Skatteutskottets betänkande
1985/86:50

om vissa skatteförenklingar m. m. (prop.
1985/86:150 bil. 1 och 2 i vissa delar)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas de delar av kompletteringspropositionen som
hänvisats till skatteutskottet. Propositionen innebär en rad förenklingar på
skatteområdet. Bl. a. slopas garantibeskattningen av fastigheter helt. I
samband därmed slopas också 1 500-kronorsavdraget för villaägarna. Bland
övriga förenklingar kan här nämnas att alla inkomster enligt förslaget skall
beskattas i hemortskommunen. Vidare föreslås att skogsvårdsavgift skall
utgå med minst 300 kr. (för vissa dödsbon minst 1000 kr.) och att
insättningsmöjligheterna på skogskonto utökas tillfälligt vid 1987-1989 års
taxering.

I detta sammanhang behandlar utskottet förutom motioner som väckts
med anledning av propositionen en med anledning av proposition 1985/
86:130 väckt motion och också motioner från den allmänna motionstiden
rörande bostadsbeskattningsfrågor m. m. I de sistnämnda motionerna tar
motionärerna bl. a. upp frågan om en höjning av skatten på alkoholdrycker.

Utskottet avstyrker ett minimibelopp för skogsvårdsavgiften men förordar
i anslutning till en motion att frågan om minimiavgift prövas i samband med
vissa strukturfrågor för skogsbruket. I övrigt tillstyrker utskottet propositionen
och avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats ett antal reservationer.

Propositionen

Proposition 1985/86:150 har hänvisats till utskottet i följande delar, nämligen
dels bilaga 1 punkterna 20—36 och 42 (bil. 1 s. lil), där regeringen
(finansdepartementet) föreslår att riksdagen antar följande av de i underbilagan
1.7 (s. 5-38 och 50) upptagna lagförslagen:

3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

6. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

7. lag om ändring i tullagen (1973:670),

8. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

9. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

SkU

1985/86:50

1 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr50

10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare,

11. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

12. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

13. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto,

14. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt
investeringskonto,

15. lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto,

16. lag om upphävande av vissa fondförfattningar,

17. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

18. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

19. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

25. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

dels bilaga 2.1 punkt 1 (bil. 2 s. 7) där regeringen (jordbruksdepartementet)
föreslår att riksdagen antar ett i underbilagan 2.1.1 upptaget förslag till lag
om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

dels bilaga 2.2 (bil. 2 s. 11) där regeringen (finansdepartementet) föreslår att
riksdagen antar följande i underbilagan 2.2.1 (bil. 2 s. 12 och 13) upptagna
lagförslag:

1. lag om tillfälliga regler för insättning på skogskonto,

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

De angivna delarna av bilaga 1 i propositionen innehåller förslag till en rad
förenklingar, bl. a. av fastighets- och bostadsbeskattningen. Så slopas vad
som återstår av den kommunala garantibeskattningen, dvs. för fastigheter
som ägs av fysiska personer. Samtidigt slopas det extra avdraget på 1 500 kr.
för villaägare som är mantalsskrivna på sin fastighet. Vidare föreslås att all
inkomst skall beskattas i hemortskommunen, vilket bl. a. innebär att avdrag
vid den kommunala taxeringen i hemortskommunen får göras även för
underskott som uppkommer i annan kommun än hemortskommunen. En
annan föreslagen förenkling är att den individuella beskattningen av medlen i
bostadsrättsförening slopas. Vidare slopas skatteplikten för restitutionsräntor,
liksom tidigare skett för ränta på överskjutande skatt, och räntesatsen
halveras. Inbetalningen av kvarskatt till statsverket skall enligt förslaget ske
vid ett tillfälle, den 18 april, och för att möjliggöra detta reduceras tiden för
skatteavdrag från fyra till tre månader. Andra förenklingar som föreslås är
skattefrihet för vittnesersättningar, enklare regler för investeringsfonderna
och för vägtrafikskatten samt en viss förenkling av energibeskattningen. Till
sist klargörs i denna bilaga att vissa guldmynt omfattas av mervärdeskatt.

Förslaget i bilaga 2.1 innebär att skogsvårdsavgift skall utgå med minst 300
kr. per skogsägare. För dödsbo, som är särskilt skatteobjekt, föreslås en
minimiavgift på 1 000 kr. De i bilaga 2.2.1 föreslagna tillfälliga reglerna för
insättning på skogskonto innebär att rätten till insättning höjs vid 1987—1989
års taxeringar till högst 90% av köpeskillingen för rotposter och 70% av
köpeskillingen för leveransvirke och värdet av egna uttag från den nuvarande
nivån 60 resp. 40 %. I övrigt innehåller förslagen i bilaga 2 vissa detaljändringar
av teknisk natur.

SkU 1985/86:50

Lagförslagen har följande lydelse.

Bilaga 1.7:

3 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)1
dels att 45, 47 och 57-59 §§, anvisningarna till 47 § samt anvisningarna
till 60 § skall upphöra att gälla.
dels att rubriken närmast före 47 § skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 47 a § skall betecknas 47 §,

dels att 2, 4 och 19 §§, 25 § 3 morn., nya 47 §. 56, 60 och 68 §§, punkt 2
av anvisningarna till 38 § samt punkt 1 av anvisningarna till 66 § skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 Sr

Allmän kommunalskatt utgår så- Allmän kommunalskatt utgår
som kommunal inkomstskatt, vil- som kommunal inkomstskatt och

ken beräknas på grundval av in- beräknas på grundval av beskatt komst

och av garantibelopp för fas- ningsbar inkomst.

tighet.

Såsom underlag för kommunal inkomstskatt påföres skattskyldig ett
skatteöre för varje krona beskattningsbar inkomst.

Etthundra skatteören bilda en skattekrona.

Såvitt gäller fastighet beräknas
inkomst i de fall som anges i denna
lag på grundval av vad som bestämts
vid fastighetstaxering.

Underlag för beräkning av kommunal
inkomstskatt såvitt gäller
fastighet bestäms vid fastighetstaxering,
om inte annat föreskrivs.

Därvid beslutas även om fastighet
skall vara skattepliktig. Skatteplikt
för fastighet innebär att garantibelopp
enligt 47 § skall beräknas
för fastigheten.

Bestämmelserna i denna lag om fastighet skall också tillämpas i fråga om
byggnad, som är lös egendom, om inte annat föreskrivs. Samma skall gälla
beträffande sådana tillbehör till byggnaden som avses i 2 kap. 2 och 3 §§
jordabalken, i den mån de tillhör byggnadens ägare.

Föreskrifter om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen
(1979: 1152).

1 Senaste Ivdelse av
45 § 1984: 1060
47 § 1984:1060
57 5 I mom. 1984: 1060
57 S 2 mom. 1963: 303

57 $ 3 mom. 1984: 1060

58 § 1984:1060

59 S 1 mom. 1984: 1060
59 !S 2 mom. 1966: 729
59 § 3 morn. 1984: 1060
anvisningarna till 47 S 1983: 446
anvisningarna till 60 § 1984: 1060
rubriken närmast före 47 § 1953:400.
: Senaste lydelse 1953:400.

3 Senaste lydelse 1979: 1154.

SkU 1985/86:50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

19 S4

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make
eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller
gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som
avses i 35 § 3-4 morn.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eiler vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976: 380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp
för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag
eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring.
som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt
personskadeskydd eller iagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän
om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller
högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall
tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband
med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av
pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt
32 § 1 eller 2 morn., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring
eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller
på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig
natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts
i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till
den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den
skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för
insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6
kronor för dag:

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen
utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på
jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 morn., byggnad
som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av
markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels
i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller
skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av
fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar
skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse; vinstandel,

återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,
som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund

4 Senaste lydelse 1985:405.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp
för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke
utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §
eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för
utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda
för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt
6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen
eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda,
och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för
kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen
(1958: 295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring,
sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning
för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala
eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976: 263) om statliga bostadsbidrag
till barnfamiljer eller förordningen (1976:262) om statskommunala
bostadsbidrag;

ersättning som fastställts av allmän
domstol eller utgått av allmänna
medel till den som — utan
att det skett yrkesmässigt — inställt
sig inför domstol eller annan myndighet,
om ersättningen avser reseersättning,
traktamente eller ersättning
för tidsspillan;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige
själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte
överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som
den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

ränta enligt 69 § 1 mom. upp- ränta enligt 61 § lagen (1941:416)
bördslagen (1953: 272). om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1

och 2 morn., 69 a § tredje stycket
eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen
(1953:272), 36 §

3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt,
22 § tullagen
(1973:670), 20 § lagen (1982:1006)
om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar,
5 kap. 13 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 40 § lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter eller 24 §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, yrkesfiskare
m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till
21 § och i punkt 11 av anvisningarna till 28 §.

(Se vidare anvisningarna.)

25 §

3 morn.5 I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt
24 § 2 morn., får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta på
lånat kapital, som har nedlagts i fastigheten, samt tomträttsavgäld eller
liknande avgäld.

Utöver avdrag som i föregående
stycke sägs får dock fysisk person,
som blivit för året före taxeringsåret
eller för taxeringsåret mantalsskriven
pä honom tillhörig fastighet,
som avses i 24 § 2 morn., i
fråga om nämnda fastighet göra ett
extra avdrag med, för helt år räknat,
1500 kronor, dock högst med
det belopp, som jämlikt sistnämnda
lagrum skall tas upp som intäkt av
fastigheten. Äger skattskyldig endast
del av fastigheten, skall avdraget
i motsvarande mån nedsättas.

Vad i detta stycke stadgas skall
gälla jämväl beträffande dödsbo
under förutsättning att någon delägare
i boet blivit mantalsskriven
på fastigheten.

Har fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 morn.,
delvis använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med
den del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

5 Senaste lydelse 1984:1060.

Nuvarande lydelse
47 a t

Sammanlagda beloppet av den
inkomst från en eller flera förvärvskällor,
vilken är skattepliktig i en
kommun, med avdrag i förekommande
fall som avses i 46 och
46 a §§, samt av i 47 § omförmält
garantibelopp utgör skattskyldigs
inom kommunen taxerade inkomst.

Föreslagen lydelse
47 §

Sammanlagda beloppet av den
skattskyldiges inkomster från olika
förvärvskällor, minskat i förekommande
fall med sådant avdrag som
avses i 46 och 46 a §§, utgör taxerad
inkomst.

Den taxerade inkomsten avrundas nedåt till hell hundratal kronor.

Skatt för inkomst av jordbruksfastighet
eller av annan
fastighet skall utgöras till
kommun, där fastigheten är belägen.

Äro fastigheter inom olika kommuner
att anse som e n förvärvskälla,
efter ty i 18 § sägs, skall den
frän fastigheterna gemensamt liärflutna
inkomsten tagas till beskattning
i varje kommun till så stor del,
som kan anses hava inom kommunen
influtit. Kan utredning härom
icke vinnas, skall inkomsten
fördelas till beskattning mellan
kommunerna efter ty som kan finnas
skäligt med hänsyn till den
bruttointäkt, som influtit inom varje
kommun, eller till det förhållande,
vari fastigheternas taxeringsvärden
stått till varandra.

60 §8

Innefattar kommun flera församlingar,
skall fysisk person, som
skall mantalsskrivas i någon avförsamlingarna,
beskattas i denna församling
för hela den inkomst, som
enligt bestämmelserna om beskattningsort
skall beskattas i kommunen.
Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning, då oskift
dödsbo efter avliden person, som
varit vid dödsfallet bosatt här i riket,
skall beskattas inom kommun,
som innefattar flera församlingar.

A Senaste lydelse 1984: 1060.

7 Senaste lydelse 1951:790.

8 Senaste lydelse 1973: 1099.

Skatt för inkomst skall utgöras i
hemortskommunen, om den skattskyldige
har varit bosatt eller stadigvarande
vistats här i riket under
någon del av året före taxeringsåret,
och i annat fall i Stockholm
för gemensamt kommunalt ändamål.

Innefattar hemortskommunen
flera församlingar sker beskattningen
i den församling där den skattskyldige
med tillämpning av reglerna
om hemortskommun anses ha
sin hemort.

SkU 1985/86:50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

För annan än i första stycket avsedd
skattskyldig skall, om kommun
innefattar flera församlingar,
vid taxering enligt denna lag angivas,
huru stor del av den beskattningsbara
inkomsten som belöper å
varje församling, och skola därvid
de i 56 —59 §§ givna bestämmelserna
om beskattningsort hava motsvarande
tillämpning. Innan sådan
fördelning sker skall dock, om i den
skattskyldiges taxerade inkomst ingår
garantibelopp för fastighet, så
stor del av den beskattningsbara inkomsten,
som motsvarar garantibeloppet,
tillföras den församling,
där fastigheten är belägen.

(Se vidare anvisningarna.)

Vad i denna lag stadgas om person,
som varit här i riket bosatt,
skall även gälla person som stadigvarande
vistats i Sverige utan att
vara bosatt här. Detsamma gäller
den som har vistats tillfälligt här
och har haft arbetsanställning, vid
vilken skatteavdrag enligt 39 § I
mom. uppbördslagen (1953:272)
har kommit i fråga. Vad som nu har
sagt,s om skattskyldig som har vistats
här tillfälligt skall dock icke
gälla vid tillämpning av 53 § /
mom. och icke heller då den skattskyldige
vid vistelsen här uppbär
lön av anställning hos svenska staten
eller svensk kommun om anställningen
avses fortsätta utomlands.

Anvisningar

till 38 §

2.10 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i
förhållande till gjorda inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig
grund, är skattefri, där utdelningen blott innebär en minskning i levnadskostnader,
och skall i annat fall hänföras till den förvärvskälla, vartill den
på grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda hänföres exempelvis till
inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares utdelning från ekonomisk
förening i form av pristillägg å varor, som han sålt till föreningen,
eller i form av rabatt för varor, som han för sin näring inköpt av förening 9

Senaste lydelse 1978:925.

10 Senaste lydelse 1984: 1060.

(Se vidare anvisningarna.)

§9

Vad i denna lag stadgas om person.
som varit här i riket bosatt,
skall även gälla person som stadigvarande
vistats i Sverige utan att
vara bosatt här.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

en. Till utdelning, som på grund av bestämmelserna i detta stycke är
skattefri, hänföres icke förmån av bostad eller annan förmån av fastighet
(jfr emellertid bestämmelserna i andra stycket). Skattepliktig utdelning
från aktiebolag eller ekonomisk förening, som icke skall räknas såsom
intäkt vid beräkning av annat slag av inkomst, hänföres till intäkt av
kapital.

Har bostad eller annan förmån av
fastighet tillkommit medlem av bostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag
i denna hans egenskap
och är det inte fråga om upplåtelse
som avses i tredje stycket,
skall värdet av bostaden eller förmånen
inte räknas som skattepliktig
intäkt för delägaren. Till följd
härav får avdrag inte ske. såvitt det
inte är fråga om en till rörelse hänförlig
utgift, för medlemmens eller
delägarens inbetalningar till föreningen
eller bolaget eller för andra
omkostnader som hänför sig till innehavet
av bostaden eller förmå -

Har bostad eller annan förmån av
fastighet tillkommit medlem av bostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag
i denna hans egenskap
och är det inte fråga om upplåtelse
som avses i tredje stycket,
skall sorn skattepliktig intäkt av kapital
tas upp ett belopp motsvarande
för helt år räknat 3 procent av
den del av medlemmens eller delägarens
andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet
som överstiger 50000 kronor. Därvid
skall värdet av andelen beräknas
med utgångspunkt i taxeringsvärdet
året före taxeringsåret på
föreningens eller bolagets fastighet nen.

och med hänsyn till föreningens eller
bolagets övriga tillgångar och
skulder enligt bokslutet för det senaste
räkenskapsår som avslutats
före den I juli året före taxeringsåret.
Vid denna beräkning skall
bortses från skuld som föreningen
eller bolaget har ådragit sig på sådana
villkor eller under sådana omständigheter
att skulden bör likställas
med inbetalning av insats eller
därmed jämförligt eget kapital. /
fråga om bostad som innehas av
två eller flera medlemmar tillsammans
skall beloppet 50 000 kronor
fördelas dem emellan efter andelarnas
storlek. Vid inkomstberäkningen
får avdrag inte ske, såvitt fråga
inte är om till rörelse hänförlig utgift,
för medlemmens eller delägarens
inbetalningar till föreningen eller
bolaget eller för andra omkostnader
som är hänförliga till innehavet
av bostaden eller förmånen.

Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av bostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller till
övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag upplåten
till annan under hela eller större delen av beskattningsåret, räknas
vederlaget jämte värdet av bostad eller annan förmån, som medlemmen
eller delägaren för eget bruk förfogat över. såsom intäkt av kapital för
medlemmen eller delägaren.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

Annan utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag än i andra
och tredje styckena sägs, som icke utgått i förhållande till innehavda
andelar eller aktier, räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller
delägaren, om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattningsåret
belöpande avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller
bolaget, vilka icke äro att anse som kapitaltillskott.

Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening
och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i
att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i
hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag
anses även ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet
uteslutande eller så gott som uteslutande består i att tillhandahålla
föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för
deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad som ägs
av föreningen eller bolaget.

till 66 §

1." Av bestämmelserna i denna
paragraf, jämförda med föreskrifterna
i 68 §, framgår, att för den
som under ett beskattningsår eller
del därav stadigvarande vistats här
i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet
i någon kommun beträffande
honom förelegat för året näst
före taxeringsåret, skall såsom
hemortskommun anses den kommun,
där han under det år, som närmast
föregått taxeringsåret, först
vistats, utan att vistelsen varit allenast
tillfällig. För den som har
vistats tillfälligt här i riket och har
haft arbetsanställning, vid vilken
skattavdrag har kommit i fråga
utan att nyssnämnd mantalsskrivningsskyldighet
beträffande honom
har förelegat, skall såsom hemortskommun
anses den kommun, där
han under det år som närmast föregått
taxeringsåret först har vistats.

1. Av bestämmelserna i denna
paragraf, jämförda med föreskrifterna
i 68 §, framgår, att för den
som under ett beskattningsår eller
del därav stadigvarande vistats här
i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet
i någon kommun beträffande
honom förelegat för året näst
före taxeringsåret, skall såsom
hemortskommun anses den kommun,
där han under det år, som närmast
föregått taxeringsåret, först
vistats, utan att vistelsen varit allenast
tillfällig.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången
vid 1988 års taxering om inte annat följer av punkterna 2 och 3 nedan.

2. De nya bestämmelserna om ränta i 19 § tillämpas inte på ränta som
belöper på tid före ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser i 2, 4, 45, 47, 47 a och 56-60 §§, anvisningarna
till 47 § samt anvisningarna till 60 § tillämpas vid 1988 års taxering i fråga
om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj
1986.

11 Senaste lydelse 1978:925.

4 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 28 och 3! §§. 39 § 1 morn., 42 §, 43 S 1 morn.,
54 § ! morn., 69 § 2 mom. samt punkt 4 av anvisningarna till 39 § uppbördslagen
(1953: 272)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Kvarstående skatt under 25 kronor uttages ej.

Kvarstående skatt skall betalas
senast den 18 i uppbördsmånaden
april året efter taxeringsåret.

Kvarstående skatt, som uppgår
till högst 200 kronor, skall betalas
senast den 18 i uppbördsmånaden
mars året efter taxeringsåret. Annan
kvarstående skatt skall betalas
med lika belopp senast den 18 i var
och en av uppbördsmånadcrna
mars och maj året efter taxeringsåret.
Om öretal uppkommer skall
dock det belopp som skall betalas
under uppbördsmånaden mars bestämmas
till närmast lägre och det
andra beloppet till närmast högre
hela antal kronor.

31 §■’

Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt
samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har
gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av
annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor
uttages ej.

Tillkommande skatt skall betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad
eller de två uppbördsmånader, som
lokal skattemyndighet bestämmer,
varvid en uppbördsmånad skall ligga
mellan betalningstillfällena. I
sistnämnda fall skall skatten för delas
enligt de grunder som anges i
28 §.

Tillkommande skatt skall betalas
senast den 18 i den uppbördsmånad
eller, om skatten överstiger
200 kronor, de två uppbördsmånader.
som lokal skattemyndighet bestämmer,
varvid en uppbördsmånad
skall ligga mellan betalningstillfällena.
I sistnämnda fall
skall skatten betalas med lika belopp
i var och en av uppbördsmånaderna.
Om öretal uppkommer
skall dock det belopp som skall betalas
först bestämmas till närmast
lägre och det andra beloppet till
närmast högre hela antal kronor.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.
: Senaste lydelse 1979: 489.

3 Senaste lydelse 1984: 669.

SkU 1985/86:50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

39 §

/ mom* Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren)
utgör sådan inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom. under 1 första och
andra styckena avses (lön), skall den som utbetalar beloppet (arbetsgivaren)
göra avdrag för betalning av preliminär A-skatt som arbetstagaren har
att betala (skatteavdrag) om inte annat följer av bestämmelserna i lagen
(1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m.m. Bestämmelser om skyldighet att göra avdrag i vissa fall
när det utbetalade beloppet inte utgör sådan lön finns i lagen (1982: 1006)
om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

Har arbetstagare, vilken har att
vidkännas skatteavdrag för preliminär
A-skatt, att erlägga kvarstående
skatt, som har debiterats året före
det år skatteavdraget skall göras, är
arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning
av lön göra skatteavdrag
även för sådan skatt. Avdragsskyldighet
föreligger dock inte, om anställningen
är avsedd att vara kortare
tid än en vecka. För betalning av
den kvarstående skatten skall arbetsgivaren
vid varje utbetalningstillfälle
avdraga ett belopp motsvarande
så stor del av den skatt, som
skall betalas under den uppbördsmånad
som gäller enligt 28 §, som
belöper på utbetalningstillfället
med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen
före ingången av
nämnda uppbördsmånad. Belopp,
som dras av vid annat utbetalningstillfälle
än det första, skall dock avrundas
till närmast lägre hela antal
kronor och återstoden dras av vid
det första utbetalningstillfället.

Har arbetstagare, vilken har att
vidkännas skatteavdrag för preliminär
A-skatt, att erlägga kvarstående
skatt, som har debiterats året före
det år skatteavdraget skall göras, är
arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning
av lön göra skatteavdrag
även för sådan skatt. Avdragsskyldighet
föreligger dock inte, om anställningen
är avsedd att vara kortare
tid än en vecka. För betalning av
den kvarstående skatten skall arbetsgivaren
vid varje utbetalningstillfälle
avdraga ett belopp motsvarande
så stor del av skatten som
belöper på utbetalningstillfället
med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen
före ingången av uppbördsmånaden
april. Belopp, som
dras av vid annat utbetalningstillfälle
än det första, skall dock avrundas
till närmast lägre hela antal kronor
och återstoden dras av vid det
första utbetalningstillfället.

