Skatteutskottets betänkande
1985/86:44

om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering
år 1988 (prop. 1985/86:160)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet de detaljändringar i fastighetstaxeringslagen
som föreslås i proposition 1985/86:160 inför 1988 års allmänna fastighetstaxering.
Med anledning av propositionen och vissa motioner föreslår
utskottet också ett tillkännagivande rörande den översyn av reglerna som
planeras inför 1990 års allmänna fastighetstaxering av småhus. I övrigt
avstyrker utskottet de motioner som behandlas i detta sammanhang.

I en reservation (m) yrkas att möjligheter till omtaxering införs fastigheter
vilkas marknadsvärde sjunkit, i en annan (m, fp) att exploateringsmark inte
heller i fortsättningen skall beläggas med fastighetsskatt och i en tredje (m,
fp, c) att en för riket gemensam taxeringsnämnd inrättas för kraftverk m. m.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:160 att
riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

1 propositionen föreslås vissa ändringar i reglerna för fastighetstaxering
inför den allmänna fastighetstaxering som skall äga rum år 1988 av hyreshus-,
industri-, exploaterings- och specialenheter. Således skall exploateringsmark
inte som för närvarande indelas i exploateringsenheter utan ingå
i småhus-, hyreshus- eller industrienhet beroende på vilken byggnadstyp
exploateringsmarken är avsedd för. Detta innebär att exploateringsmark,
som enligt nuvarande bestämmelser skall taxeras år 1988 som exploateringsenhet
i stället kommer att taxeras de år taxering sker av den byggnadstyp
för vilken marken är avsedd.

Vidare föreslås att växthus och djurstall skall utgöra ekonomibyggnad
och hänföras till lantbruksenhet även om de inte har något samband med
jordbruk eller skogsbruk. Härigenom kommer dessa byggnader att taxeras
år 1992 då övriga ekonomibyggnader skall taxeras. Lantbruksenhet som
består av sådana växthus och djurstall utan samband med jordbruk eller
skogsbruk skall till skillnad mot övriga lantbruksenheter ha beskattningsnaturen
annan fastighet.

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för vatten skall,
liksom för närvarande motsvarande byggnad för gas, värme och elektrici- 1

SkU

1985/86:44

1 Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr 44

tet, hänföras till gruppen specialbyggnad och därmed undantas från skatteplikt.
Vidare skall som specialbyggnad indelas värmecentral samt anläggning
för förvaring av radioaktivt avfall.

I fråga om värderingen av hyreshusenhet föreslås vissa mindre ändringar.
Det s. k. normhuset ändras så att hyran för ett sådant hus skall uppgå
till 131000—140000 kr. Vidare skall värdefaktorn standard utgå. Inga
förändringar föreslås i fråga om värderingen av andra industrienheter än
kraftverk.

Regleringsanläggningar som till huvudsaklig del är avsedda för vattenkraftsändamål
skall inte längre utgöra självständiga taxeringsenheter utan i
stället beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningen.
Vattenfallsenheter skall betecknas elproduktionsenheter. Hit skall
hänföras även värmekraftverk som inrättats för produktion av elektrisk
starkström för yrkesmässig distribution. Bestämmelserna för värdering av
vattenkraft och värmekraft ändras i mindre omfattning, i fråga om värmekraftverk
införs liksom för närvarande i fråga om vattenkraftstation en
möjlighet att jämka riktvärdena med hänsyn till lönsamheten förden totala
elproduktionen i landet. Möjlighet införs för en förenklad beslutsredovisning
i fråga om elproduktionsenhet.

Tidpunkten för allmän fastighetsdeklaration föreslås flyttad från den 18
september till den 1 december året före taxeringsåret. Vissa andra tidpunkter
föreslås också ändrade.

Skyldigheten att i allmän fastighetsdeklaration lämna uppgift om senaste
köpeskilling för fastigheten föreslås upphöra.

Vidare föreslås att det inför den allmänna fastighetstaxeringen år 1988
skall införas en skyldighet för fastighetsägare av hyreshus eller industri
och för innehavare av täkt att under år 1986 lämna uppgifter om hyror resp.
priser som erhållits under år 1986.

Tanken på att införa skattetillägg vid oriktig eller utebliven uppgift och
förseningsavgift vid för sent lämnad allmän fastighetsdeklaration avvisas.

Lagförslaget har följande lydelse.

SkU 1985/86:44

Förslag till SkU 1985/86:44

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
dels att 1 kap. 7 §, 2 kap. 2 §, 4 kap. 5, 6, 10 och 11 §§,5 kap. 7 §, 6 kap.
13 §, 7 kap. 15 §, 9 kap. 2 och 3 §§, 11 kap. 1 §,15 kap., 18 kap. 4 och 9 §§,
19 kap. 5-7 §§, 20 kap. 10, 12 och 18 §§ samt rubriken närmast före 7 kap.
15 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. 19 kap. 8 §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

7 §'

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt följande ordning.
År 1988 och därefter vart sjätte år År 1988 och därefter vart sjätte år

taxeras hyreshus-, industri-, explo- taxeras hyreshusenheter, indu aterings-

och specialenheter, strienheter inklusive elproduktions enheter

och specialenheter,
år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt
år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Beslut vid allmän fastighetstaxering skall, om inte annat föranleds av
föreskrifterna i 16 kap., gälla från ingången av det taxeringsår då allmän
fastighetstaxering av taxeringsenheten sker till ingången av det taxeringsår
då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång (den
löpande taxeringsperioden).

2 kap.

2 §

Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus

Hyreshus

Ekonomi byggnad -

Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två
familjer. Till sådan byggnad skall höra kompiementhus
såsom garage, förråd och annan mindre
byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre
familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang
och liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som
ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för
verksamheten, skall utgöra hyreshus.

Ekonomi- Byggnad som är inrät -

Byggnad som är inrättad
för jordbruk eller
skogsbruk och som inte
är inrättad för bostadsändamål,
såsom djurstall,
loge, lada, maskinhall,
lagerhus, magasin
och växthus.

byggnad tad för jordbruk eller
skogsbruk och som inte
är inrättad för bostadsändamål.
såsom djurstall,
loge, lada, maskinhall,
lagerhus, magasin
och växthus.

Senaste lydelse 1985:820.

1* Riksdagen 1985/86. ösarn/. Nr44

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Industribyggnad

Specialbyggnad

Växthus och djurstall
som inte har anknytning
till jordbruk eller skogsbruk.

Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.
Med specialbyggnad avses

För- Byggnad som används för försvarsända svars-

mål eller ekonomisk försvarsberedskap,

byggnad om byggnaden inte är en fristående in dustriell

anläggning. Även mässbyggnad
skall utgöra försvarsbyggnad.

Kommu- Garage, hangar, lokstall, terminal,

nika- stationsbyggnad, expeditionsbyggnad,

tions- vänthall, godsmagasin, reparations byggnad

verkstad och liknande, om byggnaden

används för allmänna kommunikationsändamål.

Byggnad som används i postverkets, televerkets,
statens järnvägars, luftfartsverkets,
Sveriges Radio Aktiebolags och
dess dotterbolags verksamhet.

Distri butions byggnad -

Byggnad som ingår i
överförings- eller distributionsnätet
för gas,
värme eller elektricitet.

Renings anlägg ning -

Distri- Byggnad som ingår i

butions- överförings- eller distri byggnad

butionsnätet för gas.

värme, elektricitet eller

vatten.

Värme- Byggnad för produktion

central och distribution av

varmvatten för uppvärmning,
dock ej sådan
anläggning som
även är inrättad för produktion
av elektrisk
starkström för yrkesmässig
distribution.

