Skatteutskottets betänkande
1985/86:43

om den skattemässiga behandlingen av
kostnader vid viss verksamhet iutlandet m. m.
(prop. 1985/86:131)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de förslag sorn har lagts fram i proposition 1985/86:131
angående den skattemässiga behandlingen av vissa kostnader för verksamhet
i utlandet, m. m. och avstyrker samtliga motioner som behandlas i detta
sammanhang rörande beskattningen vid tjänstgöring utomlands, m. m.

Till betänkandet har fogats tre reservationer rörande förslagen i propositionen
(två från m och fp och en från vpk) och ytterligare två reservationer
(från m resp. m och fp) angående förlustutjämning i samband med
utlandstjänstgöring och beskattningen av sjömän på utländska fartyg.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:131 att
riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370, KL),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4. lag om avräkning av utländsk skatt.

I propositionen föreslås att regeringen, i syfte att främja samhällsekonomiskt
betydelsefull verksamhet, skall kunna medge att underskott i viss
verksamhet i utlandet skall få dras av i rörelse som bedrivs här även om de
förutsättningar som annars gäller för sådan avdragsrätt inte föreligger.
Vidare föreslås regler om att avdrag inte medges för kostnader som är
hänförliga till en intäkt som på grund av dubbelbeskattningsavtal är undantagen
från beskattning. Slutligen föreslås en lag om avräkning av utländsk
skatt som ersätter de nuvarande bestämmelserna om avräkning av utländsk
skatt i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och kommunalskattelagen
(1928:370).

SkU

1985/86:43

1 Riksdagen 1985186. 6sami Nr 43

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1985/86:43

1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)1
dels att 72 § 4 mom. och anvisningarna till 74 § skall upphöra att gälla,
dels att 39 § 2 mom. och 74 § skall ha följande lydelse,
dels att det i anvisningarna till 29 § skall införas en ny punkt, 21, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 morn.2 Från bruttointäkt av
fastighet eller rörelse i utlandet får
avdrag ske med ledning i tillämpliga
delar av vad som enligt 22 §, 25 § 1
och 2 mom. samt 29 § gäller för
motsvarande slag av fastighet eller
rörelse inom riket. Avdrag för underskott
som uppkommit på fastighet
eller rörelse i utlandet må dock
göras endast från annan intäkt av
fastighet eller rörelse i utlandet.
Avdrag för sådant underskott får
utnyttjas även senare beskattningsår
än det varunder underskottet
uppkommit, dock senast det beskattningsår,
för vilket taxering
sker sjätte kalenderåret efter det,
då taxering för underskottsåret ägt
rum.

Föreslagen lydelse

2 mom. Från bruttointäkt av fastighet
eller rörelse i utlandet får avdrag
ske med ledning i tillämpliga
delar av vad som enligt 22 §, 25 § 1
och 2 mom. samt 29 § gäller för
motsvarande slag av fastighet eller
rörelse inom riket. Avdrag för underskott
som uppkommit på fastighet
eller rörelse i utlandet må dock
göras endast från annan intäkt av
fastighet eller rörelse i utlandet.
Avdrag för sådant underskott får
utnyttjas även senare beskattningsår
än det varunder underskottet
uppkommit, dock senast det beskattningsår,
för vilket taxering
sker sjätte kalenderåret efter det,
då taxering för underskottsåret ägt
rum. Avdrag för sådant underskott
får dock inte göras om — efter medgivande
enligt punkt 21 av anvisningarna
till 29 § - underskottet
dragits av i rörelse som bedrivs här
i riket.

74 §

Skall i anledning av överenskommelse
eller beslut, varom i 72 eller
73 § sägs. inkomst, som enligt denna
lag är skattepliktig, ej här i riket
beskattas, får, därest underskott
uppkommer vid inkomstberäkningen,
sådant underskott icke vid taxering
avräknas å inkomst, som skall
här beskattas.

Skall, på grund av överenskommelse
eller beslut som avses i 72
eller 73 §, intäkt, som är skattepliktig
enligt denna lag, inte beskattas
här i riket, medges inte heller avdrag
för kostnader som är hänförliga
till intäkten.

1 Senaste lydelse av 72 § 4 mom. 1982: 1098.

2 Senaste lydelse 1966: 729.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:43

Anvisningar
till 29 §

21. Regeringen får — i syfte att
främja samhällsekonomiskt betydelsefull
verksamhet — medge att
underskott i verksamhet i utlandet
får dras av i rörelse som bedrivs
här i riket även om de förutsättningar
som annars gäller för sådan
avdragsrätt inte föreligger.

1. Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag då lagen enligt
uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1988 års taxering om inte annat följer av punkterna 2
och 3 nedan.

2. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas vid 1988 års taxering i
fråga om beskattningsår som har påbörjats före den 1 juli 1986. Äldre
bestämmelser i 74 § skall fortfarande tillämpas i fråga om inkomst som
utgörs av ränta på utlånade medel om lånet beviljats före lagens ikraftträdande.

3. Medgivande som avses i punkt 21 av anvisningarna till 29 § får avse
1977 eller senare års taxeringar. 1 fråga om 1977—1986 års taxeringar får
besvär anföras i anledning av sådant medgivande i den ordning som sägs i
100 § taxeringslagen (1956:623). Därvid får besvär avseende 1977-1982
års taxeringar anföras intill utgången av år 1988 utan hinder av bestämmelserna
i 100 § tredje stycket nämnda lag.

