Skatteutskottets betänkande
1986/87:12

om värderingen av aktier vid kapitalbeskattningen,
m. m. (prop. 1986/87:54)

SkU

1986/87:12

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de förslag som lagts fram i propositionl986/87:54 om
ändrade värderingsregler vid arvs- och gåvobeskattningen och förmögenhetsbeskattningen
och om nya skatteskalor m. m. för arvs- och gåvobeskattningen.
De motioner som föreligger i ärendet avstyrker utskottet.

12 reservationer har fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:54 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

2. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

I propositionen föreslås att börsnoterade aktier skall värderas till 75 % av
det noterade värdet. För OTC-aktier och andra inofficiellt noterade aktier
föreslås en värdering till 30% av det noterade värdet. Enligt förslaget skall
de nya reglerna gälla vid såväl arvs- och gåvobeskattningen som vid
förmögenhetsbeskattningen. Det föreslås dessutom att alla aktieslag i ett
bolag i vilket något aktieslag är börsnoterat eller föremål för annan regelbunden
notering skall tas upp till samma värde som de noterade aktierna.

Vidare föreslås i propositionen en sänkning av de högsta skattesatserna
vid arvs- och gåvobeskattningen. Skatteuttaget begränsas enligt förslaget
till 60% i klass I (make, barn) och 65% i klass II (syskon m. fl.). De
skattefria grundavdragen för efterlevande make och barn vid arvsbeskattningen
föreslås fördubblade till 100000 kr. resp. 50000 kr. För mottagare i
klass II och III höjs grundavdraget från 5000 till 15 000 kr.

De nya bestämmelserna på arvs- och gåvoskatteområdet föreslås gälla
om skattskyldigheten inträder efter utgången av år 1986. I fråga om förmögenhetsbeskattningen
skall de nya reglerna tillämpas fr. o.m. 1988 års
taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 12

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 23 och 28 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §2

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas, i den mån ej annat följer av
20 § tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen
och den tid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en av
boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B. Aktier som noteras på inländsk
eller utländsk börs, andelar i
aktiefonder samt andra värdepapper
än aktier som omsätts marknadsmässigt
och är av det slag som
anges i 35 §3 mom. första stycket
kommunalskattelagen (1928:370)
tas upp till 75 procent av det noterade
värdet.

Aktier som, utan att vara börsnoterade,
år föremål för marknadsmässig
omsättning med regelbundna
noteringar om avslut tas
upp till 30 procent av det noterade
värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag
av vilka ett eller flera är börsnoterade
eller föremål för sådan notering
som avses i andra stycket,
skall de aktier i bolaget som inte är
noterade tas upp till samma värde
som de noterade aktierna. Är flera
aktieslag noterade, skall de icke
noterade aktierna tas upp till samma
värde som de noterade aktier
som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de
föregående styckena bedöms att
det noterade värdet inte motsvarar
vad som skulle kunna påräknas vid
en försäljning under normala förhållanden,
får i stället priset vid en
sådan försäljning läggas till grund
för värderingen.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.

2 Senaste lydelse 1982: 8.

B. Värdepapper, som noteras på
inländsk eller utländsk börs eller är
föremål för liknande notering, uppskattas
till det noterade värdet eller,
om detta icke motsvarar vad
som skulle kunna påräknas vid försäljning
under normala förhållanden,
till det pris som skulle ha kunnat
påräknas vid en sådan försäljning.
Sådana värdepapper, som eljest
omsättas på kapitalmarknaden
eller vars värde icke skall beräknas
med ledning av bestämmelserna i F
nedan, uppskattas enligt sist angivna
grund.

SkU 1986/87:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:12

Aktier som inte omfattas av bestämmelserna
i första - tredje
styckena samt andelar i ekonomiska
föreningar och handelsbolag tas
upp till det pris som kan påräknas
vid en försäljning under normala
förhållanden, varvid dock följande
skall iakttas. 1 den mån uppskattningen
grundas på värdet av tillgångar
som ingår i förvärvskälla
inom inkomstslagen jordbruksfastighet
och rörelse, beräknas tillgångarnas
värde med tillämpning
av reglerna i F tredje stycket; vid
gåva dock under den ytterligare
förutsättningen att de i 43 § andra
stycket angivna kraven iakttagits. I
den mån uppskattningen grundas
på värdet av tillgångar som avses i
första - tredje styckena, skall värdet
av dessa tillgångar anses motsvara
vad som skulle tas upp vid en
tillämpning av bestämmelserna i
första—fjärde styckena.

Värdepapper som inte omfattas
av bestämmelserna i första — tredje
och femte styckena tas upp till
det pris som kan påräknas vid en
försäljning under normala förhållanden.

C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å tid,
som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas
för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp, som utgör
dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen I.

Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta.
Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att gäldenären
är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande
enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.

Medel, för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt bestämmelserna
om skogskonto, upphovsmannakonto, uppfinnarkonto eller
investeringskonto för skog, tas upp till halva värdet. Har medel satts av till
fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag eller annan författning och
har avdrag vid inkomstberäkningen medgetts för avsättningen, får halva
det avsatta beloppet tas upp som skuld.

D. För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån uppskattas
till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som utgår
under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är
rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas
kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid
denna lag fogade tabellerna II och III. Om livränta på grund av försäkring
skall utgå så länge någon är i livet, dock längst under viss tid, eller skall

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:12

boija utgå framdeles, beräknas värdet efter försäkringstekniska grunder
med iakttagande av föreskrifterna i denna paragraf. Där rättighet, som
belastar viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga
värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats,
dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess
årliga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta
uppskattas efter vad som prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons
livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av
tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock
högst till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten
upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde
efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad
till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar,
utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens
inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke
beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F. Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde
som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde
som föreningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22 § och
med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder
enligt senaste bokslut.

Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha
betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts av
boets avveckling.

Vid värderingen av förvärvskälla som enligt kommunalskattelagen
(1928: 370) ingår i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse tillämpas
bestämmelserna i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen,
punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

28 §3

Till klass I hänföras efterlevande make, barn, avkomling till barn,
make till barn och efterlevande make till avlidet barn. Detta gäller även om
barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt efter
arvlåtaren.

