Skatteutskottets betänkande
1985/86:45

om vissa punktskatter

1985/86:45

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner om olika punktskatter.

I motionerna yrkas bl. a. avskaffande av den särskilda varuskatten på
choklad- och konfektyrvaror samt kemisk-tekniska produkter, kassettskatten
och gödselmedelsavgiften. Vidare yrkas ändringar av reklamskatten och
dryckesskatten i vissa hänseenden. Slutligen yrkas införande av nya omsättningsskatter
för miljöfarliga varor och skogsråvaror i vissa fall. Utskottet
avstyrker motionerna.

Reservationer har avgivits beträffande den särskilda varuskatten (m och
fp), kassettskatten (m och fp), gödselmedelavgiften (m och c), reklamskatten
för kulturella sammanslutningar (fp), dryckesskatten på smaksatt mjölk
m. m. (m, fp och c) och en skatt på miljöfarliga råvaror (c). Beträffande den
sistnämnda frågan har fp avgivit ett särskilt yttrande.

Motionerna

1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
27. att riksdagen beslutar avskaffa den statliga kassettskatten fr. o. m. den
1 januari 1987.

1985/86:Sk320 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till plan för avskaffande av
punktskatter enligt vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk504 av Marianne Karlsson (c), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av
lyxskatten på kosmetika.

1985/86:Sk517 av Lennart Brunander (c) och Kersti Johansson (c), vari yrkas
att riksdagen genom tillägg till 5§ lagen (1977:292) om tillverkning av
drycker, m.m. undantar smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker från
läskedrycksbeskattning liksom för närvarande sker för choklad, kaffe och te.

1985/86:Sk525 av Bengt Harding Olson (fp), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam som i motionen anförts och som innebär skattefrihet för
kulturella sammanslutningar, främst hembygdsföreningar.

SkU

1 Riksdagen 1985186. 6sami. Nr 45

1985/86:Sk528 av Marianne Stålberg m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om ett skyndsamt förslag om införande av avgift på
skogsråvara i vissa fall.

1985/86:Sk530 av Stig Josefson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar avskaffa
handelsgödselavgiften.

1985/86:Sk550 av Sigge Godin (fp), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande slopande av
skatten på reklamtrycksaker.

1985/86:Sk558 av Pär Granstedt (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen hemställa om förslag till beskattning av miljöfarliga råvaror.

Gällande ordning m. m.

Allmänt

Till punktskatter hänförs ett antal speciella skatter och avgifter som utgår på
varor och tjänster inom landet. Som exempel kan nämnas bensinskatt,
energiskatt, dryckesskatt (skatt på spritdrycker, vin samt malt- och läskedrycker).
Under senare år har nya punktskatter införts för vissa kassettband,
videobandspelare, gödselmedel och bekämpningsmedel. Gemensamma bestämmelser
för beskattningsförfarandet för punktskatter och prisregleringsavgifter
finns i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Särskild varuskatt

Särskild varuskatt utgår på vissa varor enligt lagen (1941:251) om särskild
varuskatt. Skatten är 50% av priset vid försäljning till detaljhandeln av
kemisk-tekniska preparat som puder, nagellack, parfymer, hårvatten etc. På
choklad- och konfektyrvaror är skatten 5 kr. per kilogram. Inkomsten av
skatten har beräknats till 929milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Under förra riksmötet avstyrkte utskottet en motion om att avskaffa vissa
punktskatter, bl. a. den särskilda varuskatten (SkU 1984/85:46). I motionen
åberopades bl. a. den enligt motionärernas mening olämpliga styrning av
konsumtionen som skatterna gav upphov till. Utskottet anförde:

Utskottet anser inte att skatterna på de varor som motionärerna nämner är
styrande i den meningen att deras syfte är att minska förbrukningen av
varorna. Motivet är i stället statsfinansiellt. Det förefaller utskottet naturligt
att sådana skatter bör belasta de mer bärkraftiga grupperna i samhället och
alltså träffa en konsumtion som i viss mån kan sägas vara ”lyxbetonad” eller i
vart fall av umbärlig karaktär. I sammanhanget bör erinras om att det ibland
kan finnas skäl att ompröva en punktskatt, t. ex. när det beskattningsmässiga
resultatet inte står i rimlig proportion till administrations- och kontrollkostnaderna.
Punktskatter bör också vara neutrala från konkurrenssynpunkt.

Någon anledning att på nu angivna grunder ompröva de punktskatter som
motionärerna avser föreligger enligt utskottets mening inte. Därtill kommer
att utskottet inte anser det försvarligt att i nuvarande budgetläge avveckla

SkU 1985/86:45

dessa skatter som för budgetåret 1985/86 beräknas ge statsverket inkomster
på drygt 2 miljarder kronor.