2 Förslag till

SkU 1985/86:43

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 dels

att rubriken närmast före 24 § skall utgå,
dels att 24-26 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 22 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §2

Skall i anledning av överenskom- Skall, på grund av överenskommelse
eller beslut, varom i 20 § eller melse eller beslut som avses i 20

21 § sägs, inkomst som enligt denna eller 21 §, intäkt, som är skatteplik lag

är skattepliktig ej här i riket be- tig enligt denna lag, inte beskattas

skattas, får därest underskott upp- här i riket, medges inte heller avkommer
vid inkomstberäkningen drag för kostnader som är hänför sådant

underskott icke vid taxering liga till intäkten. Detta gäller dock

avräknas å inkomst, som skall ta- inte i fråga om utdelning från utgås
till beskattning härstädes. ländskt företag till svenskt företag i

fall då utdelningen skulle ha varit
undantagen från beskattning om
båda företagen varit svenska.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1988 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas
vid 1988 års taxering i fråga om beskattningsår, som har påbörjats före
den 1 juli 1986. Äldre bestämmelser i 22 § skall fortfarande tillämpas i fråga
om inkomst som utgörs av ränta på utlånade medel om lånet beviljats före
lagens ikraftträdande.

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974: 770
24 § 1982: 1099

251 1982: 1099
26 § 1982: 1099.

2 Senaste lydelse 1974:770.

3 Förslag till

SkU 1985/86:43

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 31 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

3 morn.2 Har skattskyldig erhållit
avräkning av utländsk skatt från
sin inkomstskatt eller förmögenhetsskatt
enligt bestämmelser i
dubbelbeskattningsavtal eller enligt
24 -26§§ lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt och nedsätts härefter
den utländska skatten, är han
skyldig att anmäla detta till skattechefen.
Anmälan skall göras inom
tre månader från det att den skattskyldige
fått del av det beslut genom
vilket den utländska skatten
nedsatts och skall avfattas på formulär
som fastställts av regeringen
eller myndighet, som regeringen
bestämmer. Till anmälan skall fogas
beslutet eller bestyrkt kopia av
detta.

Föreslagen lydelse

3 mom. Har skattskyldig erhållit
avräkning av utländsk skatt från sin
inkomstskatt eller förmögenhetsskatt
enligt bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal
eller enligt lagen
(1986:000) om avräkning av utländsk
skatt och nedsätts härefter
den utländska skatten, är han skyldig
att anmäla detta till skattechefen.
Anmälan skall göras inom tre
månader från det att den skattskyldige
fått del av det beslut genom
vilket den utländska skatten nedsatts
och skall avfattas på formulär
som fastställts av regeringen eller
myndighet, som regeringen bestämmer.
Till anmälan skall fogas beslutet
eller bestyrkt kopia av detta.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. Har skattskyldig
erhållit avräkning av utländsk skatt enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt och nedsätts härefter den utländska skatten, gäller i 31 § 3
mom. taxeringslagen föreskriven anmälningsskyldighet.

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1982: 1100.

4 Förslag till

Lag om avräkning av utländsk skatt
Härigenom föreskrivs följande.

Nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt

1 § Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller
inländsk juridisk person har haft intäkt

a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370)
eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) för vilken han beskattats i utländsk stat och

c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra
därifrån,

har han — med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning av
den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att erhålla
nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet
med vad som framgår av 4— 10 §§.

2 § Rätt till avräkning enligt 1 § föreligger inte om statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt, den utländska skatten samt den utländska intäkten
omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Vid avräkning med stöd av dubbelbeskattningsavtal
tillämpas dock bestämmelserna i 4-18 §§.

1 det fall statlig inkomstskatt, den utländska skatten samt den utländska
intäkten men inte kommunal inkomstskatt omfattas av dubbelbeskattningsavtal,
får avräkning enligt 1 § ske med så mycket av den utländska
skatten som motsvarar den andel som den kommunala inkomstskatten,
beräknad utan avräkning, på den utländska intäkten, efter avdrag för
kostnader, utgör av summan av denna skatt och den statliga inkomstskatt
som skulle ha utgått på den utländska intäkten, efter avdrag för kostnader,
om åtgärd för undvikande av dubbelbeskattning inte vidtagits.

3 § Med utländsk skatt i 1 och 2 §§ avses sådan allmän slutlig skatt på
inkomst som erlagts till utländsk stat, delstat eller lokal myndighet samt, i
fråga om skattskyldig som bedrivit sjöfart eller luftfart i internationell
trafik, även annan skatt som erlagts i utländsk stat, i den mån skatten
beräknats på grundval av fraktintäkter eller biljettintäkter, som uppburits i
nämnda stat, eller efter därmed jämförlig grund.

4 § Avräkning sker från statlig inkomstskatt som utgår på grund av
taxering det år då den intäkt som beskattats i utländsk stat medtagits vid
denna taxering eller vid taxering till kommunal inkomstskatt.

1 den mån den i första stycket angivna statliga inkomstskatten understiger
vad som enligt 1-10 §§ får avräknas, får avräkning ske från kommunal
inkomstskatt som utgår på grund av taxering det år då den intäkt som
beskattats i utländsk stat medtagits vid taxering här.

