättvis, olikformig och
diskriminerande mot privat fastighetsägande. Att kompensera de privata
ägare av bostadsfastigheter som har statliga lån räcker inte för att dessa
negativa effekter skall undanröjas, eftersom ägare till lokaler ändå drabbas
och de av allmännyttans hus som inte har statliga lån under alla omständigheter
gynnas otillbörligt.

Vi anser vidare - mot bakgrund av det anförda - att ett lagförslag av den
här beskaffenheten hade bort granskas av lagrådet. Vi delar således inte
departementschefens uppfattning att förslaget är av så enkel beskaffenhet att
lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Inom utskottet har vi med stöd av 4
kap. 10 § riksdagsordningen, som ger en minoritet inom utskottet rätt att
höra bl.a. lagrådet, begärt sådan remiss i så god tid att såväl lagrådets
granskning som normal riksdagsbehandling av ärendet skulle kunna hinnas
med utan att äventyra det föreslagna ikraftträdandet, om riksdagen trots allt
skulle välja att bifalla propositionen. Att under dessa omständigheter avvisa
vår framställning med motiveringen att en sådan granskning skulle innebära
en försening som skulle medföra avsevärt men, anser vi vara ett rent
missbruk av riksdagsordningens bestämmelser på denna punkt.

Mot bakgrund av vad ovan anförts tillstyrker vi motionerna Skl24, Bo lil,
Boll2 och Boll7 i denna del samt avstyrker propositionen i motsvarande
del.

dels ansett att utskottet under mom. 1 och 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl24, 1986/
87:Bolll yrkande 15, 1986/87:Boll2 yrkande 13 och 1986/87:Boll7
yrkande 1 avslår proposition 1986/87:48 såvitt avser förslaget till lag
om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Industrifastigheter (mom. 3)

2. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m) och Karl Björzén (m) anser

att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har
tidigare” och slutar med ”motion Skl23” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det inte finns något som helst skäl att utvidga
fastighetsskattens tillämpningsområde. Det finns således ingen anledning att
ens i ett vidare sammanhang överväga om industrins fastigheter skall träffas
av fastighetsskatt. Utskottet avstyrker följaktligen motion Skl23.

3. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
har tidigare” och slutar med ”motion Skl23” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner flera skäl tala för den utvidgning av skatten som föreslås i

SkU 1986/87:16

motion Sk 123. Som skatten nu är konstruerad berörs t. ex. en bensinstationsanläggning
med affärslokaler för livsmedel m. m. inte av skatten, medan
däremot andra fastigheter med affärslokaler, kontor, bostäder etc. gör det.
En mera generellt verkande skatt skulle innnebära en större rättvisa mellan
olika ägarkategorier, och den torde dessutom bli lättare att administrera och
kontrollera. Vidare skulle — och det är enligt utskottet viktigt — en
utvidgning av skatten till industrifastigheter möjliggöra en välmotiverad
omfördelning från industrikapital till hyresgäster och andra bostadskonsumenter.
Intäkterna - uppskattningsvis ca 1 miljard kronor - kan användas
till att stödja främst de allmännyttiga bostadsföretagen i syfte att undvika
hyreshöjningar, till att förbättra bostadsbidragen samt till att sänka fastighetsskatten
för egnahemsfastigheter.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Skl23.

dels att utskottet under mom. 3 och 5 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl23 antar det på s. 2
och 3 i detta betänkande återgivna förslaget till lag om ändring i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt med de ändringarna
dels att ingressen erhåller följande lydelse:

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

dels att i 1 och 4 §§ ordet ”industrienhet” infogas mellan orden
”hyresenhet” och ”eller”,

dels att omedelbart efter 3 § första stycket k) tillfogas följande:

1) 2,5 procent av taxeringsvärdet om fastigheten utgör industrienhet.

SkU 1986/87:16

Bostadsutskottets yttrande
1986/87:1 y

om höjd fastighetsskatt (prop. 1986/87:48, delvis)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 20 november 1986 beslutat bereda bostadsutskottet
tillfälle att yttra sig över i proposition 1986/87:48 framlagt förslag om höjning
av den statliga fastighetsskatten jämte med anledning av propositionen
väckta motioner.

Propositionen

Riksdagen föreslås anta ett i propositionen intaget förslag till lag om ändring i
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Förslaget innebär att skattesatsen för fastighetsskatt höjs med 0,5 procentenheter
till 2,5 % i fråga om konventionellt beskattade hyreshusenheter
samt hyreshus på lantbruksenhet fr. o. m. år 1987.