M- och fp-ledamöterna i utskottet reserverade sig mot utskottets beslut.
Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Kassettskatten

Riksdagen beslöt förra hösten att förenkla kassettskatten och som ett resultat
härav utgår skatten sedan den 1 januari 1986 med 15 kr. per band för alla
videokassettband och 1 kr. 50 öre per band för alla oinspelade ljudkassettband
(prop. 1985/86:57, SkU 13). Skatteutskottet behandlade i det sammanhanget
också några motioner med yrkanden om skattens avskaffande.
Utskottet ansåg att de kulturpolitiska skälen för skatten fortfarande i allt
väsentligt var giltiga och förordade därför att den skulle behållas, trots att det
ekonomiska resultatet av skatten enligt utskottets mening var otillfredsställande.
Utskottet förutsatte att regeringen noga följer tillämpningen och
effekterna av skatten även i fortsättningen och lägger fram de förslag som
utvecklingen kan motivera.

M- och fp-ledamöterna i utskottet anförde i en reservation att skatten
borde avskaffas. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Gödselmedelsavgiften

I syfte att minska användningen av handelsgödsel infördes fr. o. m. den 1 juli
1984 särskild avgift på gödselmedel (SFS 1984:409; prop 1983/84:176, SkU
1983/84:47). Gödselmedelsavgiften omfattar handelsgödsel med vissa undantag.
Den utgår med 30 öre per kilo kväve och 60 öre per kilo fosfor i
gödselmedlet, om andelen kväve resp. fosfor uppgår till minst 4 %. Statens
jordbruksnämnd är uppbördsmyndighet.

Under förra riksmötet avstyrkte utskottet med reservation från m och c en
motion om att slopa avgiften (SkU 1984/85:46).

Riksdagen har nyligen behandlat olika frågor om gödselmedelsavgiften
med anledning av prop. 1985/86:74 om jordbruksforskning m. m. 1 propositionen
redovisades vilka åtgärder, finansierade bl. a. genom avgiften på
handelsgödsel, som regeringen avser att genomföra för att komma till rätta
med olika miljöproblem med anknytning till jordbruket. I propositionen
föreslogs också vissa ändringar i lagen om avgift på gödselmedel. I
kommittémotioner från m och c yrkades att lagen skall upphävas. Riksdagen
beslöt på jordbruksutskottets hemställan att bifalla propositionen och att
avslå en m- och c-reservation om att avskaffa avgiften (JoU 1985/86:13, rskr.
165).

Reklamskatten

Skatt utgår på annonser och reklam enligt lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam (RSL). Skatten beräknas på vederlaget exkl. skatt.
Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör
skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons eller
framställer skattepliktig reklamtrycksak. Fr. o. m. den 1 juli 1985 är skatten

SkU 1985/86:45

4 % för annons i allmän nyhetstidning, annars 11%. Tidigare var skattesatsen
3 % resp. 10 %. Mot höjningen av skatten, som skatteutskottet tillstyrkte,
reserverade sig de borgerliga ledamöterna i utskottet (SkU 1984/85:25).

Trycksak definieras i 1 § RSL som avtryck som har framställts i minst 13
lika exemplar antingen i en tryckpress eller genom screen-förfarande. Med
reklamtrycksak förstås väsentligen en trycksak som innehåller reklam för
verksamhet som bedrivs av utgivaren eller någon med vilken denne står i
intressegemenskap och som framställts huvudsakligen i syfte att offentliggöra
denna reklam.

Vissa trycksaker innehåller inte reklam i reklamskattelagens mening och
är därför inte skattepliktiga. Andra trycksaker är undantagna från trycksakseller
reklamtrycksaksbegreppet och är av den anledningen inte skattepliktiga.
För att avgöra om en trycksak är en reklamtrycksak eller ej måste man ha
kännedom om syftet med trycksaken i fråga. Exempelvis är en dekal som
endast innehåller ett företags namn och adress eller symbol inte att anse som
en reklamtrycksak om den huvudsakligen framställts för att användas för att
märka egendom som tillhör företaget. Har trycksaken däremot framställts i
syfte att sprida reklam för företaget är den att anse som reklamtrycksak och
blir därvid skattepliktig.

Annonser införda i självständiga periodiska publikationer beskattas
normalt. Med periodiska publikationer avses publikationer som enligt
utgivningsplan skall komma ut med normalt minst fyra nummer om året och
som inte är att anse som reklamtrycksaker. Som självständig anses i princip
varje periodisk publikation som ges ut under ett eget namn. Om den
skattepliktiga annonsomsättningen för en självständig periodisk publikation
som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress uppgår till högst
6 milj. kr. för helt år betalar RSV tillbaka erlagd reklamskatt. I vissa fall kan
RSV i stället medge befrielse från skatten.