5 § Avräkning får ske med ett belopp som motsvarar summan av

a) den utländska skatt som får avräknas enligt 1 § samt

b) sådan utländsk skatt vartill rätt till avräkning föreligger enligt dubbelbeskattningsavtal.

6 § Avräkning får dock ske med högst ett på följande sätt beräknat
spärrbelopp. Spärrbeloppet utgör summan av den statliga inkomstskatt

SkU 1985/86:43

och den kommunala inkomstskatt som. beräknad utan sådan avräkning,
hänför sig till

a) de inkomster på vilka de utländska skatterna utgått och

b) andra inkomster som medtagits vid taxeringen och som är hänförliga
till fast driftställe eller fastighet i utlandet eller som utgör ränta, royalty
eller utdelning i det fall utbetalaren är utländsk stat, fysisk person med
hemvist i utländsk stat eller utländsk juridisk person.

7 § Den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna
(intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses utgöra så stor del av
den skattskyldiges hela statliga inkomstskatt, beräknad utan avräkning,
som dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av
olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomst).

Kommunal inkomstskatt i en kommun anses hänföra sig till de utländska
inkomsterna till så stor del som dessa utgör av den skattskyldiges sammanräknade
inkomst vilken skall taxeras i denna kommun.

8 § Om enligt dubbelbeskattningsavtal inkomst skall undantas från beskattning
men medtagas vid taxeringen (alternativ exempt), skall varken
den svenska skatt som enligt avtalet belöper på inkomsten eller den utländska
inkomsten medtagas vid beräkningen av spärrbeloppet enligt 6 §.

9 § Om den skattskyldige erhållit avdrag såsom omkostnad för den utländska
skatt, för vilken avräkning skall ske, eller för däremot svarande
preliminär skatt, skall beräkningen av spärrbeloppet enligt 6 § utföras som
om sådant avdrag ej erhållits. Belopp, varmed avräkning enligt 5 och 6 88
högst kan erhållas, skall minskas med det belopp varmed den statliga
inkomstskatten och den kommunala inkomstskatten har sänkts genom
avdraget.

10 § Vid tillämpning av 7 § skall utländsk inkomst från sjöfart eller
luftfart i internationell trafik på begäran av den skattskyldige beräknas till
så stor del av den skattskyldiges hela inkomst - efter avdrag för kostnader
- från rederirörelsen eller luftfartsrörelsen, med tillägg för erhållna avdrag
för utländska skatter, som de i den utländska staten uppburna fraktintäkterna
och biljettintäkterna utgör av den skattskyldiges samtliga intäkter av
sådant slag.

Skattenedsättning med beaktande av vinstdelningsskatt

11 § Skattskyldig har enligt 13-16 §§ genom avräkning av utländsk skatt
på en utländsk inkomst rätt till ytterligare nedsättning av statlig inkomstskatt
och till nedsättning av vinstdelningsskatt om

a) den enligt 5 8 avräkningsbara summan utländsk skatt överstiger
spärrbeloppet enligt 6 8, samt

b) den avräkningsbara utländska skatten på den utländska inkomsten
överstiger ett enligt 12 8 beräknat spärrbelopp.

12 8 Spärrbeloppet enligt 118b utgörs av ett belopp motsvarande den
statliga inkomstskatt som, beräknad utan avräkning, hänför sig till den
inkomst på vilken den utländska skatten utgått.

Den statliga inkomstskatt som hänför sig till den utländska inkomsten
(intäkten efter avdrag för kostnader) skall anses utgöra så stor del av den
skattskyldiges hela statliga inkomstskatt, beräknad utan avräkning, som

SkU 1985/86:43

Rättelse: S. 13: Före utskottet hemställer Tillkommer: Beträffande halvårsskiftet.

S. 14: Efter rad 4 Tillkommer: med den ändringen "den l juli 1986".

denna inkomst utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika
förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomst).

Om den skattskyldige erhållit avdrag såsom omkostnad för sådan skatt
för vilken avräkning enligt 1-10 §§ skall ske, eller för däremot svarande
preliminär skatt, skall beräkningen av spärrbeloppet utföras som om sådant
avdrag ej erhållits.

13 § Avräkning enligt II § får ske med ett belopp som motsvarar enligt
5 § avräkningsbar utländsk skatt på en inkomst i den mån skatten överstiger
det enligt 12 § beräknade spärrbeloppet på samma inkomst. Sådan
avräkning medges endast i den mån lättnad i beskattningen motsvarande
det i 5 § angivna beloppet inte redan erhållits genom

a) avräkning enligt 1-10 §§,

b) avräkning av annan skatt enligt 11-17 §§ eller

c) avdrag som avses i 12 § tredje stycket.

Avräkning enligt 11 § får dock ske med högst ett belopp (spärrbelopp)
som motsvarar den vinstdelningsskatt som hänför sig till den utländska
inkomsten i fråga. Detta spärrbelopp beräknas på sätt som anges i 14 §.