Vattenverk, avlopps- Renings- Vattenverk, avlopps -

reningsverk, sopstation
och liknande samt
pumpstation som hör till
sådan anläggning.

anlägg- reningsverk, anläggning
ning för förvaring av ra dioaktivt

avfall, sopstation
och liknande samt
pumpstation som hör till
sådan anläggning.

Vård- Byggnad som används ■ för sjukvård,

byggnad nykterhetsvård, narkomanvård, barna vård.

kriminalvård, arbetsvärd, åldringsvård
eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda.
Annan byggnad än som
nu har nämnts skall utgöra vårdbyggnad,
om den används som hem åt personer

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

Bad-,
sportoch
idrottsanläggning Skol byggnad -

som behöver institutionell vård eller tillsyn.

Byggnad som används för bad, sport,
idrott och liknande, om allmänheten har
tillträde till anläggningen.

Övrig byggnad

Byggnad som används för undervisning
eller forskning vid

skola som anordnas av staten
skola som anordnas med statsbidrag
och

skola vars undervisning står under
statlig tillsyn.

Byggnad som används som elevhem eller
skolhem för elever vid sådana skolor.

Byggnad som används för kulturellt ändamål
såsom teater, biograf, museum
och liknande.

Kyrka eiler annan byggnad som används
för religiös verksamhet.

Prästgård som avses i lagen (1970:939)
om förvaltning av kyrklig jord.

Bårhus, krematorium och byggnad som
används för skötsel av begravningsplats.

Byggnad som tillhör staten, kommun eller
annan menighet och som används för
allmän styrelse, förvaltning, rättsvård,
ordning eller säkerhet samt fritidsgård
och byggnad med likartad användning.
Som allmän byggnad skall inte anses
byggnad som används för statens affärsdrivande
verksamhet.

Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare
nämnda byggnadstyperna.

Kultur byggnad Ecklesia stikbygg nad -

Allmän

byggnad

4 kap.

5 §2

Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av
följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena

småhus och tomtmark för sådan
byggnad (småhusenhet)

2. hyreshus och tomtmark för
sådan byggnad (hyreshusenhet)

1. småhus, tomtmark för sådan
byggnad och exploateringsmark för
småhusbebyggelse (småhusenhet)

2. hyreshus, tomtmark för sådan
byggnad och exploateringsmark för
hyreshusbebyggelse (hyreshusenhet) -

2 Senaste lydelse 1980: 149.

Rättelse: S. 24 överst på sidan Tillkommer:
(1979:1152).

3. beträffande lagförslaget- -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

3. industribyggnad, övrig byggnad
och tomtmark för sådana byggnader,
vattenverk på annans grund
samt i jordeboken upptaget fiskeri
(industrienhet)

4. täktmark samt industribyggnad
(industrienhet)

5. exploaterings mark (exploateringsenhet) 6.

specialbyggnad och tomtmark
för sådan byggnad (specialenhet)

7. ekonomibyggnad, åkermark,
betesmark, skogsmark och skogsimpediment
(lantbruksenhet)

3. industribyggnad, övrig byggnad,
tomtmark för sådana byggnader
och exploateringsmark för sådan
bebyggelse, vattenverk på annans
grund samt i jordeboken upptaget
fiskeri (industrienhet)
och övrig byggnad på sådan mark

5. specialbyggnad och tomtmark
för sådan byggnad (specialenhet)

6. ekonomibyggnad, åkermark,
betesmark, skogsmark och skogsimpediment
(lantbruksenhet)

Småhus, hyreshus och tomtmark för sådana byggnader som ligger i
anslutning till lantbruksenhet med minst fem hektar åkermark, betesmark
och skogsmark, skall ingå i lantbruksenheten, om byggnaden eller byggnaderna
behövs som bostad för ägare, arrendator eller deras arbetskraft.

Saneringsbyggnad och övrig
mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter
under punkterna 1 - 7 i första
stycket. Övrig mark skall i regel
ingå i lantbruksenhet. I annat fall
skall övrig mark taxeras tillsammans
med den tomtmark, exploateringsmark
eller täktmark som ligger
närmast. Har övrig mark stor
omfattning och saknar den samband
med annan mark, som har
samma ägare, skall den dock bilda
en taxeringsenhet. Taxeringsenhet,
som består av endast övrig mark,
betecknas industrienhet, om den
ligger till övervägande del inom tätort
och lantbruksenhet, om den ligger
till övervägande del utanför sådan
ort.

Saneringsbyggnad och övrig
mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter
under punkterna 1 -6 i första
stycket. Övrig mark skall i regel
ingå i lantbruksenhet. I annat fall
skall övrig mark taxeras tillsammans
med den tomtmark, exploateringsmark
eller täktmark som ligger
närmast. Har övrig mark stor
omfattning och saknar den samband
med annan mark, som har
samma ägare, skall den dock bilda
en taxeringsenhet. Taxeringsenhet,
som består av endast övrig mark,
betecknas industrienhet, om den
ligger till övervägande del inom tätort
och lantbruksenhet, om den ligger
till övervägande del utanför sådan
ort.

6 §

1 småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet skall endast
ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet.

/ bebyggd taxeringsenhet får exploateringsmark
inte ingå.

Växthus och djurstall som inte
har anknytning till jordbruk eller
skogsbruk skall bilda egen lantbruksenhet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

10 §

Marksamfällighet eller anläggningssamfällighet skall utgöra en
taxeringsenhet, om den förvaltas av juridisk person. Detta gäller dock inte
om fastigheterna, som har del i samfälligheten, uteslutande eller så gott
som uteslutande är en- eller tvåfamiljsfastigheter som avses i 24 § 2 mom.
första stycket kommunalskattelagen (1928:370). Detta gäller inte heller
samfällighet, som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa
ekonomiskt värde.

Regie ringsanläggning huvudsakligen
avsedd för vattenkraftsändamål
skall inte utgöra en taxeringsenhet
utan beaktas vid taxeringen
av de kraftverk som har nytta av
anläggningen.

11 §

Lantbruksenhet skall ha beskatt- Lantbruksenhet skall ha beskattningsnaturen
jordbruksfastighet. ningsnaturen jordbruksfastighet.

Sådan lantbruksenhet som består
av växthus eller djurstall som inte
har anknytning till jordbruk eller
skogsbruk skall dock ha beskattningsnaturen
annan fastighet.

Vidare skall småhusenhet och hyreshusenhet ha beskattningsnaturen
jordbruksfastighet om följande förutsättningar är uppfyllda

1. småhusenheten eller hyreshusenheten är belägen i anslutning till lantbruksenhet
med minst fem hektar åkermark, betesmark och skogsmark

2. småhusenheten eller hyreshusenheten ägs av arrendator till lantbruksenheten
eller, om lantbruksenheten är skattefri, av ägaren till densamma 3.

byggnaden eller byggnaderna behövs som bostad för arrendatorn,
ägaren eller deras arbetskraft.

Om två eller flera fastigheter i olika kommuner skulle ha utgjort en
taxeringsenhet om de hade legat i samma kommun, skall deras beskattningsnatur
bestämmas som om detta hade varit förhållandet.

Övriga taxeringsenheter skall ha beskattningsnaturen annan fastighet.

5 kap.

7 §

Vid taxeringen skall följande delvärden
bestämmas.

För småhus-, hyreshus-, industrioch
exploateringsenhet:

1. Byggnadsvärde
Byggnadsvärde är värdet av de

byggnader som hör till taxeringsenheten.

2. Markvärde

Markvärde är värdet av taxeringsenhetens
tomtmark, exploate -

Vid taxeringen skall följande delvärden
bestämmas.

För småhus-, hyreshus- och industrienhet: 1.