Motionerna

I detta yttrande behandlar utskottet de med anledning av propositionen
väckta motionerna 1986/87:

Bolli av Erling Bager m.fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs
15. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

Boll2 av Karin Söder m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
13. att riksdagen beslutar avslå förslagen om höjning av skattesatsen för
konventionellt beskattade hyreshusenheter och hyreshus på lantbruksenheter
fr. o. m. 1987,

Boll7 av Alf Svensson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget om höjd fastighetsskatt,

Skl23 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar att
industrifastigheter fr.o.m. år 1987 skall omfattas av lagen om statlig
fastighetsskatt,

Skl24 av Carl Bildt m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår förslaget
till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

SkU 1986/87:16

Bilaga

Utskottet

Den 1 januari 1985 infördes en statlig fastighetsskatt. Skatteunderlaget är för
småhusenheter en tredjedel av taxeringsvärdet och i fråga om småhus på
lantbruksenhet en tredjedel av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet samt
för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen är 1,4 % för
schablonbeskattade fastigheter och 2 % för övriga fastigheter. I de senare
fallen är skatten avdragsgill. För småhusenheter och bostäder på lantbruksenhet
har lägre skattesatser tillämpats för åren 1985 och 1986.

I yttrandet BoU 1984/85:2 y till skatteutskottet redovisade bostadsutskottet
tämligen ingående sin syn bl. a. på behovet av omfördelning av
bostadssubventioner mellan olika upplåtelseformer och mellan fastigheter av
olika ålder. Bl. a. anförde bostadsutskottet att den sociala bostadspolitiken
alltjämt borde vara utgångspunkten för samhällets insatser för de boende och
att det fanns anledning att vidta ytterligare åtgärder för att hävda denna
politik. Ett av medlen att uppnå den önskvärda omfördelningen av subventionerna
kunde vara, ansåg bostadsutskottet, att införa en statlig fastighetsskatt.

Bostadsutskottet behandlar nedan regeringens nu framlagda förslag
närmast i vad det berör bostadsdepartementets verksamhetsområde.

I propositionen erinras om de principer som utgjort grunden för bestämmande
av uttaget av fastighetsskatten. När skatten infördes var ett av
motiven att utjämna kostnadsskillnaderna mellan hus med olika finansieringsförutsättningar.
Genom s. k. extra upptrappning av de garanterade
räntorna inom räntebidragssystemet ökar kapitalutgifterna för fastigheter
som ingår i systemet. Sådana fastigheter finns i första hand inom de
allmännyttiga bostadsföretagen. Eftersom dessa företags hyror styr hyressättningen
kan ägare av hus som inte omfattas av räntebidragssystemet
tillgodogöra sig hyreshöjningar som inte motsvaras av de ökade kapitalkostnader
en extra upptrappning av de garanterade räntorna medför.

I början av 1980-talet har beslut om extra upptrappningar av räntebidragen
fattats (se CU 1980/81:7, CU 1980/81:30 och CU 1981/82:26) avseende åren
1981-1985 för vissa hus med statliga bostadslån. Även år 1986 har extra
upptrappning av de garanterade räntorna beslutats (BoU 1985/86:13).

Med tillämpning av i huvudsak de principer som utskottet ovan redovisat
föreslås i den nu behandlade propositionen en höjning av fastighetsskatten
med 0,5 procentenheter i fråga om konventionellt beskattade hyreshusenheter
samt hyreshus på lantbruksenhet fr. o. m. år 1987.

I motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Sk 124 (m) yrkas avslag
på förslaget om höjning av fastighetsskatten. Motionärernas kritik av
regeringens förslag, såsom utskottet uppfattat den, är att fastighetsskatten
höjs inte beroende på förekomsten av räntebidragen utan efter ägandeform.
Höjningen träffar vissa fastigheter, nämligen de som ägs av privata hyresvärdar
medan de allmännyttiga bostadsföretagen inte får någon höjning av
skatten.

Den utgångspunkt som utskottet tidigare uttalat sig för och för vilken
redogörelse lämnats ovan innebär att det finns goda motiv för uppfattningen
att hyreshöjningar till följd av s. k. extra upptrappningar inom räntebidrags -

SkU 1986/87:16

Bilaga

systemet bör beaktas vid den närmare utformningen av fastighetsskatten.