14 § Den vinstdelningsskatt som hänför sig till den utländska inkomsten
skall anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela vinstdelningsskatt,
beräknad utan avräkning, som denna inkomst utgör av den skattskyldiges
sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad
inkomst) till statlig inkomstskatt. Dock skall den vinstdelningsskatt
som hänför sig till den inkomst på vilken den utländska skatten
utgått i stället anses utgöra 20 procent av den utländska inkomsten i det fall
detta ger ett lägre belopp.

15 § Om den skattskyldige erhållit avdrag såsom omkostnad för sådan
skatt för vilken avräkning enligt 1 —10 §§ skall ske, eller för däremot
svarande preliminär skatt, skall beräkningen av spärrbeloppet enligt 14 §
utföras som om sådant avdrag ej erhållits. Belopp, varmed avräkning enligt
13 § högst kan erhållas, skall minskas med det belopp varmed vinstdelningsskatten
har sänkts genom avdrag av den utländska skatt, för vilken
avräkning skall ske, eller för däremot svarande preliminär skatt.

16 § Avräkning enligt 11-15 §§ sker från statlig inkomstskatt som utgår
på grund av taxering det år då den utländska inkomsten medtagits i underlaget
för taxeringen.

I den mån den statliga inkomstskatten understiger vad som enligt I —
15 §§ får avräknas, får avräkning ske från vinstdelningsskatt som utgår på
grund av vinstdelningsunderlag i vilket den utländska inkomsten ingått.

Allmänna bestämmelser

17 § Har enligt dubbelbeskattningsavtal skattskyldig genom avräkning
rätt till större nedsättning än vad som följer enligt ovan angivna bestämmelser,
skall nedsättning ske med det ytterligare belopp som föranleds av
avtalet.

18 § Det åligger den skattskyldige att förebringa den utredning som
behövs för prövning av fråga om avräkning av utländsk skatt.

Har den skattskyldige visat att förutsättningar för avräkning föreligger
men förmår han inte lämna samtliga de uppgifter som erfordras för tillämp -

SkU 1985/86:43

ning av ovan angivna bestämmelser, får avräkning medges med skäligt
belopp.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1988 års taxering. Lagen tillämpas dock första gången vid
1989 års taxering i fråga om skattskyldig som vid 1988 års taxering taxeras
för beskattningsår som har påbörjats före den 1 juli 1986.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1985/86:526 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i 29 § KL
genom införande av en ny punkt 21 i anvisningarna till denna paragraf,

2. att riksdagen hos regeringen begär ändrade regler vad gäller avdragsrätt
för underskott för direktägda rörelser i utlandet i enlighet med vad som
anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag för underskott i
utländsk verksamhet enligt ”claw back”-metoden i enlighet med vad som
anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förlustutjämning för
underskott i Sverige vid utlandstjänstgöring i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1985786:527 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå förslaget till ändrad lydelse av 39 § KL och förslaget till ny punkt 21 i
anvisningarna till 29 § KL.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1985/86:Sk250 av Magnus Persson (s) och Ove Karlsson (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av revidering av skatte- och avgiftsreglerna i det svensk-norska
dubbelbeskattningsavtalet.

1985/86:Sk332 av Sonja Rembo m.fl. (m), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring i kommunalskattelagen i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk349 av Kjell Johansson (fp), vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära förslag till sådan ändring av lagen om arvsskatt och
gåvoskatt att frågor om tillämpning av dubbelbeskattningsavtal med annan
stat hänförs till domstols avgörande.

Utskottet

Ett svenskt företag kan driva verksamhet i utlandet antingen genom en
självständig juridisk person eller direkt, utan förmedling av en juridisk

SkU 1985/86:43

person. I propositionen behandlas bl. a. vissa skattefrågor som kan uppkomma
i den sistnämnda situationen.

Om den utländska verksamheten utgör en gren av en i Sverige bedriven
rörelse får ett eventuellt underskott i denna verksamhetsgren utjämnas mot
överskott i verksamheten i övrigt. Utgör verksamheten utomlands däremot
en självständigt bedriven rörelse skall inkomsten i stället hänföras till
inkomstslaget kapital såsom en särskild förvärvskälla. Underskott i denna
förvärvskälla är inte avdragsgill mot inkomst här i landet.

Såsom reglerna är utformade föreligger en osäkerhet från näringslivets
sida angående frågan hur eventuella underskott kommer att bedömas vid
beskattningen när det gäller viss prospekteringsverksamhet i utlandet som
bedrivs i samverkan med utländska företag i form av s. k. joint venture, en
verksamhet som kräver betydande investeringar under längre tid och är
förbunden med stora ekonomiska risker. Motsvarande problem kan uppkomma
också inom byggnads- och anläggningsbranschen på den internationella
marknaden. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att regeringen
får möjlighet att, i syfte att främja samhällsekonomiskt betydelsefull
verksamhet, medge att underskott i verksamhet i utlandet får dras av i rörelse
som bedrivs här i riket även om alla de förutsättningar som annars gäller för
sådan avdragsrätt inte föreligger. Avsikten är att dispens skall kunna medges
retroaktivt fr. o. m. 1977 års taxering.