I fråga om periodiska publikationer för vilka utgivaren har rätt till
återbetalning av skatt enligt de nyss angivna principerna föreligger redovisningsskyldighet
endast om det sammanlagda beskattningsvärdet av en
publikations annonser för beskattningsåret överstiger 60000 kr.

Som annonsblad räknas en publikation som innehåller annonser och som
till övervägande del tillhandahålls gratis eller till ett pris som avsevärt
understiger vad som är skäligt. Det saknar betydelse om publikationens
redaktionella innehåll har karaktär av fackpress eller dyligt. Utgivning av
annonsblad berättigar inte till återbetalning. Vidare inträder redovisningsskyldighet
redan vid en annonsomsättning av 20000 kr.

Medlemstidningar och liknande tidningar anses normalt inte som annonsblad
eftersom dessa inte anses som gratisutdelade utan betalade genom
medlemsavgifterna. När det gäller annonser i periodiska publikationer som
utges av ideella föreningar föreskrivs i 4 § 1. RSL att skatteplikt inte
föreligger om publikationen väsentligen framstår som organ för sammanslutning
med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande,
politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att
företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar. Denna undantagsbestämmelse
infördes 1975 (SFS 1975:117)) och tillkom för att neutralisera
de effekter som det då vidgade annonsbladsbegreppet kom att få för

SkU 1985/86:45

denna typ av publikationer, dvs. att de kom att belastas med reklamskatt
utan någon rätt till återbetalning (SkU 1975:12).

Utskottet har tidigare i vår behandlat en del olika frågor angående de
ideella föreningarnas skatteförhållanden (SkU 1985/86:32). I betänkandet
framhölls att olika åtgärder under senare tid vidtagits och höll på att
övervägas för att underlätta de ideella föreningarnas situation vid beskattningen.
Bl. a. hänvisades till att mervärdeskatteutredningen föreslagit att de
ideella föreningarna skulle befrias från mervärdeskatt i samma utsträckning
som gäller för inkomstskatten. Rörande reklamskatten pågick enligt utskottet
vissa överväganden inom finansdepartementet. I övrigt konstaterade
utskottet att man inom justitiedepartementet bedrev ett arbete som syftade
till att klarlägga vissa grundläggande civilrättsliga frågor rörande stiftelser.
Vidare anfördes:

Skatteutskottet vill för sin del framhålla att detta lagstiftningsarbete givetvis
har grundläggande betydelse för skattefrågorna och att det är av värde att
kunna ta upp beskattningsfrågorna till en gemensam bedömning. Utskottet
utgår nu från att de grundläggande linjerna i den kommande regleringen av
de civilrättsliga frågorna kommer att klarna inom en nära framtid och
förutsätter att en utredning om skattefrågorna i samband därmed tillsätts
snarast möjligt.

RSV har utgivit en särskild handbok, Reklamskatt eller inte reklamskatt.
Vidare behandlas olika skattefrågor — bl. a. avseende reklamskatten — i
RSV:s broschyr Ideella föreningar. Information om skatter och avgifter
m. m.

Smaksatt mjölk m. m.

För läskedrycker utgår skatt enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt med 40
öre per liter för kolsyrad läskedryck och med 20 öre per liter för annan
läskedryck. När det gäller vilka drycker som i detta sammanhang skall
betraktas som läskedrycker har hänvisats till lagen (1977:292) om tillverkning
av drycker, m. m. vari anges vissa tulltaxenummer. Härav framgår att
bl. a. mjölk faller utanför beskattningen. Att choklad, kaffe eller te inte skall
anses som läskedryck har uttryckligen angetts.

Under våren 1984 behandlade utskottet en motion vari begärdes att
dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade produkter skulle
avskaffas. Utskottet anförde härom (SkU 1983/84:22):

Enligt utskottets uppfattning bör man inte gå ifrån anknytningen till tulltaxan
vid specificering av skattepliktiga drycker, eftersom nuvarande ordning
innebär fördelar för de tillämpande myndigheterna, tullverket och riksskatteverket.
Utskottet vill erinra om att utskottet i annat sammanhang avstyrkt
en differentiering av beskattningen med hänsyn till varors farlighet eller
nyttighet. Att ändra på det skattepliktiga varuområdet av sådana skäl som
motionärerna åberopar är enligt utskottets mening inte motiverat utan bara
ägnat att skapa nya gränsdragningsproblem. Utskottet förutsätter emellertid
att man från regeringens sida fortlöpande prövar om de nuvarande reglerna
på ett olämpligt sätt inverkar på konkurrensen mellan de nya produkter som
framkommer på marknaden och vid behov lägger fram de förslag till
ändringar som kan vara påkallade. Med det sagda avstyrker utskottet
motionen.