Som skattefritt avdrages från lott Som skattefritt avdrages från lott
som tillkommer den avlidnes efter- som tillkommer den avlidnes efterlevande
make 50000 kronor, från levande make 100000 kronor, från

vad som tillkommer annan i klass I vad som tillkommer annan i klass I

25 000 kronor och från lott, som be- 50000 kronor och från lott, som beskattas
enligt klass II eller klass III, skattas enligt klass II eller klass lil,

5000 kronor. Har barn eller av- 15000 kronor. Har barn eller avkomling
till avlidet barn vid skatt- komling till avlidet barn vid skattskyldighetens
inträde ej fyllt 18 år, skyldighetens inträde ej fyllt 18 år,

3 Senaste lydelse 1982: 1191.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:12

avdrages ytterligare 5 000 kronor avdrages ytterligare 5000 kronor

för vaije helt år eller del därav, som för varje helt år eller del därav, som

då återstod till dess sagda ålder då återstod till dess sagda ålder

uppnås. uppnås.

Med make jämställes den som vid tiden för dödsfallet sammanlevde med
den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller
gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i förhållande till den
avlidnes barn, beträffande den som sammanlevt med barnet. Styvbarnsoch
fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn
avses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem
och därvid erhållit vård och fostran som eget barn.

Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som
erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles vid skilda
tillfällen.

Till klass II hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan
som avses i klass I eller III.

Till klass III hänföras

landstingskommun, kommun eller annan menighet ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala,
politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella
eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;

registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksamhet
tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer
ovan angivet ändamål;

folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande sammanslutning.
som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän
samlingslokal,

där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes
jämlikt 3 §.

För skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten efter den klass,
gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för
mottagaren av det legat varom fråga är, som medför lägst skatt. Från
skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjorts, utgör skattepliktig
lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om
öretal uppkommer vid beräkning av skatt, skall skatten jämnas nedåt till
närmast hela krontal.

Skatten beräknas enligt följande skalor.

Nuvarande lydelse

SkU 1986/87:12

Skattepliktig lott, kr.
- 50 000

50 000- 100 000
100 000- 150 000
150 000- 200 000

200 000- 300 000
300 000- 450 000
450 000- 600 000
600 000- 800 000

800 000-1 200 000

1 200 000-2 500 000

2 500 000-6 000 000
6 000 000-

Skattepliktig lott, kr.
- 20 000
20 000- 40 000

40 000- 60 000

60 000- 90 000

90 000- 120 000
120 000- 150 000
150 000- 200 000
200 000- 250 000
250 000- 600 000
600 000-1 200 000
1 200 000-

Skattepliktig lott, kr.

- 20 000

20 000- 40 000

40 000- 60 000

60 000- 90 000

Skattepliktig lott, kr.
- 100 000
100 000- 200 000
200 000- 400 000
400 000- 800 000
800 000-8 000 000
8 000 000-

Klass I

Arvsskatt, kr.

6 % inom skiktet

3 000+12%"

9 000+18%"

18 000+24%"

30 000+30%"

60 000+36%"

114 000+42%"
177000+48%"

273 000+54%"

489 000+60%"

1 269 000+65%"

3 544 000+ 70%"

Klass II

Arvsskatt, kr.

10% inom skiktet

2 000+20%"

6 000+ 28%"
11600+36%"

22 400+44%"

35 600+50%"

50 600+55%"

78 100+60% "

108 100+65%"

335 600+ 70%"

755 600+75%"

Klass III

Arvsskatt, kr.

8% inom skiktet
1 600+16%"

4 800+24%"

9 600+30%"

Föreslagen lydelse
Klass I

Arvsskatt, kr.

10% inom skiktet
10 000+20%"

30 000+30%"

90 000+40%"

250 000+50%"

3 850 000+60%"

Skattepliktig lott, kr.
- 25 000

25 000- 50 000

50 000- 100 000
100 000- 200 000
200 000-2 000 000
2 000000

Klass II

Arvsskatt, kr.

15 % inom skiktet

3 750+25% "

10 000+35% "
27500+45% "

72 500+55% "

I 062 500+65% "

Skattepliktig lott, kr.

-30 000
30 000-60 000
60 000-

Klass III

Arvsskatt, kr.

10% inom skiktet

3 000+20%''

9 000+30%"

Denna lag träder i kraft den I januari 1987 och tillämpas i de fall då
skattskyldighet inträder efter utgången av år 1986.

SkU 1986/87:12

2 Förslag till

SkU 1986/87:12

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 dels

att 4 § skall ha följande lydelse,

dels att det i anvisningarna till 3 och 4 §§ skall införas en ny punkt, 5, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Fastighet tas upp till taxeringsvärdet året före taxeringsåret. Var sådant
värde inte åsatt då räknas inte något värde för fastigheten. Har en fastighets
taxeringsvärde sänkts vid särskild fastighetstaxering på grund av
skogsavverkning eller täktverksamhet eller till följd av brand, vattenflöde
eller jämförlig händelse skall fastigheten tas upp till det taxeringsvärde,
som åsätts för taxeringsåret. Finns sådana tillbehör till fastigheten, som
avses i 2 kap. 3 § jordabalken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna
i tredje stycket om värdesättning av lös egendom tillämpas vid värderingen.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till det värde, som rättigheten
med hänsyn till villkor och återstående tid för upplåtelsen kan anses ha
betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med
binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med
vedertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, som egendomen är
nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta, skall, om den inte är tillgång i rörelse, tas
upp till sitt kapitalbelopp med tillägg för förfallen ränta.

Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas för
tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess värde enligt
vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran tas upp till det belopp, varmed
den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte upp.

Värdepapper, som noteras på in- Värdepapper uppskattas med
ländsk eller utländsk börs, uppskat- tillämpning av bestämmelserna i
tas till det noterade värdet, eller, punkt 5 av anvisningarna till 3 och
om detta inte motsvarar vad som 4§§.
skulle kunna påräknas vid försäljning
under normala förhållanden,
till det pris som skulle ha kunnat
påräknas vid en sådan försäljning.

Även värdepapper i övrigt uppskattas
enligt den nyss angivna grunden,
varvid dock följande skall iakttas.
I den mån uppskattningen
grundas på värdet av tillgångar,
som ingår i förvärvskälla inom in -

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859.

2 Senaste lydelse 1982: 338.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

komstslagen jordbruksfastighet
och rörelse, beräknas tillgångarnas
värde med tillämpning av reglerna i
punkt 2 av anvisningarna till 3 och
4§§.

Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och
inte utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har
uppgått till under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller förmån, som utgår på livstid eller
viss tid, uppskattas efter det belopp som rättigheten har motsvarat under
beskattningsåret och enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III.

Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå är
av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om
den skulle ha utgått för den berättigades livstid, dock högst till 10 gånger
det värde, som rättigheten senast har motsvarat för helt år.

Är rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att
rättigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens kapitalvärde
efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot oförändrad
till den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation
endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde
motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på
andelen om föreningen hade trätt i likvidation.

Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som
motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets
behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det taxeringsvärde
som gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid beskattningsårets
utgång och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och
skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före
den 1 juli under beskattningsåret.