Byggnadsvärde
Byggnadsvärde är värdet av de

byggnader som hör till taxeringsenheten.

2. Markvärde

Markvärde är värdet av taxeringsenhetens
tomtmark, exploate -

1 * * Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr 44

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

ringsmark, täktmark och markanläggningar.

För lantbruksenhet:

1. Bostadsbyggnadsvärde
Bostadsbyggnadsvärde är värdet

av de småhus och hyreshus som
hör till taxeringsenheten.

2. Ekonomibyggnadsvärde
Ekonomibyggnadsvärde är värdet
av de ekonomibyggnader som
hör till taxeringsenheten.

3. Tomtmarksvärde
Tomtmarksvärde är värdet av

taxeringsenhetens tomtmark.

4. Jordbruksvärde
Jordbruksvärde är värdet av

taxeringsenhetens åkermark, betesmark
och markanläggningar, som
används eller behövs för växtodling.

5. Skogsbruks värde
Skogsbruksvärde är värdet av

taxeringsenhetens skogsmark med
växande skog och markanläggningar,
som används eller behövs för
skogsbruk.

6. Skogsimpedimentsvärde
Skogsimpedimentsvärde är värdet
av de skogsimpediment som hör
till taxeringsenheten.

ringsmark, täktmark och markanläggningar.

För lantbruksenhet:

1. Bostadsbyggnadsvärde
Bostadsbyggnadsvärde är värdet

av de småhus och hyreshus som
hör till taxeringsenheten.

2. Ekonomibyggnadsvärde
Ekonomibyggnadsvärde är värdet
av de ekonomibyggnader som
hör till taxeringsenheten.

3. Tomtmarksvärde
Tomtmarksvärde är värdet av

taxeringsenhetens tomtmark.

4. Jordbruksvärde
Jordbruksvärde är värdet av

taxeringsenhetens åkermark, betesmark
och markanläggningar, som
används eller behövs för växtodling.

5. Skogsbruksvärde
Skogsbruksvärde är värdet av

taxeringsenhetens skogsmark med
växande skog och markanläggningar,
som används eller behövs för
skogsbruk.

6. Skogsimpedimentsvärde
Skogsimpedimentsvärde är värdet
av de skogsimpediment som hör
till taxeringsenheten.

6 kap.

13 §

Regler om värderingsenheter på Regler om värderingsenheter på
vattenfallsenhet finns i 15 kap. elproduktionsenhet finns i 15 kap.

7 kap.

Vätte nf allsenhet Elproduktionsenhet

I fråga om vattenfallsenheter gäller
bestämmelserna i 15 kap. i stället
för vad som sägs i 8- 14 §§ samt
i 11 och 12 kap.

1 fråga om elproduktionsenheter
gäller bestämmelserna i 15 kap. i
stället för vad som sägs i 8-14 §§
samt i 11 och 12 kap.

9 kap.

2 §

Som riktvärde för en hyreshusen- Som riktvärde för en hyreshusenhet
med normalt förhållande mellan het med normalt förhållande mellan

värderingsenhetens markvärde och värderingsenhetens markvärde och

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

dess hyra, bebyggd med ett modernt
hyreshus, uppfört under åren
1950-1959 och med en hyra av
70000-74000 kronor, får endast
anges värden i en fastställd värdeserie.

dess hyra, bebyggd med ett hyreshus,
uppfört under åren 1950-1959
och med en hyra av 131000-140000 kronor, får endast anges
värden i en fastställd värdeserie.

3 §

Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhållanden
för en eller flera av följande värdefaktorer.

Hyra Med hyra avses bruks- Hyra Med hyra avses bruksvärdehyra
för bostäder värdehyra för bostäder

och marknadsmässig och marknadsmässig

hyra för lokaler. Hyran hyra för lokaler. Hyran

skall bestämmas med skall bestämmas med

hänsyn till den genom- hänsyn till den genomsnittliga
hyresnivån un- snittliga hyresnivån under
det andra året före der det andra året före

taxeringsåret. taxeringsåret.

För värderingsenheter För värderingsenheter

med en hyra under med en hyra under

100000 kronor skall fin- 100000 kronor skall finnas
minst 20 hyresklas- nas minst 15 hyresklas ser

och för värderings- ser och för värderingsenheter
med en hyra enheter med en hyra

mellan 100000 kronor mellan 100000 kronor

och en miljon kronor och en miljon kronor

minst 25 hyresklasser. minst 25 hyresklasser.

Ålder Åldern ger uttryck för hyreshusets sannolika åter stående

livslängd. Denna bestäms med hänsyn till
hyreshusets nybyggnadsår, omfattningen av tilloch
ombyggnader samt tidpunkten för dessa.
Åldersklassen för värderingsenhet med en ålder
motsvarande högst 40 år får inte göras större än att
den motsvarar 10 år.

Standard Standarden bestäms
med hänsyn till hyreshusets
byggnadsmaterial
och utrustning.

För värderingsenhet
med en ålder motsvarande
högst 40 år skall
finnas minst tre standardklasser.

Markvärdeandel Med markvärdeandel avses förhållandet mellan värderingsenhetens
markvärde och dess årliga hyra.
För värderingsenhet med en ålder motsvarande
minst 20 år skall för värdefaktorn markvärdeandel
finnas minst tre klasser.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

11 kap.

1 §3

Industribyggnad och övrig byggnad skall värderas enligt avkastningsmetoden.
Byggnader som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål
än för vilket de utnyttjas och liknande speciella byggnader, bensinstationsbyggnader,
andra byggnader med olämplig utformning för normal
industriproduktion samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av
hus skall dock värderas enligt produktionskostnadsmetoden.

För värdering av industribyggnad För värdering av industribyggnad
och övrig byggnad på vattenfallsen- och övrig byggnad på elproduk het

gäller särskilda regler i 15 kap. tionsenhet gäller särskilda regler i

Industribyggnad eller övrig bygg- 15 kap.

nåd som utgör växthus eller djurstall
värderas enligt reglerna i 10
kap.

15 kap. Värdering av
vattenfallsenhet

Allmänt

15 kap. Värdering av
elproduktionsenhet

Allmänt

I §

Vattenfallsenhet är
dels taxeringsenhet med utbyggd
kraftstation,

dels taxeringsenhet med regleringsanläggning
huvudsakligen avsedd
för vattenkraftsändamål,

dels taxeringsenhet med outbyggt
tillstånd får byggas ut,
dels taxeringsenhet vars huvudsakliga
värde utgör värde av andels-
eller ersättningskraft.

Värderingen av vattenfallsenheterna
inom ett avrinningsområde
skall samordnas. Vid värderingen
bestäms först varje kraftstations
och regleringsanläggnings totala
värde i nybyggt skick. Totalvärdet
för varje enhet uppdelas därefter i
ett byggnadsvärde och ett markvärde.
Byggnadsvärdet bestäms
med beaktande av den värdeminskning
som har skett efter nybyggnadsåret.

3 Senaste lydelse 1980: 149.

Elproduktionsenhet är
dels taxeringsenhet med vattenkraftverk
och till detta hörande andelar
i utbyggda regleringsanläggningar,

vattenfall som enligt verkställbar!

dels taxeringsenhet vars huvudsakliga
värde utgör värde av andels-
eller ersättningskraft,

dels taxeringsenhet med värmekraftverk
som inrättats för produktion
av elektrisk starkström för
yrkesmässig distribution eller annan
anläggning för sådant ändamål.