SkU 1985/86:45

Riksdagen biföll utskottets hemställan, som c och fp reserverat sig mot.
Under förra riksmötet avslog riksdagen en motion av liknande innebörd och
som utskottet avstyrkt med samma motivering som tidigare (SkU 1984/
85:46). C och fp reserverade sig även denna gång.

Beskattning av miljöfarliga varor

Riksdagen bemyndigade hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 7, JoU 15)
regeringen att lämna föreskrifter om avgifter för kostnader i samband med
tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (1969:387). Med stöd
härav har regeringen utfärdat förordningen (1984:380) om avgifter för
prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen. Förordningen trädde i kraft den
1 juli 1984 och innebär att avgifter utgår dels för prövning av frågor om
tillstånd till miljöfarlig verksamhet och för prövning som avses i 41 §
miljöskyddslagen (prövningsavgift), dels för tillsyn av miljöfarlig verksamhet
(tillsynsavgift). Båda avgifterna bestäms på grundval av den handläggningstid
som åtgår för prövningen eller tillsynen. För budgetåret 1986/87 har
inkomsterna av avgifterna beräknats till 23 milj. kr.

Skogsbeskattningsfrågor

Utskottet har nyligen behandlat ett antal motioner på skogsbeskattningens
område (SkU 1985/86:27). I vissa av motionerna begärdes en översyn av
skogsbeskattningen i syfte att motverka en för låg skogsavverkning och att
förbättra industrins försörjning med råvaror. Härom anförde utskottet:

De frågor som tas upp i motionerna bottnar i att skogsavverkningarna sedan
en lång tid tillbaka legat på en alltför låg nivå och inte har tillgodosett
skogsindustrins efterfrågan på råvaror. Förhållandena har också orsakat
problem för arbetskraften inom skogsnäringen. Ansträngningarna att förbättra
situationen genom en aktiv skogspolitik har på senare tid framför allt
resulterat i åtgärder på skogsvårdslagstiftningens område med krav på
skogsbruksplaner för alla skogsfastigheter av betydelse samt i bestämmelser
om skyldighet att gallra yngre skog och om att slutavverka för att ta till vara
den avkastning som skogen ger. Härtill kommer ökade statliga insatser på
andra områden såsom forsknings- och utvecklingsarbete, information och
utredningsarbete samt bidrag till olika ändamål såsom utbyggnad av
skogsbilvägar m. m. Vidare kan nämnas att ansträngningar pågår för att söka
förbättra fastighets- och ägarstrukturen inom skogsbruket, en fråga som
också uppmärksammas inom kommittén (Ju 1977:07) om ställföreträdare för
dödsbon i vissa fall.

Däremot har det stött på problem att genomföra ekonomiska styrmedel i
form av ett sådant avgifts- och stödsystem och sådana andra ändringar i
beskattningsreglerna som diskuterats med anledning av virkesförsörjningsutredningens
betänkande och strukturutredningens betänkande. Behovet av
ekonomiska styrmedel av detta slag bör givetvis bedömas mot bakgrund av
erfarenheterna av skogspolitiken i övrigt. Utskottet vill emellertid inte
utesluta att sådana åtgärder kan bli nödvändiga om skogsindustrin ej får sitt
råvarubehov tillgodosett. I avvaktan på resultatet av de överväganden i dessa
frågor som för närvarande pågår inom regeringen finner utskottet sig böra
avstyrka de nyss angivna motionerna.

SkU 1985/86:45

I en reservation förordade vpk-ledamoten i utskottet att skogsbeskattningen
borde inriktas på att beskatta tillväxten på fastigheten i stället för avverkningsinkomsterna.
Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Utskottet

Den särskilda varuskatten

I motion Sk320 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs en avveckling på sikt
av olika punktskatter. Härigenom skulle man enligt motionärernas mening
göra beskattningen mera konkurrensneutral, reducera skattesystemets styrande
inverkan på människors konsumtionsval och dessutom undvika
betydande krångel. Marianne Karlsson (c) yrkar i motion Sk504 att
”lyxskatten” på kosmetika slopas. Enligt hennes mening utgör konsumtionen
av de aktuella varorna ingen lyx, och hon anser dessutom skatten vara
krånglig och svår att kontrollera.

Som framgår av inledningen till betänkandet har utskottet så sent som
förra våren gett uttryck åt uppfattningen att den särskilda varuskatten är
statsfinansiellt motiverad och att det får anses naturligt att skatter av denna
typ träffar en konsumtion som i viss mån kan sägas vara av umbärlig karaktär.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och anser att förutsättningar alltjämt
saknas att avveckla denna skatt, som för budgetåret 1986/87 beräknas ge
statsverket inkomster på nästan 1 miljard kronor. Med åberopande av det
anförda avstyrker utskottet motion Sk320 i denna del samt motion Sk504.