Om utbetald lön inte är så stor, att skatteavdrag kan göras för både
utgående preliminär skatt och den kvarstående skatt, som belöper på
utbetalningstillfället, skall genom skatteavdraget innehållet belopp anses i
första hand avse preliminär skatt.

Kan vid visst utbetalningstillfälle
skatteavdrag för kvarstående skatt
inte göras med belopp, som motsvarar
på utbetalningstillfället belöpande
skatt, skall vid senare utbetalningstillfälle
före ingången av

4 Senaste lydelse 1984: 669.

5 Senaste lydelse 1984:669.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

den uppbördsmånad som gäller enligt
28 § avdragas så stort belopp att
de innehållna beloppen tillsammans
förslår till den skatt som skall betalas
ander nämnda uppbördsmånad.

uppbördsmånaden april avdragas
så stort belopp att de innehållna beloppen
tillsammans motsvarar den
kvarstående skatten.

43 §

I morn.6 Arbetsgivare skall vid varje avlöningstillfälle genom särskilt
kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift om det belopp,
som genom skatteavdrag har innehållits på lönen. Skyldighet att
lämna sådan uppgift föreligger dock inte, om lönen kvitteras på avlöningslista,
där skatteavdraget har angivits.

Har skatteavdrag för kvar -

Har skatteavdrag för kvarstående
skatt inte kunnat göras med
så stort belopp, som motsvarar den
kvarstående skatten, skall arbetsgivaren
vid det avlöningstillfälle, som
närmast föregår uppbördsmånaden
april, underrätta arbetstagaren om
storleken av felande belopp.

stående skatt inte kunnat göras med
så stort belopp, som skall betalas
ander viss uppbördsmånad, skall
arbetsgivaren vid det avlöningstillfälle,
som närmast föregår denna
uppbördsmånad, underrätta arbetstagaren
om storleken av felande belopp.

Efter den 18 i den sista uppbördsmånad, under vilken skatt enligt skattsedel
skall erläggas, eller, om arbetstagare tidigare har slutat sin anställning,
vid dennas slut skall arbetsgivaren återlämna skattsedeln till arbetstagaren.
Har arbetstagaren slutat sin anställning under tid då avdrag för
kvarstående skatt skall göras, skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren
skriftlig uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den
tid som avdragen avser. Sådan uppgift, som skall vara undertecknad eller
signerad av arbetsgivaren eller någon hos honom anställd, skall också
omfatta arbetsgivarens namn och adress.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär
till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall
kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.

54 §

I morn.7 En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag eller utgett
lön för vilken månadsavgift skall redovisas
enligt lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
skall utan anmaning lämna
uppgift (uppbördsdeklarat
i o nl om detta till den länsstyrelse
som avses i 52 8 första stycket. Arbetsgivare
som avses i 3 § andra
stycket sista meningen lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
skall dock lämna deklarationen
till länsstyrelsen i Stockholms
län. Deklaration skall lämnas

* Senaste lydelse 1979:489.

7 Senaste lydelse 1984: 669.

1 mom. En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag för preliminär
A-skatt eller utgett lön för vilken
månadsavgift skall redovisas
enligt lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare
skall utan anmaning lämna uppgift
(uppbördsdeklaration) om
detta till den länssty relse som avses
i 52 8 första stycket. Arbetsgivare
som avses i 3 § andra stycket sista
meningen lagen om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare skall
dock lämna deklarationen till länsstyrelsen
i Stockholms län. Dekla -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

senast den 18 i uppbördsmånaden ration skall lämnas senast den 18 i

efter den månad då skatteavdraget uppbördsmånaden efter den månad

gjordes eller lönen utgavs. då skatteavdraget gjordes eller

lönen utgavs.

Efter anmaning av länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet är också
den. som inte är deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge
uppbördsdeklaration.

Uppbördsdekiaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på
blankett enligt fastställt formulär.

Uppbördsdeklararation skall upptaga

1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda
redovisningsnummer;

2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;

3) det belopp som har dragits av 3) det belopp som har dragits av
för preliminär A-skatt och vid upp- för preliminär A-skatt;
hördsmånaderna mars och maj vad

som har dragits av för kvarstående
skatt;

4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap. 3 §
lagen (1981:691) om socialavgifter, dock inräknat det belopp som avses i
punkt 5;

5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare:

6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;

7) månadsavgiftens belopp;

8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.

En arbetsgivare, som har gjort
skatteavdrag för kvarstående skatt,
skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration
för kvarstående
skatt) om detta. Sådan deklaration
skall lämnas senast den 18 i
uppbördsmånaden april och upptaga,
förutom uppgift som avses i
fjärde stycket 1, det belopp som
dragits av för kvarstående skatt. 1
övrigt gäller i tillämpliga delar vad
som sägs i första —tredje styckena.

69 §

2 morn.8 På skatt, kvarskatteav- 2 mom. På skatt, kvarskatteavgift,
respitränta och anståndsränta, gift. respitränta och anståndsränta,

som återbetalas enligt 68 § 2 morn., som återbetalas enligt 68 § 2 morn.,

och vid utbetalning av skatt eller och vid utbetalning av skatt eller

ränta, som har innehållits med stöd ränta, som har innehållits med stöd

av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår

ränta (restitutionsränta). Vid ränta (restitutionsränta). Res ränteberäkningen

gäller i tillämp- titutionsränta utgår för visst kalen liga

delar bestämmelserna i 32 § derår efter en räntesats som mot första

stycket. Ränta skall dock be- svarar halva det av riksbanken fast -

8 Senaste lydelse 1983:977.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

ställda diskonto som gällde vid utgången
av närmast föregående kalenderår.
För tid som infaller efter
utgången av det år då beslut om
återbetalning fattas tillämpas dock
den räntesats som gäller för det
året. Räntesatsen bestäms till procenttal
med högst en decimal, som
i förekommande fall avrundas uppåt.
Räntebelopp som understiger
femtio kronor betalas inte ut.

Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt,

att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret har betalts som
preliminär skatt, från utgången av taxeringsåret och på annat belopp från
utgången av den månad, då det har betalts;

att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfallit
till betalning, skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad;

att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast
viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda beloppet
avräknas mot det eller de belopp som sist har betalts;
att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas; samt
att ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta
inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet
hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att återbetala
vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna
lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.

Om restitutionsränta i särskilda fall föreskrivs i 69 a § tredje stycket och
75 a § fjärde stycket.

räknas utan tillägg av där angivna
procentenheter.

Anvisningar

till 39 §

4.9 Föreligger särskilda svårigheter
för arbetsgivare att göra skatteavdrag
för kvarstående skatt, får
den lokala skattemyndigheten medge.
att sådant avdrag inte görs. Svårighet
att göra skatteavdrag för sådan
skatt kan vara för handen, om
lön utbetalas för kvartal eller halvår
eller annars vid sådana tidpunkter,
att genom skatteavdrag innehållna
medel inte förslår att betala kvarstående
skatt under vederbörlig
uppbördsmånad.

Såväl arbetsgivare som arbetstagare kan göra framställning om befrielse
frän skatteavdrag. Har arbetsgivare begärt befrielse från att göra skatteavdrag,
skall arbetstagare, som berörs av framställningen, eller ombud för
denne höras i frågan.

4. Föreligger särskilda svårigheter
för arbetsgivare att göra skatteavdrag
för kvarstående skatt, får
den lokala skattemyndigheten medge.
att sådant avdrag inte görs. Svårighet
att göra skatteavdrag för sådan
skatt kan vara för handen, om
lön utbetalas för kvartal eller halvår
eller annars vid sådana tidpunkter,
att genom skatteavdrag innehållna
medel inte förslår att betala den
kvarstående skatten.

9 Senaste lydelse 1979:489.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

Vid prövning av arbetsgivares ansökan om befrielse från skyldighet att
göra skatteavdrag skall särskilt beaktas intresset för arbetstagare att få en
bekväm skattebetalningsform och för det allmänna att få en effektiv skattebetalning.

Denna lag träder i kraft i fråga om 69 § 2 mom. den 1 januari 1987 och
tillämpas på restitutionsränta som belöper på tid efter ikraftträdandet. I
övrigt träder lagen i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången i fråga
om kvarstående skatt som grundas på 1986 års taxering.

5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 61 och 61 a §§ lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

61 §

Föreslagen lydelse

Har dödsbo eller skattskyldig rätt
att återfå betalad skatt på grund av
överrätts beslut eller beslut enligt
27 §. 33 § 3 mom. eller 56-59 §§,
skall skattebeloppet kostnadsfritt
återbetalas i den ordning som är föreskriven
i uppbördslagen
(1953: 272) i fråga om restitution av
skatt. Beslut som grundar rätt till
återbetalning skall omgående sändas
till den länsstyrelse som enligt
52 § 1 mom. tredje stycket är uppbördsmyndighet.
På skattebelopp
samt ränta enligt 52 §, 52 a § och
55 § 2 mom. som återbetalas utgår
ränta om inte annat följer av andra
stycket.

I fall, som avses i 57-58 a §§, ankommer det på regeringen att förordna i
vad mån ränta skall utgå.

Har enligt 55 § anstånd medgetts med erläggande av skatt, skall vid
befrielse från hela det skattebelopp som inte har betalats den ingivna
skuldförbindelsen återställas. Avser befrielsen en del av det obetalda skattebeloppet
skall beskattningsmyndigheten eller överrätten ompröva anståndsbeslutet.

Har dödsbo eller skattskyldig rätt
att återfå betalad skatt på grund av
överrätts beslut eller beslut enligt
27 §, 33 § 3 mom. eller 56-59 §§,
skall skattebeloppet kostnadsfritt
återbetalas i den ordning som är föreskriven
i uppbördslagen
(1953: 272) i fråga om restitution av
skatt. Beslut som grundar rätt till
återbetalning skall omgående sändas
till den länsstyrelse som enligt
52 § 1 mom. tredje stycket är uppbördsmyndighet.
På skattebelopp
som återbetalas utgår ränta om inte
annat följer av andra stycket.

61 a §3

Ränta enligt 61 § första stycket
utgår från och med månaden efter
den, då skattebeloppet efter meddelat
beslut om skattens fastställande
blivit inbetalat, till och med
den månad då beloppet utbetalas.

Ränta utgår även på ränta enligt
52 och 52 a §§ samt 55 § 2 morn.,
som återbetalas. I fråga om räntan,
vilken skall beräknas av länsstyrelsen,
gäller i övrigt bestämmelserna
i 52 § I mom. Räntan skall dock

Ränta enligt 61 § första stycket
utgår från och med månaden efter
den, då det belopp på vilket ränta
skall beräknas inbetalades, till och
med den månad då återbetalning
görs. 1 fråga om räntan, vilken skall
beräknas av länsstyrelsen, gäller i
övrigt bestämmelserna i 52 § 1
mom. Räntan under visst kalenderår
skall dock utgå efter en räntesats
som motsvarar halva det av
riksbanken fastställda diskonto

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 857.

2 Senaste lydelse 1983: 384.

' Senaste lydelse 1983:978.

SkU 1985/86:50

2 Riksdagen 1985186. ösarn!. Nr50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

utgå efter räntesats som motsvarar
det i 52 § I mom. angivna diskontot.

som gällde vid utgången av närmast
föregående kalenderår. Räntesatsen
bestäms till procenttal
med högst en decimal, som i förekommande
fall avrundas uppåt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas i fråga om ränta
som belöper på tid efter ikraftträdandet.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 §

3 morn.2 Sjöman eller redare 3 mom. Sjöman eller redare som

som har rätt att återfå för mycket har rätt att återfå för mycket erlagd

erlagd skatt skall erhålla ränta (re s- skatt skall erhålla ränta (restitu titutionsränta)

på beloppet. tionsränta) på beloppet. Ränta

Ränta utgår under visst kalenderår utgår under visst kalenderår efter

efter den räntesats som motsvarar en räntesats som motsvarar halva

det av riksbanken fastställda dis- det av riksbanken fastställda diskonto
som gäller vid utgången av konto som gällde vid utgången av

december det föregående äret. närmast föregående kalenderår.

Räntebelopp som understiger fem- Räntesatsen bestäms till procenttal

tio kronor utbetalas ej. med högst en decimal, som i före kommande

fall avrundas uppåt.
Räntebelopp som understiger femtio
kronor utbetalas ej.

Vid beräkning av ränta skall iakttagas,

att ränta för skatt, avseende visst beskattningsår, utgår från och med den
1 mars nästföljande år, om skatten erlagts före denna tidpunkt, och i annat
fall från och med månaden efter den då skatten erlagts,

att ränta utgår till och med den månad, då beslut om återbetalning
meddelas, samt

att ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Har beslut som föranlett ränta ändrats på sådant sätt att ränta icke skulle
ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet beaktats vid
ränteberäkningen, är sjöman eller redare skyldig återbetala vad han sålunda
uppburit för mycket. Bestämmelserna om revisionskrav äga därvid
motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas i fråga om
restitutionsränta som belöper på tid efter ikraftträdandet.

1 Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 777.

2 Senaste lydelse 1983:979.

SkU 1985/86:50

7 Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1973: 670)

Härigenom föreskrivs att 22 § tullagen (1973:670) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §'

Har tullskyldig inbetalat tull eller annan införselavgift med högre belopp
än han rätteligen har att erlägga, återbetalas överskjutande belopp. Motsvarande
gäller när han inbetalat tull eller annan införselavgift trots att
avgift ej skall utgå. Har med stöd av 5 § tullförordningen (1973:979)
meddelats förordnande att tull inte skall utgå för vara av visst slag återbetalas
inbetalat tullbelopp. Belopp, som den tullskyldige kan dra av enligt
lagen (1968:430) om mervärdeskatt, återbetalas dock ej.

På belopp som återbetalas utgår
ränta. Ränta utgår även på ränta
enligt 20 § som återbetalas. Vid
ränteberäkningen tillämpas bestämmelserna
i 20 a S första stycket.
Räntan för visst kalenderår skall
dock beräknas efter en räntesats
som motsvarar halva det av riksbanken
fastställda diskonto som
gällde vid utgången av närmast föregående
kalenderår. Räntesatsen
bestäms till procenttal med högst
en decimal, som i förekommande
fall avrundas uppåt. Ränta utgår
från utgången av den månad under
vilken beloppet erlagts till och med
den månad då beloppet utbetalats.

Har beslut, som föranlett ränta enligt andra stycket, ändrats på sådant
sätt att ränta icke skulle ha utgått eller skulle ha utgått med lägre belopp,
skall den tullskyldige återbetala vad han sålunda uppburit för mycket.
Bestämmelserna i denna lag om tull och annan införselavgift gäller därvid i
tillämpliga delar.

Vid återbetalning till den tullskyidige får avdrag göras för till betalning
förfallen tull eller avgift som den tullskyldige har att erlägga till tullverket. 1
lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas i fråga om ränta
som belöper på tid efter ikraftträdandet.

På belopp som återbetalas utgår
ränta. Ränta utgår även på ränta
enligt 20 § som återbetalas. Vid
ränteberäkningen tillämpas bestämmelserna
i 20 a § första stycket.
Räntan skall dock beräknas utan
tillägg av där angivna procentenheter.
Ränta utgår från utgången av
den månad under vilken beloppet
erlagts till och med den månad då
beloppet utbetalats.

SkU 1985/86:50

1 Senaste lydelse 1985: 151

8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 14 § lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse
5 kap.

Nuvarande lydelse

Räntan beräknas för visst kalenderår
efter den räntesats som motsvarar
det av riksbanken fastställda
diskonto som gäller vid utgången
av december månad det föregående
året, i fall som avses i 12 § med
ett tillägg av tre procentenheter.
För tid som infaller efter utgången
av det år då skatten beslutas tillämpas
dock den räntesats som gäller
för det året.

Räntan beräknas, i fall som avses
i 12 §, för visst kalenderår efter en
räntesats som motsvarar det av
riksbanken fastställda diskonto
som gällde vid utgången av närmast
föregående kalenderår med
tillägg av tre procentenheter.

Räntan beräknas, i fall som
avses i 13 §, för visst kalenderår
efter en räntesats som motsvarar
halva det av riksbanken fastställda
diskonto som gällde vid utgången
av närmast föregående kalenderår.
Räntesatsen bestäms till procenttal
med högst en decimal, som i förekommande
fall avrundas uppåt.

För tid som infaller efter utgången
av det år då skatten beslutas
tillämpas den räntesats som gäller
för det året.

Vid ränteberäkningen skall avrundning ske till närmast lägre hela krontal.
Räntebelopp under femtio kronor tas inte ut och återbetalas inte.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas i fråga om ränta
som belöper på tid efter ikraftträdandet.

SkU 1985/86:50

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 §

Återbetalning av skatt på grund av ett beslut enligt denna lag görs av
inskrivningsmyndigheten eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
Återbetalning skall ske även om beslutet inte har vunnit laga kraft.

Ränta skall, om inte annat följer av 42 §, utgå på det återbetalade
beloppet från och med den dag då skatten har betalats till och med den dag
då återbetalning görs.

Räntan beräknas för visst kalen- Räntan beräknas för visst kalenderår
efter den räntesats som mot- derår efter en räntesats som motsvarar
det av riksbanken fastställda svarar halva det av riksbanken fastdiskonto
som gäller vid utgången ställda diskonto som gällde vid utav
december månad det föregåen- gången av närmast föregående kade
året. lenderår. Räntesatsen bestäms till

procenttal med högst en decimal,
som i förekommande fall avrundas
uppåt.

Vid ränteberäkningen skall avrundning ske till närmast lägre hela krontal.
Räntebelopp under femtio kronor betalas inte ut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas i fråga om ränta
som belöper på tid efter ikraftträdandet.

SkU 1985/86:50

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1984:668) om upphörd av socialavgifter
från arbetsgivare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 §

På avgiftsbelopp som en arbetsgi- På avgiftsbelopp som en arbetsgivare
har rätt att få tillbaka och som vare har rätt att få tillbaka och som

återbetalas efter den 30 juni året ef- återbetalas efter den 30 juni året efter
utgift såret utgår ränta (re stit u- ter utgiftsåret utgår ränta (re st i t u tionsränta).

Restitutionsränta tionsränta). Restitutionsränta

utgår för visst kalenderår efter den utgår för visst kalenderår efter en

räntesats som motsvarar det av räntesats som motsvarar halva det

riksbanken fastställda diskonto av riksbanken fastställda diskonto

som gällde vid utgången av del fö- som gällde vid utgången av närmast

regående året. föregående kalenderår. Räntesat sen

bestäms till procenttal med
högst en decimal, som i förekommande
fall avrundas uppåt.

På avgiftsbelopp som betalats in senast den 30 juni året efter det utgiftsår
som avgiften avser beräknas restitutionsränta från utgången av nämnda
månad till och med den månad då beloppet återbetalas. I andra fall beräknas
restitutionsränta från utgången av den månad då beloppet betalades in.
Har avgiftsbeloppet betalats in i flera poster och avser restitutionen endast
viss del av detta, skall det belopp som restitueras avräknas mot den eller
de poster som betalats sist.

Restitutionsränta som understiger 50 kronor betalas inte ut. Öretal som
uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Har ett beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att
ränta inte skulle ha beräknats eller skulle ha beräknats med lägre belopp
om ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen, är arbetsgivaren
skyldig att återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Sedan den
lokala skattemyndigheten ålagt arbetsgivaren betalningsskyldighet för beloppet
får det omedelbart drivas in.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas i fråga om
restitutionsränta som belöper på tid efter ikraftträdandet.

SkU 1985/86:50

11 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979: 609) om allmän
investeringsfond

Härigenom föreskrivs att 3, 13, 15 och 16 §§ lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §'

Avdrag medges inte med högre
belopp än fyra tredjedelar av det
belopp som har inbetalats på räntelöst
konto i riksbanken (konto för
investering). För att medföra rätt
till avdrag skall inbetalningen ha
kommit riksbankskontor till handa
under det beskattningsår som avsättningen
avser eller därefter men
senast den dag, då företaget enligt
34 § I mom. eller 34 § 2 mom.
taxeringslagen (1956:623) skall ha
avlämnat självdeklaration för beskattningsåret.

Inbetalning som har gjorts senare
än vad som sägs i första stycket
men senast den 30 juni under taxeringsåret
skall, om företaget begär
det, medföra samma rätt till avdrag.
I nu avsedda fall skall företaget
betala en särskild avgift till
statsverket. Avgiften är fyra procent
eller — om inbetalning har
gjorts senast en vecka efter den i
första stycket angivna dagen - en
procent av det för sent inbetalade
beloppet.

Avdrag medges inte med högre
belopp än fyra tredjedelar av det
belopp som i rätt tid har inbetalats
på räntelöst konto i riksbanken
(konto för investering).

Har räkenskapsåret avslutats senast
den 31 augusti året före taxeringsåret
skall inbetalningen ha
gjorts senast den 15 februari under
taxeringsåret. Har räkenskapsåret
avslutats efter den 31 augusti året
före taxeringsåret skall inbetalningen
ha gjorts senast den 30 april
under taxeringsåret. Inbetalningen
skall anses ha gjorts när medlen
kommit riksbanken till handa.

Inbetalning som har gjorts senare
än vad som sägs i andra stycket
men senast den 30 juni under taxeringsåret
skall, om företaget begär
det, också medföra rätt till avdrag
enligt första stycket. I nu avsedda
fall skall företaget betala en särskild
avgift till statsverket. Avgiften är
en procent av det för sent inbetalade
beloppet om inbetalningen
har gjorts senast en vecka efter
den i andra stycket angivna inbetalningsdagen.
Har inbetalningen
gjorts senare är avgiften sex procent
av det för sent inbetalade beloppet
om inbetalningen skulle ha
gjorts senast den 15 februari och
tre procent av samma belopp om
inbetalningen skulle ha gjorts senast
den 30 april.

Den särskilda avgiften skall betalas inom den tid som länsstyrelsen
bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgår restavgift
enligt 58 § 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272) på avgiftsbeloppet.
Den särskilda avgiften och restavgiften får drivas in i den ordning
som gäller för indrivning av restförd skatt enligt uppbördslagen.

Avgifterna är inte avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.

SkU 1985/86:50

1 Senaste lydelse 1984: 1091.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

13 8:

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk
kan, om särskilda skäl föreligger, medge att ett företags allmänna investeringsfond
helt eller delvis övertas av ett annat företag. För sådant medgivande
krävs

a) att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget dess
helägda dotterföretag, eller

b) att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,
eller

c) att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag vars aktier till mer än
nittio procent ägs av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling
av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget
antingen är ett annat sådant aktiebolag eller också moderföretaget eller
dess helägda dotterföretag.

Vid tillämpningen av första stycket avses med moderföretag svenskt
aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank och med
helägt dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio procent
ägs av moderföretaget.

I beslut om övertagande av all- I beslut om övertagande av allmän
investeringsfond skall anges i män investeringsfond skall anges i

vilken förvärvskälla hos det överta- vilken förvärvskälla hos det övertagande
företaget som fonden skall gande företaget som fonden skall

anses avsatt. Har del övertagande anses avsatt.

företaget förvärvskälla i inkomstslaget
annan fastighet men inte i
inkomstslagen jordbruksfastighet
eller rörelse, skall beslutet innehålla
medgivande enligt II § tredje
stycket att fonden får behållas viss
tid.