Utskottet vill erinra om den ordning som kom att tillämpas i samband med
att fastighetsskatten infördes. Då beslöt riksdagen (prop. 1984/85:85, BoU
1984/85:8) om ändringar i räntebidragssystemet i syfte att kompensera de
fastighetsägare som omfattas av systemet för de kostnadsökningar som
skatten beräknades medföra. I den nu behandlade propositionen föreslås
inga ändringar i räntebidragssystemet.

De fastighetsägare som träffas av en höjd fastighetsskatt och som innehar
vissa typer av lån som omfattas av räntebidragssystemet bör enligt utskottets
mening kompenseras för den höjda fastighetsskatten i huvudsak i enlighet
med de regler som förordades i den ovan nämnda propositionen. Ett
accepterande av denna uppfattning innebär att en ordning som utskottet
ställde sig bakom när fastighetsskatten infördes således kommer att tilllämpas.

Bostadsutskottet förordar sålunda att skatteutskottet föreslår riksdagen
att som sin mening ge regeringen till känna att riksdagen bör föreläggas ett
förslag om kompensatoriska åtgärder inom räntebidragssystemet för de
fastigheter som vid bifall till proposition 1986/87:48 kommer att träffas av
höjd fastighetsskatt och vilka år 1986 fått en extra upptrappning av de
garanterade räntorna.

Ett förverkligande av det förslag bostadsutskottet nu för fram innebär att
den kritik av propositionen beträffande fastighetsskatten som aktualiserats i
motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Skl24 (m) i allt väsentligt
kommer att undanröjas. Skatteutskottet bör enligt bostadsutskottets mening
avstyrka bifall till motionerna.

Utskottet övergår nu till att behandla motion Skl23 (vpk). I denna motion
föreslås riksdagen besluta att industrifastigheter fr. o. m. 1987 skall omfattas
av lagen om statlig fastighetsskatt.

Även om detta yrkande primärt inte kan anses falla inom bostadsutskottets
verksamhetsområde vill utskottet erinra om sitt ställningstagande år 1984 i
yttrandet BoU 1984/85:2 y till ett liknande motionsyrkande (vpk). Utskottet
anförde då att det inte fanns anledning att överväga frågan om att även
industrifastigheter skulle träffas av fastighetsskatt. Utskottet vidhåller sitt
ställningstagande. Motion Skl23 (vpk) bör sålunda avstyrkas av skatteutskottet.

Stockholm den 27 november 1986
På bostadsutskottets vägnar
Kjell A. Mattsson

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s),
Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s), Berit Bölander
(s) och Britta Sundin (s).

SkU 1986/87:16

Bilaga

Avvikande meningar

1. En höjning av fastighetsskatten

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Birgitta
Hambraeus (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar
”Den 1 januari” och på s. 11 slutar ”till motionerna” bort lyda:

Den 1 januari 1985 infördes en statlig fastighetsskatt. Skatteunderlaget är
för småhusenheter en tredjedel av taxeringsvärdet och i fråga om småhus på
lantbruksenhet en tredjedel av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet samt
för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen är 1,4 % för
schablonbeskattade fastigheter och 2 % för övriga fastigheter. I de senare
fallen är skatten avdragsgill.

I propositionen föreslås att skattesatsen höjs med 0,5 procentenheter till
2,5 % för konventionellt beskattade hyreshusenheter samt hyreshus på
lantbruksenhet fr. o.m. år 1987.

I motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Skl24 (m) föreslås
riksdagen avslå förslaget om höjning av fastighetsskatten.

Bostadsutskottet som främst behandlar regeringsförslaget och motionerna
från bostadspolitisk utgångspunkt vill anföra följande.

Ursprungligen motiverades behovet av en statlig fastighetsskatt med
olikheter i finansieringsförutsättningarna beroende på förekomsten av
bostadslån i kombination med räntebidrag för en viss fastighet. När
hyreshusavgiften, som kan anses vara fastighetsskattens föregångare infördes,
anförde föredragande statsrådet bl. a. följande. Inom räntebidragssystemet
höjs den garanterade räntan genom årliga s. k. normala upptrappningar.
Beslut har fattats om s. k. extra upptrappningar under åren 1981-1985 för
vissa fastigheter. De extra upptrappningarna medför ökade icke förutsedda
kapitalkostnader. De flesta av de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter
har statliga lån. På grund av att hyrorna bestäms enligt bruksvärdessystemet
och då dessa företags hyror är normerande för hyressättningen finns
möjligheter för fastighetsägare utan statliga lån att höja hyran utan att deras
kostnader ökat. I detta yttrande skall utskottet i och för sig inte diskutera
bärigheten i detta argument. Utskottet, som i denna fråga hänvisar till en
reservation (m, fp, c) till yttrandet BoU 1984/85:2 y, vill framföra följande
om det nu framlagda regeringsförslaget.