Kassettskatten

I motion Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas bl. a. att kassettskatten på
vissa video- och ljudkassettband slopas. Som skäl åberopas det låga
skatteutfallet och svårigheterna att kontrollera skatten.

Riksdagen beslöt i höstas att förenkla kassettskatten på flera punkter,
bl. a. med avseende på skattens beräkning. Vid utskottsbehandlingen av
lagstiftningsärendet tog skatteutskottet också upp frågan om att avveckla
skatten helt. Utskottet ansåg att de kulturpolitiska skälen för skatten alltjämt
i allt väsentligt var giltiga. Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker således motion Sk279 i denna del.

Gödselmedelsavgiften

I motion Sk530 av Stig Josefson (c) yrkas att avgiften på handelsgödsel
slopas. Motionären anser avgiften förfelad eftersom den enskilde lantbrukaren,
med de ekonomiska förutsättningar som gäller för lantbruket, inte har
någon möjlighet att minska tillförseln av näringsämnen.

Som tidigare nämnts har riksdagen helt nyligen på jordbruksutskottets
hemställan (JoU 1985/86:13) beslutat avslå motioner om slopande av
avgiften i fråga. Någon anledning att ompröva ställningstagandet i denna
fråga föreligger ej enligt skatteutskottets mening. Utskottet avstyrker
följaktligen motionen.

SkU 1985/86:45

Reklamskatten

I motion Sk550 av Sigge Godin (fp) begärs att reklamskatten på reklamtrycksaker
slopas. Som skäl anförs svårigheterna för tryckerierna att avgöra
huruvida en trycksak har karaktär av reklamtrycksak eller ej. Eftersom
tryckerierna har ansvaret för debiteringen av skatten råkar de enligt
motionären ofta i en konfliktsituation där de har svårt att hävda sig gentemot
kundernas och konsumenternas uppfattningar.

En översiktlig redogörelse för gränsdragningen mellan skattepliktiga
reklamtrycksaker och andra trycksaker har lämnats tidigare. Utskottet vill
inte bestrida att denna gränsdragning kan medföra vissa problem, t. ex. i en
del fall då reklamtrycksakskaraktären måste bedömas med hänsyn till syftet
med trycksaken i fråga. Det är bl. a. mot den bakgrunden utskottet har
begärt att riksdagens revisorer skall se över det skattepliktiga reklamskatteområdet,
och det bör också påpekas att riksskatteverket (RSV) i en skrivelse
till regeringen har föreslagit vissa ändringar i reklamskattelagen (RSL), som
berör bl. a. trycksaksområdet. Numera finns det emellertid en relativt
omfattande praxis, som enligt utskottets uppfattning torde ge en god
vägledning för de vanligaste fallen. RSV har givit ut en informationsbroschyr
som orienterar om hur vissa typfall bedömts i skattehänseende och står också
till tjänst med att besvara muntliga förfrågningar. Vidare kan nämnas att
såväl beställaren som det skattskyldiga tryckeriet har möjlighet att begära
förhandsbesked rörande skatteplikten för trycksaken.

Ett särskilt problem när det gäller trycksaksbegreppet utgör den ökande
konkurrensen från alster framställda med hjälp av modern kopieringsteknik,
t. ex. xerografi, som för närvarande inte omfattas av skatteplikten. Regeringen
har nyligen utfärdat direktiv (Dir 1986:11) för en utredning som bl. a. skall
undersöka hur lagens bestämmelser kan anpassas till ny teknik för framställning
av reklammeddelanden, t. ex. genom nya kopieringsförfaranden.
Utredningen skall också undersöka möjligheterna att förenkla de nuvarande
reglerna i RSL i syfte att underlätta tillämpningen och administrationen av
skatten.

Utskottet vill slutligen erinra om att RSL utformats med tanke på att
skatten så långt det är möjligt bör ha en generell utformning för att undvika
störningar av konkurrensen mellan olika typer av reklam. Ett borttagande av
skatten på reklamtrycksaker skulle innebära att denna reklamform gynnades
framför annan reklam. Skatten på reklamtrycksaker utgör en inte oväsentlig
del — ca 25 % — av det sammanlagda reklamskatteuttaget, som för nästa
budgetår har beräknats till 610 milj. kr.

Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att de av motionären
åberopade omständigheterna inte motiverar att reklamskatten slopas för
reklamtrycksaker. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

I motion Sk525 av Bengt Harding Olsson (fp) begärs att kulturella
sammanslutningar, främst hembygdsföreningar, i likhet med vissa andra
allmännyttiga organisationer befrias från reklamskatt för annonser i sina
publikationer. Som skäl anförs att dessa föreningar bedriver en angelägen
verksamhet, ofta under pressade ekonomiska förhållanden.