Riksbanken skall på framställning av det överlåtande företaget överföra
medel, som svarar mot den allmänna investeringsfond som skall övertas
med stöd av beslutet, från företagets konto för investering till ett motsvarande
konto för det övertagande företaget.

Har allmän investeringsfond övertagits skall det anses som om det
övertagande företaget gjort avsättning till fonden och inbetalning till riksbanken
vid den tidpunkt då det överlåtande företaget gjorde avsättningen
och inbetalningen.

15 §3

Företag som vid beskattningsårets utgång har allmän investeringsfond
eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna investeringsfond
skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek,
användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på
blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen
skall fogas besked från riksbanken rörande insättning på konto för
investering.

2 Senaste lydelse 1983: 668.
J Senaste lydelse 1983:668.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

Taxeringsnämnden skall, i fråga om företag som nämnden skall taxera
tili statlig inkomstskatt, lämna uppgifter till länsstyrelsen om allmänna
investeringsfonder som finns vid beskattningsårets utgång och allmänna
investeringsfonder som har avvecklats under beskattningsåret.

Länsstyrelsen skall snarast möjligt
efter det att taxeringsnämndernas
arbete beträffande visst års
taxering har avslutats till statens
industriverk översända de i första
stycket angivna uppgifterna. Sådana
uppgifter behöver inte lämnas
beträffande företag som inte har
medgetts avdrag för avsättning till
allmän investeringsfond. Har beslut
om avdrag för avsättning tilt
allmän investeringsfond eller ianspråktagande
av fonden ändrats,
skall länsstyrelsen snarast meddela
statens industriverk detta.

Riksbanken skall lämna bevis till företaget om inbetalning till konto för

investering.

Riksbanken skall till statens industriverk
och länsstyrelsen översända
uppgifter angående de för
beskattningsåret gjorda inbetalningarna
till konton för investering
senast den 31 maj under taxeringsåret
eller, om belopp har betalats in
vid senare tidpunkt, snarast därefter.
I uppgifterna, som skall lämnas
särskilt för varje företag, skall
anges företagets firma, adress och
organisationsnummer, det beskattningsår
som inbetalningen avser
samt det inbetalade beloppets storlek.

Har medel utbetalats från konto
för investering, skall riksbanken senast
den 31 januari året efter det att
utbetalningen har gjorts underrätta
statens industriverk och länsstyrelsen
om detta. I underrättelsen skall
anges företagets firma, adress och
organisationsnummer samt det utbetalade
beloppets storlek.

Riksbanken skall till länsstyrelsen
och — om det begärs — till statens
industriverk lämna uppgifter
om inbetalningar till och utbetalningar
från konton för investering.

16 §4

Allmänna investeringsfonder
skall stå under tillsyn av statens industriverk.
Företag med allmän in -

4 Senaste lydelse 1983: 1087.

Nuvarande lydelse

vesteringsfond skall på anmaning
till verket lämna de uppgifter om
fondens storlek, användning och
avveckling som verket behöver.

Hos statens industriverk och
länsstyrelsen skall föras register
över allmänna investeringsfonder.

Hos riksbankens huvudkontor i
Stockholm skall föras register över
samtliga konton för investering.

Föreslagen lydelse

Hos riksbanken skall föras register
över samtliga konton för investering.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986. De nya bestämmelserna i 3 §
tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

SkU 1985/86:50

12 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän
investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Hos statens industriverk och
länsstyrelsen skall föras register
över allmänna investeringsreserver.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Föreslagen lydelse
§'

Hos länsstyrelsen skall föras register
över allmänna investeringsreserver.

SkU 1985/86:50

1 Senaste lydelse 1983:669.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:456) om insättning på
tillfälligt vinstkonto'

dels att 17 § skall upphöra att gälla,

dels att 14 och 18 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §:

Medel, som har satts in på vinstkonto, får utbetalas endast

a) i fall som avses i 8 § första stycket,

b) i fall som avses i 9 §,

c) om vinstfond i fall som avses i 11 § första stycket e) och f) helt eller
delvis har återförts till beskattning,

d) om beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs,

e) om vinstfond helt eller delvis har överförts till ett annat företag och
medlen därför skall överföras till det andra företagets vinstkonto eller

f) om företaget har inbetalat mer än det belopp som skall sättas in på
kontot.

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade
medel.

I fall som avses i första stycket c) skall länsstyrelsen på framställning av
företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot den del av
fonden som har återförts till beskattning i den mån medlen inte tidigare har
återgått till företaget.

1 fall som avses i första stycket f) skall länsstyrelsen på framställning av
företaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppet.

Har medel betalats ut från ett Riksbanken skall till länsstyrelvinstkonto
skall riksbanken under- sen och — om det begärs — till standia
statens industriverk och läns- tens industriverk lämna uppgifter

styrelsen om detta. om utbetalningar från vinstkonton.

18 §■’

Vinstfonder sktdl stå under tillsyn
av statens industriverk. Företag
med vinstfond skall på anmaning
till verket lämna de uppgifter
om fondens storlek, användning
och avveckling som verket behöver.

Hos statens industriverk och
länsstyrelsen skall förås register
över vinstfonder.

Hos riksbankens huvudkontor i Hos riksbanken skall föras regisStockholm
skall föras register över ter över samtliga vinstkonton,
samtliga vinstkonton.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

' Senaste lydelse av 17 5 1983:670.

2 Senaste lydelse 1983:670.

’ Senaste lydelse 1983:670.

SkU 1985/86:50

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 1185) om inbetalning på särskilt
investeringskonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982: 1185) om inbetalning på
särskilt investeringskonto'

dels att 17 § skall upphöra att gälla,

dels att 14 och 18 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §2

Medel, som har betalats in på särskilt investeringskonto, får utbetalas
endast

a) i fall som avses i 8 § första stycket,

b) i fall som avses i 9 §,

c) om särskild investeringsfond i fall som avses i 11 § första stycket e)
och 0 helt eller delvis har återförts till beskattning,

d) om beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs,

e) om särskild investeringsfond helt eller delvis har överförts till ett
annat företag och medlen därför skall överföras till det andra företagets
särskilda investeringskonto eller

0 om företaget har inbetalat mer än det belopp som skall betalas in på
kontot.

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade
medel.

1 fall som avses i första stycket c) skall länsstyrelsen på framställning av
företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot den del av
fonden som har återförts till beskattning i den mån medlen inte tidigare har
återgått till företaget.

I fall som avses i första stycket f) skall länsstyrelsen på framställning av
företaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppet.

Har medel betalats ut från ett Riksbanken skall till länsstyrelsärskilt
investeringskonto skall sen och — om det begärs — till sta riksbanken

underrätta statens in- tens industriverk lämna uppgifter

dustriverk och länsstyrelsen om om utbetalningar från särskilda indelta.
vesteringskonton.

18 §3

Särskilda investeringsfonder
skall stå under tillsyn av statens industriverk.
Företag med särskild
investeringsfond skall på anmaning
till verket lämna de uppgifter om
fondens storlek, användning och
avveckling som verket behöver.

Hos statens industriverk och
länsstyrelsen skall föras register
över särskilda investeringsfonder.

Hos riksbankens huvudkontor i Hos riksbanken skall föras regisStöckholm
skall föras register över ter över samtliga särskilda investe samtliga

särskilda investeringskon- ringskonton,

ton.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986.

1 Senaste lydelse av 17 § 1983:671.

2 Senaste lydelse 1983:671.

1 Senaste lydelse 1983:671.

SkU 1985/86:50

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 1090) om inbetalning på
förnyelsekonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1090) om inbetalning på
förnyelsekonto

dels att 17 § skall upphöra att gälla,

dels att 14 och 18 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Medel, som har betalats in på förnyelsekonto, får utbetalas endast

a) i fall som avses i 8 § första
stycket,

b) i fall som avses i 9 §,

c) om förnyelsefond i fall som c) om förnyelsefond i fall som
avses illS första stycket d och e avses i 11 S första stycket e och /
helt eller delvis har återförts till be- helt eller delvis har återförts till beskattning,
skattning,

d) om beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs,

e) om förnyelsefond helt eller delvis har överförts till ett annat företag
och medlen därför skall överföras till det andra företagets förnyelsekonto
eller

0 om företaget har inbetalat mer än det belopp som skall betalas in på
kontot.

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade
medel.

1 fall som avses i första stycket c skall länsstyrelsen på framställning av
företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot den del av
fonden som har återförts till beskattning i den mån medlen inte tidigare har
återgått till företaget.

I fall som avses i första stycket f skall länsstyrelsen på framställning av
företaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppet.

Har medel betalats ut frän ett Riksbanken skall till länsstyrelförnyelsekonto
skall riksbanken un- sen och - om det begärs - till sta derrätta

statens industriverk och tens industriverk lämna uppgifter

länsstyrelsen om detta. om utbetalningar från förnyelse konton.

18 §

Förnyelsefonder skall stå under
tillsyn av statens industriverk. Företag
med förnyelsefond skall pä
anmaning till verket lämna de uppgifter
om fondens storlek, användning
och avveckling sorn verket behöver.

Hos statens industriverk och
länsstyrelsen skall förås register
över förnyelsefonder.

Hos riksbankens huvudkontor i Hos riksbanken skall föras regisStockliolm
skall föras register över ter över samtliga förnyelsekonton,
samtliga förnyelsekonton.

SkU 1985/86:50

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

16 Förslag till

Lag om upphävande av vissa fondförfattningar m. m.

Härigenom föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid utgången
av år 1990, nämligen

1. lagen (1974: 325) om avsättning till arbetsmiljöfond,

2. lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond,

3. lagen (1974:989) om insättning på investeringskonto för skog.

Belopp som enligt nämnda lagar avsatts eller för vilket uppskov med

taxeringen erhållits skall vid 1989 års taxering tas upp som intäkt i den
förvärvskälla där avdraget för avsättningen gjorts eller till vilken uppskovet
hänför sig. Taxeras inte den skattskyldige vid 1989 års taxering på
grund av förlängt räkenskapsår skall beloppet i stället tas upp som intäkt
vid 1990 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SkU 1985/86:50

17 Förslag till SkU 1985/86:50

Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatten utgår med 6,2 öre per
kilowattimme för elektrisk kraft
som förbrukas i kommuner som
anges i bilaga 2 till denna lag och
med 7,2 öre per kilowattimme i övriga
fall. I fråga om sådan kraft som
förbrukas i industriell verksamhet
utgår dock skatten med 5 öre per
kilowattimme för den de! av förbrukningen
under ett år som överstiger
40 000 kilowattimmar.

Föreslagen lydelse
14 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Lagen omtryckt 1984:994.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272.

3 Riksdagen 1985186. ösarn!. Nr50

18 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1973: 601)'
dels att 10 § skall upphöra att gälla,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 29 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 a §

Skatten betalas genom insättning
på särskilt postgirokonto utan
kostnad för den skattskyldige.

Inbetalning anses ha skett den
dag inbetalningskort eller försändelse
som innehåller gireringshandling
kommit in till postanstalt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas i fråga om skatt
som påförs från och med denna dag.

SkU 1985/86:50

1 Lagen omtryckt 1984:256.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

19 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall
ha följande lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse
I moni.2 Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och
registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter)
för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

3 c. Allmän försäkringskassa.

3 d. Arbetslöshetskassa.

3 e. Universitet och
högskola.

3 f. Skolstyrelse eller
annan kommunal
nämnd som kommunen
föreskriver.

Den som åtnjutit utbildningsbidrag
i form
av dagpenning eller
stimulansbidrag.

Den som åtnjutit
timstudiestöd, in komstbidrag

eller vuxenstudiebidrag
enligt
studiestödslagen
(1973:349).

Den som uppburit
dagpenning vid utbildning
och tjänstgöring
inom totalförsvaret.

Den som från kassan
åtnjutit dagpenning
vid arbetslöshet.

Den som uppburit
utbildningsbidrag för
doktorander.

Den som uppburit
timersättning vid
grundläggande utbildning
för vuxna.

Dagpenning och stimulansbidrag
som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor
för hela året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
100 kronor för hela
året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

SkU 1985/86:50

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1985: 1029.

37 §

Föreslagen lydelse
I mom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och
registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter)
för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skal! Vad uppgiften skall

avse avse

3 c. Allmän försäkringskassa.

3 d. Arbetslöshetskassa.

3 e. Universitet och
högskola.

3 f. Vuxenutbildningsnämnd.

Den som åtnjutit utbildningsbidrag
i form
av dagpenning eller
stimulansbidrag.

Den som uppburit
dagpenning vid utbildning
och tjänstgöring
inom totalförsvaret.

Den som från kassan
åtnjutit dagpenning
vid arbetslöshet.

Den som uppburit
utbildningsbidrag för
doktorander.

Den som åtnjutit
timstudiestöd, inkomstbidrag
eller vuxenstudiebidrag
enligt
studiestödslagen
(1973:349).

Den som uppburit
timersättning vid
grundutbildning för
vuxna (grundvux) och
vid grundläggande
svenskundervisning
för invandrare.

Dagpenning och stimulansbidrag
som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
100 kronor för hela
året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor
för hela året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1987 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock gälla vid nämnda taxering
i fråga om utbetalda ersättningar som avser tid före ikraftträdandet.

SkU 1985/86:50

25 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att anvisningarna till 8§ lagen (1968:430) om
mervärdeskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningarna
till 8 §2

Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av eget gods.
Undantaget för skepp gäller icke sådan farkost, för vilken förflyttningen är
av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften. Flodspruta,
pontonkran, flytdocka och annan till tulltaxenummer 89.03 hänförlig farkost
än bärgningsfartyg utgör skattepliktig vara.

Undantaget för skepp för yrkesmässigt fiske gäller alla skepp, som säljs
eller införs för att användas vid sådant fiske, oavsett om skeppet är särskilt
anordnat för detta ändamål eller inte.

Undantaget för fartyg för livräddning, gäller endast sådant fartyg som
ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne.

Undantaget för gas och annat bränsle gäller icke vara, som med hänsyn
till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.

Undantaget för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av dagspresskaraktär
som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.

Undantaget för periodisk publikation under 6 gäller svenskt och utländskt
alster av angivet slag, som enligt utgivningsplan utkommer med
normalt minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsakligt
syfte att verka för idrottsligt ändamål hänföres endast sammanslutning
som är ansluten till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet
eller är representerad inom Sveriges olympiska kommitté.
Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas endast sammanslutning
som anges i 1 § kungörelsen (1970: 301) om frivillig försvarsverksamhet
eller som har till uppgift att stödja hemvärnets verksamhet.

Undantaget för mynt galler inte
guldmynt präglade efter den I januari
1967 som omsätts efter sitt metallvärde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SkU 1985/86:50

' Lagen omtryckt 1979: 304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

2 Senaste lydelse 1985: 1116.

Bilaga 2.1.1:

SkU 1985/86:50

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skogsvårdsavgift skall betalas
för jordbruksfastighet som vid fastighetstaxeringen
åsatts delvärdet
skogsbruksvärde. Avgiften betalas
av ägaren till fastigheten eller den
som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall anses
som ägare.

Den som innehar fastighet med
åborätt eller eljest med ständig eller
ärftlig besittningsrätt och på grund
av denna sin rätt inte äger utöver
husbehovet tillgodogöra sig avkastning
av skog på fastigheten påförs
dock inte någon skogsvårdsavgift.

Skogsvårdsavgiften utgör för
varje beskattningsår åtta promille
av skogsbruksvärdet. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre
tid än tolv månader eller har fastigheten
förvärvats eller avyttrats
under beskattningsåret, skall underlaget
för avgiften jämkas med
hänsyn härtill.

Skogsvårdsavgift utgår i helt antal
kronor varvid öretal bortfaller.

Skogsvårdsavgift skall betalas
för jordbruksfastighet som vid fastighetstaxeringen
åsatts delvärdet
skogsbruksvärde.

Avgiftsskyldig är ägaren till fastigheten
eller den som enligt
I kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall anses som ägare.
Den som innehar fastighet med
åborätt eller eljest med ständig eller
ärftlig besittningsrätt och på grund
av denna sin rätt inte får utöver
husbehovet tillgodogöra sig avkastning
av skog på fastigheten påförs
dock inte någon avgift.

1 fråga om handelsbolag och
dödsbon som vid inkomsttaxeringen
behandlas som handelsbolag är
delägarna avgiftsskyldiga.

Skogsvårdsavgiften är för varje
beskattningsår 8 promille av skogsbruksvärdet.
Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än
tolv månader eller har fastigheten
förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret,
skall underlaget för
avgiften jämkas med hänsyn härtill.

Avgift utgår för var och en som
är avgiftsskyldig enligt 1 § med
lägst 300 kronor. Avgiften för

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 185.
2 Senaste lydelse 1984:1079.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

2§3

Vad i 75 § 2 mom. första stycket
kommunalskattelagen (1928:370)
sägs om ansvarighet för kommunal
utskyld, som påförts avliden person,
gäller också / fråga om skogsvårdsavgift.

Om debitering och uppbörd av
skogsvårdsavgift stadgas i uppbördslagen.

4§

Influtna skogsvårdsavgiftsmedel
tillfalla staten.

dödsbo som är särskilt skattesubjekt
enligt 53 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) är dock, såvitt
avser taxering som sker efter
det fjärde kalenderåret efter det kalenderår
då dödsfallet inträffade,
lägst / 000 kronor.

Skogsvårdsavgift utgår i helt antal
kronor. Avgiftsbeloppet avrundas
till närmast lägre krontal.

3§

Vad som föreskrivs i 15 § 2 mom.
första stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt om ansvarighet
för sådan skatt gäller också beträffande
skogsvårdsavgift.

4§

I fråga om debitering och uppbörd
av skogsvårdsavgift gäller bestämmelserna
i uppbördslagen
(1953:272).

5§

Skogsvårdsavgift tillfaller staten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande vid denna
taxering i fråga om avgift för beskattningsår som har påbörjats före den

1 maj 1986.

3 Senaste lydelse 1979:431.

Bilaga 2.2.1:

SkU 1985/86:50

1 Förslag till
Lag om tillfälliga regler för insättning på skogskonto
Härigenom föreskrivs följande.

Vid 1987-1989 års taxeringar gäller i stället för vad som sägs i 2 §
första-tredje styckena skogskontolagen (1954:142) att uppskov medges
med högst ett belopp motsvarande summan av

a) nittio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) sjuttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter samt

c) sjuttio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

2 Förslag till SkU 1985/86:50

Lag om ändring i lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som
enligt 1 kap. 5§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som
ägare.

I fråga om handelsbolag och
dödsbon som vid inkomsttaxeringen
behandlas som handelsbolag
åvilar skattskyldigheten dock delägarna.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats
eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten
jämkas med hänsyn härtill.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

1 Senaste lydelse 1984: 1078.

Motionerna

SkU 1985/86:50

Motioner med anledning av propositionen

1985/86:566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari såvitt nu är i fråga yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kartläggning av effekterna av förslaget om ett slopande av
beskattning i utbokommun för kommuner med stor fritidshusbebyggelse,
19. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen (1946:324)
om skogsvårdsavgift i vad avser 2§,

23. att riksdagen beslutar att med ändring i lagen om dryckesskatt och i
lagen med tulltaxa höja skatten på alkohol fr.o.m. den 1 juli 1986 med
motsvarande 7 %,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående en kampanj mot det ökade bruket av alkohol bland
ungdomar,

25. att riksdagen beslutar att anslå 5 milj. kr. till en sådan kampanj.

1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c), vari såvitt nu är i fråga yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande skattepolitikens inriktning,

19. att riksdagen beslutar att, i enlighet med centerns intentioner att
avskaffa skogsvårdsavgiften, avslå förslaget om ändring i lagen (1946:324)
om skogsvårdsavgift,

23. att riksdagen beslutar att förlänga tiden för insättning på skogskonto till
längst 15 år, samt att vissa äldre skogskonton förlängs till 20 år i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1985/86:568 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu är i fråga yrkas

11. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag i vad avser slopandet
av den kommunala garantibeskattningen och det extra avdraget,

12. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om avskaffandet av
beskattningen i annan kommun än hemortskommun utom i vad avser
schablontaxerad fastighet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående kompensation för slopad garantibeskattning i s. k. utbokommun,

14. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om förkortad
uppbördstid för kvarskatt,

18. att riksdagen beslutar avslå förslaget om en minimiavgift för skogsägare.

1985/86:569 av Karl Erik Eriksson m.fl. (fp, m, c, vpk), vari yrkas att
riksdagen beslutar anpassa skatten på alkoholdrycker i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1985/86:571 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga
yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget till lag om tillfälliga regler för insättning på
skogskonton,

2. att riksdagen beslutar ändra 2 § första-tredje styckena skogskontolagen
(1954:142) till

a) 90 % av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog,
som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) 70 % av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter,

c) 70 % av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har
tagits ut för förädling i egen rörelse,

3. att riksdagen beslutar om en förlängning av löptiden för medel på
skogskonton till 15 år,

4. att riksdagen beslutar att till skogskontolagen (1954:142) 9§ tillägga
”att överförande av skogskonto från en bank till en annan bank inte skall
medföra att medlen tas upp som intäkt av skogsbruk”,

8. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften fr. o. m. den 1 juli 1986
skall tas ut med 0,3 % av skogsbruksvärdet,

9. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts med syfte
att förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften,

10. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift,

11. att riksdagen beslutar upphäva lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
samt i konsekvens därmed avslår regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

16. att riksdagen beslutar att vid byggande av skogsvägar vid beskattning
medge att avdrag för hela kostnaden får göras mot intäkt av skogsfastighet.

1985/86:576 av Karl-Gösta Svenson m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
reducering av den del av förmögenhetsvärdet som utgörs av egen bebodd
bostadsrättslägenhet vid beräkning av extra avdrag för folkpensionärer.

1985/86:577 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne Karlsson (c), vari
yrkas att riksdagen beslutar att fritidskomuner såsom Valdemarsvik och
Yrde kompenseras fullt ut vid ett eventuellt beslut om ändrade regler för
garantibeskattningen m. m. enligt de förslag som lämnats i kompletteringspropositionen.

1985/86:578 av Anders Andersson (m), vari såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen avslår förslaget till lag om tillfälliga regler för insättning på
skogskonton,

3. att riksdagen beslutar ändra 2 § första-tredje styckena skogskontolagen
(1954:142) till

a) 90 % av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog,
som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) 70 % av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter,

c) 70 % av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har
tagits ut för förädling i egen rörelse,

4. att riksdagen beslutar om en förlängning av löptiden för medel på
skogskonton till 15 år,

SkU 1985/86:50

5. att riksdagen beslutar att till skogskontolagen (1954:142) 9§ tillägga:
”att överförande av skogskonto från en bank till en annan bank inte skall
medföra att medlen tas upp som intäkt av skogsbruk”,

1985/86:580 av Nils G. Åsling (c), vari såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen beslutar medge att skogskonto får användas i 15 år och på
oförändrade villkor disponeras av innehavaren även sedan fastighet avyttrats.