Övrig lös egendom tas upp till det värde, som den kan anses ha betingat
vid försäljning under normala förhållanden.

Beträffande tillgångar ijordbruk med binäringar, skogsbruk och rörelse
gäller vidare särskilda bestämmelser i punkt 2 av anvisningarna till 3 och
4 §§.

(Se vidare anvisningarna)

Anvisningar

till 3 och 4 §§

5. Aktier som noteras på inländsk
eller utländsk börs, andelar i aktiefonder
samt andra värdepapper än
aktier som omsätts marknadsmässigt
och är av det slag som anges i
35 §3 mom. första stycket kommunalskattelagen
(1928:370) tas upp
till 75 procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att varp börsnoterade,
är föremål för marknadsmässig
omsättning med regel -

SkU 1986/87:12 .

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:12

bundna noteringar om avslut tas
upp till 30 procent av det noterade
värdet.

Aktier som inte omfattas av bestämmelserna
i första—tredje
styckena samt andelar i ekonomiska
föreningar och handelsbolag tas
upp till det pris som kan påräknas
vid en försäljning under normala
förhållanden, varvid dock följande
skall iakttas. I den mån uppskattningen
grundas på värdet av tillgångar
som ingår i förvärvskälla
inom inkomstslagen jordbruksfastighet
och rörelse, beräknas tillgångarnas
värde med tillämpning
av reglerna i punkt 2 ovan. I den
mån uppskattningen grundas på
värdet av tillgångar som avses i
första-tredje styckena skall värdet
av dessa tillgångar anses motsvara
vad som skulle tas upp vid en
tillämpning av bestämmelserna i
första—fjärde styckena.

Värdepapper som inte omfattas
av bestämmelserna i första-tredje
och femte styckena tas upp till det
pris som kan påräknas vid en försäljning
under normala förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången
vid 1988 års taxering.

Motionerna

SkU 1986/87:12

Motioner med anledning av propositionen

1986/87:Skl28 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå propositionens förslag till ändring av
värderingen av aktier som inregistrerats på börsen vid såväl arvs- och
gåvobeskattningen som förmögenhetsbeskattningen,

2. att riksdagen beslutar att avslå propositionens förslag till ändring av
värderingen av OTC-aktier m. m. vid arvs- och gåvobeskattningen,

3. att riksdagen beslutar att det noterade värdet tas upp till fullo vid
förmögenhetsbeskattningen av OTC-aktier m. m.,

4. att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrives att 28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

28 §

Till klass 1

följande skalor.

Skattepliktig lott, kr.

- 100 000
100 000- 200 000
200 000- 400 000
400 000- 800 000
800 000-8 000 000
8 000 000-

Skattepliktig lott, kr.

- 25 000

25 000- 50 000

50 0Ö0- 100 000
100 000- 200 000
200 000-2 000 000
2 000 000-

Skattepliktig lott, kr.

- 30 000

30 000- 60 000

60 000-

Klass I

Arvsskatt, kr.

10%
10 000 + 20%
30 000 + 35 %
100 000 + 50%
300 000 + 65%
4 980 000 + 80%

Klass II

Arvsskatt, kr.

15%
3 750 + 25 %
10 000 + 40%
30 000 + 55%
85 000 + 70%
1 345 000 + 85%

Klass III

Arvsskatt, kr.

10%
3 000 + 20%
9 000 + 30%

inom skiktet

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

1986/87:Skl29 av Kjell Johansson m. fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att värdet för
aktier inregistrerade på börsen skall tas upp till 65 % av det noterade värdet
vid arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopad förmögenhetsskatt
på arbetande kapital enligt vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen föreslår att grundavdraget vid gåvobeskattningen höjs från
2000 kr. till 10000 kr.,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att taxeringsvärdet vid arvs-,
gåvo- och förmögenhetsbeskattningen på OTC-aktier och andra inofficiellt
noterade aktier skall fastställas till 30 % av marknadsvärdet.

1986/87:Skl30 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anta de i motionen angivna skalorna för arvs- och
gåvobeskattning,

2. att riksdagen beslutar att börnoterade aktier vid förmögenhets-, arvsoch
gåvobeskattningen skall tas upp till 65 % av sitt marknadsvärde,

3. att riksdagen avslår förslaget i propositionen om att OTC-aktier skall tas
upp till 30 % av marknadsvärdet vid förmögenhetsbeskattningen,

4. att riksdagen beslutar att OTC-aktier vid arvs- och gåvobeskattningen
skall tas upp till 30 % av substansvärdet,

5. att riksdagen avslår förslaget i propositionen om ändrade regler vid
värdering av icke inregistrerade börsaktier,

6. att riksdagen beslutar att reglerna om förmögenhetsskatt för börsnoterade
aktier skall träda i kraft vid taxeringen 1987.

1986/87:Skl31 av Stig Josefson m. fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det skattefria beloppet vid gåva höjs från 2 000
kr. till 5000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att skattesatserna i de lägsta intervallen i arvs- och
gåvolagstiftningens klass 1 sänks enligt vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om borttagande
av förmögenhetsskatten på arbetande kapital i enlighet med vad som anförs i
motionen,

4. att riksdagen beslutar att icke börsnoterade OTC-aktier vid arvs- och
gåvobeskattningen skall tas upp till 30 % av substansvärdet.

Motioner från den allmänna motionstiden 1985/86

1985/86:Sk249 av Hans Nyhage (m), vari yrkas att riksdagen beslutar att en
enskild person ej skall debiteras ränta på grund av fördröjd handläggning av
arvs- och gåvoskatteärende.

1985/86:Sk348 av Börje Stensson (fp) och Lars Sundin (fp), vari yrkas att
riksdagen beslutar höja det gåvoskattefria beloppet till 10000 kr.

Utskottet
Förmögenhet i företag

Den nu aktuella propositionen föranleds närmast av de invändningar som
riktats mot de alltför kännbara effekter som arvsbeskattningens nuvarande

SkU 1986/87:12

nivå kan medföra, särskilt i fråga om större förmögenheter i form av
börsnoterade aktier, och den kritik som i övrigt riktats mot värderingsreglerna
för aktier av olika slag. Propositionen innebär bl. a. att de högsta
skattesatserna vid arvs- och gåvobeskattningen sänks och att den latenta
skatteskuld som belastar börsnoterade aktier beaktas genom en schablonmässig
nedsättning av det värde som skall läggas till grund för beskattningen.
Samtidigt tar departementschefen upp olika värderingsfrågor beträffande
OTC-aktier och vissa ej noterade aktier i börsbolag och OTC-bolag.