Annonser i en periodisk publikation som väsentligen framstår som organ

SkU 1985/86:45

för ideella organisationer av olika slag är som regel inte skattepliktiga. Den
ifrågavarande kretsen av organisationer sammanfaller med den som är
undantagen från mervärdeskatt för periodiska medlemsblad och omfattar
inte kulturella föreningar. Denna överensstämmelse innebär enligt utskottets
uppfattning en fördel från skatteadministrativ synpunkt, liksom det
förhållandet att skatteförmånen förbehålls en så begränsad krets som
möjligt. Den belastning reklamskatten innebär för kultur- och hembygdsföreningarna
bör inte heller överdrivas. Som framgår av den tidigare lämnade
redogörelsen återbetalas i regel erlagd reklamskatt på en skattepliktig
annonsomsättning om högst 6 milj. kr./år när det är fråga om kulturella
föreningars periodiska publikationer, och om annonsomsättningen understiger
60 000 kr. uppkommer över huvud taget ingen redovisningsskyldighet.
Endast om en sådan förening ägnar sig åt utgivning av annonsblad inträder de
strängare bestämmelserna, dvs. ingen rätt till återbetalning och en redovisningsskyldighetsgräns
vid 20000 kr.

De nu nämnda omständigheterna talar enligt utskottets mening mot att
ändra reklamskattereglerna på det sätt som motionären föreslagit. Därtill
kommer att en utredning planeras om de ideella föreningarnas skatteförhållanden
i ett större sammanhang.

Med hänsyn till vad som anförts avstyrker utskottet motion Sk525.

Smaksatt mjölk m. m.

Lennart Brunander och Kersti Johansson (båda c) begär i motion Sk517 att
dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker avskaffas.
Enligt deras uppfattning utgör dessa varor ett värdefullt inslag i kosthållet,
och det är därför — menar de — motiverat att undanta dem från beskattning.

Som utskottet tidigare framhållit skulle det vara förenat med praktiska
problem att ändra principerna för dryckesbeskattningen i enlighet med
motionärernas förslag. Nu liksom tidigare förutsätter dock utskottet att man
från regeringens sida fortlöpande prövar om de nuvarande reglerna inverkar
negativt på konkurrensen mellan nya produkter som framkommer på
marknaden och vid behov lägger fram de förslag till ändringar som kan vara
påkallade. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.

Miljöfarliga råvaror

I motion Sk558 av Pär Granstedt (c) begärs att regeringen lägger fram förslag
om beskattning av miljöfarliga råvaror. En sådan skatt bör enligt motionären
ersätta avgifterna enligt förordningen (1984:380) om avgifter för prövning
och tillsyn enligt miljöskyddslagen, vilka motionären anser orättvisa, krångliga
och ändamålslösa. Den nya skatten bör enligt hans mening konstrueras
så att skattesatsen sätts i relation till råvarornas miljöfarlighet eller giftighet.

Utskottet vill erinra om att de berörda avgifternas syfte är att täcka
koncessionsnämndens, länsstyrelsernas och naturvårdsverkets kostnader i
samband med prövningen enligt miljöskyddslagen av tillstånd till viss
miljöstörande verksamhet, liksom kostnaderna för myndigheternas tillsyn.
Vidare skall avgifterna finansiera kostnaderna för sådana undersökningar
vid naturvårdsverket som behövs som underlag för prövning och tillsyn. De

SkU 1985/86:45

verksamheter som avses gäller så vitt skilda områden som anläggande av
fiskodlingar, motorbanor och skjutbanor. Det ligger enligt utskottets
uppfattning ett värde i att prövnings- och tillsynskostnaderna får betalas av
dem som bedriver verksamheter av dessa slag, och utskottet ser inte någon
större fördel med att ersätta avgiften med en skatt. De allmänna riktlinjer för
utformningen av en skatt som motionären lämnat är dessutom enligt
utskottets mening alltför diffusa för att läggas till grund för ett meningsfullt
uttalande av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionen.

Skogsråvaror

I motion Sk528 av Marianne Stålberg m. fl. (s) begärs förslag om införande av
en avgift på skogsråvaror som utforslas från Norrlands inland. Syftet är att
skapa fler arbetstillfällen inom detta område. Motionärerna föreslår att
uppköparna skall erhålla befrielse från avgiften under förutsättning att de
åstadkommer ökad sysselsättning genom förädling av skogsråvaran inom
området. Enligt förslaget bör vidare avgiftsmedlen ställas till de berörda
länsstyrelsernas förfogande för sysselsättningsskapande åtgärder i länet.