1985/86:582 av Pär Granstedt (c), vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen i vad avser beskattning av fritidshus,

2. - därest yrkande 1 ej godtas av riksdagen - att riksdagen beslutar uttala
att full kompensation måste utgå till sådana kommuner med stort antal
fritidshus som drabbas särskilt hårt av den föreslagna omläggningen.

1985/86:584 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för ränta
på kvarskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om ändring i lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond, innebärande att inbetalningar till riksbanken skall ske
senast den 31 maj eller (om räkenskapsåret avslutats den 31 augusti eller
tidigare) senast den 31 mars taxeringsåret,

3. att riksdagen beslutar att inbetalning av kvarskatt skall ske senast den 18
maj året efter taxeringsåret.

1985/86:587 av Jan Fransson (s) och Arne Andersson i Gamleby (s), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minimiavgiften prövas mera långsiktigt i samband med
översynen av skogsbrukets strukturproblem.

1985/86:591 av Gudrun Norberg m.fl. (fp), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till förändrade regler för skogskonto enligt vad som
anförts i motionen.

1985/86:597 av Göran Magnusson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om användning av
prisinstrument i alkoholpolitiskt syfte.

Motion med anledning av proposition 1985/86:130

I detta sammanhang behandlar utskottet den med anledning av proposition
1985/86:130 väckta motionen

1985/86:419 av Bo Lundgren (m), vari yrkas att riksdagen beslutar att slopa
den kommunala underskottsbegränsningen.

Motioner från den allmänna motionstiden

1985/86:Sk218 av Olle Aulin (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om en översyn av
beskattningsreglerna för utländsk fastighet/fritidshus.

SkU 1985/86:50

1985/86:Sk228 av Karl-Gösta Svenson (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avdrag för underskott avseende schablontaxerad
fastighet skall medgivas i hemortskommunen från taxeringsåret 1987,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag att även i övrigt förändra
lagstiftningen inom skatteområdet på så sätt, att negativa skattekonsekvenser
till följd av förvärvskällor i olika kommuner elimineras.

1985/86:Sk231 av Sten Östlund (s), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär översyn av lagen för beskattning av bostadsrätter avseende beräkning
av amorteringar, beräkning av kontot för lägenhetens inre reparationsfond
och utlämnande av kontrolluppgifter i de fall som i motionen beskrivs.

1985/86:Sk241 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari - med hänvisning
till motion Jo217 — yrkas att riksdagen beslutar att outnyttjade bostadsbyggnader
ej skall bli föremål för beskattning som bostadsförmån.

1985/86:Sk254 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändrade regler för beskattning av inkomster från
uthyrning av en- och tvåfamiljsfastigheter för permanent boende.

1985/86: Sk258 av Nils T Svensson (s), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande realisationsvinstbeskattningen
av bostadsrätt.

1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande en ny utformning av småhusbeskattningen,

19. att riksdagen hos regeringen begär föslag om avdragsrätt för reparationer
utförda i schablontaxerade en- och tvåfamiljshus,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av realisationsvinstbeskattning
av fastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrad realisationsvinstbeskattning
av bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om statlig fastighetsskatt fr. o. m.
den 1 januari 1987,

23. att riksdagen hos regeringen begär utredning om slopande av den
kommunala garantibeskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

1985/86:Sk281 av Birgitta Hambraeus (c) och Karl Boo (c), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i kommunalskattelagen
att jordbrukares bostadsförmånsvärde baseras på den bostadsbyggnad
som jordbrukaren bor i.

1985/86:Sk304 av Erik Holmkvist (m), vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen framlägger förslag om att hyresersättning från fåmansföretag till
s. k. närstående behandlas på samma sätt i skattehänseende som när hyra
upptas av annan ägare av villafastighet.

1985/86:Sk306 av Lars Sundin (fp) och Elver Jonsson (fp), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om sådana ändringar i kommunalskattelagen
att inkomst av fastighet i Norden jämställs med inkomst av
fastighet i Sverige.

SkU 1985/86:50

1985/86:Sk316 av Bertil Jonasson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att
lantmäterikostnaderna vid kompletteringsköp av mark skall bli avdragsgilla i
samband med förvärvstillfället.

1985/86:Sk317 av Karin Söder m. fl. (c), vari - med hänvisning till motion
Fi217 — yrkas att riksdagen beslutar upphäva lagen om statlig fastighetsskatt
samt vidta de följdändringar i andra författningar som detta föranleder.

1985/86:Sk320 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari såvitt nu är i fråga yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om realisationsvinstbeskattning för småhus och bostadsrätter,

17. att riksdagen beslutar avskaffa den statliga fastighetsskatten från den 1
januari 1987,

1985/86:Sk323 av Kjell A. Mattsson m.fl. (c), vari - med hänvisning till
motion Bo226 - yrkas

1. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten avskaffas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående realisationsvinstbeskattning av bostadsrättsförsäljningar
samt reglerna för den årliga beskattningen.

1985/86:Sk324 av Erling Bager m. fl. (fp), vari - med hänvisning till motion
Bo227 - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av bostadsrätter,

2. att riksdagen beslutar att avskaffa fastighetsskatten fr. o. m. 1987.

1985/86:Sk327 av Anders G Högmark (m) och Bertil Danielsson (m), vari -med hänvisning till motion Bo423 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om förändringar i skattelagstiftningen i enlighet med de riktlinjer som
anförts i motionen.

1985/86:Sk335 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m), vari yrkas att
riksdagen beslutar fastställa gränsen för skattefri hyresinkomst för fritidshus
till 0,5 basbelopp.

1985/86:Sk339 av tredje vice talman Anders Dahlgren (c) och Britta
Hammarbacken (c), vari yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen
låter utgiftsskattekommittén med förtur utreda och lägga fram förslag om en
sådan avdragsrätt som föreslås i motionen.

1985/86:Sk340 av Agne Hansson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar
hemställa hos regeringen om förslag som medger avdragsrätt vid deklaration
för reparation och underhåll av eget hem.

1985/86:Sk342 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar att avskaffa den nya fastighetsskatten som infördes genom
beslut i riksdagen den 14 november 1984.

1985/86:Sk350 av Alf Svensson (c), vari såvitt nu är i fråga yrkas

6. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten ej höjs fr.o.m. 1987 som
riksdagen tidigare beslutat,

SkU 1985/86:50

1985/86:Sk354 av Sten Sture Paterson (m), vari — med hänvisning till motion
Bo230 — yrkas att riksdagen beslutar att räntelån/uppskjuten ränta vid
betalning skall vara avdragsgill vid deklaration.

1985/86:Sk542 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att fastighetsskattens storlek skall utgöra 1 % av
taxeringsvärdet men att procenttalet vid 1987 års taxering skall utgöra
0,75%,

2. att riksdagen beslutar att industrifastigheter skall omfattas av fastighetsskatten,

3. att riksdagen beslutar att de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter
skall undantas från fastighetsskatten,

4. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten inte skall vara avdragsgill vid
inkomsttaxering.

1985/86:Sk545 av Mona Sahlin (s) och Sören Lekberg (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande en höjning av den statliga fastighetsskatten för icke schablontaxerade
fastigheter.

Yttrande från annat utskott

Finansutskottet har yttrat sig över propositionen och motionerna. Yttrandet
(1985/86:4y) har fogats som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Allmänt

Förslagen i propositionen innebär en rad förenklingar på skatteområdet.
Bl. a. berörs bostadsbeskattningen, framför allt genom slopandet av garantibeskattningen,
slopandet av 1 500-kronorsavdraget förvillaägare och slopandet
av den s. k. utbotaxeringen. I det sammanhanget tar utskottet även upp
olika motioner från den allmänna motionstiden på bostadsbeskattningens
område. Förutom nu angivna och andra förenklingar berör propositionen -frånsett vissa mindre betydande detaljer - endast skogsbeskattningen, där
propositionen innehåller dels en skärpning för mindre fastigheter genom ett
minimibelopp för skogsvårdsavgiften, dels en lättnad genom tillfälligt
utökade uppskovsmöjligheter i avverkningsstimulerande syfte.

En del av de motioner som väckts med anledning av propositionen
innehåller yrkanden även på andra områden än som nu har nämnts, t. ex.
rörande alkoholbeskattningen. Utskottet återkommer härtill sist i detta
betänkande.

Ett annat yrkande framställs av Karin Söder m.fl. (c) i motion 567,
nämligen att riksdagen i detta sammanhang skall anta vissa riktlinjer i fråga
om skattepolitiken, som enligt motionärernas mening bör inriktas på sänkt
skatt för alla genom en fortsatt höjning av det kommunala grundavdraget,
likvärdiga skatter i olika kommuner genom en utbyggnad av skatteutjäm -

SkU 1985/86:50

ningen, inflationsskydd för den statliga skatteskalan och ytterligare sänkningar
av marginalskatterna, minskad beskattning av arbete och ökad skatt
på ändliga naturresurser samt en ökad rättvisa mellan olika befolkningsgrupper.
Motionärerna uttalar sig också för ett utgiftsskattesystem och för
begränsningar av skatten på sparkapital.

Utskottet har nyligen tagit ställning till inkomstbeskattningens utformning
för de närmaste åren (SkU 1985/86:40). Utskottet hade då att ta ställning till
de olika partiernas synpunkter på inkomstbeskattningens utformning på sikt,
och deras ställningstaganden då ligger till grund också för de allmänna
riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordas i propositionen och i
olika motioner och som nu prövas av finansutskottet. Härtill kommer att
skatteutjämningen, som ingår i finansutskottets ämnesområde, redan är
under omprövning och att övriga frågor som tas upp i motionen nyligen
prövats av riksdagen eller redan uppmärksammats genom pågående utredningar.
Utskottet finner inte skäl att i detta sammanhang förorda några
ställningstaganden från riksdagens sida i hithörande frågor utan avstyrker
motion 567 i denna del (yrkande 13).

Garantibeskattning och beskattningsort

Regeringen föreslår i propositionen att garantibeskattningen, som redan har
avvecklats för juridiska personer, slopas även för fysiska personer och att
denna reform delvis finansieras genom att 1 500-kronorsavdraget för villaägare
slopas. Vidare föreslås att det nuvarande hindret vid kommunalbeskattningen
mot avdrag för underskott i annan kommun undanröjs genom att
den s. k. utbotaxeringen helt avskaffas så att all inkomst beskattas i den
skattskyldiges hemortskommun.

I propositionen anförs att förslagen leder till avsevärda förenklingar av
beskattningen och att de bör genomföras fr. o. m. 1988 års taxering.
Eftersom reglerna inte kan ges retroaktiv verkan har det enligt departementschefen
inte varit möjligt att avvakta remissvaren över bostadskommitténs
förslag i dessa frågor. Beträffande de kommunalekonomiska verkningarna
av förslagen, som inträder fr. o. m. år 1989, anförs i propositionen att
kommunerna bör kompenseras för de minskade intäkter som för deras del
blir följden av förslagen och att den närmare undersökning av utfallet för
kommunerna som erfordras bör utgå från 1987 års taxering. Departementschefen
avser att återkomma till de kommunalekonomiska frågorna under
våren 1988.

Farhågor för de effekter förslagen kan komma att medföra för kommunernas
ekonomi framförs i motionerna 566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), 568
av Lars Werner m.fl. (vpk), 577 av Anna Wohlin-Andersson (c) och
Marianne Karlsson (c) och 582 av Pär Granstedt (c). Med tanke på
fritidskommunernas speciella problem yrkas i motion 582 i första hand avslag
på propositionen i vad avser fritidshus. I motion 568 godtas propositionen i
vad avser schablontaxerade småhus, men yrkandena 11 och 12 i denna
motion innebär avslag på propositionen i övriga nu aktuella delar. Vidare
innehåller motionerna olika yrkanden om kartläggning av effekterna för
fritidskommuner (motion 566 yrkande 14), om kompensation till kommuner -

SkU 1985/86:50

na för skattebortfallet (motion 577 och motion 582 yrkande 2) och om
uttalanden rörande svårigheterna att bereda kommunerna en tillfredsställande
kompensation för skattebortfallet (motion 568 yrkande 13).

I detta sammanhang behandlar utskottet också den under den allmänna
motionstiden väckta motionen Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) om slopad
garantibeskattning (yrkande 23) samt motionerna Sk228 av Karl-Gösta
Svenson (m) och 419 av Bo Lundgren (m) om slopande av den kommande
underskottsavdragsbegränsningen och övriga negativa konsekvenser av
nuvarande regler om rätt beskattningsort.

Utskottet -instämmer i uppfattningen att de nu aktuella förslagen i
propositionen innebär värdefulla förenklingar, framför allt för de tillämpande
myndigheterna. Till stor del är det också fråga om förbättringar för de
skattskyldiga, inte minst i form av skattelättnader. Att slopa garantibeskattningen
och det extra avdraget kan också medföra skatteskärpningar i en del
fall, framför allt i fråga om lågt belånade en- och tvåfamiljsfastigheter.
Förslaget medför således även en viss omfördelning av beskattningen mellan
skattskyldiga i olika situationer. Det bör i detta sammanhang framhållas att
garantibeskattningen — från de utgångspunkter som gäller för inkomstbeskattningen
— medfört en ej motiverad belastning för fastigheter med normal
belåning och att en omfördelning i nu angiven riktning ligger i linje med de
bostadspolitiska strävandena. Utskottet återkommer strax till de kommunalekonomiska
konsekvenserna. Med hänsyn till vad som nu har anförts är det
emellertid enligt utskottets uppfattning angeläget att förslagen genomförs så
att de nya reglerna kan tillämpas fr. o. m. 1988 års taxering.

Enligt propositionen och finansutskottets yttrande i ärendet beräknas ett
slopande av garantibeskattningen medföra ett inkomstbortfall för kommunsektorn
totalt med ca 1300 milj. kr. Att slopa det extra avdraget innebär en
inkomstförstärkning för kommunerna med 540 milj. kr. och för staten med
360 milj. kr. Nettoeffekten härav för kommunernas del blir ett inkomstbortfall
på ca 760 milj. kr, vartill kommer en minskning av skatteutjämningsbidragen
med 75 milj. kr. Vidare medför ett slopande av utbobeskattningen en
omfördelning av inkomster mellan kommunerna och ett visst ytterligare
skattebortfall.

Som framgår av finansutskottets yttrande garanterar skatteutjämningssystemet
kommunerna en viss bestämd andel av medelskattekraften. Kommuner
med en skattekraft som understiger den garanterade nivån erhåller
skatteutjämningsbidrag upp till denna nivå. Skatteutskottet kan med ledning
härav konstatera att ekonomin för de kommuner som omfattas av skatteutjämningen,
dvs. flertalet kommuner med omfattande fritidshusbebyggelse,
inte påverkas av de aktuella åtgärderna i vidare mån än som följer av att
medelskattekraften i riket sjunker. De särskilda effekterna i övrigt i dessa
kommuner till följd av slopad garantibeskattning m. m. kompenseras helt av
ökade skatteutjämningsbidrag.

Finansutskottet framhåller att kraftiga skatteomläggningar som minskar
det kommunala skatteunderlaget kan innebära påtagliga försvagningar av
ekonomin i kommunsektorn som helhet, något som kan innebära kraftiga
påfrestningar för vissa kommuner med en redan svag ekonomi. Finansut -

SkU 1985/86:50

4 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 50

skottet ansluter sig därför till uttalandena i propositionen om att en särskild
kompensation bör utgå för den intäktsminskning som uppstår på grund av att
garantibeskattningen och 1 500-kronorsavdraget slopas och att ett särskilt
stöd övergångsvis bör ges till det fåtal kommuner som ligger utanför
skatteutjämningssystemet och som kan få ett mer påtagligt skattebortfall av
att utbotaxeringen slopas. Finansutskottet finner att någon övrig åtgärd med
anledning av vad som anförs i motionerna 582 och 577 inte synes påkallad.
Eftersom departementschefen aviserar en närmare undersökning av effekterna
i anslutning till 1987 års taxering finner finansutskottet att riksdagen
inte behöver göra något särskilt tillkännagivande till regeringen av det slag
som föreslås i motion 566.

Med hänsyn till det anförda utgår skatteutskottet från att de kommunalekonomiska
frågorna kommer att få en för kommunerna tillfredsställande
lösning. Några särskilda uttalanden härutöver i kompensationsfrågorna
erfordras inte enligt utskottets uppfattning.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i nu aktuella delar och
avstyrker motion 568 yrkandena 11 och 12 och motion 582 yrkande 1.
Motionerna Sk228, Sk279 yrkande 23 och 419 är därmed i allt väsentligt
tillgodosedda. Vidare avstyrker utskottet motionerna 566, 568, 577 och 582
såvitt avser kompensation till kommunerna, i den mån yrkandena inte är
tillgodosedda genom vad utskottet nyss anfört.

Övriga frågor rörande bostadsbeskattning m. m.

I ett flertal motioner berörs den statliga fastighetsskatt som fr. o.m. 1985
ersatt den tidigare hyreshusavgiften och som träffar hyreshus, kontorshus,
småhus samt bostadsbyggnader på lantbruk. Underlaget för skatten är för
småhus en tredjedel av taxeringsvärdet och för övriga fastigheter hela
taxeringsvärdet. Skattesatsen skall fr. o. m. 1987 vara 1,4% för schablonbeskattade
fastigheter och 2 % för övriga fastigheter. Övergångsvis gäller
för närvarande en lägre skattesats på 1 % i fråga om schablonbeskattade
småhus och på 1,4 % i fråga om övriga småhus och hyreshus på lantbruksenhet.

I motionerna 571 yrkande 11 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), Sk279
yrkande 22 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), Sk317 av Karin Söderm, fl. (c), Sk320
yrkande 17 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), Sk323 yrkande 1 av Kjell A.
Mattsson m. fl. (c), Sk324 yrkande 2 av Erling Bager m. fl. (fp) och Sk342 av
Agne Flansson och Gösta Andersson (båda c) yrkas att fastighetsskatten
slopas fr. o. m. den 1 januari 1987.1 motion Sk350 yrkande 6 av Alf Svensson
(c) yrkas att höjningen fr. o. m. 1987 slopas. I motion Sk542 av Lars Werner
m. fl. (vpk) yrkas däremot att skatten skall utgå även för industribyggnader,
att fastighetsskatten för konventionellt beskattade hus inte skall vara
avdragsgill, att de allmännyttiga företagen undantas från beskattningen och
att skatten sänks till 1 % av taxeringsvärdet.

Syftet med fastighetsskatten var framför allt att skapa ett instrument som
tillsammans med räntebidragssystemet för ny- och ombyggnad svarade mot
kravet på ett rättvist och solidariskt omfördelningssystem inom bostadssektorn
och motverka fortsatta kostnadsökningar för staten. Skatten har således
bostadspolitisk och statsfinansiell karaktär. Utskottet har tidigare avstyrkt

SkU 1985/86:50

yrkanden om slopande av fastighetsskatten med hänvisning till att de
bostadspolitiska bedömningarna rörande denna skatt skulle tas upp av
bostadskommittén. Kommittén har numera i sitt slutbetänkande utgått från
att fastighetsskatten kommer att behållas, och remisstiden utgår den 1 juli
1986. Utskottet finner inte skäl till ändrad ståndpunkt i denna fråga och
avstyrker således föreliggande motioner om slopande av fastighetsskatten.
Utskottet finner inte heller anledning att nu förorda en sänkning av de
skattesatser som bestämts fr. o. m. 1987.

Utskottet avstyrker således motionerna i vad avser avskaffande av
fastighetsskatten helt eller delvis.

Utskottet är för närvarande inte heller berett att ompröva den närmare
utformningen av fastighetsskatten och avstyrker nu liksom tidigare år de
yrkanden i detta hänseende som framställs i motion Sk542.

I motion Sk545 yrkar Mona Sahlin (s) och Sören Lekberg (s) att fastighetsskatten
höjs för privata hyreshus utan statliga lån. Yrkandet syftar till att
motverka den förmögenhetsomfördelning som annars kan bli följden av
förslaget i proposition 1985/86:100 om upptrappning av den garanterade
låneräntan.

Förslaget i propositionen medför att hyresnivåerna inom de allmännyttiga
bostadsföretagen höjs som en följd av de ökade räntekostnaderna. Detta
innebär att också hyresnivåerna i de privata hyreshusen höjs, även om
lånekostnaderna står kvar på samma nivå som tidigare. Som motionärerna
konstaterar kan dessa ej avsedda fördelar i sin tur leda till att dessa hus ökar i
värde.

Som motionärerna konstaterar var ett av skälen bakom hyreshusavgiften
att motverka den inkomst- och förmögenhetsomfördelning till förmån för
vissa privata fastighetsägare som kan följa av upptrappningar av räntorna för
de statliga bostadslånen. Enligt utskottets uppfattning bör frågan om
fastighetsskatten lämpligen kan utnyttjas i detta syfte uppmärksammas i
samband med ställningstagandena till bostadskommitténs förslag. Utskottet
finner emellertid att någon särskild framställning till regeringen i denna fråga
inte kan anses påkallad, varför utskottet avstyrker motionen.

Beträffande schablonbeskattningen av villor återkommer i motionerna
Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) (yrkande 18) krav på en omläggning i syfte
att grunda beskattningen på en värdering av boendeförmånen. Yrkande 19 i
denna motion och motion Sk340 av Agne Hansson (c) innehåller också
yrkanden om en avdragsrätt för reparationer.

Utskottet har vid tidigare års prövning av motsvarande frågor hänvisat till
att dessa ingick i bostadskommitténs utredningsuppdrag. Kommittén har i
sitt slutbetänkande funnit att villabeskattningen liksom hittills bör grunda sig
på taxeringsvärdet och att fördelarna från kontrollsynpunkt med en begränsad
avdragsrätt för reparationer inte uppväger nackdelarna. Eftersom ett
slutligt ställningstagande till förslaget bör anstå i avvaktan på resultatet av
remissbehandlingen avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.

I motion Sk335 yrkar Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) att
gränsen för skattefri hyresinkomst för fritidshus höjs från nuvarande 8 000 kr.
till ett halvt basbelopp.

SkU 1985/86:50

Rättelse: s. 61 rad 3 nerifrån står: omprövas Rättat till: prövas

Det ifrågavarande gränsbeloppet uppräknades från 4 000 kr. till nuvarande
8 000 kr. så sent som förra året, med verkan fr. o. m. 1987 års taxering. Enligt
utskottets uppfattning kan det inte anses aktuellt att redan nu överväga en
ytterligare höjning. Utskottet avstyrker således denna motion.

I motion Sk254 riktar Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s) kritik mot att villor som
hyrs ut såsom permanentbostad omfattas av schablonreglerna. Enligt
motionärernas uppfattning kan det inte anses rimligt att man i sådana fall inte
skall redovisa hyresinkomsterna men att man trots det är berättigad till fullt
avdrag för räntekostnaderna.