Beträffande kapital i familjeföretag gäller sedan länge särskilda lättnader
vid förmögenhets- och arvs- och gåvobeskattningen. Dessa regler innebär i
princip att värdet på kapitalet får tas upp till 30% av substansvärdet, ett
värde som regelmässigt är avsevärt lägre än marknadsvärdet. Reglerna gäller
i princip även för familjeföretag som drivs i aktiebolagsform men omfattade
fram till år 1982 inte marknadsmässigt omsatta aktier. Detta år utvidgades
tillämpningsområdet även till förmögenhetsbeskattningen av aktier som
omsätts vid sidan av börsen, t. ex. på OTC-marknaden. Innebörden av
reglerna är att OTC-aktier och liknande skall tas upp till marknadsvärdet vid
arvs- och gåvobeskattningen, dvs. enligt motsvarande principer som för
närvarande gäller för börsaktier vid båda dessa skattereformer. I övrigt
värderas olika slags aktier till 30 % av substansvärdet. Denna 30-procentsregel
torde gälla även i fråga om sådana aktier i börsbolag och OTC-bolag som
inte är föremål för notering, t. ex. ej omsatta A-aktier.

Aktier i familjeföretag som är förvaltningsföretag värderas inte enligt
dessa regler utan tas upp till substansvärdet.

I motionerna Skl29 av Kjell Johansson m. fl. (fp) och Sk 131 av Stig Josefson
m.fl. (c) yrkas förslag från regeringen om att slopa förmögenhetsbeskattningen
på arbetande kapital i familjeföretag.

Arvs- och gåvoskattekommitténs utredningsuppdrag omfattar inte frågan
om beskattningen av företagsförmögenhet i allmänhet. Den frågan skall
behandlas av 1980 års företagsskattekommitté. Utskottet finner nu liksom
tidigare vid sin prövning av motsvarande yrkanden att kommitténs slutbetänkande
bör avvaktas innan ställning tas till beskattningens utformning i detta
avseende. I sammanhanget vill utskottet dock framhålla att ändringar i den
riktning som motionärerna nu förespråkar inte bör komma i fråga utan att
samtidigt överväga andra åtgärder för att motverka att denna grupp
skattskyldiga får favörer vid beskattningen jämfört med andra grupper. Med
det anförda avstyrker utskottet de nu angivna motionsyrkandena.

Börsnoterade aktier

De ändrade värderingsregler som föreslås i propositionen innebär för
börsnoterade aktier att de i enlighet med ett förslag från arvs- och
gåvoskattekommittén skall tas upp vid arvs- och gåvobeskattningen till 75 %
av marknadsvärdet. Motsvarande regel föreslås också för förmögenhetsbeskattningen.

I motion SK128 yrkar Tommy Franzén m. fl. (vpk) avslag på propositionen
i denna del. De anför att ”de få uppmärksammade fallen” som åberopas som
stöd för propositionen knappast kan läggas till grund för en generell lindring

SkU 1986/87:12

och att förslagen i propositionen dessutom i praktiken innebär att spekulation
i aktieinnehav än mer gynnas i förhållande till arbete och arbetets värde.
Kjell Johansson m. fl. (fp) i motion Skl29 och Knut Wachtmeister m. fl. (m) i
motion Skl30 yrkar däremot att värdet sätts ned till 65 % av marknadsvärdet.
I de sistnämnda motionerna anförs bl. a. att den latenta skatteskulden ofta är
förhållandevis hög och att risken för kursfall motiverar en försiktig värdering.
Enligt dessa motioner återspeglar 65 % av marknadsvärdet bättre den
faktiska förmögenhetssituationen än den i propositionen föreslagna procentsatsen.

Utskottet delar uppfattningen att den latenta reavinstskatteskulden bör
beaktas vid aktievärderingen. Värdet blir annars i allmänhet för högt. En
schablonmetod för att åstadkomma detta kan givetvis inte medföra full
rättvisa i det enskilda fallet. Den värdenivå som kommmittén — med
utgångspunkt i vissa beräkningar av reavinstskattens storlek — stannat för
avser att ge ett resultat som generellt sett kan anses rimligt. Med en värdering
till 75 % av börskursen torde i allmänhet en kollision mellan reavinstskatt och
kapitalskatt kunna undvikas, medan en större reducering i många fall skulle
kunna leda till omotiverade lättnader i beskattningen.

Att bestämma den generella värdenivån med beaktande också av kursfallsrisken
skulle - som framhålls i propositionen - i många fall komma att gå
långt utöver vad som är motiverat. Den faktiska utvecklingen på börsen har
under senare år generellt sett inneburit en betydande värdestegring.
Utskottet finner i likhet med departementschefen att problemet med högt
skatteuttag till följd av fallande kurser i stället bör lösas med hjälp av
särskilda regler som tar sikte just på detta problem, en fråga som kommer att
tas upp i samband med behandlingen av arvs- och gåvoskattekommitténs
kommande slutbetänkande.

Utskottet finner att departementschefens förslag är väl avvägt. Med det
anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i denna
del.

Enligt utskottets uppfattning bör de nya reglerna gälla fr. o. m. beskattningsåret
1987 på sätt som föreslås i propositionen. Utskottet avstyrker det i
motion Skl30 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) framställda yrkandet om en
tidigareläggning av ikraftträdandet.

Övriga aktier

Enligt propositionen bör samma värderingsprinciper för ett och samma
aktieslag tillämpas såväl vid arvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen.
För OTC-aktier och liknande innebär förslaget att de
skall tas upp till 30 % av marknadsvärdet. Vidare föreslås att ej noterade
aktier i OTC-bolag och börsbolag skall värderas enligt samma grunder som
de noterade aktierna i bolaget. Värderingsfrågorna för aktier i bolag som ej
är börsnoterade eller föremål för likande notering tas inte upp i detta
sammanhang.

I motion Sk 128 av Tommy Franzén m. fl. (vpk) yrkas att OTC-aktier m. m.
skall tas upp till marknadsvärdet och i motionerna Skl29 av Kjell Johansson
m. fl. (fp), Skl30av Knut Wachtmeister m. fl. (m) och Skl31 av Stig Josefson

SkU 1986/87:12

m. fl. (c) att värdet skall tas upp till 30 % av substansvärdet.