Vid värderingen bestäms först
det totala värdet i nybyggt skick av
varje elproduktionsenhet. Totalvärdet
för varje enhet uppdelas därefter
i ett byggnadsvärde och ett
markvärde. Byggnadsvärdet bestäms
med beaktande av den värdeminskning
som har skett efter nybyggnadsåret.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

Värde av nybyggd
kraftstation och
regleringsanläggning

Värdet av nybyggd kraftstation
eller regleringsanläggning bestäms
som produkten av kraftstationens
eller regleringsanläggningens taxeringseffekt
i kilowatt och av ett riktvärde.

Värde av nybyggd
elproduktionsenhet

Värdet av nybyggt vattenkraftverk
med tillhörande andelar i regleringsanläggningar
bestäms som
produkten av kraftverkets taxeringseffekt
i kilowatt och ett riktvärde.

3 §

Taxeringseffekt är en effekt som
är tillgänglig i Mellansverige under
hela året. Den bestäms för en kraftstation
med tillhörande andelar i
regleringsanläggningar genom att
den utbyggda effekten i kilowatt
multipliceras med tre faktorer genom
vilka beaktas skilda förhållanden
beträffande utnyttjandetid, regleringsmöjlighet
och belägenhet.
Utnyttjan- Utnyttjandetiden är lika
detid med kvoten mellan normalårsproduktionen,
uttryckt
i kilowattimmar
och den utbyggda effekten
i kilowatt. Minst nio
klasser skall finnas.
Regie- Regleringsmöjligheten
ringsmöj- anger den utbyggda eflighet
fektens relativa värde
med hänsyn till möjligheterna
till årsreglering.
Minst fem klasser skall
finnas.

Belägen- Belägenheten anger den
het utbyggda effektens vär de

vid kraftstationen i
förhållande till dess värde
i Mellansverige.
Minst fem klasser skall
finnas.

Taxeringseffekt är en effekt som
är tillgänglig i Mellansverige under
hela året. Den bestäms för ett vattenkraftverk
med tillhörande andelar
i regleringsanläggningar genom
att den utbyggda effekten i kilowatt
multipliceras med tre faktorer genom
vilka beaktas skilda förhållanden
beträffande utnyttjandetid, regleringsmöjlighet
och belägenhet.
Utnyttjan- Utnyttjandetiden är lika
detid med kvoten mellan normalårsproduktionen,
uttryckt
i kilowattimmar
och den utbyggda effekten
i kilowatt.

Regie- Regleringsmöjligheten
ringsmöj- anger den utbyggda eflighet
fektens relativa värde
med hänsyn till möjligheterna
till årsreglering.

Belägen- Belägenheten anger den
het utbyggda effektens vär de

vid kraftverket i förhållande
till dess värde
i Mellansverige.

4 §

Taxeringseffekten för en kraftstation
med tillhörande andelar i
regleringsanläggningar skall delas
upp i en del som avser kraftstationen
och i en del som avser andelarna
i regleringsanläggningar.
Uppdelningen skall ske enligt de

Riktvärdet för ett vattenkraftverk
med tillhörande andelar i regleringsanläggningar
skall utgöra värdet
per kilowatt taxeringseffekt och
bestämmas för skilda förhållanden
för värdefaktorn godhet. Genom
denna beaktas olikheter i årskost -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

fördelningstal som bestäms för olika
regleringsgrader. Fördelningstalen
kan bestämmas olika för
skilda typer av avrinningsområden.

Den taxeringseffekt som har bestämts
för en kraftstations andelar i
regleringsanläggningar skall delas
upp mellan de regleringsanläggningar,
som ligger uppströms kraftstationen
i förhållande till anläggningarnas
magasinsvolym.

En regleringsanläggnings taxeringseffekt
är summan av de taxeringseffekter,
som beräknats för
anläggningen vid dessa uppdelningar.

Riktvärdet för en kraftstation
skall utgöra värdet per kilowatt
taxeringseffekt och bestämmas för
skilda förhållanden för värdefaktorn
godhet. Genom denna beaktas
olikheter i årskostnaderna beroende
på varierande anläggningskostnader
per kilowatt taxeringseffekt.
Minst tre klasser skall finnas.

Riktvärdet skall utgöra det kapitaliserade
värdet av 75 procent av
årsnettot för en taxeringseffekt om
en kilowatt under andra året före
taxeringsåret. Årsnettot bestäms
som skillnaden mellan bruttointäkten,
beräknad enligt statens vattenfallsverks
högspänningstariffer för
mellansvenska området, och årskostnad
för respektive godhetsklass.
I årskostnaden skall inräknas
normala drift-, underhålls- och förnyelsekostnader.

De på detta sätt framräknade
riktvärdena skall jämkas med hänsyn
till lönsamheten för den totala
elproduktionen i landet.

naderna beroende på varierande
anläggningskostnader per kilowatt
taxeringseffekt för kraftverket.

Värdet av nybyggt värmekraftverk
bestäms som produkten av
kraftverkets installerade effekt i
kilowatt och ett riktvärde.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

6 §

Riktvärdet för en regleringsanläggning
är lika med riktvärdet för
en kraftstation med den godhet
som är genomsnittlig för riket.

Byggnadsvärde och
markvärde för
vattenfallsenhet

Byggnadsvärdet för en vattenfallsenhet
skall bestämmas till det
tekniska nuvärdet av de byggnader
som hör till taxeringsenheten. Värderingen
skall ske enligt 11 kap. 7
och 8 §§. Vid denna beräkning får
dock 75 procent av återanskaffningskostnaden
inte överstiga det
totala värde som har beräknats enligt
2-6 §§.

Byggnadsvärdet av regleringsanläggning
och kraftstation under
uppförande skall bestämmas enligt
7 kap. 12 §.

Markvärdet för en vattenfallsenhet
är skillnaden mellan det enligt
2-6 §§ beräknade totala värdet och
75 procent av återanskaffningskostnaden
för taxeringsenhetens byggnader.
Om 75 procent av återanjkaffningskostnaden
överstiger det
totala värdet skall markvärdet vara
noll.

Har kraftstationen inte tagits i
bruk skall markvärde beräknat enligt
första stycket minskas med en
tredjedel. För regleringsanläggning
som inte har tagits i bruk skall
inte något markvärde bestämmas.

Riktvärdet för värmekraftverk
skall utgöra värdet per kilowatt installerad
effekt och bestämmas för
skilda typer av kraftverk.

Riktvärdena skall bestämmas
med utgångspunkt i återanskaffningskostnaden
för olika typer av
kraftverk och jämkas med hänsyn
till lönsamheten för den totala elproduktionen
i landet.

Byggnadsvärde och
markvärde för
vattenkraftverk med
tillhörande andelar i
regleringsanläggningar

7 §4

Byggnadsvärdet för ett vattenkraftverk
med tillhörande andelar i
regleringsanläggningar skall bestämmas
till det tekniska nuvärdet
av kraftverket. Värderingen skall
ske enligt 11 kap. 7 och 8 §§. Vid
denna beräkning får dock 75 procent
av återanskaffningskostnaden
inte överstiga det totala värde som
har beräknats enligt 2-4 §§.

Byggnadsvärdet för ett vattenkraftverk
under uppförande skall
bestämmas enligt 7 kap. 12 §.

Markvärdet för ett vattenkraftverk
med tillhörande andelar i regleringsanläggningar
skall bestämmas
till skillnaden mellan det enligt
2-4 §§ beräknade totala värdet och
75 procent av återanskaffningskostnaden
för taxeringsenhetens byggnader.
Om 75 procent av återanskaffningskostnaden
överstiger det
totala värdet skall markvärdet vara
noll.

Har vattenkraftverket inte tagits i
bruk skall markvärde beräknat enligt
första stycket minskas med en
tredjedel.

4 Senaste lydelse 1980: 149.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

Andels- och
ersättningskraft

Värdet av andelskraft skall bestämmas
till så stor del av kraftstationens
mark- och byggnadsvärde
som motsvarar andelen. Rätt till andelskraft
skall i regel utgöra särskild
taxeringsenhet.