Utskottet har tidigare uttalat att regionala skattedifferentieringar från rent
tekniska utgångspunkter bör komma i fråga endast i rena undantagsfall. Som
exempel på skattenedsättningar som ansetts motiverade kan nämnas den
lägre fordonsskatten och elskatten för flertalet av kommunerna i Norrlands
inland och den nedsatta arbetsgivaravgiften i Norrbottens län. Den nya,
regionalt avgränsade avgift som motionärerna föreslår och som enligt
utskottets uppfattning är att betrakta som en skatt ställer sig utskottet redan
från administrativa och praktiska utgångspunkter skeptiskt till. Enligt
utskottets uppfattning skulle en skatt med den föreslagna utformningen
medföra besvärliga kontrollproblem, konkurrensrubbningar och administrativa
nackdelar. Därtill kommer att utskottet tidigare i återkommande
sammanhang tagit avstånd från tanken på sepcialdestinerade skatter.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den särskilda varuskatten

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk320 yrkande 18 och motion
1985/86:Sk504,

2. beträffande kassettskatten

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk279 yrkande 27,

3. beträffande göds elme delsav giften

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk530,

4. beträffande reklamskatten på reklamtrycksaker
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk550,

5. beträffande reklamskatten för kulturella sammanslutningar
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk525,

6. beträffande dryckesskatten på smaksatt mjölk m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk517,

SkU 1985/86:45

7. beträffande en skatt på miljöfarliga råvaror
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk558,

8. beträffande en skatt på vissa skogsråvaror
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk528.

Stockholm den 29 april 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén
(vpk) och Bruno Poromaa (s).

Reservationer

Den särskilda varuskatten (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”motion Sk504” bort ha följande lydelse:

Vissa punktskatter har enligt utskottets mening den olägenheten att de
inverkar styrande på konsumtionsvalet utan att en sådan styrning är
motiverad från allmän synpunkt. En sådan beskattning snedvrider konkurrensen
och kan lätt uppfattas som en straffbeskattning. Utskottet vill också
peka på att somliga skatter framstår som socialt orättvisa genom att de
drabbar dem hårdare som har små inkomster men som ändå vill köpa en
punktbeskattad vara, medan de som har stora inkomster lättare kan överse
med dem.

Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att man bör gå igenom
floran av punktskatter i syfte att avveckla dem som framstår som mindre
motiverade. Utskottet föreslår att man börjar med den särskilda varuskatten
på konfektyrer och kosmetika. Detta bör ges regeringen till känna. Med det
sagda tillstyrker utskottet motion Sk320 i denna del, varigenom även motion
Sk504 får anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk320 yrkande 18 och
med anledning av motion 1985/86:Sk504 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört angående en avveckling av vissa
punktskatter.

SkU 1985/86:45

Kassettskatten (mom. 2)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Riksdagen
beslöt” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

RSV föreslog i en skrivelse till regeringen förra våren att kassettskatten
skulle avskaffas. De flesta remissinstanserna stödde detta förslag. Utskottet
anser att det var fel att sedan bara vidta en del mindre förenklingar av skatten
i stället för att slopa den. De förenklingar som gjorts har lett till att skatten
drabbar orättvist, då den belastar korta band lika mycket som långa. Vidare
torde man även i fortsättningen kunna befara olika former av skatteundandragande
åtgärder som medför konkurrenssnedvridning inom branschen. De
administrativa och kontrollmässiga svårigheterna med skatten står enligt
utskottets uppfattning inte i någon som helst rimlig proportion till skattens
ekonomiska resultat.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att skatten bör slopas. För att
undvika störningar i försäljningen bör avskaffandet genomföras redan den 1
juni i år. Med denna ändring tillstyrker utskottet motion Sk279.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk279 yrkande 27 antar
följande

Förslag till
Lagom upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa
kassettband

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband
skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1986. Den upphävda lagen skall dock
fortfarande tillämpas i fråga om redovisningsperiod som har gått till ända
före ikraftträdandet.

Gödselmedelsavgiften (mom. 3)

3. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén
(m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Sorn
tidigare” och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att den avgift på handelsgödselmedel
som infördes år 1984 bör avskaffas. Avgiften har inte haft några
positiva effekter från miljösynpunkt och har således inte uppfyllt syftet med
riksdagsbeslutet. Slopandet av avgiften bör gälla fr. o. m. den 1 juni 1986.
Med detta tillstyrker utskottet motion Sk530.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk530 antar följande

SkU 1985/86:45

Förslag till
.Lag om upphävande av lagen (1984:409) om avgift på
gödselmedel

Härigenom föreskrivs att lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall
upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1986. Den upphävda lagen skall dock
fortfarande tillämpas i fråga om redovisningsperiod som har gått till ända
före ikraftträdandet.