Som anförs i propositionen är det önskvärt att en och samma värderingsmetod
kan tillämpas för en aktie vid kapitalbeskattningen i sin helhet. Det är
också väsentligt att olika aktier som omsätts på marknaden värderas på ett
likartat sätt. Häremot kan ställas önskemålet att förmögenhetsskattesituationen
för ägarna av ett familjeföretag inte ändras genom att aktierna blir
föremål för marknadsmässig omsättning. OTC-aktiernas marknadsvärde
ligger dock i de allra flesta fall markant över det värde som för närvarande
tillämpas vid förmögenhetsbeskattningen, och reglerna innebär att även
kapitalplacerare i allmänhet kommer i åtnjutande av den förmånliga
värderingen. Nuvarande regler väcker enligt utskottets uppfattning därför
berättigad kritik och kan i längden inte behållas i sin nuvarande utformning.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det inte är någon
framkomlig väg att söka lösa de nuvarande problemen genom ett system med
olika värdering för företagaren och aktieplaceraren. I stället bör alla aktier i
OTC-bolag och andra marknadsbolag värderas med utgångspunkt i aktiernas
marknadsvärde. Samtidigt bör man söka undvika en alltför dramatisk
höjning av förmögenhetsvärdena, eftersom de berörda företagarna kan ställa
berättigade krav på att villkoren för deras verksamhet inte ändras alltför
drastiskt. En viss försiktighet är motiverad också med tanke på att de kurser
som noteras för OTC-aktierna i allmänhet är osäkrare än börskurserna, bl. a.
till följd av den mera begränsade omsättningen av OTC-aktier.

En värdering till 30 % av det noterade värdet, som föreslås i propositionen,
leder visserligen till en betydande höjning av förmögenhetsvärdet för
huvuddelen av de berörda aktierna, men samtidigt sänks värdet kraftigt vid
arvs- och gåvobeskattningen. Tillsammans med de lättnader i arvs- och
gåvoskattens höjd som utskottet återkommer till nedan innebär detta bl. a.
att den starka kritik som riktats mot de nuvarande reglernas effekter vid
generationsskiften i OTC-företagen åtminstone delvis kan tillgodoses. De
förändringar av inkomstskatteskalan och den s. k. begränsningsregeln som
riksdagen beslutade om i våras bidrar också till att effekterna av den höjda
värderingen begränsas.

Med det anförda tillstyrker utskottet att noterade OTC-aktier och
liknande skall tas upp till 30 % av marknadsvärdet i enlighet med förslaget i
propositionen och avstyrker motionerna i denna del.

När det gäller ej noterade aktier i börsbolag eller OTC-bolag (t. ex. ej
omsatta A-aktier) föreslår regeringen att en och samma värderingsnorm skall
gälla som för de noterade aktierna i bolaget.

Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkar i motion Skl30 att värderingen av ej
noterade aktier i börsbolag skall följa de normer som motionärerna föreslagit
beträffande OTC-aktier, dvs. 30 % av substansvärdet. Yrkandet syftar till att
undvika en enligt motionärernas mening alltför kraftig höjning av skatteuttaget
för de nu aktuella aktierna. Ett likartat yrkande framställs också i motion
Skl31 av Stig Josefson m. fl. (c).

Gällande praxis i fråga om ej noterade aktier i börsbolag, OTC-bolag och
liknande grundar sig på bestämmelsernas ordalydelse men strider mot
lagstiftningens intentioner. Enligt utskottets mening talar starka sakliga skäl

SkU 1986/87:12

för den i propositionen föreslagna ändringen. Det förhållandet att vissa
skattskyldiga under en tid kommit att åtnjuta ej avsedda lättnader i
beskattningen utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt stöd för att
helt eller delvis bevara dessa förmåner. Beträffande OTC-bolagen vill
utskottet erinra om att den nya värdenivån avvägts med hänsyn till att den
bör tillämpas också för ej noterade aktier. Utskottet tillstyrker således
propositionen och avstyrker motionerna även i nu angivna delar.

Grundavdrag och skatteskalor

Beträffande skatteskalor m.m. föreslås i propositionen att grundavdragen
vid arvsbeskattningen för efterlevande make och barn fördubblas till 100000
resp. 50000 kr. Avdraget för mottagare i klass II och III höjs från 5000 till
15 000 kr. Antalet skikt i skatteskalorna reduceras kraftigt, och det högsta
skatteuttaget sänks i klass I från 70 till 60 % och i klass II från 75 till 65 %.

I motion Skl28 yrkar Tommy Franzén m. fl. (vpk) att skatteskalorna
skärps med 5—10 procentenheter för arvslotter över 200000 kr. medan Knut
Wachtmeister m. fl. (m) i motion Skl30 yrkar ytterligare lättnader för
arvslotter upp till 10 milj. kr. Stig Josefson m. fl. (c) yrkar i motion Skl31 att
skatten i förhållande till regeringens förslag sänks med 4 procentenheter för
arvslotter i klass I under 50 000 kr. och att grundavdraget vid gåvobeskattningen
höjs från 2000 till 5000 kr. Förslagen i den sistnämnda motionen
syftar till att undvika den skärpning av beskattningen av mindre gåvor som
propositionen innebär. En höjning av grundavdraget för gåvor — till 10000
kr. — yrkas också i motion Skl29 av Kjell Johansson m. fl. (fp) och i den vid
förra riksmötet väckta motionen 1985/86:Sk348 av Börje Stensson (fp) och
Lars Sundin (fp).

Den nuvarande höga nivån för arvsskatten har, som anförs i propositionen,
medfört svårbemästrade problem av olika slag och har i vissa fall
medfört resultat som inte är rimliga. De många omständigheter som
departementschefen och flertalet motionärer åberopar till stöd för en
sänkning av skatteuttaget måste emellertid vägas mot de fördelningspolitiska
skäl som ligger till grund för arvsbeskattningen. Också de statsfinansiella
effekterna bör beaktas. I sammanhanget vill utskottet också framhålla att
skatteskalorna inte kan ses isolerade för sig utan måste bedömas med hänsyn
till de skilda värderingsregler som tillämpas för tillgångar av olika slag. De
ändringar i sistnämnda hänseende som utskottet nyss tagit ställning till
innebär betydande förbättringar i underlaget för beskattningen. Sett mot
denna bakgrund finner utskottet att de i propositionen föreslagna lättnaderna
i skatteuttaget i form av väsentliga höjningar av grundavdragen och
sänkningar av skattesatserna innebär en skälig avvägning. Med det anförda
tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna även i dessa
delar.

På gåvoskattesidan gäller samma skatteskalor som för arvsskatten. Att
skatteskalan läggs om på sätt som regeringen föreslår medför, som konstateras
i propositionen och i motion Skl31, en smärre skattehöjning i de lägsta
skikten. Denna effekt är emellertid enligt utskottets uppfattning så obetydlig
att det saknas skäl att nu höja grundavdraget vid gåvobeskattningen.

SkU 1986/87:12

Grundavdraget vid gåvobeskattningen är en fråga som ingår i arvs- och
gåvoskattekommitténs utredningsuppdrag, och frågan bör, som anförs i
propositionen, anstå i avvaktan på kommitténs slutbetänkande. Utskottet
avstyrker således motionerna även i denna del.