Även om det förhållit sig så som hävdas att ökade kapitalkostnader inom
räntebidragssystemet via bruksvärdeprövningen höjer hyrorna i vissa fastigheter
utan bostadslån finns inte tillräckliga vare sig principiella eller
sakliga motiv för det nu framlagda förslaget från regeringen, bl. a. av
följande skäl. Inom gruppen fastigheter ägda av privata fastighetsägare finns
fastigheter både med och utan räntebidrag. Samma är förhållandet inom
gruppen allmännyttiga bostadsföretag. Om det över huvud taget finns någon
rättvisa i ett system med fastighetsskatt och om den princip som i korthet
beskrivits ovan skall ha någon som helst relevans skulle alltså skatten träffa
fastigheter utan räntebidrag och inte som enligt regeringens förslag utgå efter
ägandekategori. Inom gruppen privata fastighetsägare finns sålunda fas -

SkU 1986/87:16

Bilaga

tigheter som kommer att få både extra upptrappning och - om regeringens
förslag antas av riksdagen - höjd fastighetsskatt, medan inom gruppen
allmännyttiga företag finns fastigheter som varken får extra upptrappning
eller höjd fastighetsskatt. En sådan ordning kan inte accepteras av riksdagen.
Skatten är orättvis, den är inte likformig och den är en klar diskriminering av
privat fastighetsägande. Konkurrensen mellan olika ägandekategorier
snedvrids ytterligare. Till belysande av omfattningen av vad nu anförts kan
erinras om att för ca 40 % av lägenheterna i de privatägda fastigheterna utgår
räntebidrag. För allmännyttan är motsvarande siffra ca 65 %.

Förslaget om höjd fastighetsskatt föreslås dessutom drabba även affärsoch
kontorslokaler. Fastigheter med lokaler omfattas över huvud taget inte
av det statliga bostadslånesystemet.

Av vad utskottet nu redovisat framgår att det finns goda skäl för riksdagen
att avslå regeringens förslag om en höjning av fastighetsskatten. Bostadsutskottet
förordar därför att skatteutskottet föreslår riksdagen att bifalla
motionerna Bolli (fp), Boll2 (c), Boll7 (c) och Skl24 (m) om avslag på
proposition 48 såvitt den behandlas i detta yttrande.

2. Fastighetsskatt för industrifastigheter

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Rune Evensson,
Nils Nordh, Berit Bölander och Britta Sundin (alla s) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Även om” och slutar ”av skatteutskottet”
bort lyda:

Utskottet vill erinra om vad i proposition 1984/85:18 (s. 26) anfördes om
att frågan om skatten också skulle omfatta industrifastigheter borde utredas i
ett vidare sammanhang. I en reservation (s) till bostadsutskottets yttrande
BoU 1984/85:2 y gavs uttryck för samma inställning. Utskottet vidhåller sin
uppfattning. Skatteutskottet bör föreslå riksdagen att avslå motion Skl23
(vpk).

3. Fastighetsskatt för industrifastigheter

Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar ”Även om” och slutar ”av skatteutskottet” bort lyda:

I en reservation (vpk) till bostadsutskottets yttrande BoU 1984/85:2 y
anfördes att det fanns goda skäl föreslå att också industrins fastigheter skulle
träffas av fastighetsskatten. Att skatten skulle omfatta även dessa fastigheter
är ett uttryck för uppfattningen att också företagen bör medverka till att
tillföra bostadsmarknaden resurser så att normalinkomsttagare får råd att
efterfråga en tillräckligt stor och modernt utrustad bostad. De ökade
intäkterna som blir följden av att också industrins fastigheter skattebeläggs
kan enligt vissa beräkningar uppskattas till ca 1 miljard kronor per år. Dessa
intäkter bör användas till riktat stöd och åtgärder till främst de allmännyttiga
bostadsföretagen i syfte att undvika hyreshöjningar och till förbättring av
bostadsbidragen.

Skatteutskottet bör sålunda föreslå riksdagen att bifalla motion Skl23
(vpk).

SkU 1986/87:16

Bilaga