Utskottet vill inte bestrida att villaschablonen i vissa fall kan te sig
fördelaktig för villaägarna. Det bör samtidigt framhållas att skattereglerna
givetvis också återverkar på försäljningsvärdena och hyresnivåerna för
villorna och att möjligheterna att uppnå särskilda vinster genom uthyrning av
villor även av andra skäl torde vara begränsade. Bostadskommittén har i sitt
slutbetänkande inte tagit upp den nu aktuella frågan till en närmare
granskning men har i annat sammanhang framhållit att möjligheterna att
saxa mellan schablonmetoden och den konventionella metoden kan utnyttjas
för att uppnå betydande och ej avsedda skattelättnader. Att övergå till en
konventionell metod i fråga om fastigheter som hyrs ut för permanentboende
skulle innebära att dessa möjligheter utökas. Utskottet vill därför ifrågasätta
om förslaget i motionen i realiteten skulle medföra en mer rättvis beskattning.
Utskottet har inte något att erinra mot att frågan övervägs ytterligare i
samband med ställningstagandena till kommitténs förslag men finner inte
skäl att förorda någon särskild framställning härom till regeringen. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Sk254.

Motionerna Sk218 av Olle Aulin (m) och Sk306 av Lars Sundin och Elver
Jonsson (båda fp) berör beskattningen här i landet av fritidsfastigheter i våra
grannländer. Enligt gällande bestämmelser beskattas sådana fastigheter
enligt en konventionell metod, vilket innebär att värdet av förmån av bostad
och eventuella hyror alltid skall redovisas i full utsträckning.

Enligt motionären i den förstnämnda motionen är det orimligt att
hyresvärdet skall beräknas för hela året, oavsett om fastigheten är bebodd
eller ej. Han yrkar därför en översyn av reglerna. I den sistnämnda motionen
begär motionären förslag från regeringen av innebörd att inkomst av
fastighet i Norden jämställs med inkomst av fastighet i Sverige. Kritiken i
denna motion riktar sig framför allt mot att villaschablonen inte får
tillämpas.

Att schablonreglerna för villor inte kan tillämpas för fastigheter utomlands
torde sammanhänga med svårigheterna att i dessa fall få fram ett tillförlitligt
värde som kan läggas till grund för beskattningen. Beskattningen följer i
stället i stort sett de principer som gäller för fastigheter här i landet som i inte
ringa omfattning hyrts ut för fritidsändamål, dvs. att som intäkt skall tas upp
värdet av förmånen att fritt kunna disponera bostaden, oavsett om denna
förmån utnyttjats eller ej, och att avdrag medges för samtliga omkostnader
för fastigheten. Om fastigheten hyrts ut skall hyresintäkterna redovisas med
skälig reducering av förmånsvärdet. För inkomstberäkningen har skattecheferna
i de olika länen i regel utfärdat utförliga anvisningar med angivande

SkU 1985/86:50

av förmånsvärden och hyresnivåer i olika fritidsområden.

Enligt utskottets uppfattning torde det vara svårt att finna en lämplig
lösning av denna beskattningsfråga som tillgodoser syftet med motionerna
och som samtidigt medför en beskattning som i inte alltför hög grad avviker
från beskattningen av jämförbara fastigheter här i landet. Enligt vad
utskottet erfarit har frågan uppmärksammats genom en framställning i
Nordiska rådet. Utskottet är för sin del inte berett att nu föranstalta om
ändringar av reglerna, varför utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

I motion Sk354 yrkar Sten Sture Paterson (m) att betalning av räntelån skall
anses som en avdragsgill kostnad. Motionären uppger i motionen att räntan
på lånen i denna låneform för närvarande inte är avdragsgilla vare sig när
räntan uppkommer eller när den betalas.

Enligt gällande bestämmelser i punkt 6 sista stycket av anvisningarna till 25
§ kommunalskattelagen skall ränta på statligt bostadslån eller räntelån till
den del räntan lagts till kapitalet anses betald då den debiteras, vilket innebär
att räntan då anses avdragsgill. I sammanhanget vill utskottet framhålla att
bostadsfinansieringsfrågorna utgör en väsentlig del av bostadskommitténs
förslag, och utskottet utgår från att eventuella problem i skattelagstiftningen
rörande de aktuella låneräntorna klarläggs i samband med ställningstagandena
till kommittéförslaget. Med det anförda avstyrker utskottet denna
motion.

I motion Sk304 kritiserar Erik Holmkvist (m) särbestämmelserna i fråga om
hyresersättningar från fåmansföretag till företagsledaren eller honom närstående
personer för lokaler i schablontaxerade villor. Sådana ersättningar skall
i dessa fall beskattas hos mottagaren trots att de enligt reglerna för
schablonbeskattningen normalt undantas från beskattning. Enligt motionärens
uppfattning bör samma regler gälla för fåmansföretagare och honom
närstående som för andra skattskyldiga.

De aktuella reglerna om ersättningar från fåmansföretag har tillkommit i
syfte att begränsa fåmansföretagarens möjligheter att bereda sig själv och
vissa närstående personer ej avsedda skattelättnader. Reglerna ingår i
företagsskattekommitténs utredningsuppdrag. I avvaktan på kommitténs
förslag avstyrker utskottet motionen.

Enligt motion Sk339 av tredje vice talmannen Anders Dahlgren (c) och
Britta Hammarbacken (c) bör utgiftsskattekommittén få tilläggsdirektiv att
lägga fram förslag om ett avdrag med högst ett basbelopp per år för
amortering av skulder i egen bostad eller i eget företag i en avflyttningskommun.

Den i motionen föreslagna avdragsrätten, som grundar sig på regionalpolitiska
skäl, skulle enligt utskottets uppfattning innebära alltför stora avsteg
från gällande principer för beskattningen och skulle såvitt utskottet kan
bedöma medföra stora skattelättnader utan några garantier för att regionalpolitiska
fördelar uppnås. Utskottet avstyrker således detta yrkande.

Beträffande beskattningen av bostadsrättsföreningar och deras delägare
föreslås i propositionen att de särskilda regler som infördes 1979 rörande en
individuell beskattning av medlemmar i bostadsrättsföreningar nu slopas.
Dessa regler innebär att medlemmen som intäkt av kapital skall ta upp 3 % av

SkU 1985/86:50

värdet av andelen i föreningen till den del detta värde överstiger 50000 kr.
Propositionen grundar sig i denna del på bostadskommitténs förslag.
Ändringen grundar sig på uppfattningen att motiven för denna beskattningsform
med tiden förlorat i styrka och att den orsakat betydande administrativa
problem.

Som framgår av propositionen har det nu aktuella förslaget tagits upp
redan i i bostadskommitténs delbetänkande och remissyttrandena över
detta. Med hänvisning härtill och till de skäl som departementschefen anfört
till stöd för förslaget tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion Sk323 av Kjell A. Mattsson
m. fl. (c) yrkande 2 angående en total översyn av bostadsbeskattningen i syfte
att förenkla reglerna, att utforma statens stöd till olika besittningsformer på
ett likvärdigt sätt, att stimulera sparandet i egen bostad och att åstadkomma
likartade regler för olika upplåtelseformer. Vidare yrkas i motionerna Sk258
av Nils T Svensson (s), Sk279 av Ulf Adelsohn (m) (yrkande 21), Sk320 av
Bengt Westerberg m. fl. (fp) (yrkande 16) och Sk324 av Erling Bager m. fl.
(fp) (yrkande 1) att realisationsvinstreglerna för bostadsrätter m. m. utformas
på samma sätt som för villor. Realisationsvinstreglerna kritiseras också i
motion Sk231 av Sten Östlund (s) men från den utgångspunkten att reglerna i
alltför hög grad medfört ett administrativt betungande merarbete med
uppgifter som dessutom framstår som helt eller delvis ointressanta för
skattemyndigheterna. En fråga som berör beräkningen av folkpensionärernas
extra avdrag tas upp i motion 576 av Karl-Gösta Svenson m. fl. (m).
Motionärerna anser att förmögenhetsvärdet för bostadsrätter bör tas upp till
ett reducerat värde vid denna beräkning på samma sätt som gäller i fråga om
annan bostad.

Samtliga nu angivna frågor omfattas av de förslag som bostadskommittén
har lagt fram i sitt slutbetänkande. I avvaktan på kommande ställningstaganden
till utredningsförslagen är utskottet inte berett att gå in på en närmare
prövning av de aktuella yrkandena utan avstyrker motionerna i dessa delar.
Med anledning av vad som anförs i motion Sk231 vill utskottet dock
framhålla att det givetvis är av största vikt att reglerna i fortsättningen
utformas på ett sådant sätt att det blir enkelt att hantera frågorna såväl för de
skattskyldiga som för de tillämpande myndigheterna och att man undviker
ett alltför omfattande uppgiftslämnande.

I anslutning till de nu behandlade motionerna angående realisationsvinstbeskattningen
tar utskottet upp två andra motionsyrkanden rörande denna
beskattning.

Ulf Adelsohn m. fl. (m) återkommer i motion Sk279 yrkande 20 med ett
yrkande om att nuvarande begränsningar av indexuppräkningen av anskaffningsvärdet
slopas. Motionärerna anser att dessa regler är alltför komplicerade
för det praktiska taxeringsarbetet och att reglerna dessutom kan leda till
att rena inflationsvinster beskattas.

Som utskottet anfört tidigare år vid sin behandling av motsvarande
yrkande medgavs tidigare full indexuppräkning av anskaffningsvärde och
förbättringskostnader. Om kostnaderna helt eller delvis finansierats med lån
kunde fastighetsägarna på grund av inflationens effekter då ha vinster som

SkU 1985/86:50

lämnades helt obeskattade vid en försäljning. Mot denna bakgrund begränsades
rätten till indexuppräkning år 1980 så att man numera skall bortse från
prisförändringarna under de fyra första åren.

Utskottet vill framhålla att enighet rådde 1980 om att beskattningsreglerna
borde skärpas, bl. a. för att motverka spekulationsvinster. De regler som då
genomfördes i detta syfte fick en delvis provisorisk karaktär i avvaktan på
resultatet av den översyn av uppskovsreglerna som samtidigt påbörjades och
som numera har slutredovisats (SOU 1985:38 och 39, Reavinstuppskov -Fastigheter). Utskottet utgår från att regeringen i samband med ställningstaganden
till utredningens förslag prövar frågan om detaljutformningen av
begränsningarna av indexuppräkningen kan behöva ändras.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk279 i denna del.

Motion Sk327 av Anders G Högmark och Bertil Danielsson (båda m) berör
frågan om beskattning av ersättning för inlösen av mark, vägar och liknande.
Motionärerna anför att sådana ersättningar kan uppgå till betydande belopp
och att starka skäl talar för att de bör kunna fördelas under en längre
tidsperiod.

Enligt gällande regler skall engångsersättningar av ifrågavarande slag
beskattas enligt reglerna för realisationsvinst vid avyttring av fastigheter.
Detta torde i regel medföra att en del av ersättningen skall tas upp som
skattepliktig realisationsvinst och beskattas när den blir tillgänglig för
lyftning. Vid denna beskattning får reglerna om ackumulerad inkomst
tillämpas, vilket innebär att inkomsten vid skatteberäkningen får fördelas på
högst 10 år. Enligt utskottets mening tillgodoser dessa regler i tillräcklig
utsträckning syftet med motionen, varför utskottet avstyrker densamma.

I två motioner - Sk241 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) och Sk281 av
Birgitta Hambraeus och Karl Boo (båda c) — yrkas att förmånen av bostad på
jordbruksfastighet bör värderas endast med hänsyn till den byggnad som
jordbrukaren utnyttjar som bostad.

Vad angår riksskatteverkets schabloner för beräkning av förmånsvärde av
bostad på jordbruksfastighet framgår av utskottets redogörelser tidigare år
att schablonen inte bör tillämpas stelbent utan att taxeringsnämnden bör vara
observant och jämka värdet när så är påkallat av särskilda skäl. Utskottet har
bl. a. framhållit att det inte bör komma i fråga att tillämpa schablonen på ett
sådant sätt att någon beskattas för värden som är uppenbart för höga.
Samtliga omständigheter i det enskilda fallet borde kunna beaktas vid den
skälighetsbedömning som trots schablonen i vissa fall inte kan undvikas. Med
anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet nu endast understryka
vikten av att dessa uttalanden noga följs i taxeringsarbetet och att
taxeringsnämnderna uppmärksammas härpå. Med hänvisning härtill och till
att bostadskommittén numera lagt fram sitt förslag i dessa frågor avstyrker
utskottet motionerna.

Uppbördsfrågor

I propositionen föreslås bl. a. att kvarskatteuppbörden för löntagare förenklas
på så sätt att skatteavdrag skall verkställas under endast tre månader och

SkU 1985/86:50

Rättelse S. 58 rad 17-18 nedifrån Utgår: Enligt utskottets —

mindre företag.

att skatten skall inlevereras vid ett enda inbetalningstillfälle, den 18 april.

I motion 568 yrkande 14 yrkar Lars Werner m. fl. (vpk) avslag på
propositionen, eftersom en förkortning av uppbördstiden kan medföra
alltför stora påfrestningar för de skattskyldiga. Knut Wachtmeister m. fl. (m)
godtar propositionen i huvudsakliga delar men begär i motion 584 (yrkande

3) att kvarskatteuppbörden förskjuts till den 18 maj.

Som anförs i propositionen måste länsstyrelsernas arbete med kvarskatten
förenklas för att dessa skall kunna klara sina arbetsuppgifter på ett
acceptabelt sätt. En förenkling är önskvärd också för arbetsgivarna. För att
uppnå någon påtaglig förenkling bör redovisningen och betalningen av
skatten förläggas till ett enda tillfälle. Med förslaget i propositionen om en
uppbörd i april uppnår man bl. a. att avstämningsarbetet bör kunna klaras av
före sommaren, något som enligt propositionen inte är möjligt om uppbörden
förläggs till maj.

Med anledning av vad som anförs i motion 568 vill utskottet framhålla att
huvudprincipen är att inkomstskatt skall erläggas i form av preliminär skatt
under inkomståret och att de skattskyldiga - om en betalningstid på tre
månader leder till påfrestningar - under vissa förutsättningar har möjlighet
att få nedsättning av skatteavdraget. Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker motionerna i angivna delar.

Motion 584 innehåller också ett yrkande (yrkande 1) om att kvarskatteavgiften
skall sänkas. Den utgör för närvarande 8 % om kvarskatten uppgår till
högst 5 000 kr. och annars 10 %. Motionärerna anser att avgiften i likhet med
vad som skett i andra liknande fall bör anknytas till diskontot och föreslår att
den bestäms till 2 % under diskontot upp till 5 000 kr. och annars till vad som
motsvarar diskontot.

Utskottet vill framhålla att kvarskatteavgiften avvägts med hänsyn till en
kredittid på ca 20 månader och med hänsyn till angelägenheten av bättre
överensstämmelse mellan den preliminära och slutliga skatten. Utskottet
finner därför att kvarskatteavgiften inte nu bör sänkas och avstyrker därför
motionen också i denna del.

Investeringsfonderna

Beträffande investeringsfonderna föreslås i propositionen förenklingar i
olika hänseenden. Den nuvarande kopplingen av inbetalningstiden till sista
dagen för avlämnande av deklaration slopas. Inbetalningen till riksbanken
skall i stället ha gjorts senast den 30 april eller - om räkenskapsåret avslutats
den 31 augusti eller tidigare - senast den 15 februari. Inbetalning som sker
senare men senast den 30 juni godtas också mot en avgift om 3 resp. 6%.
Uppgår förseningen till högst en vecka skall avgiften vara 1 %. Syftet är i
första hand att skapa större rättvisa mellan företagen.

I motion 584 yrkande 2 begär Knut Wachtmeister m. fl. (m) att de
föreslagna inbetalningstiderna förlängs en månad, eftersom en stor del av de
berörda företagen inte avlämnar sina deklarationer förrän i april eller maj.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att de föreslagna
tidsgränserna ger företagen tillräckligt med tid att bestämma inbetalningens
storlek. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionen i
denna del.

SkU 1985/86:50

Skogskonto

I propositionen föreslås en rad åtgärder som är inriktade på att på kort sikt
öka utbudet av vedråvarorna (bil. 1 s. 23 och 24). Avsikten är att åtgärderna
tillsammans skall kunna bidra till en högre och mer stabil avverkningsnivå
och därmed lägga grunden till en snabbare expansion av skogsindustrin. Till
dessa åtgärder hör att möjligheterna till uppskov med beskattningen genom
insättning på skogskonto höjs från den nuvarande nivån 60 resp. 40 % till
högst 90 % av köpeskillingen för rotposter och 70 % av köpeskillingen för
leveransvirke och värdet av egna uttag. Förslaget har form av en tillfällig
lagstiftning vid 1987-1989 års taxeringar. I propositionen anförs att procentsatserna
på lång sikt inte bör ligga kvar på denna högre nivå och att
insättningsrätten fr. o.m. 1990 års taxering åter bör begränsas.

I motionerna 571 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) och 578 av Anders
Andersson (m) föreslås bl. a. att de föreslagna procentsatserna permanentas
(yrkandena 1 och 2 resp. 2 och 3). I dessa båda motioner (yrkandena 3 resp.

4) och i motionerna 580 (yrkande 3 i viss del) av Nils G. Åsling (c), 591 av
Gudrun Norberg m.fl. (fp) och 567 (yrkande 23) av Karin Söder m.fl. (c)
föreslås att uppskovstiden förlängs från nuvarande 10 till 15 år. För vissa
äldre skogskonton föreslås i den sistnämnda motionen en ytterligare
förlängning av löptiden till 20 år.

Utskottet kan konstatera att bred enighet råder om det grundläggande
syftet att stimulera de enskilda skogsägarna till ökade avverkningar. En
sådan ökning bör enligt utskottets uppfattning komma till stånd snarast
möjligt, och detta syfte tillgodoses bäst med tillfälliga regler på sätt som
föreslås i propositionen.

Att insättningsmöjligheterna utökas bör enligt utskottets mening inte
föranleda att uppskovstiden förlängs. En uppskovstid på 10 år måste i
allmänhet anses tillräcklig, och en förlängning av denna löptid ger inte den
stimulanseffekt på avverkningarna som avses i propositionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motionerna i dessa delar.

Motionerna 571 och 578 innehåller också ett yrkande (yrkande 4 resp.
yrkande 5) om att ett belopp som innestår på skogskonto skall kunna
överföras från en bank till en annan utan att några skattekonsekvenser skall
behöva inträffa. Motionärerna yrkar omedelbara ändringar av reglerna i
detta hänseende.

Som utskottet anförde vid sin prövning av samma fråga tidigare i år (SkU
1985/86:27) har de aktuella reglerna fått sin utformning av kontrolltekniska
och andra administrativa skäl. Utskottet vill inte bestrida att detaljutformningen
av skogskontolagstiftningen numera i vissa delar kan framstå som
onödigt detaljerad eller att den kan behöva ses över för att man skall kunna
åstadkomma en större smidighet. Utskottet finner emellertid — nu liksom
tidigare — att frågan om en översyn av de nu aktuella reglerna lämpligen bör
anstå i avvaktan på kommande ställningstaganden till beskattningens
allmänna utformning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
också i denna del.

Vidare innehåller motion 580 ett yrkande om att skogskontomedlen skall

SkU 1985/86:50

få disponeras av innehavaren på oförändrade villkor även om fastigheten
avyttras (yrkande 3 i denna del).

Skogskontomedlen skulle tidigare tas till beskattning om fastigheten bytte
ägare. Skogskontot får behållas om äganderättsövergången sker genom köp,
byte eller gåva. I dessa fall beskattas alltså den tidigare ägaren först när han
tar ut medlen från kontot. Denna nya regel kom till efter ett förslag från
virkesförsörjningsutredningen. Det nu aktuella motionsyrkandet är alltså
redan tillgodosett, varför utskottet avstyrker detsamma.

Skogsvårdsavgiften

För att stimulera till en förbättring av fastighetsstrukturen och till ett aktivare
brukande föreslås i propositionen att skogsvårdsavgiften skall utgå med
minst 300 kr. för varje ägare av en skogsfastighet. Avgiften för dödsbo som är
äldre än fyra år föreslås bli minst 1000 kr.

I motionerna 571 yrkande 10 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), 566
yrkande 19 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), 567 yrkande 19 av Karin Söder
m. fl. (c) och 568 yrkande 18 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på
propositionen i denna del. Vidare yrkas i motion 587 av Jan Fransson och
Arne Andersson i Gamleby (båda s) att minimiavgiften prövas i samband
med översynen av skogsbrukets strukturproblem. Enligt motionärerna i den
förstnämnda motionen bör i stället en arbetsgrupp tillsättas med syfte att på
sikt avveckla skogsvårdsavgiften. Som ett första steg i denna riktning yrkas
att avgiften fr. o. m. den 1 juli 1986 sänks från nuvarande 0,8 till 0,3%
(yrkandena 8 och 9).

Förslaget i propositionen innebär skatteskärpningar för alla som har en
fastighet eller en fastighetsdel med ett skogsbruksvärde som understiger
37 500 kr. Enligt utskottets uppfattning bör dödsboutredningens (Ju
1977:07) förslag till åtgärder mot det passiva ägandet först avvaktas.
Utskottet avstyrker således propositionen i denna del och tillstyrker motionerna
i denna del.

Utskottet instämmer också i vad som anförs i motion 587 om att frågan om
minimiavgift bör tas upp i den samlade genomgång och utvärdering av
strukturproblemen i skogs- och jordbruket som jordbruksministern aviserar i
propositionen. Härvid skall också beaktas resultatet av dödsboutredningens
arbete, vilket beräknas bli klart senare i år. Enligt utskottets uppfattning bör
riksdagen med bifall till motionen ge regeringen till känna att frågan om
minimiavgiften skall prövas mera långsiktigt i samband med översynen av
skogsbrukets strukturproblem.

Vidkommande yrkandet om en stegvis avveckling av skogsvårdsavgiften
vill utskottet endast framhålla att utskottet vid upprepade tillfällen avstyrkt
liknande krav och att utskottet saknar anledning att frånträda den uppfattning
som utskottet då givit uttryck åt. Utskottet avstyrker alltså detta
yrkande.

SkU 1985/86:50

Övriga avdragsfrågor

SkU 1985/86:50

Ett annat yrkande i motion 571 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) är att
kostnader för anläggning av skogsbilvägar bör anses som på en gång
avdragsgilla utgifter (yrkande 16).

Utskottet vill framhålla att kostnader för tillfälliga vägar i samband med
skogsdrivningar redan anses som på en gång avdragsgilla kostnader och att
kostnader för anläggning av basvägar får dras av på 10 år genom årliga
värdeminskningsavdrag. Att medge omedelbart avdrag för varaktiga investeringar
av den sistnämnda typen strider mot de generella principer som
tillämpas vid beskattningen och mot de grunder som gäller i fråga om de
särskilda reglerna för markanlägggningar. Utskottet finner inte skäl att nu
ompröva dessa regler och avstyrker också det nu aktuella yrkandet.