Räntereglerna

I detta sammanhang behandlar utskottet även den vid förra riksmötet väckta
motionen 1985/86:Sk249 av Hans Nyhage (m). Motionären konstaterar att
ränta på arvs- och gåvoskatt i vissa fall utgår när skatten fastställs senare än
normalt. Enligt motionärens uppfattning bör ränta ej utgå om förseningen
beror på fördröjd handläggning hos beskattningsmyndigheten.

Enligt de principer som tillämpas generellt vid beskattningen skall ränta
utgå på den kredit som den skattskyldige erhåller genom att betalningen
senareläggs. Att dröjsmålet i vissa fall inte beror på den skattskyldige har
beaktats genom att räntesatsen fastställts till ett något lägre belopp än som är
motiverat med hänsyn till det allmänna ränteläget. Härtill kommer att
regeringen i fråga om arvs- och gåvoskatten har dispensmöjligheter som kan
användas för att eliminera stötande effekter. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slopande av förmögenhetsbeskattningen på arbetande
kapital i familjeföretag

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Skl29 yrkande 2 och 1986/
87:Skl31 yrkande 3,

2. beträffande värderingsreglerna för börsnoterade aktier

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl28 yrkande 1,
1986/87:Skl29 yrkande 1 och 1986/87:Skl30 yrkande 2 bifaller proposition
1986/87:54 i denna del,

3. beträffande ikraftträdandet för börsnoterade aktier

att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Sk 130 yrkande 6 bifaller
propositionen i denna del,

4. beträffande OTC-aktier

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl28 yrkandena 2
och 3, 1986/87:Skl29 yrkande 4 och 1986/87:Skl30 yrkandena 3 och 4
bifaller propositionen i denna del,

5. beträffande ej noterade aktier i börs bolag och OTC-bolag

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl30 yrkande 5 och
1986/87:131 yrkande 4 bifaller propositionen i denna del,

6. beträffande grundavdragen vid arvsbeskattningen
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

7. beträffande skatteskalorna för arvs- och gåvoskatten

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl28 yrkande 4,
1986/87:Skl30 yrkande 1 och 1986/87:Sk 131 yrkande 2 bifaller propositionen
i denna del,

SkU 1986/87:12

8. beträffande grundavdraget vid gävobeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk348, 1986/87:Skl29 yrkande
3 och 1986/87: Sk 131 yrkande 1,

9. beträffande räntereglerna

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk249,

10. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar de vid
propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

2. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Stockholm den 2 december 1986
Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c)„ Torsten Karlsson (s), Anita
Johansson (s), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson
(c), Tommy Franzén (vpk), Kjell Nordström (s), Gunnar Nilsson (s),
Leif Olsson (fp) och Margit Gennser (m).

Reservationer

Slopande av förmögenhetsbeskattningen på arbetande kapital
i familjeföretag (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Karl
Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Margit
Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Arvs- och
gåvoskattekommitténs” och slutar med ”angivna motionsyrkandena.” bort
ha följande lydelse:

Det är positivt att regeringen nu föreslår vissa lättnader i den alltför hårda
kaptitalbeskattning som vi har i vårt land. Förslaget innebär bl. a. en allmän
sänkning av skatteuttaget för arvsbeskattningen och nya värderingsregler
som medför förbättringar i vissa hänseenden, framför allt för aktieinnehav i
de större företagen. Propositionen innebär emellertid också avsevärda
skärpningar bl. a. för kapital i många mindre företag. Utskottet återkommer
senare till den närmare detaljutformningen i dessa hänseenden. Därtill
kommer att regeringen helt förbigår att problemen med kapitalbeskattningen
för familjeföretagarna till stor del beror på de påfrestningar som
förmögenhetsbeskattningen medför i deras situation. Till följd av kombinationen
hög förmögenhetsskatt, hög marginalskatt och arbetsgivaravgifter
tvingas ofta den mindre företagaren att ta ut betydande belopp ur rörelsen för
att kunna betala sin förmögenhetsskatt. Enligt motionärerna i de nyssnämn -

SkU 1986/87:12

da motionerna framstår det som direkt felaktigt att på detta sätt beskatta
tillgångar i produktiv verksamhet medan improduktiva tillgångar i form av
konst och diamanter m. m. helt undgår en beskattning av detta slag.
Utskottet instämmer i denna uppfattning.

Företagsskattekommittén har i sitt betänkande Ds B 1981:13 undersökt
olika beskattningsmodeller i syfte att bryta kapitalbeskattningens negativa
effekter på näringslivet och har kommit fram till att den bästa lösningen är att
i princip helt undanta arbetande kapital i mindre och medelstora företag från
förmögenhetsbeskattning. En nödvändig förutsättning för att lönsamheten i
mindre företag skall kunna bevaras och för att företagen skall kunna göra sig
gällande i en allt mer hårdnande konkurrens, internationellt och inom
landet, är att de har tillgång till riskvilligt kapital, och det tillgodoser man bäst
genom åtgärder i denna riktning. Kapitalskatterna utgör en allvarlig
belastning för företagen, och ett borttagande av förmögenhetsskatten på
arbetande kaptial framstår som mer angeläget än någonsin. Det skattebortfall
som en sådan åtgärd kan väntas medföra torde vara mycket försumbart.

Utskottet tillstyrker med det anförda att förmögenhetsskatten på arbetande
kapital i mindre och medelstora företag slopas. Förslag av den innebörden
bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Sk 129 yrkande 2
och 1986/87:Skl31 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om
slopande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital i mindre och
medelstora företag.

Värderingsreglerna för börsnoterade aktier (mom. 2 och 10 i
motsvarande del)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Karl Björzén (m), Leif
Olsson (fp) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”denna del,” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att den latenta reavinstskatteskulden bör
beaktas vid aktievärderingen. Den i propositionen föreslagna nedsättningen
av värdenivån är emellertid enligt utskottets uppfattning allt för liten för att
man i tillräcklig omfattning skall kunna undvika problemen med ett för högt
underlag för beskattningen när det gäller arv, gåva och förmögenhet.
Omkring varje årsskifte inträffar regelmässigt en temporär uppgång av
aktiekurserna, och det föreligger en betydande risk för att årsskifteskurserna
även av andra skäl är för höga. Den i motionerna föreslagna nivån 65 % av
marknadsvärdet återpeglar enligt utskottets uppfattning bättre den faktiska
förmögenhetssituationen. Utskottet tillstyrker således motionerna i denna
del.

dels att utskottet under mom. 2 och 10 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:54 i denna del,
med avslag på motion 1986/87:Skl28 yrkande 1 och med bifall till
motionerna 1986/87:Skl29 yrkande 1 och 1986/87:Skl30 yrkande 2

SkU 1986/87:12

beslutar att orden ”75 procent” i förslaget beträffande 23 § B första
stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och i förslaget
beträffande punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall bytas ut mot ”65
procent”.

3. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottets yttrande fr. o. m. s. 14 ”Utskottet delar” bort ha följande
lydelse:

Till grund för de skattelättnader som föreslås i propositionen anges bl. a.
”att några uppmärksammade fall medfört livlig debatt om effekterna av våra
nuvarande arvsskatteregler”. Vad det då har varit fråga om är enstaka särfall
där värdet på ett aktieinnehav sjunkit kraftigt efter ägarens dödsfall, något
som då medfört en förhållandevis hög arvsbeskattning. Enligt utskottets
uppfattning bör sådana extrema exempel inte läggas till grund för en generell
lindring av skatteuttaget eller för att införa nya förmånliga regler för
aktievärderingen som ytterligare gynnar spekulation i aktier gentemot
inkomst av arbete. De invändningar som kan riktas mot förslaget i dessa
hänseenden får särskild tyngd med tanke på de växande inkomst- och
förmögenhetsklyftorna. Utskottet vill också framhålla att värderingsfrågorna
bör bedömas mot bakgrund av den faktiska utvecklingen på börsen under
senare år med en betydande värdestegring och en starkt ökad omsättning.

Enligt utskottets uppfattning kan gällande regler framför allt kritiseras för
att de innehåller stora förmåner för vissa grupper. Värderingsreglerna för
vissa typer av aktier innebär exempelvis att skatten kan bli helt obetydlig
även om det faktiska värdet är mycket högt. Enligt utskottets uppfattning
saknas det skäl för att behålla förmåner av detta slag. Alla aktier bör således
tas upp till sitt verkliga värde. Regler med denna innebörd bör nu
genomföras för aktier i bolag som är noterade på börsen eller som är föremål
för liknande notering. Av fördelningspolitiska skäl är det också motiverat att
uttaget för arvs- och gåvoskatten höjs på sätt som föreslås i vpk-motionen
Sk 128.

dels att utskottet under mom. 2 och 10 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl28 yrkande 1 och
avslag på proposition 1986/87:54 i denna del och på motionerna
1986/87:Skl29 yrkande 1 och 1986/87:Skl30 yrkande 2 beslutar att
orden ”75 procent av” i förslaget beträffande 23 § B första stycket
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och i förslaget beträffande
punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3 och 4§§ lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall utgå.

Ikraftträdandet för börsnoterade aktier (mom. 3 och 10 i
motsvarande del)

4. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Karl Björzén (m), Leif
Olsson (fp) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”av ikraftträdandet.” bort ha följande lydelse:

SkU 1986/87:12

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att reglerna med tanke
på tidigare uttalanden från regeringens sida i denna fråga bör träda i kraft
redan vid 1987 års taxering.

dels att utskottet under mom. 3 och 10 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl30 yrkande 6 och
med avslag på propositionen i denna del beslutar att övergångsbestämmelserna
i förslaget till lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall tillföras en ny mening av följande lydelse: I
fråga om börsnoterade aktier tillämpas de nya reglerna första gången
vid 1987 års taxering.

OTC-aktier (mom. 4 och 10 i motsvarande del)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Karl
Björzén (m). Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Margit
Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Sorn
anförs” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

OTC-bolagen ägs i huvudsak av en familj eller av en person som också
fungerar som företagsledare. Dessa företag introducerades på marknaden i
syfte att underlätta deras anskaffning av riskkapital. Att nu ändra beskattningsreglerna
på det sätt som regeringen föreslår skulle innebära att
förutsättningarna för introduktionen rycks undan och att den ekonomiska
situationen för dessa företag blir avsevärt sämre än före introduktionen.
Sådana effekter kan enligt utskottets uppfattning inte godtas. Utskottet
instämmer emellertid i regeringens uppfattning att man bör ha samma
värderingsregler vid förmögenhetsbeskattningen och arvs- och gåvobeskattningen
och föreslår därför att OTC-aktier skall tas upp till 30 % av
substansvärdet även vid den sistnämnda beskattningen.

dels att utskottet under mom. 4 och 10 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Skl28 yrkandena 2 och
3, med bifall till motionerna 1986/87:Sk 129 yrkande 4 och 1986/
87:Skl30 yrkandena 3 och 4 avslår propositionen i denna del samt
beslutar att 23 § B andra stycket i förslaget rörande lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt och punkt 5 andra stycket av anvisningarna
till 3 och 4 §§ i förslaget rörande lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall utgå, med de redaktionella ändringar av
följande stycken som föranleds härav.

6. Tommy Franzén (vpk) anser - under åberopande av innehållet reservation
3 - att utskottet under mom. 4 och 10 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk 128 yrkandena 2 och
3, med avslag på motionerna 1986/87: Sk 129 yrkande 4 och 1986/
87:Skl30 yrkandena 3 och 4 och med anledning av propositionen i
motsvarande del beslutar att orden ”30 procent av” i 23 § B andra
stycket i förslaget rörande lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
och i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ i
förslaget rörande lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall
utgå.

SkU 1986/87:12

Ej noterade aktier i börsbolag och OTC-bolag (mom. 5 och 10 i SkU 1986/87:12

motsvarande del)

7. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Karl
Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Margit
Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Gällande
praxis” och slutar på s. 16 med ”angivna delar.” bort ha följande lydelse:
Innebörden av regeringens förslag i denna del är att aktieinnehav av detta
slag kommer att drabbas av en kraftig höjning av skatteuttaget. För att inte
motverka en önskvärd ökning av det enskilda aktieägandet bör alla aktier
som inte är börsregistrerade eller föremål för liknande noteringar värderas
enligt de principer som gäller för andra sådana aktier. En värdering till 30 %
av substansvärdet bör således godtas även i de nu aktuella fallen.

dels att utskottet under mom. 5 och 10 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl30 yrkande 5
och 1986/87:Skl31 yrkande 4 och avslag på propositionen i motsvarande
del beslutar att 23 § B tredje stycket i förslaget rörande lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och punkt 5 tredje stycket av
anvisningarna till 3 och 4 §§ i förslaget rörande lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt skall utgå, med de redaktionella ändringar
av följande stycken som föranleds härav.