I motion 526 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas i denna del att
riksdagen avslår propositionen och i stället begär ett nytt förslag av innebörd
att begränsningarna i fråga om avdrag för underskott i rörelse i utlandet
slopas helt. Motionärerna anser att de aktuella problemen bör lösas med
generella regler och att det i propositionen föreslagna dispensförfarandet har
en rad nackdelar. Dessa synpunkter delas av Entreprenörförbundet som i en
inkommen skrivelse förordar ytterligare en annan lösning av frågan,
nämligen att man i enlighet med utredningsförslaget ändrar reglerna så att
man vid bedömningen av avdragsfrågan skall bortse från att det finns en
gemensam ledning av en verksamhet som bedrivs i samverkan med andra i
utlandet.

I motion 527 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas däremot avslag på förslaget
som enligt motionärernas mening medför godtyckliga fördelar för vissa
koncerner. De vänder sig också mot den föreslagna retroaktiviteten som
enligt deras uppfattning är direkt utmanande.

Som framhålls i propositionen är det förenat med uppenbara svårigheter
att få en tillfredsställande kontroll av redovisningen för en verksamhet
utomlands, och detta gäller inte minst i fråga om verksamhet som drivs i
samverkan med andra, utländska företag. Utskottet kan därför inte ställa sig
bakom ett förslag av så avsevärd praktisk och principiell betydelse som att
helt slopa de nuvarande avdragsbegränsningarna. Även de detaljändringar
som utredningen föreslagit är ägnade att öka kontrollproblemen, och med
utredningsförslaget kvarstår dessutom en del av de nuvarande avdragsproblemen
olösta. Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att
inte heller detta förslag bör genomföras.

Någon möjlighet att lösa frågorna generellt står således enligt utskottets
uppfattning inte för närvarande till buds. Om man vill undanröja de mer

SkU 1985/86:43

allvarliga olägenheter som i enstaka fall kan uppkomma på grund av
lagstiftningens nuvarande utformning återstår således endast att tillgripa en
dispensregel. Utskottet har förståelse för att kritik kan riktas även mot en
dispensregel men anser att olägenheterna med en dispensprövning inte bör
överdrivas. Avsikten med de regler som föreslås i propositionen är att
dispens skall kunna komma i fråga endast i ett begränsat antal fall, och
utskottet utgår från att dessa fall kommer att handläggas med all skyndsamhet
som är möjlig. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i detta hänseende
och vill i sammanhanget understryka vikten av att regeringen - såsom uttalas
i propositionen - vid dispensprövningen kommer att ta hänsyn till om det
finns tillräckliga förutsättningar för en effektiv kontroll.

Som nyss anförts är avsikten att dispens skall kunna medges även i fråga
om tidigare års taxeringar. Bakgrunden härtill är att lagstiftningsärendet av
olika skäl dragit ut på tiden. Utskottet vill inte motsätta sig att förslaget
genomförs även i denna del.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.

Huvudmetoden för att undvika dubbelbeskattning är i våra dubbelbeskattningsavtal
att den skatt som utgår på en viss inkomst i det ena landet avräknas
från skatten på denna inkomst i det andra landet (credit-metoden). I viss
utsträckning används också en metod som innebär att en viss inkomst får
beskattas endast i en av staterna (exempt-metoden).

I propositionen föreslås att avdrag inte skall få medges här i landet för
kostnader som är hänförliga till en intäkt i en filial i utlandet, om intäkten på
grund av dubbelbeskattningsavtal är undantagen från beskattning här.
Departementschefen motiverar förslaget med den allmänna principen att
kostnader inte är avdragsgilla om de är hänförliga till intäkter som inte
beskattas.

I motion 526 anför Knut Wachtmeister m. fl. (m) att förslaget skulle
försätta svenska företag i ett sämre läge än företag i våra viktigaste
konkurrentländer. Motionärerna föreslår därför — i viss anslutning till
utredningsförslaget — att avdrag får medges här i riket för underskott
utomlands, men att avdraget återförs till beskattning om verksamheten
utomlands senare skulle lämna överskott (”claw back”).

Som anförs i propositionen skulle den ordning som motionärerna förordar
medföra svårigheter vid tillämpningen och också medföra andra problem.
Bl. a. torde det vara nödvändigt att ändra de aktuella dubbelbeskattningsavtalen,
och det bör även nämnas att en utjämning av ett underskott som
uppkommer utomlands över huvud taget inte är möjlig om verksamheten här
bedrivs genom ett dotterbolag. Att man i vissa länder (Förbundsrepubliken
Tyskland, Belgien och Nederländerna) tillåter att ett filialunderskott dras av
även då exemptmetoden tillämpas beträffande intäkterna kan med hänsyn
härtill inte utgöra tillräckliga skäl för att ha ha ett sådant system även här i
landet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i denna del och
tillstyrker förslaget r propositionen.

Vidare föreslås i propositionen att reglerna om avräkning av utländsk skatt
sammanförs i en ny lag och får en delvis ny utformning i förtydligande syfte.
Förslaget innehåller även regler om avräkning från vinstdelningsskatt.

Utskottet har inte något att erinra mot propositionen i denna del.

SkU 1985/86:43

I motion 526 tar Knut Wachtmeister m. fl. (m) också upp ett problem som
kan uppkomma för personer som är bosatta här i landet och som arbetar i ett
annat nordiskt land, nämligen svårigheterna att utnyttja underskott som
uppkommer i Sverige, t. ex. på en villafastighet. Vidare yrkas i motion Sk250
av Magnus Persson (s) och Ove Karlsson (s) att det svensk-norska dubbelbeskattningsavtalet
revideras för att undanröja de problem som kan uppkomma
i denna situation.