I motion Sk316 föreslår Bertil Jonasson (c) i syfte att underlätta en önskvärd
strukturrationalisering att lantmäterikostnader i samband med kompletteringsköp
hänförs till en direkt avdragsgill kostnad, en fråga som senast
behandlats i utskottets betänkande SkU 1985/86:7.

Som anförs i motionen är kostnader av detta slag att anse som anskaffningskostnader
för fastigheten. Enligt utskottets uppfattning saknas tillräckliga
skäl för att särbehandla lantmäterikostnader i detta hänseende, varför
utskottet avstyrker detta yrkande.

Alkoholbeskattningen

I motion 566 yrkar Bengt Westerberg m. fl. (fp) att skatten på alkoholdrycker
höjs med 7 % fr. o. m. den 1 juli 1986 och att riksdagen anslår 5 milj. kr. till en
kampanj mot bruket av alkohol bland ungdomar (yrkandena 23-25).
Motionärerna åberopar att konsumentprisindex sedan den senaste skattehöjningen
i december 1984 stigit med 5,8 % under 1985 och att prognosen för
1986 är 2,4%. Även i motion 569 av andre vice talman Karl Erik Eriksson
m.fl. (fp, m, c, vpk) yrkas att skattehöjningen nu genomförs på detta
område, men med 10%. Motionärerna i denna motion anser att alkoholpriserna
bör öka mer än den allmänna prisnivån, och de yrkar vidare att
beskattningssystemet ändras så att priserna kan justeras minst varje kvartal.
Motionärerna i motion 597 — Göran Magnusson m. fl. (s) — anser också att
prisinstrumentet bör användas mer aktivt och att prishöjningarna på
alkoholdrycker bör vara något större än förändringarna av konsumentprisindex.
Motionärerna konstaterar bl. a. att en höjning av bl. a. löner och
pensioner kan utlösas som en följd av att alkoholpriserna ingår i underlaget
för konsumentprisindex. Detta samband mellan alkoholpriserna och konsumentprisindex
kan enligt motionärerna bidra till att benägenheten att höja
alkoholpriserna minskar. Möjligheterna att eliminera dessa effekter av detta
samband bör enligt motionärernas uppfattning prövas. I motionen anförs att
alkoholkonsumtionen, som sjunkit under en följd av år, enligt vissa
undersökningar nu visat en stigande tendens, inte minst bland ungdomar.

Som anförs i motion 597 har regeringen tillkännagivit att den har för avsikt
att starta en kampanj för att minska konsumtionen. Utskottet instämmer i
motionärernas uppfattning att också prisinstrumentet bör användas som ett

av leden i en aktiv alkoholpolitik med syfte att på sikt begränsa den
nuvarande alltför höga alkoholkonsumtionen. Samtidigt vill utskottet framhålla
att de målsättningar som riksdagen lagt fast för alkoholpolitiken
givetvis skall fullföljas. Det bör emellertid enligt utskottets uppfattning
liksom hittills närmast ankomma på regeringen att ta ställning till frågan om
en lämplig tidpunkt för kommande skattehöjningar och att i detalj utforma
de förslag som kan anses aktuella. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna.

Övriga frågor

Beträffande de övriga frågor i propositionen som utskottet inte har behandlat
särskilt har utskottet inte något att erinra.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattepolitikens inriktning

att riksdagen avslår motion 1985/86:567 yrkande 13,

2. beträffande garantibeskattningen och 1500-kronorsavdraget
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk279 yrkande 23,
med bifall till proposition 1985/86:150 i denna del samt med avslag på
motionerna 1985/86:568 yrkande 11 och 1985/86:582 yrkande 1 i denna
del beslutar att slopa garantibeskattningen och att slopa 1500-kronorsavdraget i villabeskattningen,

3. beträffande utbotaxeringen

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk228, med bifall till
motion 1985/86:419, med bifall till propositionen i denna del samt med
avslag på motionerna 1985/86:568 yrkande 12 och 1985/86:582 yrkande
1 i denna del beslutar att slopa utbotaxeringen,

4. beträffande kompensation till kommunerna

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:566 yrkande 14, 1985/86:568
yrkande 13, 1985/86:577 och 1985/86:582 yrkande 2 i den mån de inte
är tillgodosedda genom vad utskottet anfört,

5. beträffande slopande av fastighetsskatten helt eller delvis

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:571 yrkande 11, 1985/
86:Sk279 yrkande 22, 1985/86:Sk317, 1985/86:Sk320 yrkande 17,
1985/86:Sk323 yrkande 1, 1985/86:Sk324 yrkande 2, 1985/86:Sk342
och 1985/86:Sk350 yrkande 6,

6. beträffande omläggning av fastighetsskatten, m. m.

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk542,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk545,

7. beträffande omläggning av villaschablonen m. m.

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk279 yrkande 18,

b) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 19 och
1985/86:Sk340,

8. beträffande hyresinkomster

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk335,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk254,

SkU 1985/86:50

9. beträffande fastigheter utomlands

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk218 och 1985/86:Sk306,

10. beträffande räntelån

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk354,

11. beträffande hyra från fåmans företag
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk304,

12. beträffande amortering av skulder i avflyttnings kommuner
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk339,

13. beträffande den särskilda beskattningen av medlem i bostadsrättsförening att

riksdagen bifaller propositionen i denna del,

14. beträffande översyn av beskattningen av bostadsrätt, m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:576, 1985/86:Sk231, 1985/
86:Sk258, 1985/86:Sk279 yrkande 21, 1985/86:Sk320 yrkande 16,
1985/86:Sk323 yrkande 2 och 1985/86:Sk324 yrkande 1,

15. beträffande realisationsvinstbeskattningen i övrigt

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk279 yrkande 20,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk327,

16. beträffande förmån av bostad på jordbruksfastighet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk241 och 1985/86:Sk281,

17. beträffande kvarskatteuppbörden

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:568 yrkande 14 och 1985/
86:584 yrkande 3 och bifaller propositionen i denna del,

18. beträffande kvarskatteavgiften

att riksdagen avslår motion 1985/86:584 yrkande 1,

19. beträffande investeringsfonderna

att riksdagen avslår motion 1985/86:584 yrkande 2 och bifaller
propositionen i denna del,

20. beträffande nivån för insättning på skogskonto

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna
1985/86:571 yrkandena 1 och 2 och 1985/86:578 yrkandena 2 och 3,

21. beträffande uppskovstidens längd

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:567 yrkande 23,1985/86:571
yrkande 3, 1985/86:578 yrkande 4,1985/86:580 yrkande 3 i denna del
och 1985/86:591,

22. beträffande överföring av skogskonto till annan bank

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:571 yrkande 4 och 1985/
86:578 yrkande 5,

23. beträffande skogskonto vid avyttring av fastighet

att riksdagen avslår motion 1985/86:580 yrkande 3 i denna del,

24. beträffande skogsvårdsavgiften

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:566 yrkande 19,
1985/86:567 yrkande 19, 1985/86:568 yrkande 18 och 1985/86:571
yrkande 10 avslår propositionen i denna del,

b) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:587 hos regeringen
begär att frågan om minimibelopp för skogsvårdsavgiften prövas i
samband med översynen av skogsbrukets strukturproblem.

c) att riksdagen avslår motion 1985/86:571 yrkandena 8 och 9,

SkU 1985/86:50

25. beträffande skogsbilvägar

att riksdagen avslår motion 1985/86:571 yrkande 16,

26. beträffande lantmäterikostnader

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk316,

27. beträffande höjning av skatten på alkoholdrycker

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:566 yrkande 23 och 1985/
86:569,

28. beträffande alkoholbeskattningen och prisindex
att riksdagen avslår motion 1985/86:597,

29. beträffande en alkoholpolitisk informationskampanj

att riksdagen avslår motion 1985/86:566 yrkandena 24 och 25,

30. beträffande övriga frågor

att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar,

31. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar de vid
propositionen fogade, här ovan på s. 3-41 återgivna lagförslagen med
de ändringar i fråga om lagen om ändring i lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift (s. 38, 39) att andra stycket i 2 § utgår och att texten
efter ”juli 1986” utgår ur ikraftträdandebestämmelserna.

Stockholm den 22 maj 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Karl Björzén (m), Lars Hedfors
(s), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Leif Olsson (fp) och
Marianne Andersson (c).

Reservationer

Skattepolitikens inriktning (mom. 1)

1. Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”(yrkande 13).” bort ha följande lydelse:

Kritiken i centerns partimotion mot regeringens skattepolitik går ut på att
den långsiktighet som präglade agerandet i början på 1980-talet har rivits upp
och att skattepolitiken nu hanteras kortsiktigt, ryckigt och orättvist. Dessutom
har man på ett närmast systematiskt sätt missgynnat pensionärer,
småföretagare och människor med långa arbetsresor. I motionen framhålls
att skattepolitiken måste få en annan inriktning och bedrivas långsiktigt för
att människor skall kunna bedöma sina ageranden.

SkU 1985/86:50

Utskottet instämmer i dessa bedömningar. Som motionärerna framhåller
bör en fortsatt angelägen sänkning av marginalskatterna kombineras med
särskilda insatser för att stärka skattepolitikens fördelningspolitiska profil till
förmån för låginkomsttagare och att skapa rättvisa skatter mellan olika
kommuner. Det är av vikt att skattepolitiken främjar arbete och sparande,
något som långsiktigt bäst främjas inom ramen för ett utgiftsskattesystem. I
ett mera nära perspektiv bör strävandena vara att begränsa beskattningen av
sparkapital och att förskjuta beskattningen från skatt på arbete till skatt på
ändliga naturresurser. Enligt utskottets mening bör man också pröva
möjligheterna att sänka arbetsgivaravgifterna för småföretagen, exempelvis
med 5 procentenheter för de 15 första anställda på sätt som föreslagits i olika
centermotioner.

Enligt utskottets uppfattning bör skattepolitikens framtida inriktning följa
de principer som förordas i motionen och som kan sammanfattas enligt
följande:

Sänk skatten - lika för alla. Det kan ske genom en fortsatt höjning av det
kommunala grundavdraget.

Likvärdiga skatter i landets olika kommuner. Den kommunala skatteutjämningen
skall byggas ut efter rättvisa principer.

Den statliga skatteskalan skall inflationsskyddas. Smyghöjning av skatten får
inte ske.

Stimulera en extra ansträngning i arbetslivet. Marginalskatterna (marginaleffekterna)
skall sänkas ytterligare.

Minska beskattningen av arbete. Öka skatten på ändliga naturresurser.
Rättvisa skatteregler mellan olika befolkningsgrupper utan diskriminering
av pensionärer, småföretagare och människor med långa arbetsresor.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:567 yrkande 13 ger
regeringen till känna vad som har anförts ovan beträffande skattepolitikens
inriktning.

Garantibeskattningen och 1 500-kronorsavdraget (mom. 2)

2. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Utskottet
instämmer" och på s. 50 slutar med "nyss anfört." bort ha följande lydelse:
Det i propositionen föreslagna slopandet av den kommunala garantibeskattningen
ger negativa effekter på kommunernas ekonomi. Garantibeskattningens
syfte är att kommunen skall garanteras viss inkomst från varje
fastighet även om den ger upphov till underskott. Ett slopande av garantibeskattningen
kommer därför att minska kommunernas inkomster av fastigheter.

Bostadskommittén, som behandlade detta, kopplade ett slopande av
garantibeskattningen till en motsvarande höjning av fastighetsskatten. Detta
skulle enligt utskottets mening få helt oacceptabla effekter. Att nu särbehandla
förslag om slopande av garantibeskattningen för att i ett senare skede
eventuellt få ta ställning till en höjning av fastighetsskatten kan därför inte
heller accepteras.

SkU 1985/86:50

Ett slopande av garantibeskattningen gynnar dessutom de personer med
fastigheter med större underskott än intäkt samtidigt som det för personer
med fastigheter med intäkt går jämt upp. Däremot drabbas dessa, under
förutsättning att de nyttjar fastigheten som stadigvarande bostad, genom
slopandet av det s. k. extra avdraget. Detta innebär att förslaget som helhet
ger fördel för lånefinansiering och nackdel för motsatsen.

Den sedan några år förda ekonomiska politiken har inneburit en brandskattning
av kommunernas ekonomi. Den kompensation för inkomstbortfallet
som kommunerna utlovas i propositionen kan inom en snar framtid
komma att slopas. Det yrkande om avslag på propositionens förslag om
slopande av garantibeskattningen och det extra avdraget som framförs i
motion 588 är därför väl grundat.

1 vad gäller slopandet av beskattningen i s. k. utbokommun kan detta
accepteras för schablontaxerade fastigheter. Ett generellt slopande av denna
beskattningsrätt, dvs. även för jord- och skogsbruksfastigheter, kan dock få
stora ekonomiska konsekvenser inte minst för kommuner som redan har
stora ekonomiska problem i samband med vikande sysselsättning och
befolkningsmängd. Utskottet avstyrker därför förslaget i denna del.

Det anförda innebär att problemen i fråga om kommunernas ekonomi till
väsentlig del bortfaller. Vad som kvarstår är att en del kommuner med
speciella förhållanden kan få ett visst skattebortfall på grund av att
utbotaxeringen slopas för en- och tvåfamiljsfastigheter. Dessa effekter bör
enligt utskottets uppfattning utredas närmare på sätt som anges i propositionen.
De kommuner som påtagligt drabbas härav bör enligt utskottets
uppfattning givetvis kompenseras för sina förluster. Regeringen bör återkomma
med förslag i denna fråga.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:568 yrkande 11 och
1985/86:582 yrkande 1 i denna del och med avslag på motion
1985/86:Sk279 yrkande 23 avslår propositionen i vad avser garantibeskattningen
och 1 500-kronorsavdraget.

Utbotaxeringen (mom. 3)

3. Tommy Franzén (vpk) anser — under åberopande av innehållet i
reservation 2 — att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:568 yrkande 12 och
1985/86:582 yrkande 1 i denna del och med anledning av motionerna
1985/86:Sk228 och 1985/86:419 och propositionen i denna del beslutar
att slopa utbotaxeringen i fråga om en- och tvåfamiljsfastigheter.

Kompensation till kommunerna (mom. 4)

4. Tommy Franzén (vpk) anser — under åberopande av innehållet i
reservation 2 — att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:568 yrkande 13 och med
anledning av motionerna 1985/86:566 yrkande 14, 1985/86:577 och

SkU 1985/86:50

1985/86:582 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om kompensation
till kommunerna i enlighet med vad som anförts i reservation 2.

Slopande av fastighetsskatten helt eller delvis (mom. 5)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m). Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson
(c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Syftet
med” och på s. 51 slutar med ”eller delvis.” bort ha följande lydelse:

Det främsta syftet med fastighetsskatten torde vara att nedbringa det
statliga budgetunderskottet. Det är synnerligen olämpligt att tillgripa en
sådan skatt för att komma till rätta med underskottet i statens budget.
Skatten drabbar i första hand dem som redan har de dyraste boendekostnaderna.
Det gäller särskilt småhusägare som finansierat sina hus utan statliga
lån och dem som under senare år förvärvat ett äldre hus, ofta flerbarnsfamiljer
som redan har en svår ekonomisk situation. Även i fråga om flerfamiljshus
medför den sammanlagda effekten av fastighetsskatten och de bidrag
som skall utgå i vissa fall för att kompensera skatten att fastigheter som inte är
belånade diskrimineras. Därtill kommer att de olika skattesatserna (en högre
för konventionellt beskattade fastigheter och en lägre för schablonbeskattade
fastigheter som ofta tillhör allmännyttan) gör att de privata fastighetsägarna
till följd av bruksvärdessystemet inte ens kan ta ut tillräcklig hyra för att
erhålla kostnadstäckning för skatten.

Fastighetsskatten innebär ett skatteuttag utan hänsyn till bärkraft. Det
finns heller inte några bärande samhällsekonomiska motiveringar för
fastighetsskatten. Utskottet anser därför att skatten bör avskaffas från den 1
januari 1987 och tillstyrker alltså bifall till motionerna.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:571 yrkande 11,
1985/86:Sk279 yrkande 22,1985/86:Sk317,1985/86:Sk320 yrkande 17,
1985/86:Sk323 yrkande 1, 1985/86:Sk324 yrkande 2, 1985/86:Sk342
och 1985/86:Sk350 yrkande 6 antar följande

Förslag till
Lagom upphävande av lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall
upphöra att gälla med verkan fr. o. m. den 1 januari 1987.

Omläggning av fastighetsskatten, m. m. (mom. 6 a)

6. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”motion Sk542.” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att detaljutformningen
av reglerna bör ändras för att bättre tillgodose syftet att hålla boendekostna -

SkU 1985/86:50

5 Riksdagen 1985/86. 6 sami Nr 50

derna nere och skapa rättvisa mellan olika boendeformer. I enlighet härmed
bör allmännyttiga bostadsföretag, som har betydande allmänna och sociala
merkostnader och som redan genomfört en långt driven hyresutjämning
mellan nyare och äldre hus, undantas från fastighetsskatten. Av samma skäl
bör skatten inte vara avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Utskottet instämmer
också i uppfattningen att pensionärer utan eller med låg ATP, låginkomsttagare
och hushåll som bor i nya dyrare bostäder måste kompenseras för de
merkostnader som denna skatt kan medföra i form av ökade bostadskostnader.
Den sistnämnda frågan bör tas upp till särskild behandling i annat
sammanhang.

Utskottet tillstyrker således de nu aktuella förslagen att minska skatteuttaget
till 1 % av taxeringsvärdet och att skatten även skall omfatta industrifastigheter
som nu är undantagna. En utvidgning av skatten även till industrifastigheter
och en minskning av skatteuttaget för övriga innebär en välmotiverad
omfördelning från industrikapital till hyresgäster och andra bostadskonsumenter,
till de senares fördel. Sammanfattningsvis innebär förslagen att
skatten blir enklare, rättvisare och lägre.

dels att utskottet under mom. 6 a bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:542 antar följande

a) Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1984/85:1052) om statlig fastighetsskatt
skall ha följande lydelse:

1 § Den som vid taxeringen till kommunal inkomstskatt skall ta upp
garantibelopp för fastighet som inkomst skall betala fastighetsskatt för
fastigheten om den vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet,
hyreshusenhet, industrienhet eller lantbruksenhet om på lantbruksenheten
finns vad som betecknas som småhus, hyreshus, tomtmark för småhus eller
tomtmark för hyreshus.

Från skatteplikt undantas fastighet som året före taxeringsåret ägts av
allmännyttigt bostadsföretag.

2 § Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår en procent av en
tredjedel av taxeringsvärdet såvitt avser småhusenhet samt småhus och
tomtmark för småhus på lantbruksenhet och en procent av taxeringsvärdet i
övriga fall.

Om fastighetsskatt fastighetskatten jämkas.

3 § Bestämmelserna i denna lag om fastighet som är småhusenhet, hyreshusenhet,
industrienhet eller lantbruksenhet gäller också beträffande del av
fastighet, flera fastigheter eller delar av fastigheter som utgör sådan enhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas på förhållanden
efter ikraftträdandet.

SkU 1985/86:50

b) Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)

dels att sista meningen i 41 § andra stycket utgår samt att orden ”statlig
fastighetsskatt” i 25 § 1 mom. och orden ”och statlig fastighetsskatt” i punkt 3
av anvisningarna till 20 § utgår,

dels att 20 § skall ha nedan angivna lydelse:

20 § Vid beräkningen — under beskattningsåret.

Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges — — — — — Svenska allmänna skatter; statlig
fastighetsskatt;

kapitalavbetalning på - — — — — — — enligt 36 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas i fråga om
förhållanden efter ikraftträdandet.

Omläggning av villaschablonen m. m. (mom. 7)

7. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”dessa delar.” skall utgå och att utskottet i fråga om
villaschablonens utformning bort anföra följande:

Som anförs i motion Sk279 skapar den nuvarande utformningen av
villabeskattningen två principiellt viktiga problem. För det första skiljer sig
taxeringsvärdet för likadana hus högst väsentligt mellan olika orter och
regioner i landet. Det innebär att villaskatten slår mycket olika beroende på
var i landet ett hus ligger. Denna olikhet är ofta klart större än den i och för
sig förekommande olikheten i hyresnivåer. För det andra har, genom att
avdrag inte längre medges för reparationer i småhus, det s. k. svarta arbetet
ökat högst betydligt. Genom att avdragsrätten inte längre finns saknar
villaägaren motiv att begära kvitto för utfört arbete. Utskottet återkommer
strax till dessa avdragsfrågor.

Det bör därför utredas huruvida en ny metod för småhusbeskattning, som
bygger på en värdering av boendeförmånen i sig, kan införas. Därvid bör
övervägas om inte beskattningen av småhus, bostadsrätter och ägarlägenheter
kan utformas på likartat sätt.

Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla att en ny metod givetvis
inte får leda till höjd beskattning.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk279 i denna del (yrkande
18).

dels att utskottet under mom. 7 a bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk279 yrkande 18 som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan om en ny
utformning av småhusbeskattningen.

SkU 1985/86:50

8. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén SkU 1985/86:50
(m) och Marianne Andersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”dessa delar.” skall utgå och att utskottet i fråga om
avdragsrätt för reparation och underhåll bort anföra följande:

Till grund för yrkandena i motionerna Sk279 och Sk340 om ett avdrag vid
beskattningen för kostnader för reparation och underhåll av eget hem ligger
bl. a. önskemålet om att genom en lämplig utformning av reglerna på ett
positivt sätt motverka utbredningen av den svarta marknaden. De nuvarande
problemen på detta område har man hittills sökt motverka genom en
omfattande kontrollapparat. Effekterna härav är framför allt en ökad
byråkrati och en förklarlig irritation hos dem som lojalt försöker följa
bestämmelserna.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att en avdragsrätt för
reparation och underhåll av eget hem skulle vara ägnad att förbättra den
nuvarande situationen. Det bör också framhållas att en avdragsrätt överensstämmer
med de allmänna principer som gäller vid beskattningen för
kostnader av detta slag.

Hur en avdragsrätt bör lösas i detalj är givetvis beroende av hur frågan om
småhusbeskattningens framtida utformning löses.

Utskottet finner att regeringen i den kommande propositionen om
bostadsbeskattningen bör lägga fram förslag om en avdragsrätt för reparation
och underhåll av eget hem. Med det anförda tillstyrker utskottet
motionerna Sk279 yrkande 19 och Sk340.

dels att utskottet under mom. 7 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 19
och 1985/86:Sk340 hos regeringen begär förslag om avdragsrätt vid
beskattningen för reparation och underhåll av eget hem.