Värdet av kraftstation skall minskas
med värdet av förekommande
andelskraft.

9 §

Andels- och
ersättningskraft

Värdet av andelskraft skall bestämmas
till så stor del av
kraftverkets mark- och byggnadsvärde
som motsvarar andelen. Rätt
till andelskraft skall i regel utgöra
särskild taxeringsenhet.

Värdet av kraftverk skall minskas
med värdet av förekommande andelskraft.

10 §

Ersättningskraft anges i kilowatt taxeringseffekt. Värdet per kilowatt
taxeringseffekt skall för den fastighet som lämnar kraft bestämmas med
beaktande av de bestämmelser som gäller för leveransens fullgörande. För
den mottagande fastigheten skall värdet per kilowatt taxeringseffekt bestämmas
utifrån det värde ersättningskraften har för den mottagande
fastigheten.

Belastningen av ersättningskraft
skall dragas av från kraftstationens
markvärde så långt möjligt, i annat
fall från dess byggnadsvärde. Förmånen
av ersättningskraft skall läggas
till markvärdet av den
taxeringsenhet till vilken förmånen
hör.

Belastningen av ersättningskraft
skall dragas av från kraftverkets
markvärde så långt möjligt, i annat
fall från dess byggnadsvärde. Förmånen
av ersättningskraft skall läggas
till markvärdet av den
taxeringsenhet till vilken förmånen
hör.

Byggnadsvärde och markvärde
för värmekraftverk

II §

Markvärdet för ett värmekraftverk
skall bestämmas till 2 procent
av kraftverkets värde i nybyggt
skick enligt 5 §.

Byggnadsvärdet för ett värmekraftverk
erhålles genom att resterande
98 procent av kraftverkets
värde i nybyggt skick multipliceras
med en nedskrivningsfaktor som
beaktar den värdeminskning som
har uppkommit mellan det år då
anläggningen kunde tas i bruk <nybyggnadsåret)
och andra året före
taxeringsåret.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

18 kap.

4 §

Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §, innehålla
uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för juridisk person,
organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling
där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning
samt fastighetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om
fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och
därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och
förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt
lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de
värdefaktorer som taxeringen enligt bl. a. 8-15 kap. skall grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklara- Den allmänna fastighetsdeklarationen
skall också innehålla upp- tionen skall också innehålla upp -

gifter om sådana förhållanden beträffande
fastigheten som om fastigheten
har olika ägare till skilda
delar av marken och om fastigheten
innehas med tomträtt. Vidare skall
uppgift lämnas om den köpeskilling
som senast betalats för fastigheten
tinder den tioårsperiod som närmast
föregår det år allmän fastighetstaxering
äger ram.

gifter om sådana förhållanden beträffande
fastigheten som om fastigheten
har olika ägare till skilda
delar av marken och om fastigheten
innehas med tomträtt.

9 §

Allmän fastighetsdeklaration. Allmän fastighetsdeklaration,
som skall avges utan anmaning, som skall avges utan anmaning,

skall vara lämnad senast den 18 skall vara lämnad senast den I de september

året före det år då all- cember året före det år då allmän

män fastighetstaxering äger rum. fastighetstaxering äger rum.

Fastighetsdeklarationen med tillhörande handlingar skall lämnas till

länsstyrelse eller lokal skattemyndighet.

Länsstyrelse får efter samråd med kommun bestämma att det inom
kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer, som
skall lämnas till ledning för taxering inom länet.

19 kap.

5 §

Arbetsgruppen skall senast den
15 juni året före det år då allmän
fastighetstaxering äger rum till
skattechefen överlämna förslag till
riktvärdekartor för tomtmark och
riktvärdetabeller för småhus. På
samma gång skall arbetsgruppen föreslå
ändringar i de förslag till föreskrifter
som avses i 1 § andra
stycket.

Arbetsgruppen skall senast den
30 juni året före det år då allmän
fastighetstaxering äger rum till
skattechefen överlämna förslag till
riktvärdekartor för tomtmark och
riktvärdetabeller för småhus. På
samma gång skall arbetsgruppen föreslå
ändringar i de förslag till föreskrifter
som avses i 1 § andra
stycket.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

På grundval av arbetsgruppernas
förslag samt de upplysningar som i
övrigt kan vinnas skall skattechefen
senast den I augusti året före det år
då allmän fastighetstaxering äger
rum till regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer avge
yttrande över de enligt 1 § andra
stycket lämnade förslagen till föreskrifter.

På grundval av arbetsgruppernas
förslag samt de upplysningar som i
övrigt kan vinnas skall skattechefen
senast den 15 augusti året före det
år då allmän fastighetstaxering äger
rum till regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer avge
yttrande över de enligt 1 § andra
stycket lämnade förslagen till föreskrifter.

Senast den 10 september året
före det år då allmän fastighetstaxering
äger rum skall regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
besluta sådana föreskrifter som
avses i 7 kap. 7 §.

Senast den / oktober året före det
år då allmän fastighetstaxering äger
rum skall regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer besluta
sådana föreskrifter som avses
i 7 kap. 7 §.

8§

Den som under andra året före
taxeringsåret äger hyreshusenhet,
som förvärvats sedan föregående
allmänna fastighetstaxering, är efter
anmaning av länsstyrelse skyldig
att till ledning inför allmän fastighetstaxering
lämna uppgift om
de hyror som uppburits under andra
året före taxeringsåret.

Den som under andra året före
taxeringsåret äger industrienhet är
efter anmaning från länsstyrelse
skyldig att till ledning inför allmän
fastighetstaxering lämna uppgift
om de hyror som uppburits under
andra året före taxeringsåret.

Den som under andra året före
taxeringsåret är innehavare av
täktenhet eller annan taxeringsenhet
på vilken täktverksamhet pågår
eller eljest är tillåten, är efter
anmaning från länsstyrelse skyldig
att till ledning inför allmän
fastighetstaxering lämna uppgift
om de priser som under andra året
före taxeringsåret uppburits för
brytvärd fyndighet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:44

Fastighetstaxeringsnämndens
första sammanträde skall äga rum
senast den 5 oktober året före taxeringsåret.
Vid sammanträdet skall
ordföranden lämna noggrann redogörelse
för de föreskrifter och anvisningar
angående taxeringen som
berör distriktet.

20 kap.

10 §

Fastighetstaxeringsnämndens
första sammanträde skall äga rum
senast den 15 december året före
taxeringsåret. Vid sammanträdet
skall ordföranden lämna noggrann
redogörelse för de föreskrifter och
anvisningar angående taxeringen
som berör distriktet.

12 §5

I fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels taxeringsbeslutet
enligt punkterna 1—3, dels grunderna för beslutet enligt punkterna 4—7,
nämligen

1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,

2. taxeringsenhetens beskattningsnatur och skattepliktsförhållande,

3. skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt
värde av varje värderingsenhet,

4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8- 15 kap.,

5. storleken av riktvärde,

6. storleken av värderingshyra enligt 11 kap. 4 §, bruttokapitaliseringsfaktor
enligt 11 kap. 6 §, exploateringsfaktor enligt 12 kap. 6 §, brytningsfaktor
och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt 12 kap. 8 §,
utbyggd effekt, taxeringseffekt. utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet
enligt 15 kap. 3 § och återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 7 §
och 15 kap. 7 § samt

7. säreget förhållande som har föranlett justering av riktvärde.

1 beslutet skall också redovisas den fördelning av taxeringsvärdet som
har skett enligt 5 kap. 8 § tredje stycket.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.
Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt
tusental kronor, faller bort. Regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

/ fråga om elproduktionsenheter
får grunderna för beslutet redovisas
i särskild bilaga till nämndens
beslut.