Skatteskalorna för arvs- och gåvoskatten (mom. 7 och 10 i
motsvarande del)

8. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Den
nuvarande” och slutar på s. 17 med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är den internationellt sett höga arys- och
gåvobeskattningen i vårt land orimlig och arvsskattereglerna är troligen en
mycket viktig orsak till de privata hushållens utträngning från aktiemarknaden.
Det förslag som regeringen nu lägger fram går i rätt riktning men är
otillräckligt mot bakgrund av den starka kritik som har riktats mot det
nuvarande skatteuttaget. Utskottet anser att den svenska arvsskatten på sikt
bör anpassas till den genomsnittliga nivå som gäller i de övriga nordiska
länderna. Skatteskalan i motion Skl30 har utformats med denna målsättning
och innebär enligt utskottets uppfattning en skälig avvägning.

dels att utskottet under mom. 7 och 10 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl28 yrkande 4
och 1986/87:Skl31 yrkande 2 och propositionen i denna del samt med
bifall till motion 1986/87:Skl30 yrkande 1 beslutar att skatteskalorna i
klass I och II i förslaget rörande 28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt skall ha följande lydelse:

Skattepliktig lott, kronor

Arvsskatt
inom skiktet

SkU 1986/87:12

Klass I

- 100 000

10%

20%

30%

40%

50%

60%

100 000- 200 000
200 000- 300 000

300 000- 500 000

500 000- 1000 000
1 000 000-10 000 000

10 000 000-

Klass II

- 25 000

10%

20%

30%

40%

50%

55%

65%

25 000- 50 000

50 000- 100 000

100 000- 200 000
200 000- 1000 000
1000 000- 2 000 000
2 000 000-

9. Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Den
nuvarande” och slutar på s. 17 med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
De ändringar i skatteskalan som regeringen föreslår får bl. a. som effekt att
skattesatserna skärps i de lägsta skikten. Samtidigt höjs grundavdragen för
make och barn vid arvsbeskattningen så en skatteskärpning här kan
undvikas. För gåvor under 50000 kr. till barn eller make skärps däremot
skatten med inte mindre än 66%. Detta samtidigt som skatten sänks för de
största gåvorna.

Regeringens förslag är enligt utskottets uppfattning fördelningspolitiskt
oacceptabelt. Utskottet anser att gåvoskatten i stället bör sänkas något även
för de mindre gåvorna. Detta kan uppnås genom att höja det skattefria
beloppet till 5 000 kr. och sänka skatteuttaget för gåvor under 50 000 kr. med
4 procentenheter på sätt som föreslås i motion Skl31. Utskottet tillstyrker
detta förslag och avstyrker således propositionen i motsvarande del och
övriga motioner.

dels att utskottet under mom. 7 och 10 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med med bifall till motion 1986/87:Skl31 yrkande 2,
med avslag på motionerna 1986/87:Skl28 yrkande 4 och 1986/
87:Skl30 yrkande 1 och med anledning av propositionen i denna del
beslutar att skatteskalan i klass I i förslaget rörande 28 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt kompletteras med ett skikt för
skattepliktiga lotter upp till 50 000 kr., där skattesatsen skall vara 6 %
inom skiktet, med därav följande redaktionella ändringar av skatteskalan
i övrigt.

10. Tommy Franzén (vpk) anser — under åberopande av innehållet i
reservation 3 — att utskottet under mom. 7 och 10 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl28 yrkande 4 samt
med avslag på motionerna 1986/87: Sk 130 yrkande 1 och 1986/
87:Skl31 yrkande 2 och på propositionen i denna del beslutar att

skatteskalorna i klass I och II i förslaget rörande 28 § lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse:

Skattepliktig lott, kr.

- 100 000
100 000- 200 000
200 000- 400 000
400 000- 800 000
800 000-8 000 000
8 000 000-

Skattepliktig lott, kr.

- 25 000

25 000- 50 000

50 000- 100 000
100 000- 200 000
200 000-2 000 000
2 000 000-

Klass I

Arvsskatt, kr.

10%
10 000 + 20%
30 000 + 35%
100 000 + 50%
300 000 + 65%
4 980 000 + 80%

Klass II

Arvsskatt, kr.

15%
3 750 + 25%
10 000 + 40%
30 000 + 55%
85 000 + 70%
I 345 000 + 85%

inom skiktet

Grundavdraget vid gåvobeskattningen (mom. 8 och 10 i
motsvarande del)

11. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Karl Björzén (m). Leif
Olsson (fp) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”På
gåvoskattesidan” och slutar på s. 17 med ”denna del.” bort ha följande
lydelse:

Det gåvoskattefria beloppet har varit nominellt oförändrat under flera
decennier. Det är fortfarande 2 000 kr. per person. I skiktet närmast över
2000 kr. blir skatteintäkterna inte ens tillräckliga för att täcka kostnaderna
för skattens handläggning och indrivning. Utskottet anser därför att grundavdraget
nu bör höjas till 10000 kr.

dels att utskottet under mom. 8 och 10 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk348 och 1986/
87:Skl29 yrkande 3 samt med anledning av motion 1986/87:Skl31
yrkande 1 beslutar att ingressen till det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt skall ha följande lydelse: Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt att 23 och 28 §§ skall ha
följande lydelse samt att orden "2 000 kronor” i 39 § d) skall bytas ut
mot ”10000 kronor”.

12. Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) anser — under åberopande
av innehållet i reservation 10 - att att utskottet under mom. 8 och 10 i
motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl31 yrkande 1 samt
med anledning av motionerna 1986/87:Sk348 och 1986/87:Skl29
yrkande 3 beslutar att ingressen till det i propositionen framlagda

SkU 1986/87:12

förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt skall ha följande lydelse: Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt att 23 och 28 §§ skall ha
följande lydelse samt att beloppet ”2000 kronor” i 39 § d) skall bytas
ut mot ”5 000 kronor”.

Särskilda yttranden

Grundavdraget vid arvsbeskattningen (mom. 6)

1.Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anför:
Vi har i motion Skl30 anfört att det skattefria grundavdraget vid

arvsbeskattningen bör ökas i två steg till 10 basbelopp för efterlevande make
och till 5 basbelopp för barn eller nära anhörig. Eftersom förslaget i
propositionen i stort sett motsvarar det första steget i vårt förslag har vi
avstått från att nu framställa något yrkande på denna punkt.

Gåvoskatten (mom. 7 och 8)

2. Kjell Johansson (fp) och Leif Olsson (fp) anför:

Vid gåvobeskattningen medför den nya skatteskalan för arvs- och gåvoskatten
en begränsad skattehöjning för gåvor till den del de understiger
50 000 kr., en effekt som inte helt motverkas av den höjning som vi föreslår
beträffande grundavdraget för gåvor.

En höjning av skatteuttaget är enligt vår uppfattning inte motiverad. Den
nu angivna effekten har emellertid så begränsad betydelse att den enligt vår
uppfattning kan godtas tills vidare.

Frågan kommer att tas upp i de överväganden som pågår inom folkpartiet
angående arvs- och gåvobeskattningen, och våra förslag rörande denna
beskattning kommer att presenteras våren 1987 under den allmänna
motionstiden.

SkU 1986/87:12