Att vissa problem kan uppkomma i samband med tjänstgöring utomlands
är något som har uppmärksammats sedan lång tid tillbaka och som har
föranlett en rad olika åtgärder, senast hösten 1985 genom införandet av en
avdragsrätt för nordiska socialavgifter (prop. 1985/86;12, SkU 1985/86:4).
Som utskottet då konstaterade arbetar en internordisk arbetsgrupp på att
finna en lösning av frågan om avdrag i ett av länderna för underskott i ett
annat av länderna. Enligt vad utskottet då uttalade har arbetsgruppen
kommit in i slutfasen av sitt arbete, varför man kan förvänta ett förslag till
lösning inom kort. Det bör tilläggas att de förbättringar som kan åstadkommas
genom en sådan åtgärd som förordas i motion 526 har en alltför
begränsad innebörd.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 526 i denna del.

Yrkandet i motion Sk250 får i allt väsentligt redan anses vara tillgodosett,
varför utskottet avstyrker också denna motion.

Enligt de provisoriska regler som gäller vid 1986-1988 års taxering för
sjömän på utländska fartyg (prop. 1984/85:175, SkU 1984/85:59) kommer
den som är anställd hos en svensk arbetsgivare på ett utlandsregistrerat fartyg
i oceanfart att omfattas av en sexmånadersregel som i regel medför att
sjömansinkomsten inte beskattas här i landet. I andra fall kommer den som
är anställd på utländskt fartyg och som har kvar väsentlig anknytning till
Sverige att beskattas här för inkomsten, och det undantag härifrån som
tidigare medgetts enligt den s. k. ettårsregeln gäller inte längre. Beskattningen
medför även skyldighet att erlägga socialavgifter. Enligt lagstiftning
hösten 1985 (prop. 1985/86:45, SkU 1985/86:9) medges ett preliminärt
avdrag med 18 % för dessa avgifter redan under beskattningsåret i fråga.

I motion Sk332 av Sonja Rembo m. fl. (m) yrkas att 6-månadersregeln bör
ändras så att den omfattar alla sjömän på utländska fartyg. Motionärerna
anför att allt fler svenska sjömän under senare år tagit anställning på
utländska fartyg, eftersom det inte har funnits tillräckligt med arbetstillfällen
i den svenska handelsflottan, och att det förhållandet att dessa sjömän
numera skall betala full inkomstskatt och sociala avgifter medför att de i
praktiken ställs inför valet att endera emigrera eller att bli arbetslösa.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet erinra om att de
skattelättnader som den tidigare ettårsregeln innebar vid utlandstjänstgöring
haft begränsad betydelse för sjömän på utländska båtar, eftersom arbetsförhållandena
inom sjöfarten i allmänhet är sådana att denna regel inte skulle
tillämpas. Som utskottet konstaterade våren 1985 när ettårsregeln slopades
skulle det ha inneburit att skattefriheten utvidgades om man lät den nya
sexmånadersregeln, som i första hand var avsedd för anställningar på fasta
driftställen utomlands, omfatta också sjömän på utländska båtar. Med

SkU 1985/86:43

hänsyn till den översyn som nu pågår angående sjömännens beskattning var
utskottet inte berett att tillstyrka att skattefriheten utvidgades på detta sätt,
annat än för sjömän med svenska arbetsgivare. Det provisorium som godtogs
för dessa sjömän grundar sig på särskilda skäl och skall ses mot bakgrunden
till det s. k. internationaliseringsavtalet mellan Sveriges redareförening och
de ombordanställdas organisationer.

Avsikten är att den grundläggande översyn som nu pågår angående
sjömansbeskattningen och som bl. a. omfattar den nu aktuella frågan skall
slutföras så skyndsamt att resultatet kan läggas till grund för lagstiftningsåtgärder
senast 1987. Utskottet finner att frågan om eventuella ändringar i
reglerna bör anstå i avvaktan på de kommande ställningstagandena och
avstyrker således motionen.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion Sk349 av Kjell
Johansson (fp) rörande förfarandet i dubbelbeskattningsfrågor angående
arvsskatt och gåvoskatt. Tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalen på
detta område handhas enligt gällande regler av regeringen. Motionären
kritiserar regeringens ställningstagande i ett sådant ärende och yrkar att
desssa frågor i stället skall prövas av domstol.

Bakgrunden till den nuvarande ordningen torde vara att tillämpningen av
dubbelbeskattningsavtalen kan röra komplicerade och svårbedömbara frågor
i ett mycket begränsat antal ärenden. Att lägga tillämpningen av avtalen
på tingsrätterna kan därför befaras medföra att man inte i tillräcklig grad får
en samlad erfarenhet av dessa ärenden. Utskottet vill emellertid inte bestrida
att det av olika skäl kan vara lämpligt att undersöka om det finns något
lämpligt alternativ till den nuvarande ordningen. Utskottet har erfarit att
frågan uppmärksammas i arvs- och gåvoskattekommitténs pågående utredningsarbete.
Enligt utskottets uppfattning påkallas inte för närvarande
någon särskild åtgärd med anledning av motionen, varför utskottet avstyrker
densamma.