18 §6

Lokal skattemyndighet skall senast den 31 oktober under taxeringsåret
till ägare av fastighet sända underrättelse om fastighetstaxeringsnämndens
avgörande enligt 16 §. Vidare skall lokal skattemyndighet senast samma
dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet
enligt 15 §.

■’ Senaste lydelse 1981: II19.
6 Senaste lydelse 1985: 820.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den
som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering
samt om innehållet i skiljaktig mening.

Underrättelse skall sändas till
ägare som före utgången av juli månad
under taxeringsåret inte erhållit
underrättelse enligt 14 §. Ägaren
skall senast den 25 augusti under
taxeringsåret anmäla att han önskar
underrättelse om innehållet i
beslut om fastighetstaxering.

Underrättelse skall vidare sändas
till ägare som före utgången av juli
månad under taxeringsåret inte erhållit
underrättelse enligt 14 § och
som senast den 25 augusti under
taxeringsåret anmält att han önskar
underrättelse om innehållet i beslut
om fastighetstaxering.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1988.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1985/86:551 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande en utredning om reglerna för allmän fastighetstaxering,

2. att riksdagen beslutar att fastighetsskatt inte skall utgå för exploateringsmark.

1985/86:552 av Ivar Franzén (c), vari yrkas att riksdagen avslår propositionen
i den del som avser värdering av vatten- och värmekraft och hos regeringen
begär ett nytt förslag om formerna för taxering enligt vad som anförts i
motionen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1985/86:Sk248 av Ivar Franzén (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för kostnader
i samband med vård av fornlämningar och nedsättning av taxeringsvärden.

1985/86:Sk270 av Göte Jonsson (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning beträffande
skattereduktion för byggnader med bevarandevärde.

1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), vari såvitt nu är i fråga yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande utredning om reglerna för den allmänna fastighetstaxeringen,

25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för
särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

SkU 1985/86:44

1985/86:Sk315 av Daniel Tarschys m. fl. (fp), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att det fortsatta arbetet med att utveckla
bostadsbeskattningen bör inriktas bl. a. på att skapa en större regional
jämlikhet i belastningen.

1985/86:Sk701 av Ewy Möller (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändrade regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk708 av Karl-Anders Petersson (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att vid kommande fastighetstaxering föreslagen förenkling i
fastighetsdeklarationsblanketten vidtas.

1985/86:Sk722 av Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c), vari yrkas att riksdagen
beslutar att taxering av vatten- och värmekraft vid fastighetstaxeringen 1988
skall ske i en för riket gemensam taxeringsnämnd.

Utskottet

Enligt riksdagens beslut 1985 skall den allmänna fastighetstaxeringen i
fortsättningen genomföras i tre omgångar med en omloppstid på sex år.
Beslutet innebär att hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter
taxeras år 1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter år 1992.
Taxering sker även i fortsättningen för en grupp i taget vartannat år i samma
ordningsföljd.

I propositionen föreslås vissa detaljändringar inför den allmänna fastighetstaxeringen
1988 av hyreshus och industrienheter m. m. Vidare aviseras
en översyn av de formella och materiella reglerna inför 1990 års taxering av
småhusenheter.

Departementschefen erinrar om att riksdagen tidigare begärt en allmän
och förutsättningslös översyn av fastighetstaxeringen och om vad utskottet
anförde hösten 1985 (SkU 1985/86:2) i denna fråga. Utskottet förutsatte då
att frågorna om vad som borde göras och vilken form den begärda översynen
lämpligen borde ha skulle prövas av regeringen så skyndsamt som möjligt,
eftersom resultatet borde läggas till grund för den kommande fastighetstaxeringen
1988. I propositionen sägs nu att de bestämmelser som gällde vid
1981 års allmänna fastighetstaxering i fråga om de byggnadstyper som skall
taxeras år 1988 — hyreshus- och industrienheter m. m. — i stort sett visat sig
fungera väl och ge ett rättvist resultat och att de ändringar som är aktuella
inför 1988 är av mindre omfattning. När det gäller fastighetstaxeringen 1990
anför departementschefen att omfattande kritik från skilda håll riktats mot
1981 års allmänna fastighetstaxering såvitt avsåg småhus och finner att en
översyn måste äga rum av de bestämmelser som blir aktuella vid taxeringen
av sådana fastigheter år 1990. I översynen bör enligt departementschefen
även ingå resultatet av bostadskommitténs arbete (SOU 1986:4-6). Översynen
bör omfatta såväl de materiella som de formella reglerna och också
inriktas på att åstadkomma förenklingar i systemet. 1 propositionen framhålls
att arbetet bör komma i gång snarast möjligt. Departementschefen
avser att låta företrädare för riksdagspartierna fortlöpande följa och lämna
synpunkter på arbetet.

SkU 1985/86:44

I motion 551 anför Knut Wachtmeister m. fl. (m) att utredningen kommer
att få stor betydelse för många enskilda och att den bör bedrivas så öppet som
möjligt. De yrkar därför att riksdagen som sin mening ger till känna att
utredningen bör vara parlamentarisk för att bereda företrädare för riksdagspartierna
verklig möjlighet att kunna följa arbetet och kunna påverka det. I
motion Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas att regeringen föreläggs att
skyndsamt fullfölja det tidigare riksdagsbeslutet om en översyn av den
allmänna fastighetstaxeringen. Vidare yrkas i motion Sk708 av Karl-Anders
Petersson (c) att deklarationsblanketterna förenklas så att man kan inskränka
sig till att genom en kryssmarkering ange att någon förändring inte
inträffat efter föregående deklaration.

I detta sammanhang behandlas också vissa andra motionsyrkanden som
väckts under den allmänna motionstiden. Så yrkas i motion Sk315 av Daniel
Tarschys m.fl. (fp) att det fortsatta arbetet med bostadsbeskattningen bör
inriktas på att skapa en större regional jämlikhet i bostadsbeskattningen.
Motionärerna vänder sig mot att de höga försäljningsvärdena och därmed
också höga taxeringsvärdena på småhus i storstadsregionerna leder till en
särskilt hård skattebelastning för villaägare i sådana småhus, eftersom
bostadsbeskattningen är knuten till fastighetstaxeringen, och de kritiserar
också andra inslag i beskattningen som verkar i samma riktning. Vidare yrkas
i motion Sk248 av Ivar Franzén (c) att taxeringsvärdet skall kunna sättas ned
om fornminneslagen hindrar en rationell användning av fastigheten och att
avdrag skall medges för kostnader för vård av fornlämningar. Göte Jonsson
(m) vill slå vakt om byggnader som har ett kulturellt bevarandevärde och
yrkar i motion Sk270 en utredning om skattekompensation för sådana
byggnader.

Som framhålls i propositionen har den kritik som från skilda håll väckts
mot 1981 års allmänna fastighetstaxering framför allt riktat sig mot behandlingen
av småhus. Kritiken har bl. a. gått ut på att värderingen i alltför hög
grad varit låst av föreskrifter och anvisningar rörande diskutabla och
problemfyllda värdefaktorer av olika slag och att det i vissa fall varit svårt att
få en enhetlig bedömning i olika delar av landet. I en utvärdering har
riksskatteverket understrukit att problemen till stor del haft sin grund i att de
materiella reglerna beslöts för sent (i december 1979).