Hyresinkomster (mom. 8 a)

9. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med ”Det
ifrågavarande” och slutar med ”denna motion.” bort ha följande lydelse:
Ett betydligt högre skattefritt intäktsbelopp är starkt önskvärt med tanke
framför allt på angelägenheten av att främja turismen. Benägenheten hos
enskilda att hyra ut sina fritidshus är fortfarande alltför låg. Detta beror bl. a.
på att den enskilde givetvis vill undvika allt krångel och de kännbara effekter
i övrigt som ett överskridande av den nuvarande 8 000-kronorsgränsen
medför. Det är också en klar fördel om en övre beloppsgräns följer
förändringen av penningvärdet. En anknytning till basbeloppet är därför
önskvärd. Den gräns på ett halvt basbelopp som föreslagits i motion Sk335 är
enligt utskottets uppfattning en rimlig avvägning. Utskottet tillstyrker
således motionen.

dels att utskottet under mom. 8 a bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk335 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928)370)

Härigenom föreskrivs att punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse:

Regeringens förslag
Genom regeln i 24§ 2 mom. sista
stycket första punkten undantas, under
de förutsättningar som anges
där, från tillämpning av bestämmelserna
i 2 mom. första och andra
styckena exempelvis fastigheter som
under somrarna brukar hyras ut till
sommargäster men i övrigt bebos av
ägarna, sommarstugor som regelbundet
hyrs ut under somrarna, fastigheter
som till viss del upplåts för
upplagsplats, för rörelse eller dylikt
samt fastigheter som utnyttjas för
odling eller tillgodogörande av alster
eller naturtillgångar från fastigheten.
En fastighet bör anses i endast
ringa omfattning utnyttjad för sådant
ändamål, som avses här, om
den årliga bruttointäkt som förvärvas
därvid uppgår till högst 8000
kronor eller överstiger detta belopp
men inte 2 procent av fastighetens
taxeringsvärde. I den bruttointäkt,
som det här är fråga om, skall dock
inte räknas in intäkt på grund av del i
samfällighet.

Reservanternas förslag
Genom regeln i 24 § 2 mom. sista
stycket första punkten undantas, under
de förutsättningar som anges
där, från tillämpning av bestämmelserna
i 2 mom. första och andra
styckena exempelvis fastigheter som
under somrarna brukar hyras ut till
sommargäster men i övrigt bebos av
ägarna, sommarstugor som regelbundet
hyrs ut under somrarna, fastigheter
som till viss del upplåts för
upplagsplats, för rörelse eller dylikt
samt fastigheter som utnyttjas för
odling eller tillgodogörande av alster
eller naturtillgångar från fastigheten.
En fastighet bör anses i endast
ringa omfattning utnyttjad för sådant
ändamål, som avses här, om
den årliga bruttointäkt som förvärvas
därvid uppgår till högst hälften av
det basbelopp sorn enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämts
för året närmast före taxeringsåret
eller överstiger halva basbeloppet
men inte 2 procent av fastighetens
taxeringsvärde. I den bruttointäkt,
som det här är fråga om,
skall dock inte räknas in intäkt på
grund av del i samfällighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången i
fråga om 1988 års taxering.

Fastigheter utomlands (mom. 9)

10. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Karl
Björzén (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Att
schablonreglerna” och på s. 53 slutar med "aktuella motionerna." bort ha
följande lydelse:

Det är numera inte ovanligt att någon äger en fritidsfastighet utomlands,
t. ex. i Finland eller Norge. Som framhålls i de aktuella motionerna är
skattereglerna i sådana fall ogynnsamma i flera hänseenden. Reglerna är
alltför krångliga, eftersom ägaren alltid skall beskattas för förmån av egen
bostad. Värderingen av förmånen medför problem både för fastighetsägaren

SkU 1985/86:50

6 Riksdagen 1985/86. 6 saini. Nr 50

och för de tillämpande myndigheterna. Detsamma gäller de avdrag i olika
hänseenden som kommer i fråga i dessa fall. Därtill kommer att även mindre
betydande hyresinkomster alltid skall redovisas. Reglerna uppfattas med
rätta såsom orättvisa eftersom skatten kan bli väsentligt högre än om
fastigheten legat i Sverige. Detta gäller i särskilt hög grad för folkpensionärer
med obetydliga inkomster, eftersom värdet av den utländska fastigheten
skall tas upp till hela sitt belopp vid beräkningen av det extra avdraget för
folkpensionärer. En svensk fastighet skall i motsvarande fall i regel tas upp
till 10% av värdet. Med det förslag som läggs fram i den nu aktuella
propositionen blir orättvisorna ännu större, eftersom man i fortsättningen
kommer att få avdrag i hemortskommunen för underskott på fritidsbostäder i
annan kommun. Detta förslag gäller inte för fastigheter utomlands.

Utskottet anser att reglerna bör ses över i syfte att uppnå mer likartad
beskattning av fastigheter här i landet och utomlands. Med det anförda
tillstyrker utskottet motionerna.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk218 och 1985/
86:Sk306 hos regeringen begär en översyn av beskattningsreglerna för
fastigheter utomlands i enlighet med vad som anförts ovan.

Räntelån (mom. 10)

11. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ”Enligt
gällande” och slutar med "denna motion." bort ha följande lydelse:

I fråga om räntelån anses enligt gällande regler räntan avdragsgill i
samband med att den debiteras medan däremot själva betalningen av räntan
anses som ej avdragsgill. Som reglerna konstruerats kan räntebetalningarna i
vissa situationer medföra påfrestningar för fastighetsägarna. Enligt utskottets
uppfattning bör effekterna av nuvarande regler studeras närmare, och
regeringen bör med anledning av motionen föreläggas att snarast lägga fram
förslag till de ändringar som kan anses påkallade.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk354 ger regeringen
till känna vad som anförts ovan om avdragsreglerna för bostadslån.

Hyra från fåmansföretag (mom. 11)

12. Knut Wachtmeister. Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "De
aktuella" och slutar med "utskottet motionen." bort ha följande lydelse:
De särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretagare har sedan länge
väckt berättigad kritik för att de är alltför krångliga och leder till avsevärt
merarbete för såväl de skattskyldiga som de tillämpande myndigheterna.
Som anförs i motion Sk304 medför reglerna också orättvisor, eftersom
fåmansföretagaren och närstående personer i många situationer beskattas
väsentligt hårdare än vad som gäller för andra personer. Enligt utskottets

SkU 1985/86:50

uppfattning kan det inte accepteras att privat företagsamhet och egna
initiativ sätts i strykklass och att det misstroende som utan grund många
gånger visas gentemot småföretagare tar sig sådana uttryck som i den nu
aktuella lagstiftningen. Utskottet anser därför att regeringen skyndsamt bör
lägga fram förslag om lättnader i de särskilda regler som gäller för
beskattningen av småföretagare och dem närstående personer.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk304 och med anledning
av vad som anförts ovan hos regeringen begär förslag om
lättnader i beskattningen av småföretagare och dem närstående
personer.

Översyn av beskattningen av bostadsrätt, m.m.fmom. 14)

13. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m). Karl Björzén (m), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson
(c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med ”Samtliga
nu” och slutar med ”omfattande uppgiftslämnande.” bort ha följande
lydelse:

Bostadsrätter har sedan länge diskriminerats i många hänseenden vid
beskattningen jämfört med vad som gäller för boende i en- och tvåfamiljsfastigheter.
Bostadskommitténs förslag innebär vissa förbättringar av reglerna.
Bl. a. föreslås att realisationsvinstreglerna för bostadsrätter läggs om i syfte
att få en bättre överensstämmelse med vad som gäller för villor och att också
reglerna om extra avdrag för folkpensionärer omformas i denna riktning.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att förbättringar av reglerna i
dessa avseenden genomförs snarast möjligt och att man samtidigt tar till vara
möjligheterna att på allt sätt förenkla uppgiftsskyldigheten för föreningarna.
Utgångspunkten i de kommande övervägandena rörande bostadspolitiken
bör även i övrigt vara att skapa enkla och lättillämpade beskattningsregler
som stimulerar sparandet i egen bostad och som blir så likartade som möjligt
för olika bostadsformer. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna i
dessa delar.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:576,1985/86:Sk231,
1985/86:Sk258,1985/86:Sk279 yrkande 21,1985/86:Sk320 yrkande 16,
1985/86:Sk323 yrkande 2 och 1985/86:Sk324 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad som har anförts ovan angående
beskattningen av bostadsrätt, m. m.

Realisationsvinstbeskattningen i övrigt (mom. 15)

14. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m), anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med ”Sorn
utskottet” och på s. 55 slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

SkU 1985/86:50

De begränsningar av indexuppräkningen som genomfördes 1980 motiverades
bl. a. med att möjligheterna till ränteavdrag i vad avser småhus annars
behövde begränsas. Detta har - som anförs i motion Sk279 - medfört att
reglerna blivit komplicerade. Att man i princip bortser från prisförändringarna
under de fyra första åren gäller inte endast för anskaffningsvärdet utan
också förbättringskostnader m.m. under innehavstiden. Härtill kommer
flera invecklade bestämmelser. Detta har medfört att det blivit svårt för den
enskilde att förstå den fulla innebörden av reglerna, och detaljutformningen i
olika hänseenden orsakar också skattemyndigheterna ett avsevärt och
onödigt merarbete. Det bör framhållas att begränsningarna slår mycket olika
från fall till fall och att även den som i realiteten inte gjort någon vinst på en
försäljning kan råka ut för en hård och omotiverad beskattning. Utskottet
instämmer därför i uppfattningen att dessa regler bör avskaffas och tillstyrker
således motion Sk279 yrkande 20.

dels att utskottet under mom. 15 a bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk279 yrkande 20 hos
regeringen begär förslag till ändringar av realisationsvinstbeskattningen
av fastigheter i enlighet med vad som anförts ovan.

15. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”Enligt
gällande” och slutar med ”avstyrker densamma.” bort ha följande lydelse:

Till grund för motion Sk327 ligger att det allmänna ställer allt större
anspråk på att få ta en del av den enskildes fastigheter i anspråk för allmänna
ändamål av olika slag, såsom vägar, kraftledningar, serviceledningar etc. För
den enskilde kan detta i många fall innebära ett stort intrång och en
betydande förmögenhetsförlust. Ersättning lämnas visserligen i princip för
det värde som går förlorat på grund av intrånget, men en stor del av
ersättningen går i allmänhet bort i form av inkomstskatt.

Enligt motionärernas uppfattning bör de problem som uppkommer för
fastighetsägarna i denna situation i första hand lösas genom ändringar av
ersättningsreglerna så att fastighetsägarna i ökad utsträckning blir berättigade
till ersättningsmark. Även skattefrågorna bör enligt motionärerna ses
över i syfte att lindra beskattningen genom att fördela den över en längre
tidsperiod, exempelvis i form av ”ersättningskonton” med en uppskovstid på
högst 20 år.

Utskottet vill framhålla att gällande beskattningsregler kan innebära att en
fastighetsägares möjligheter att behålla återstoden av fastigheten försvåras.
Vidare gäller att den som i stället ser sig nödsakad att skaffa en ersättningsfastighet
måste göra detta inom en viss begränsad tid för att uppskov skall kunna
medges vid beskattningen. Förslaget i motionen utgör enligt utskottets
uppfattning en lämplig åtgärd för att lösa dessa problem.

dels att utskottet under mom. 15 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk327 hos regeringen
begär förslag om lättnader i beskattningen av realisationsvinst vid
fastighetsavståenden i enlighet med vad som anförts ovan.

SkU 1985/86:50

Kvarskatteuppbörden (mom. 17 och mom. 31 i motsvarande
del)

16. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m) och
Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”angivna delar.” bort ha följande lydelse:

Ett av skälen till att förlägga uppbörden till april månad är att avstämningsarbetet
skall kunna klaras av före sommaren. Härtill kommer att man genom
en förkortning undviker ränteförluster för statsverket. Utskottet vill inte
bestrida att en förkortning av inbetalningstiden skulle innebära fördelar för
statsverket jämfört med att behålla den nuvarande slutdagen i maj. Som
framhållits från såväl arbetstagarorganisationerna som arbetsgivarsidan vid
remissbehandlingen av riksskatteverkets förslag innebär emellertid en
förkortning nackdelar för allmänheten, inte minst för arbetstagare med stora
kvarskatter. Enligt utskottets mening kan de rationaliseringsvinster som
åsyftas med propositionen i allt väsentligt uppnås även med ett bibehållande
av den nuvarande betalningstiden på fyra månader, som sedan länge är fast
etablerad. Med det anförda finner utskottet att övervägande skäl talar för att
bibehålla den nuvarande slutdagen i maj månad.

dels att utskottet under mom. 17 i vad avser förkortning av inbetalningstiden
för kvarskatt och mom. 31 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:568 yrkande 14 och
1985/86:584 yrkande 3 avslår propositionen i vad avser förkortning av
uppbördstiden för kvarskatt, till följd varav ordet ”april” i den av
regeringen föreslagna lydelsen av 28 §, 39 § 1 mom. samt 42, 43 och
54 §§ uppbördslagen (1953:272) byts ut mot ”maj”.

Kvarskatteavgiften (mom. 18)

17. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”också i denna del.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har utvecklingen medfört att den ej avdragsgilla
kvarskatteavgiften framstår som onödigt hög. Även denna avgift bör -på samma sätt som restitutionsräntan och räntan på överskjutande skatt —
kunna knytas an till diskontot. Den nivå som föreslås i motionen är enligt
utskottets mening väl avvägd. Med det anförda tillstyrker utskottet motionen
i denna del.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:584 yrkande 1 hos
regeringen begär förslag om ändrade regler för kvarskatteavgiften i
enlighet med vad som anförts ovan.

SkU 1985/86:50

Investeringsfonderna (mom. 19 och mom. 31 i motsvarande
del)

18. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar att den nuvarande kopplingen av inbetalningstiderna till
dagen för avlämnande av deklaration slopas. Med tanke på att en stor del av
de berörda företagen inte avlämnar sina deklarationer förrän i april eller maj
månad bör emellertid inbetalningstiden normalt senareläggas till 31 maj på
sätt som föreslås i motionen. Om räkenskapsåret avslutas den 31 augusti eller
tidigare bör den sista inbetalningsdagen vara den 31 mars påföljande år.
Utskottet tillstyrker således motionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 19 och mom. 31 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:584 yrkande 2 godtar
propositionen i denna del med den ändringen att inbetalningen till
riksbanken senareläggs så att 3§ andra stycket lagen (1979:609) om
allmän investeringsfond erhåller följande såsom reservanternas förslag
betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Har räkenskapsåret avslutats senast
den 31 augusti året före taxeringsåret
skall inbetalningen ha
gjorts senast den 15 februari under
taxeringsåret. Har räkenskapsåret
avslutats efter den 31 augusti året
före taxeringsåret skall inbetalningen
ha gjorts senast den 30 april under
taxeringsåret. Inbetalningen skall
anses ha gjorts när medlen kommit
riksbanken till handa.

Reservanternas förslag

Har räkenskapsåret avslutats senast
den 31 augusti året före taxeringsåret
skall inbetalningen ha
gjorts senast den 31 mars under
taxeringsåret. Har räkenskapsåret
avslutats efter den 31 augusti året
före taxeringsåret skall inbetalningen
ha gjorts senast den 31 maj under
taxeringsåret. Inbetalningen skall
anses ha gjorts när medlen kommit
riksbanken till handa.

Nivån för insättning på skogskonto (mom. 20 och mom. 31 i
motsvarande del)

19. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”föreslås i propositionen.” bort ha följande lydelse:
Förslaget om en höjning av nivån för insättningar på skogskonto är
välkommet och överensstämmer med önskemål som framförts från skogsägarhåll
sedan lång tid tillbaka. Utskottet delar däremot inte regeringens
uppfattning att den nya nivån skall vara tidsbegränsad. Reglerna bör vara
permanenta och infogas i skogskontolagen. Utskottet tillstyrker således
motionerna i denna del.

SkU 1985/86:50

dels att utskottet under mom. 20 och mom. 31 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:571 yrkandena 1
och 2 och 1985/86:578 yrkandena 2 och 3 avslår det i propositionen
(bil. 2.2.1) framlagda förslaget till lag om tillfälliga regler för
insättning på skogskonto och i stället antar följande

Förslag till
Lagom ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 2§ skogskontolagen (1954:142) skall ha nedan
angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

2 §

Beträffande viss summan av

a) sextio procent av den på be- a) nittio procent av den på beskatt skattningsåret

belöpande köpeskil- ningsåret belöpande köpeskillingen

lingen för skog, som har avyttrats för skog, som har avyttrats genom

genom upplåtelse av avverknings- upplåtelse av avverkningsrätt,

rätt,

b) fyrtio procent av den på be- b) sjuttio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskil- skattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter lingen för avyttrade skogsprodukter

samt samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av c) sjuttio procent av saluvärdet av

skogsprodukter, som under beskatt- skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i ningsåret har tagits ut för förädling i

egen rörelse. egen rörelse.

Medför stormfällning, summan av

a) åttio procent av den på beskatt- a) nittio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskillingen ningsåret belöpande köpeskillingen

för skog, som har avyttrats genom för skog, som har avyttrats genom

upplåtelse av avverkningsrätt, upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på be- b) sjuttio procent av den på beskattningsåret
belöpande köpeskil- skattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter lingen för avyttrade skogsprodukter

samt samt

c) femtio procent av saluvärdet av c) sjuttio procent av saluvärdet av

skogsprodukter, som under beskatt- skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i ningsåret har tagits ut för förädling i

egen rörelse, egen rörelse,

Uppskov med till 35 § kommunalskattelagen (1928:370).

Vid tillämpning och skogsprodukter.

Uppskov medges enligt kommunalskattelagen.

Har i- drivit själv.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången i fråga
om 1987 års taxering.

SkU 1985/86:50

Uppskovstidens längd (mom. 21)

20. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson
(c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med ”Att
insättningsmöjligheterna” och slutar med ”dessa delar.” bort ha följande
lydelse:

Skogsbruk är en näring som kräver en mycket långsiktig planering och där
moderna avverkningsmetoder innebär större avverkningar vid ett och
samma tillfälle men med längre tidsintervaller. Detta leder till att en
förlängning av uppskovstiden framstår som önskvärd. Med det förslag om en
förhöjning av nivån för insättningarna som utskottet nyss behandlat framstår
en förlängning än mer angelägen. Med det anförda tillstyrker utskottet en
förlängning till 15 år.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:567 yrkande 23 såvitt
avser en förlängning av uppskovstiden till 15 år, med bifall till
motionerna 1985/86:571 yrkande 3, 1985/86:578 yrkande 4, 1985/
86:580 yrkande 3 i denna del och 1985/86:591 samt med avslag på
motion 1985/86:567 yrkande 23 i övrigt antar följande:

Förslag till
Lagom ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 6§ skogskontolagen (1954:142) skall ha nedan
angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

6§

Den skattskyldige har sagts.

Sedan tio år eller, i fråga om Sedan femton år eller, i fråga om
skogsskadekonto, tjugo år förflutit skogsskadekonto, tjugo år förflutit

från ingången av det år då inbetal- från ingången av det år då inbetalning
enligt 5 § senast skall ha gjorts, ning enligt 5 § senast skall ha gjorts,

skall banken betala ut kvarstående skall banken betala ut kvarstående

medel. medel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången i fråga
om 1987 års taxering.

Överföring av skogskonto till annan bank (mom. 22)

21. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Karl
Björzén (m), Leif Olsson (fp) och Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

SkU 1985/86:50

De aktuella reglerna har ursprungligen motiverats av kontrolltekniska och
andra administrativa skäl, men lagstiftningen framstår numera som föråldrad
och stelbent.

I och för sig är det möjligt att kommande ändringar av företagsbeskattningen
kan innebära att skogskonton inte längre behövs. Detta ligger emellertid
så långt i framtiden att det inte är rimligt att låta krav på detaljförbättringar
anstå.

De villkor som bankerna erbjuder insättarna i fråga om ränta, uttagsavgifter
och uppsägningsregler varierar. Bankerna har också möjlighet att ändra
villkoren från det ena året till det andra. Därtill kommer att kontoinnehavarna
kan ha även andra skäl att vilja flytta sina skogskonton till en annan bank.
Enligt utskottets uppfattning torde den utveckling som ägt rum på det
administrativa området medge att detta önskemål tillgodoses utan att
kontrollen sätts åt sidan. Eftersom bankerna kan behöva viss tid för att
utforma lämpliga rutiner vill utskottet dock inte förorda en omedelbar
lagändring utan finner att regeringen lämpligen bör lägga fram förslag med
ett lämpligt ikraftträdande.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:571 yrkande 4
och 1985/86:578 yrkande 5 hos regeringen begär förslag till sådana
ändringar i reglerna om skogskonto att en överföring av medel på
konto i en bank till en annan bank inte skall medföra att medlen genast
tas upp som intäkt av skogsbruk.

Skogsvårdsavgiften (mom. 24 b och c)

22. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson
(c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”skogsbrukets strukturproblem.” bort ha
följande lydelse:

Vad därefter angår motion 587 finner utskottet, som nyss avstyrkt ett
minimibelopp för skogsvårdsavgiften, inte skäl att förorda att frågan
övervägs på nytt. Utskottet avstyrker således denna motion.

dels att utskottet under mom. 24b bort hemställa
att riksdagen avslår motion 1985/86:587.

23. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med
”Vidkommande yrkandet” och slutar med ”detta yrkande.” bort ha följande
lydelse:

Skogsvårdsavgiften utgör för närvarande 0,8% av skogsbruksvärdet.
Intäkterna av denna går delvis till att finansiera för skogsbruket gemensamma
angelägenheter. Merparten utgör emellertid numera en extra skatt
avsedd att allmänt finansiera statens utgifter. Utskottet finner det otillfredsställande
att skogsvårdsavgiften alltmer kommit att utvecklas till en skatt och
att den i sin nuvarande utformning kan medverka till en ekonomisk
7 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 50

SkU 1985/86:50

omfördelning mellan olika skogsägarkategorier eller regioner. Avgiften bör
uteslutande användas för insatser som kommer hela skogsbruket till del.
Någon utdebitering därutöver bör inte förekomma.

Som yrkas i motion 571 bör skogsvårdsavgiften i ett första steg sänkas till
0,3 % av skogsbruksvärdet.

dels att utskottet under mom. 24 c bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:571 yrkandena 8 och 9

a) antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1964:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom förskrivs att 1 § lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

1§

Den, för vilken vid taxering till Den, för vilken vid taxering till
kommunal inkomstskatt såsom skat- kommunal inkomstskatt såsom skattepliktig
inkomst upptagits garanti- tepliktig inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet, som belopp för jordbruksfastighet, som

vid fastighetstaxering åsatts delvär- vid fastighetstaxering åsatts delvärdet
skogbruksvärde, skall betala det skogbruksvärde, skall betala

skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för

varje beskattningsår åtta promille av varje beskattningsår tre promille av

skogsbruksvärdet. skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet skogsvårdsavgift jämkas.

Skogsvårdsavgift hela krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift på grund av 1986 och tidigare års taxering. 1
fråga om 1987 års taxering utgör promilletalet 5,5.

b) hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts med syfte att
förbereda en avveckling av skogsvårdsavgiften.