Reklamskatten för kulturella sammanslutningar (mom. 5)

4. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Annonser i”
och slutar på s. 9 med ”motion Sk525” bort ha följande lydelse:

Av förarbetena till det nuvarande undantaget från reklamskatten för
annonser i publikationer som utges av vissa ideella organisationer framgår att
syftet är att neutralisera effekterna av att sådana publikationer betraktas som
annonsblad. Dessa föreningar kan således finansiera sin verksamhet genom
att skattefritt ge ut publikationer med annonser som, om de ges ut av annan,
belastas med reklamskatt utan någon rätt till återbetalning. En förutsättning
är dock att publikationen genom annat innehåll än annonser väsentligen
framstår som organ för organisationen.

Hembygdsföreningar och andra kulturella föreningar är som påpekas i
motionen utestängda från den krets av föreningar som kan förbättra sin
ekonomi under sådana villkor. Det finns dock enligt utskottets mening ingen
anledning att förvägra dessa föreningar en skatteförmån som tillkommer
t. ex. idrottsföreningar och politiska föreningar. Hembygdsföreningar och
andra kulturföreningar bedriver i allmänhet en inte mindre angelägen
verksamhet och arbetar ofta under ekonomiskt pressade förhållanden.

Med hänsyn härtill anser utskottet att riksdagen bör anmoda regeringen att
lägga fram förslag om att hembygdsföreningar och liknande kulturföreningar
befrias från skattskyldighet för annonser i likhet med vad som gäller för vissa
andra ideella organisationer. Med det sagda tillstyrker utskottet motion
Sk525.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk525 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående reklamskatten
för kulturella sammanslutningar.

Dryckesskatten på smaksatt mjölk m. m. (mom. 6)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Sorn

SkU 1985/86:45

utskottet” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Av förarbetena till dryckesskattelagen framgår att juicer lämnats utanför
beskattningen av det skälet att de med hänsyn till näringsvärde, vitamininnehåll
etc. får anses utgöra ett värdefullt inslag i kosthållet (Ds Fi 1975:2).
Vanlig mjölk är av naturliga skäl inte heller föremål för dryckesbeskattning,
och detta gäller även om den smaksatts med choklad, kaffe eller te. Det
förefaller då inte rimligt att mjölk med t. ex. frukttillsats skall belastas med
skatt. Några tekniska svårigheter att i lagtexten infoga ett undantag för de
berörda dryckerna torde inte föreligga. Riksdagen bör därför enligt utskottets
mening med bifall till motionen begära förslag till ändrad lagstiftning
med den inriktning som här angetts.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion Sk517.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk517 hos regeringen
begär förslag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt i enlighet
med vad utskottet anfört.

En skatt på miljöfarliga råvaror (mom. 7)

6. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Utskottet
vill” och på s. 10 slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till motionärens uppfattning att systemet med
avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen inte fungerar
tillfredsställande. Systemet har inte gett de intäkter som förväntades och har i
vissa fall, som motionären påpekar, försvårat de miljövårdande myndigheternas
arbete genom att resurser binds för det administrativa arbetet med
avgiften. Vidare framstår avgiften som orättvis i och med att den saknar ett
direkt samband med hur farlig verksamheten är från miljösynpunkt.
Likartade verksamheter kan belastas olika beroende på handläggarens krav,
erfarenheter och kunskaper.

Det finns således enligt utskottet anledning att undersöka förutsättningarna
för att ersätta denna avgift med en annan pålaga, och det alternativ som
motionären förespråkar - en skatt på miljöfarliga råvaror eller ämnen som
ingår i slutprodukter som är vådliga eller giftiga i naturmiljön - bör därvid
utredas närmare. Fördelen med en sådan skatt är att den kan bidra till att
pressa tillbaka användningen av giftiga och farliga ämnen till förmån för
miljövänliga alternativ, samtidigt som den statliga miljövården kan tillföras
resurser för ökad rådgivning och miljötillsyn.

Med det anförda, som enligt utskottets mening bör ges regeringen till
känna, avstyrker utskottet motionen i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk558 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en
skatt på miljöfarliga råvaror.

SkU 1985/86:45

Särskilt yttrande

SkU 1985/86:45

En skatt på miljöfarliga råvaror (mom. 7)

1. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

Vi anser att miljöstörande verksamhet i princip bör bära de kostnader för
samhälle och enskilda som verksamheten förorsakar. Avgiften för prövning
och tillsyn enligt miljöskyddslagen har tillkommit med detta syfte, men det
kan enligt vår mening inte uteslutas att motionären har visst fog för sin kritik
att avgiften är behäftad med olika brister. Vid riksdagsbehandlingen av
förslaget att införa avgiften förutsatte också jordbruksutskottet att regeringen
och berörda myndigheter skulle ha sin uppmärksamhet riktad på de
problem som senare skulle kunna komma att visa sig. Vi utgår från att
regeringen därvid också undersöker om det finns något alternativ till denna
avgift som är bättre. För dagen har vi inget yrkande.

gotab Stockholm 1986 10904

, ••