Utskottet vill till en början framhålla att det är av vikt att i god tid före 1990
års allmänna fastighetstaxering söka undanröja de problem som onekligen
förelegat i fråga om taxeringen av småhusen. För att dena målsättning skall
kunna uppnås måste den aktuella översynen bedrivas på sådant sätt att
utredningsresultatet kan presenteras under första halvåret 1987 så att en
proposition i de aktuella frågorna — efter remissbehandling och lagrådsbehandling
- kan avlämnas till riksdagen i början av år 1988. Med hänsyn till
innehållet i den nyssnämnda kritiken och den korta tid som står till buds bör
utredningsarbetet framför allt inriktas på värderingsmetodiken för småhusen,
och översynen bör inte endast resultera i förslag till de lagändringar som
behövs utan också innefatta överväganden rörande sådana frågor som inte
regleras i lag, t. ex. sättet för fastställande av en fastighets storlek och
standard. Även i övrigt instämmer utskottet i vad som sägs i propositionen
angående utredningsarbetets art och omfattning.

SkU 1985/86:44

Enighet råder om att representanter för riksdagspartierna bör delta i
utredningsarbetet. Eftersom de aktuella frågorna kommer att få betydelse
för ett stort antal enskilda personer anser utskottet att översynen bör få
karaktär av en offentlig utredning och att de företrädare för riksdagspartierna
som skall ingå i utredningen formellt bör förordnas därtill i vanlig
ordning. Utskottet förutsätter samtidigt att utredningen skall kunna finna
sådan arbetsformer att arbetet kan bedrivas med den skyndsamhet som
behövs. Med det anförda tillstyrker utskottet motion 551 i denna del.

Det anförda innebär också att utredningskravet i motion SK279 i väsentlig
del kan anses tillgodosett. Detsamma gäller även yrkandet i motion Sk708
om förenkling av blanketterna.

En av de grundläggande principerna för fastighetstaxeringen är att
värderingen skall ansluta på visst sätt till fastigheternas allmänna saluvärde.
Enligt utskottets uppfattning bör denna utgångspunkt för fastighetstaxeringen
ligga fast, och utskottet avstyrker således kravet i motion Sk315 om en
regional utjämning av bostadskostnaderna genom ändrade värderingsregler
vid fastighetstaxeringen. Som motionärerna konstaterar har man i olika
utredningssammanhang diskuterat en regional differentiering genom ändringar
av villaschablonen, senast i bostadskommitténs slutbetänkande (SOU
1986:6 s. 224). Frågan har emellertid hittills avvisats av närmast praktiska
skäl. Utskottet vill också konstatera att de belopp som enligt gällande regler
skall tas till beskattning enligt villaschablonen inte kan anses motsvara skälig
avkastning på det kapital som lagts ned i fastigheten och att det också mot
denna bakgrund kan ifrågasättas om det finns utrymme för sådana skattelättnader
som avses i motionen. Utskottet avstyrker således motion Sk315.

Möjligheterna att utnyttja en fastighet på lämpligt sätt kan av olika skäl
vara begränsade, t. ex. enligt lagen om fornminnen, och detta är något som
enligt utskottets uppfattning givetvis bör kunna beaktas vid fastighetstaxeringen.
Den i motion Sk248 aktualiserade värderingsfrågan ingår alltså som
ett naturligt led i den kommande översynen, och något särskilt uttalande från
riksdagens sida härom torde inte erfordras. När det gäller kostnader för vård
och underhåll av fornlämningar på en fastighet torde samma regler gälla
härför som för andra kostnader för vård och underhåll av fastigheten, och
utskottet avstyrker att reglerna ändras i detta hänseende. Utskottet avstyrker
således motion Sk248.

Vad utskottet nu anfört gäller i viss mån även yrkandet i motion Sk270
angående kulturbyggnader. Enligt utskottets uppfattning skulle särskilda
lättnader härutöver för sådana ändamål som det här är fråga om i alltför hög
grad strida mot gällande principer vid beskattningen. Utskottet avstyrker
således också motion Sk270.

I motionerna Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och Sk701 av Ewy Möller (m)
återkommer motionärerna till en fråga rörande den särskilda fastighetstaxeringen.
Om marknadsvärdet på en fastighet minskar till följd av utvecklingen
av den allmänna prisnivån bör man enligt motionärerna ha möjlighet att
omtaxera fastigheten genom särskild fastighetstaxering.

Utskottet har senast förra året avstyrkt liknande motionsyrkanden med
hänvisning till att den av motionärerna föreslagna ordningen kunde befaras

SkU 1985/86:44

leda till att den särskilda fastighetstaxeringen på en omväg blev en ny allmän
fastighetstaxering. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker de
nu aktuella motionsyrkandena.

De detaljändringar som föreslås i propositionen rörande reglerna för de
fastigheter som enligt gällande regler skall taxeras år 1988 innebär bl. a. att
exploateringsenheter inte längre skall anses utgöra särskilda taxeringsenheter
utan inordnas som småhus-, hyreshus- eller industrienheter beroende på
den avsedda användningen. Detta innebär bl. a. att sådan mark avsedd för
småhus kommer att taxeras först år 1990, då ett underlag tagits fram för
värderingen. Exploateringsmark skall dock - för att undvika schablonbeskattning
av obebyggd mark - inte kunna ingå i en bebyggd taxeringsenhet.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

I motion 551 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) konstateras att — om
reglerna för fastighetsskatten behålls oförändrade - fastighetsskatt i fortsättningen
kommer att tas ut på exploateringsmark, en effekt som inte berörts i
propositionen. Motionärerna yrkar att reglerna ändras i detta hänseende.

Enligt vad som gäller för fastighetsskatten skall sådan skatt tas ut för
tomtmark för småhus och hyreshus. Den mark som det nu är fråga om har
alltså sådan karaktär att fastighetsskatt bör utgå, även om marken ännu inte
blivit uppdelad på olika taxeringsenheter såsom tomtmark. Med hänvisning
härtill och till att frågan i det enskilda fallet tidsmässigt har begränsad
betydelse avstyrker utskottet motionen i denna del.

Beträffande kraftverk m. m. föreslås i propositionen att regleringsanläggningar
inte längre skall utgöra särskilda taxeringsenheter utan att värdet på
dessa anläggningar i stället skall beaktas vid taxeringen av de kraftverk som
har nytta av anläggningarna. Vidare föreslås att de framräknade värdena för
värmekraftverken skall kunna jämkas på samma sätt som redan gäller för
vattenkraftverken. Även i övrigt föreslås vissa ändringar av teknisk natur.
Bl. a. sammanförs alla bestämmelser om vatten- och värme kraftverken i ett
och samma kapitel.

I motion 552 yrkar Ivar Franzén (c) avslag på propositionen och att
riksdagen begär förslag från regeringen om nya värderingsregler som ger en
mer korrekt bild av de olika kraftverkens faktiska värde. Enligt motionärens
mening leder reglerna till alltför låga värden för vattenkraftverken och till för
höga värden på värmeverken.

Enligt gällande principer för värderingen av kraftverken skall man för
vattenkraften tillämpa en avkastningsmetod medan värmekraftverken taxeras
enligt en produktionskostnadsmetod med hänsyn till återanskaffningskostnaderna
och den värdeminskning som anläggningarna undergått.
Samtidigt bör framhållas att utgångspunkten för dessa principer är de tariffer
som gäller för eltaxorna. Dessa är satta så att de skall täcka de samlade
driftkostnaderna och dessutom förränta nedlagt kapital. Den jämkningsregel
som gäller för vattenkraften tillkom 1980 (jfr SkU 1979/80:46) för att skapa
en rimlig nivå när det gäller de samlade elkraftstillgångarna, och reglerna har
i övrigt utformats i syfte att uppnå en såvitt möjligt rättvisande fördelning av
totalvärdet mellande de olika typerna av kraftverk.