Beträffande lagförslagen föreslår utskottet en justering så att ikraftträdandet
inte förskjuts efter halvårsskiftet.

Utskottet hemställer

1. beträffande underskott på viss verksamhet i utlandet

a) att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:526 yrkande 1 och
1985/86:527 bifaller proposition 1985/86:131 i denna del,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:526 yrkande 2,

2. beträffande underskott vid exempt-avtal

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:526 yrkande 3 bifaller
propositionen i denna del,

3. beträffande vissa skattefrågor vid arbete i annat nordiskt land

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:526 yrkande 4,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk250,

4. beträffande beskattningen av sjömän
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk332,

5. beträffande handläggningen av vissa dubbelbeskattningsavtal
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk349,

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar
de vid propositionen fogade förslagen till

SkU 1985/86:43

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

c) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

d) lag om avräkning av utländsk skatt

med den ändringen i fråga om ikraftträdandet av lagförslagen att
tidpunkten ”fyra veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den
utkom från trycket i Svensk författningssamling” ändras till ”den 1 juli
1986”.

Stockholm den 15 maj 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders
Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s)
och Margit Gennser (m).

Reservationer

Underskott på viss verksamhet i utlandet (mom. 1 a och 6 i viss
del)

1. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Någon
möjlighet” och på s. 11 slutar med ”dessa delar.” bort ha följande lydelse:
Den svenska ekonomiska och politiska utvecklingen blir alltmer avhängig
kapitalismens tilltagande transnationalisering. De stora imperialistiska koncernernas
intressen får på område efter område leda eller starkt påverka
politikens inriktning. De i propositionen föreslagna dispensreglerna är en
liten del av denna utveckling.

Beskattningsreglerna för företagen är redan mycket generösa och när det
gäller verksamhet utomlands är möjligheterna att på olika sätt undandra
vinstmedel från beskattning alltför stora, inte minst i koncerner med många
dotterföretag.

Det förhållandet att OK och tre svenska storkoncerner - Volvo, Kerna
Nobel AB och Swedish Match AB - hos regeringen uttalat oro över att deras
oljeprospekteringsverksamhet utomlands riskerar att motverkas av vissa
beskattningsregler utgör enligt utskottets uppfattning inte någon anledning
att genom dispensregler medge opreciserade skattelättnader till vissa stora
koncerner.

De föreslagna dispensreglerna lämnar öppet för godtyckliga tolkningar,
och den föreslagna retroaktiviteten i förslaget är direkt utmanande. Utskottet
avstyrker därför propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 1 a och 6 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:526 yrkande 1 och
1985/86:527 avslår proposition 1985/86:131 i vad avser ändrad lydelse

SkU 1985/86:43

av 39 § och punkt 21 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
(1928:370).

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Sorn
framhålls” och på s. 11 slutar med ”dessa delar.” bort ha följande lydelse:
Ett svenskt företag skall i princip betala inkomstskatt på hela sin inkomst,
även på sådana inkomster som uppkommer genom verksamhet i utlandet. En
och samma inkomst kan på detta sätt komma att beskattas i flera länder, men
effekten av dubbelbeskattningen undviks genom att skatten i utlandet får
avräknas från den svenska skatten. Undantaget från denna huvudprincip är
att inkomsten enligt vissa dubbelbeskattningsavtal endast skall beskattas i
verksamhetslandet. Till detta undantag återkommer utskottet senare.

Normalt skall alltså alla inkomster beskattas här i landet, och vid
inkomstberäkningen medges avdrag för samtliga omkostnader enligt vanliga
regler. Om underskott uppstår på verksamheten får — enligt de grundläggande
principer som gäller för inkomstbeskattningen — detta underskott i
normalfallet dras av från andra inkomster, oavsett om det hänför sig till
kostnader utomlands eller ej. I det speciella fallet att verksamheten
utomlands drivits som en särskild förvärvskälla, och alltså inte ingår som ett
led i den verksamhet som företaget driver här i landet, är emellertid
underskottet inte avdragsgillt annat än från andra inkomster utomlands.
Detta avsteg från gängse principer kan — som framgår av propositionen —
utgöra ett allvarligt hinder för svenska företag att delta i olika projekt
utomlands. I propositionen betonas också betydelsen av att förbättra svenska
företags internationella konkurrenskraft. Som framhålls i motion 526 kan
detta syfte inte uppnås med hjälp av de i propositionen föreslagna dispensreglerna.
Frågan bör i stället lösas generellt enligt de riktlinjer som anges i
budgetdepartementets promemoria Ds B 1981:10 Beskattning av verksamhet
i utlandet m. m., så att fullständig resultatutjämning får ske mellan den
skattskyldiges samtliga förvärvskällor. Beträffande de invändningar från
kontrollsynpunkt som riktats mot detta förslag vid remissbehandlingen och
som nu åberopas i propositionen vill utskottet framhålla att kontrollproblemen
i de aktuella fallen inte är större än i andra jämförbara situationer, och
att det givetvis bör åligga den som redovisar ett underskott att förebringa ett
tillräckligt underlag för bedömningen.

Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning att det aktuella
avdragsförbudet bör slopas och tillstyrker yrkande 2 i motion 526 om ett
förslag från regeringen i denna riktning.

dels att utskottet under mom. 1 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:526 yrkande 2 begär att
regeringen lägger fram förslag till ändrade regler i vad gäller avdrag för
underskott på rörelse i utlandet i enlighet med vad som har anförts
ovan.

SkU 1985/86:43

Underskott vid exempt-avtal (mom. 2 och 6 i viss del)

3. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Sorn
anförs” och slutar med ”i propositionen.” bort ha följande lydelse:

Underskott på filialer utomlands är som redan nämnts fullt avdragsgilla
här i landet. Som framgår av propositionen medges avdrag för underskott
även om inkomst av verksamheten enligt dubbelbeskattningsavtal har
undantagits från beskattning här i landet. Utskottet kan inte godta att denna
avdragsrätt slopas på sätt som föreslås i propositionen. Förslaget strider —
tvärt emot vad som sägs i propositionen — mot grundläggande principer för
beskattningen, bl. a. därför att omkostnader i verksamheten inte längre
skulle bli avdragsgilla. Det måste också framhållas att en av de grundläggande
förutsättningarna för dubbelbeskattningsavtalen är att de i det enskilda
fallet skall kunna medföra lättnader i en annars alltför hård beskattning i två
länder. Med det förslag som nu läggs fram i propositionen kommer
utformningen av redan gällande dubbelbeskattningsavtal att i stället innebära
skatteskärpningar som försätter svenska företag i sämre läge än företag i
våra viktigaste konkurrentländer. Utskottet avstyrker att näringlivets möjligheter
att konkurrera på lika villkor med utländska företag sätts åt sidan på
detta vis.

Utskottet vill emellertid inte bestrida att nuvarande regler kan medföra ej
avsedda skattelättnader i den situationen att verksamheten utomlands andra
år visar överskott. Denna fråga bör enligt utskottets uppfattning lösas i linje
med skatteavräkningssakkunnigas förslag att i så fall återföra det medgivna
avdraget till beskattning.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 526 yrkande 2 och avstyrker
propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 2 och 6 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:526 yrkande 3 avslår
propositionen i vad avser ändrad lydelse av 74 § kommunalskattelagen
(1928:370) och hos regeringen begär förslag om återföring av avdrag
för underskott i utländsk verksamhet enligt ”claw back”-metoden
enligt vad som har anförts ovan.

Vissa skattefrågor vid arbete i annat nordiskt land (mom. 3 a)

4. Knut Wachtmeister, Karl Björzén och Margit Gennser (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Att vissa”
och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Under senare år har svårigheter att rekrytera personal för utlandstjänstgöring
framför allt i Norge men även i övriga nordiska länder uppmärksammats.
En internordisk arbetsgrupp har tillsatts för att finna en lösning som
baseras på en överenskommelse om harmonisering av de nordiska ländernas
lagstiftning. Ännu föreligger dock inga förslag.

I avvaktan på en definitiv lösning bör - som framhålls i motion 526 - de

SkU 1985/86:43

nuvarande problemen underlättas genom en ändring av våra interna
beskattningsregler. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att
underskott som uppkommer i Sverige vid utlandstjänstgöring bör kunna
utnyttjas som förlustavdrag vid senare års taxering genom kvittning mot
svenska inkomster. Möjligheterna till förlustutjämning bör således förbättras
genom en justering av de spärrar som hindrar avdrag i vissa situationer.

dels att utskottet under mom. 3 a bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:526 yrkande 4 begär att
regeringen lägger fram förslag om förlustutjämning för underskott i
Sverige vid utlandstjänstgöring enligt vad som har anförts ovan.

Beskattningen av sjömän (mom. 4)

5. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Med
anledning” och på s. 13 slutar med ”således motionen.” bort ha följande
lydelse:

I takt med att arbetstillfällen inom den svenska handelsflottan minskat har
allt fler svenska sjömän sökt arbete på utländska fartyg. De nya skatteregler
som antogs våren 1985 slår alltför hårt mot denna kategori som redan har
drabbats genom den pågående avvecklingen av vår sjöfartsnäring. De som
arbetar på utländska fartyg skall numera, oavsett hur länge de är borta från
Sverige, betala full inkomstskatt här och dessutom sociala avgifter som för
egenföretagare. Summan av skatter och avgifter äter upp så stor del av
inkomsten att de sjömän som det här är fråga om i praktiken ställs inför valet
att endera emigrera eller bli arbetslösa.

Den utredning som för närvarande ser över det nuvarande systemet för
beskattning av sjömän kommer förhoppningsvis att lägga fram förslag som
innebär att detta missförhållande undanröjs. En sådan ändring bör emellertid
komma till stånd så snart som möjligt så att den nuvarande situationen
med arbetslöshet samt sociala och psykiska problem inte fortsätter.

I avvaktan på utredningens förslag bör enligt utskottets uppfattning den
nya sexmånadersregeln kunna tillämpas generellt fr. o. m. inkomståret 1987,
oavsett vem som äger fartyget eller var detta är registrerat. Utskottet
tillstyrker således motion Sk332.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk332 hos regeringen
begär förslag till ändrade regler angående beskattningen av sjömän på
utländska fartyg i enlighet med vad som har anförts ovan.

SkU 1985/86:43