Skogsbilvägar (morn. 25)

24. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 59 med "Utskottet
vill" och slutar med "aktuella yrkandet.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är både lämpligt och
möjligt att höja avverkningsvolymen i den svenska skogen men att tvångsåtgärder
för att åstadkomma detta är principiellt förkastliga. En åtgärd, bland
andra, som enligt utskottets mening skulle kunna få en positiv effekt på
skogsavverkningen är att förbättra avdragsmöjligheterna i samband med
byggande av skogsvägar. Vägkostnaderna torde under senare år alltmer ha
fått karaktär av avverkningskostnader. Någon anledning att fördela dessa på

SkU 1985/86:50

en tioårsperiod föreligger enligt utskottets mening inte. Att medge ett
omedelbart avdrag för dessa kostnader skulle enligt utskottets uppfattning
innebära att det hinder som vägkostnaderna i många fall kan innebära mot att
en avverkning kommer till stånd till väsentlig del undanröjs.

Utskottet tillstyrker således att kostnader för byggande av skogsvägar skall
vara omedelbart avdragsgilla vid beskattningen. Förslag härom bör snarast
föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985:86:571 yrkande 16 hos
regeringen begär förslag om avdrag för kostnader för skogsvägar i
enlighet med vad utskottet anfört.

Lantmäterikostnader(mom. 26)

25. Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 59 med ”Sorn
anförs” och slutar med ”detta yrkande.” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner de av motionären framförda synpunkterna värda beaktande.
Den som i rationaliseringssyfte gör ett tillskottsförvärv av fast
egendom har i realiteten inte skaffat sig någon ny förvärvskälla, bara
förbättrat en förvärvskälla han redan har. Det finns enligt utskottets mening
därför skäl att betrakta lantmäterikostnader mera som en driftkostnad än
som en kostnad för anskaffning av en förvärvskälla. Utskottet vill erinra om
att frågan om avdrag för lantmäterikostnader aktualiserats i en reservation
och ett särskilt yttrande fogade till strukturutredningens betänkande (SOU
1983:17) Bättre struktur i jord- och skogsbruk.

Jordbruksministern framhåller i kompletteringspropositionen 150 (Bil. 2
s. 4) att strukturen på landets jordbruks- och skogsfastigheter är av
avgörande betydelse för virkesförsörjningen men att ägostrukturen särskilt i
vissa områden av landet är otillfredsställande, något som försvårar ett
lönsamt skogsbruk. Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning och
anser att man genom olika åtgärder bör underlätta en önskvärd strukturrationalisering.
Ett sätt att göra det är att minska den ekonomiska belastning som
de ofta höga lantmäterikostnaderna innebär för jordbruket.

Med det anförda tillstyrker utskottet att lantmäterikostnader i samband
med kompletteringsköp av mark skall vara omedelbart avdragsgilla vid
beskattningen.

Förslag av den innebörden bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk316 hos regeringen
begär förslag om avdrag för lantmäterikostnader i samband med
kompletteringsköp av mark i enlighet med vad utskottet anfört.

Alkoholbeskattningen (mom. 27—29)

26. Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) som

dels anför följande (jfr s. 59—60 ”Sorn anförs — — — utskottet motionerna.
”):

SkU 1985/86:50

Som anförs i motion 566 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) ägde den senaste
höjningen av alkoholskatterna rum den 3 december 1984, dvs. för ett och ett
halvt år sedan. Denna höjning innebar att priserna på alla alkoholdrycker
utom öl ökade med ca 5 %. Under loppet av 1985 ökade konsumentprisindex
med genomsnittligt 5,8 % och prognosen för 1986 är 2,4 %. Det relativa
priset på alkohol har således sjunkit. För att återställa priset till den nivå som
gällde efter den senaste skattehöjningen borde skatten fr. o. m. den 1 juli
1986 höjas med 7,0 %.

Förutom den från vårt håll föreslagna skattehöjningen bör omedelbara
åtgärder vidtas för ytterligare information om alkoholens vådor bland
ungdomar. I motionen krävs för detta ändamål ett anslag på 5 milj. kr.

Även i motion 569 av andre vice talmannen Karl Erik Eriksson m. fl. (fp,
m, c, vpk) krävs omedelbara skattehöjningar, medan Göran Magnusson
m.fl. (s) i motion 597 begränsar sig till att ställa krav på att prisinstrumentet
används på ett mer aktivt sätt än för närvarande.

Vid utskottsbehandlingen av motionerna har vi inte mött förståelse för vårt
krav på omedelbara skattehöjningar i konsumtionsdämpande syfte. Med
hänsyn till de rapporter som har lagts fram om en under den senaste tiden
ökad alkoholkonsumtion är detta beklagligt. I enlighet med vad som anförs i
motion 566 bör riksdagen nu fatta beslut om sådana skattehöjningar att
prisnivån höjs fr. o. m. den 1 juli 1986. Därutöver bör riksdagen begära
omedelbara åtgärder för ytterligare information om alkoholens våda bland
ungdomar.

dels vid mom. 27—29 hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:566 yrkandena
23-25, 1985/86:569 och 1985/86:597

a) antar följande
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 10 ochll §§ lagen (1977:306) om dryckesskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en
procentavgift.

Grundavgiften utgör per liter i Grundavgiften utgör per liter i

fråga om fråga om

1. spritdrycker 1 krona 10 öre för 1. spritdrycker 1 krona 20 öre för

varje hel volymprocent alkohol, varje hel volymprocent alkohol,

2. starkvin 17 kronor 50 öre, 2. starkvin 18 kronor 75 öre,

3. lättvin 7 kronor. 3. lättvin 7 kronor 50 öre.

Procentavgiften utgör för sprit- Procentavgiften utgör för sprit drycker

56 procent och för vin 36 drycker 56 procent och för vin 36
procent av detaljhandelspriset. procent av detaljhandelspriset.

SkU 1985/86:50

Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget
tillämpar vid försäljning över disk, exklusive beloppet av pant och skatt
enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:50

11 §

Skatten på malt- och läskedrycker
utgår per liter med
40 öre för lagrat lättöl,

2 kronor 20 öre för öl,

7 kronor 20 öre för starköl,

40 öre för kolsyrad läskedryck,

20 öre för annan läskedryck.

Skatten på malt- och läskedrycker
utgår per liter med
40 öre för lagrat lättöl,

2 kronor 35 öre för öl,

7 kronor 75 öre för starköl,

40 öre för kolsyrad läskedryck,
20 öre för annan läskedryck.

Denna lag träder i kraft den 3 december 1984.

b) antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 22 och 24 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa
skall ha nedan angivna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Nuvarande lydelse

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i
18 § 3. lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet ej
åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Spritdrycker, hänförliga till tulltaxenr 22.09 121:-

Vin:

musserande:

champagne 41:-

annat 30:-

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 15 volymprocent 37:-

ej överstigande 15 volymprocent 19:-

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 § 4.
lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår tull med av partihandelsbolaget
för alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. skatt enligt 10 § lagen (1977:306) om dryckesskatt; samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 10
kronor per liter.

Föreslagen lydelse

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i
18 § 3. lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet ej

åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Spritdrycker, hänförliga till tulltaxenr 22.09 131:-

Vin:

musserande:

champagne 44:-

annat 32:-

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 15 volymprocent 40:-

ej överstigande 15 volymprocent 20:-

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. skatt enligt 10 § lagen (1977:306) om dryckesskatt; samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 11
kronor per liter.

c) hos regeringen begär omedelbara åtgärder för ytterligare information
om alkoholens våda bland ungdomar.

Lagförslagen i vissa delar (mom. 31 i vissa delar)

27. Tommy Franzén (vpk) anser — under förutsättning av bifall till
reservationerna 2 och 3 — att riksdagen i vad avser kommunalskattelagen
(1928:370) bör anta utskottets förslag med de ändringar att förslagen rörande
2, 4, 25, 45, 47, 47a och 57-60§§, rubriken före 47 §, anvisningarna till 47 §
och till 60 §§ utgår, att punkt 3 av övergångsbestämmelserna utgår och att
56 § erhåller sin nuvarande lydelse med tillägg i första stycket av följande
mening: Skatt för inkomst av småhusenhet skall dock utgöras i hemortskommunen.

Särskilda yttranden

Omläggning av fastighetsskatten, m. m. (mom. 6)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Karl Björzén (m), Leif Olsson (fp) och Marianne Karlsson (c)
anför:

Som framgår av vår reservation vid mom. 5 bör fastighetsskatten slopas
fr. o. m. den 1 januari 1987. De förslag som ställs i motionerna Sk542 och
Sk545 innebär enligt vår uppfattning inga förbättringar av reglerna. Vi yrkar
således avslag på dessa motioner.

Skogsvårdsavgiften (mom. 24)

2. Tommy Franzén (vpk) anför:

Att jag inte motsätter mig att frågan om minimibelopp för skogsvårdsavgiften
omprövas i samband med översynen av skogsbrukets strukturproblem

SkU 1985/86:50

innebär självfallet inte att vpk nu accepterat att ett sådant minimibelopp SkU 1985/86:50
införs vid ett senare tillfälle.

3. Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anför:

Frågan om slopande av skogsvårdsavgiften prövades senast i utskottets
skatteutskottets betänkande 1985/86:27, bl. a. med anledning av en centermotion.

Också i den nu aktuella motionens text har vi föreslagit att avgiften slopas
helt. Yrkandet har emellertid av förbiseende kommit att utformas så, att det
uteslutande avser den i propositionen föreslagna höjningen av skogsvårdsavgiften.
Vår principiella uppfattning är emellertid densamma som vi gett
uttryck åt i skatteutskottets betänkande nr 27, dvs. att avgiften bör avskaffas.

Finansutskottets yttrande
1985/86:4 y

om slopande av den kommunala garantibeskattningen
(prop. 1985/86:150 bil. 1)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 29 april 1986 beslutat bereda finansutskottet tillfälle
att avge yttrande över kompletteringspropositionen (1985/86:150) såvitt
avser frågan om slopande av den kommunala garantibeskattningen och över
eventuella motioner.

I propositionen föreslås i förenklingssyfte tre förändringar i beskattningen
som får återverkningar på det kommunala skatteunderlaget. Garantibeskattningen
av fysiska personers fastigheter slopas, det extra avdraget från
inkomst av schablontaxerad fastighet slopas samt beskattning i utbokommun
slopas så att all inkomst beskattas i hemortskommunen.

Utskottet behandlar i detta yttrande vissa av de effekter som förslagen
väntas få på den kommunala ekonomin. De nu framlagda förslagen får med
gällande utbetalningsrutiner effekt på utbetalningarna av kommunalskatt
först år 1989. Utskottet behandlar i sitt betänkande 1985/86:29 vissa
allmänna frågor om ekonomin i kommunsektorn och utvecklingen under
1986 och 1987.

Slopandet av garantibeskattningen beräknas medföra ett inkomstbortfall
för kommunsektorn totalt med ca 1300 milj. kr. Slopandet av det extra
avdraget innebär en inkomstförstärkning för kommunerna med 540 och för
staten med 360 milj. kr. Nettoeffekten för kommunernas del skulle bli ett
inkomstbortfall på ca 760 milj. kr. Härtill kommer en minskning av
skatteutjämningsbidragen med 75 milj. kr.

I propositionen utlovas en särskild kompensation för intäktsminskningen.

I fråga om kommunerna utanför skatteutjämningssystemet krävs enligt
föredraganden ytterligare undersökningar för att närmare beräkna utfallet
för de enskilda kommunerna. En sådan undersökning bör utgå från 1987 års
taxering.

I motion 568 av Lars Werner m. fl. (vpk) anförs att förslaget att slopa
garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter får negativa konsekvenser
för kommunernas ekonomi som inte kan accepteras. Kompensationen
över skatteutjämningssystemet ger inte kompensation för det verkliga
inkomstbortfallet, anför motionärerna. Förslaget avvisas därför. I konsekvens
härmed avslås även förslaget om slopande av det extra avdraget.

Utskottet har vid flera tillfällen uttalat att det är värdefullt att skattesystemet
förenklas såväl för de skattskyldiga som för skatteadministrationen.
Utskottet välkomnar därför de nu framlagda förslagen om slopande av

SkU 1985/86:50

Bilaga

garantibeskattningen och slopande av det extra avdraget. Det finns emellertid
skäl att särskilt uppmärksamma de kommunalekonomiska konsekvenserna.

Den svenska ekonomin förefaller nu att växla in i en väsentligt lägre prisoch
löneutvecklingstakt än som varit rådande det senaste decenniet. Det
innebär för kommunernas del att inkomst- och utgiftsutvecklingen fr. o. m.
år 1989 kommer att utvecklas parallellt i ungefär samma takt. Kraftiga
omläggningar i skattesystemet som minskar det kommunala skatteunderlaget
kan därför innebära påtagliga försvagningar av ekonomin i kommunsektorn
som helhet. För vissa kommuner som redan i utgångsläget har en svag
ekonomisk situation kan sådana förändringar innebära kraftiga påfrestningar.
Utskottet delar därför föredragandens uppfattning att en särskild
kompensation för intäktsminskningen bör utgå. Förde kommuner som ligger
utanför skatteutjämningssystemet och som drabbas särskilt hårt bör särskilda
insatser göras.

Undersökningar för att närmare beräkna utfallet för de enskilda kommunerna
bör som föreslås i propositionen kunna göras utifrån utfallet av 1987
års taxering.

Utskottet tillstyrker från de utgångspunkter utskottet har att beakta
förslaget att slopa garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter samt
att det extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet slopas.

Effekterna av slopandet av beskattningen i utbokommun är betydligt
svårare att beräkna. Förändringen innebär i första hand en viss omfördelning
av inkomster mellan kommunerna men den ger också ökade möjligheter att
utnyttja underskottsavdrag, varför ett visst skattebortfall torde bli följden.

I tre motioner som väckts med anledning av förslagen uppmärksammas
särskilt konsekvenserna för kommuner med omfattande fritidshusbebyggelse.
I motion 566 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs i yrkande 14 en
särskild kartläggning av detta skattebortfall så att inte alltför negativa
effekter för dessa kommuner uppkommer. I motion 582 av Pär Granstedt (c)
yrkas avslag på propositionen i denna del. Effekterna för vissa kommuner i
Stockholmsområdet, t. ex. Norrtälje, Haninge, Österåker, Värmdö, Nynäshamn
och Ekerö, är enligt motionären inte rimliga. Regeringen bör därför
återkomma till hösten med ett förslag som garanterar kommuner med
mycket stort antal fritidshus full kompensation för de förluster skatteomläggningen
kan föranleda. Motionären anför vidare att om riksdagen av olika skäl
ändå bedömer det nödvändigt att nu ta ställning till regeringens förslag bör
ett eventuellt bifall till propositionen förenas med ett uppdrag till regeringen
att återkomma med förslag till åtgärder som fullt ut kompenserar berörda
fritidshuskommuner för skattebortfallet.

Fritidshuskommunernas problem berörs även i motion 577 av Anna
Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c). Det finns enligt motionärerna
starka skäl att hysa oro för de effekter som kan uppstå i dessa kommuner.
Inom Östergötlands län är Valdemarsvik och Ydre exempel på kommuner
som kan riskera att gå miste om betydande resurser till följd av den
föreslagna åtgärden. Det är enligt motionärerna inte rimligt att riksdagen
fattar beslut utan att ha de kommunalekonomiska effekterna belysta, särskilt
inte om det finns risk att redan fattiga glesbygdskommuner riskerar att

SkU 1985/86:50

Bilaga

förlora stora belopp. Motionärerna begär att de s. k. fritidshuskommunerna
skall hållas skadeslösa fullt ut.

I motion 568 (vpk) accepteras förslaget i vad avser schablontaxerade
fastigheter men avvisas för övriga fastigheter, t. ex. jord- och skogsbruksfastigheter.
Motionärerna accepterar förslaget att slopa utbobeskattningen av
schablontaxerade hus, främst fritidshus, därför att reglerna ändå kan
kringgås av äkta makar men inte av ensamstående. Utfästelserna i propositionen
om kompensation är enligt motionärerna alltför vaga. Kompensationen
måste utgå så länge kommunen i fråga vidkänns kännbart inkomstbortfall.
Ett slopande av beskattningsrätt även för icke schablontaxerade
fastigheter skulle enligt motionärerna få alltför stora negativa konsekvenser
för många kommuner inte minst s. k. utflyttningskommuner.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Förslaget att slopa
beskattningen i utbokommun får totalt sett relativt begränsade effekter, men
för vissa kommuner med omfattande fritidshusbebyggelse kan effekterna bli
mycket påtagliga. Kommunerna måste anpassa sin servicekapacitet så att
den kan klara den mycket kraftiga ökningen av befolkningen under
sommarmånaderna. Den ökade servicen kan endast delvis avgiftsfinansieras.
De fritidshusägare som bor i andra kommuner har genom garantibeskattningen
delvis bidragit till dessa kostnader. Denna inkomstkälla bortfaller om
förslaget genomförs. Dessa fritidshuskommuner är ofta små kommuner för
vilka ett sådant inkomstbortfall kan vara mycket kännbart.

Genom skatteutjämningssystemet garanteras kommunerna en viss bestämd
andel av medelskattekraften. Kommuner med en skattekraft som
understiger den garanterade nivån erhåller skatteutjämningsbidrag upp till
denna nivå. En minskad egen skattekraft i dessa kommuner till följd av
slopad beskattning i utbokommun kompenseras helt av ökade skatteutjämningsbidrag.
Det torde vara fallet förde kommuner, Ydre och Valdemarsvik,
som omnämns i motion 577 samt för Norrtälje, Haninge och Österåker som
omnämns i motion 582.

För det fåtal kommuner med omfattande fritidshusbebyggelse som för
närvarande inte erhåller skatteutjämningsbidrag kan effekterna bli påtagliga.
Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag att en närmare
undersökning av effekterna bör göras i anslutning till 1987 års taxering.
Eftersom en sådan undersökning aviseras i propositionen behöver riksdagen
inte göra något särskilt tillkännagivande till regeringen av det slag som
föreslås i motion 566.

Utskottet anser att för det fåtal kommuner som kan få ett mer påtagligt
skattebortfall bör ett särskilt stöd ges övergångsvis genom extra skatteutjämningsbidrag.
Någon övrig åtgärd med anledning av vad som anförs i
motionerna 582 och 577 synes inte påkallad.

Utskottet tillstyrker således från sina utgångspunkter och med de förutsättningar
som här angetts förslaget att slopa beskattningen i utbokommun.

Stockholm den 20 maj 1986
På finansutskottets vägnar

.SkU 1985/86:50

Bilaga

Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Roland Sundgren (s), Lars
Tobisson (m), Christer Nilsson (s), Nils G. Åsling (c), Rune Rydén (m),
Lisbet Calner (s), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson (m), Arne Andersson i
Gamleby (s), Flans Petersson i Hallstahammar (vpk), Hans-Eric Andersson
(s), Arne Kjörnsberg (s) och Rolf Kenneryd (c).

Avvikande mening

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 2 slutar med ”fastighet slopas” bort ha följande lydelse:

Det i propositionen föreslagna slopandet av den kommunala garantibeskattningen
ger negativa effekter på kommunernas ekonomi. Garantibeskattningens
syfte är att kommunen skall garanteras viss inkomst från varje
fastighet även om den ger upphov till underskott. Ett slopande av garantibeskattningen
kommer därför att minska kommunernas inkomster av fastigheter.

Ett slopande av garantibeskattningen gynnar dessutom de personer med
fastigheter med större underskott än intäkt samtidigt som det för personer
med fastigheter med intäkt går jämnt upp. Däremot drabbas dessa, under
förutsättning att de nyttjar fastigheten som stadigvarande bostad, genom
slopandet av det s. k. extra avdraget. Detta innebär att förslaget som helhet
ger fördel för lånefinansiering och nackdel för motsatsen.

Den sedan några år förda ekonomiska politiken har inneburit en brandskattning
av kommunernas ekonomi. Den kompensation för inkomstbortfallet
som kommunerna utlovas i propositionen kan inom en snar framtid
komma att slopas. Det avslag på propositionens förslag om slopande av
garantibeskattningen som framförs i motion 588 är därför väl grundat.

dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet vill” och
slutar med ”i utbokommun" bort ha följande lydelse:

Vad gäller slopandet av beskattningen i s. k. utbokommun kan detta
accepteras för schablontaxerade fastigheter. Ett generellt slopande av denna
beskattningsrätt, dvs. även för jord- och skogsbruksfastigheter kan få stora
ekonomiska konsekvenser för inte minst kommuner som redan har stora
ekonomiska problem i samband med vikande sysselsättning och befolkningsmängd.
Utskottet avstyrker därför från sina utgångspunkter förslaget i denna
del.

SkU 1985/86:50

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Bilaga 1.7 3

Bilaga 2.1.1 38

Bilaga 2.2.1 40

Motionerna 42

Motioner med anledning av propositionen 42

Motion med anledning av proposition 1985/86:130 44

Motioner från den allmänna motionstiden 44

Utskottet 47

Allmänt 47

Garantibeskattning och beskattningsort 48

Övriga frågor rörande bostadsbeskattning m. m 50

Uppbördsfrågor 55

Investeringsfonderna 56

Skogskonto 57

Skogsvårdsavgiften 58

Övriga avdragsfrågor 59

Alkoholbeskattningen 59

Övriga frågor 60

Hemställan 60

Reservationer 62

Skattepolitikens inriktning (c) 62

Garantibeskattningen och 1 500-kronorsavdraget (vpk).... 63

Utbotaxeringen (vpk) 64

Kompensation till kommunerna (vpk) 64

Slopande av fastighetsskatten, helt eller delvis (m, fp, c) ... 65

Omläggning av fastighetsskatten, m. m. (vpk) 65

Omläggning av villaschablonen m. m 67

(m) 67

(m,c) 68

Hyresinkomster (m) 68

Fastigheter utomlands (m, fp) 69

Räntelån (m) 70

Hyra från fåmansföretag (m) 70

Översyn av beskattningen av bostadsrätt, m. m. (m, fp, c) .. 71

Realisationsvinstbeskattningen i övrigt (m) 71,72

Kvarskatteuppbörden(m,vpk) 73

Kvarskatteavgiften (m) 73

Investeringsfonderna (m) 74

Nivån för insättning på skogskonto (m) 74

Uppskovstidens längd (m, fp, c) 76

Överföring av skogskonto till annan bank (m, fp, vpk) 76

Skogsvårdsavgiften 77

(m, fp, c) 77

(m) 77

Skogsbilvägar (m) 78

SkU 1985/86:50

Lantmäterikostnader (c) 79 SkU 1985/86:50

Alkoholbeskattningen (fp) 79

Lagförslagen i vissa delar (vpk) 82

Särskilda yttranden 82

Omläggning av fastighetsskatten, m. m. (m, fp, c) 82

Skogsvårdsavgiften 82

(vpk) 82

Bilaga: Finansutskottets yttrande 84