Det förslag som läggs fram i propositionen är som redan nämnts av

SkU 1985/86:44

företrädesvis teknisk karaktär och berör inte de grundläggande principerna
för värderingen av kraftverken. Enligt vad som framgår av propositionen är
erfarenheterna av reglerna vid 1981 års allmänna fastighetstaxering i
huvudsak goda.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet de förenklingar och
andra förbättringar av reglerna som föreslås i propositionen och avstyrker
motion 552.

I motion Sk722 av Bo Lundgren m.fl. (m, fp, c) yrkas att taxeringen av
vatten- och värmekraft skall ske i en för riket gemensam taxeringsnämnd.
Yrkandet överensstämmer med det förslag som 1976 års fastighetstaxeringskommitté
lade fram i sitt slutbetänkande och syftar till att uppnå en mer
likformig och rationell handläggning.

I samband med ställningstagandena till kommittéförslaget instämde
departementschefen i att en för riket gemensam nämnd i viss mån skulle
kunna underlätta strävandena att uppnå en mer likformig taxering än vid
1981 års allmänna fastighetstaxering. Han avvisade emellertid förslaget med
hänvisning till att syftet kunde uppnås även med nuvarande indelningsgrunder
genom att ta till vara lärdomarna av 1981 års fastighetstaxering och sätta
in särskilda utbildningsinsatser.

Utskottet instämmer i dessa bedömningar. Därtill kommer att berättigade
invändningar kan riktas mot en alltför stor uppdelning i olika kategorinämnder.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl att nu förorda någon
ändring av bestämmelserna i detta hänseende, varför utskottet avstyrker
motion Sk722.

Beträffande de delar av propositionen som inte har berörts i det föregående
har utskottet inte något att erinra.

Utskottet hemställer

1. beträffande en översyn rörande den allmänna fastighetstaxeringen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:551 yrkande 1 samt med
anledning av proposition 1985/86:160 och motionerna 1985/86:Sk279
yrkande 24 och 1985/86:Sk708 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört rörande en översyn av den allmänna fastighetstaxeringen,

2. beträffande en regional utjämning av bostadsbeskattningen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk315,

3. beträffande fornminnen, kulturbyggnader o. d.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk248 och 1985/86:Sk270,

4. beträffande särskild fastighetstaxering

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Sk279 yrkande 25 och
1985/86:Sk701,

5. beträffande exploateringsmark

a) att riksdagen bifaller propositionen i vad avser ändrat ägoslag för
exploateringsmark,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:551 yrkande 2,

6. beträffande kraftverk m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:552 bifaller propositionen
i denna del,

SkU 1985/86:44

7. beträffande frågan om en för riket gemensam taxeringsnämnd för
kraftverk m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk722,

8. beträffande lagförslaget

att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Stockholm den 6 maj 1986

På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s),
Kjell Johansson (fp), Torsten Karlsson (s). Anita Johansson (s), Britta Bjelle
(fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c), Sverre
Palm (s), Kjell Nordström (s), Marianne Andersson (c), Paul Lestander
(vpk) och Karl-Gösta Svenson (m).

Reservationer

Särskild fastighetstaxering (mom. 4)

1. Knut Wachtmeister, Karl Björzén och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 22 med ”aktuella motionsyrkandena.” bort ha följande
lydelse:

De taxeringsvärden som fastställdes vid 1981 års allmänna fastighetstaxering
byggde i huvudsak på fastigheternas beräknade marknadsvärde 1979.
Sedan dess har marknadsvärdena fallit på flera fastighetstyper och för många
enskilda fastigheter. Följden har blivit en överbeskattning till följd av för
höga taxeringsvärden.

Ny taxering av taxeringsenhet under en löpande taxeringsperiod förutsätter
i allmänhet att enhetens värde ökat eller minskat genom en förändring i
den fysiska beskaffenheten. Utskottet finner att denna bestämmelse är
föråldrad. Man bör enligt utskottets mening rimligen kunna omtaxera en
fastighet under taxeringsperioden till följd av förändringar också i marknadsvärdet.
Utskottet finnner således i likhet med motionärerna att förändrat
marknadsvärde bör införas som grund för särskild fastighetstaxering. För
vissa fastighetstyper bör man överväga en generell nedsättning av fastighetstaxeringsvärdena,
antingen för hela landet eller för vissa definierade
regioner. Det senare kan gälla jordbruksfastigheter vilkas marknadsvärden
bl. a. till följd av prisprövningsreglerna i förvärvslagstiftningen kan ha
minskat högst betydligt. I sammanhanget bör också nämnas att marknadsvärdet
för vissa fastigheter kan ha sjunkit väsenligt på grund av det allvarliga
ingrepp i den enskilda äganderätten som riksdagens beslut under förra
riksmötet om fritt handredskapsfiske innebär.

Förslag av den angivna innebörden bör snarast möjligt föreläggas riksdagen.
Med det anförda tillstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.

SkU 1985/86:44

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 25
och 1985/86:Sk701 begär förslag från regeringen om ändrade regler för
särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som har anförts ovan.

Exploateringsmark (mom. 5 b)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med ”Enligt
vad” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen rörande exploateringsmark har — som framgår
av vad utskottet nyss anfört - en rent teknisk karaktär och föranleds av
önskemålet om ett visst upphov med taxeringen av en del sådana fastigheter.
Att detta önskemål nu tillgodoses bör givetvis inte föranleda att fastighetsskatt
- mot de principer som för närvarande tillämpas i fråga om denna
skatteform och utan närmare motivering — kommer att tas ut för sådan
råmark som det här i allmänhet är fråga om. Utskottet tillstyrker således
motion 551 yrkande 2.

dels att utskottet under mom. 5 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:551 yrkande 2 antar
följande

Förslag till
Lagom ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen om statlig fastighetsskatt skall ha följande
ändrade lydelse:

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

1 §

Till fastighetsskatt fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

och taxeringsenhet som omfattar exploateringsmark.

Frågan om en för riket gemensam taxeringsnämnd för
kraftverk m. m. (mom. 7)

3. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c), Marianne Andersson (c) och
Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 23 med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”motion Sk722.” bort ha följande lydelse:
Såvitt utskottet kan bedöma skulle den i motionen föreslagna ordningen
vara väl ägnad att tillgodose kravet på en likformig och rationell handläggning
av de speciella taxeringsfrågor som uppkommer i fråga om kraftanläggningar
av olika slag. Som anförs i motionen skulle man i en för riket

SkU 1985/86:44

gemensam nämnd kunna samla tillräcklig kompetens och erfarenhet för att
bedöma inte endast taxeringen av vatten-och värmekraften. Till en sådan
nämnd bör även kunna hänföras andra anläggningar på energiområdet såsom
energiomvandlings-eller energiproduktionsanläggningar i form av vindkraft,
naturgas, torv, energiskog, vågenergi, värmepumpar, solfångare o. d.
Enligt utskottets uppfattning torde det vara svårt att bygga upp en tillräcklig
kunskap beträffande taxering av sådana speciella anläggningar inom ett stort
antal nämnder.

Utskottet instämmer således i allt väsentligt i syftet med motionen men är
inte berett att nu i detalj gå in på en närmare prövning av frågan vilken
avgränsning som lämpligen bör väljas beträffande nämndens kompetensområde.
Enligt utskottets mening bör detaljutformningen lämpligen i första
hand prövas av regeringen. Utskottet förordar därför att regeringen med
anledning av motionen får i uppdrag att skyndsamt lägga fram ett förslag i
detta hänseende i enlighet med vad som här har anförts.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk722 begär att
regeringen skyndsamt lägger fram förslag om en för riket gemensam
taxeringsnämnd för sådana anläggningar som avses i motionen.

SkU 1985/86:44