Skatteutskottets betänkande
1985/86:40

om inkomstskatten för åren 1987 och
1988(prop. 1985/86:130)

SkU

1985/86:40

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om inkomstskatten för
inkomståren 1987 och 1988 och i anslutning härtill väckta motioner.
Utskottet behandlar också två yrkanden i partimotion 424 (m) som väckts
med anledning av den till socialutskottet hänvisade propositionen 137 om
ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljer och som detta utskott överlämnat till
skatteutskottet. I betänkandet behandlas slutligen också flera andra motionsyrkanden
med anknytning direkt eller indirekt till de frågor som tas upp
i propositionen liksom flera motioner vilka alla avser inkomstskattefrågor
och därför ansetts lämpligen böra prövas i detta sammanhang.

Vid betänkandet har fogats 38 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:130 att
riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

5. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

6. lag om ändring i lagen (1951:295) om sjömansskatt,

7. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

8. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

1 propositionen läggs fram förslag om den statliga inkomstskatten för åren
1987 och 1988. Förslagen innebär en höjning av det kommunala grundavdraget
till 9000 kr. för år 1987 och till 10000 kr. fr. o. m. år 1988. Det

skattefria bottenskiktet i statsskatteskalan omvandlas till ett statligt grundavdrag
på samma belopp.

Antalet skikt i statsskatteskalan minskas kraftigt så att marginalskatten
blir konstant i breda inkomstskikt. Gränsen för 50% marginalskatt, den
s.k. brytpunkten, höjs till 150000 kr. (före grundavdrag) fr. o. m. år 1988.

Högsta marginalskattesatsen sänks till 75%.

Flera väsentliga förenklingar i skattesystemet föreslås. Den viktigaste är

1 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 40

slopande av sambeskattningen av makars B-inkomster och den därmed
sammanhängande rätten att utnyttja vissa av den andra makens avdrag.
Två fall av särskilt tillägg, räntetillägg, vid beräkning av underlag för
tilläggsbelopp slopas också, liksom den särskilda rätten till kvittning mellan
underskott av villa och kapitalinkomst.

De förändringar som föreslås av inkomstskatten innebär en lägre skatt
för de skattskyldiga än vad som skulle följa av en ren indexering av de
nuvarande skatteskalorna. Inkomstbortfallet för stat och kommun sammantaget
blir därmed i motsvarande mån större. I och med att den föreslagna
inkomstskattereformen omfattar perioden fram t. o. m. år 1988 bör
planeringsförutsättningarna för olika beslutsfattare i ekonomin ha förbättrats
avsevärt. För arbetsmarknadens parter blir det möjligt att sluta löneavtal
som ger reallöneförbättringar åren 1987 och 1988 vid låga nominella
löneökningar.

SkU 1985/86:40

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1985/86:40

1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 46 § 2 morn., 48 § 2 och 3 morn., 52 § 1 morn., 53 § 1 morn.,
punkt 6 av anvisningarna till 41 § och punkt 2 av anvisningarna till 50 §
skall ha följande lydelse,
dels att det i anvisningarna till 46 § skall införas en ny punkt, 6, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

2 morn.' I hemortskommunen får skattskyldig, som varit bosatt här i
riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning
som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3) för obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete i
ett annat nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala i
överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen
(1981: 1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om den
avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sverige; 4)

för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har betalat
för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill
dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår
grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock
högst med 3000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldi- 6) för avgift som den skattskyldige
har betalat under beskattnings- ge har betalat under beskattningsåret
för annan pensionsförsäkring året för annan pensionsförsäkring

än tjänstepensionsförsäkring, som än tjänstepensionsförsäkring, som

ägs av arbetsgivare, om försäkring- ägs av arbetsgivare, i den omfatt en

ägs av den skattskyldige. ning som framgår av punkt 6 av

anvisningarna.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt,
medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i
den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget
vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret,
medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.

Avdrag för avgift som avses i
första stycket 6) får inte överstiga
den skattskyldiges A-inkomst för
antingen beskattningsåret eller året

' Senaste lydelse 1985:923.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

närmast dessförinnan och beräknas
med hänsyn till storleken av sådan
inkomst. I fråga om sådan Ainkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse eller
som hänför sig till anställning, om
den skattskyldige helt saknar pensionsrätt
i anställning och inte är
anställd i aktiebolag eller ekonomisk
förening vari han har sådant
bestämmande inflytande som avses
i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna
till29 §,får avdraget uppgå
till sammanlagt högst 35 procent
av inkomsten till den del den
inte överstiger tjugo gånger det
basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
bestämts för året närmast före
taxeringsåret samt högst 25 procent
av den de! av inkomsten som
överstiger tjugo men inte trettio
gånger nämnda basbelopp. / fråga
om övrig A-inkomst får avdraget
uppgå till högst 10 procent av inkomsten
till den de! den tillsammans
med A-inkomst enligt föregående
mening inte överstiger tjugo
gånger nämnda basbelopp. I stället
för vad som angivits i andra och
tredje meningarna av detta stycke
får avdraget beräknas till högst ett
belopp motsvarande angivet basbelopp
jämte 30 procent av inkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse intill en sammanlagd
A-inkomst motsvarande
tre gånger samma basbelopp. Avdraget
beräknas i sin helhet antingen
på inkomst som skall tas upp till
beskattning under beskattningsåret
eller på inkomst året närmast dessförinnan.
Med A-inkomst avses inkomst
som enligt 9 § 3 mom. andra
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är att anse som A-inkomst.
Till A-inkomst räknas även
inkomst ombord enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt samt
enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig
dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger får
riks skatt ev erke t efter ansökan be -

SkU 1985/86:40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring
får medges med
högre belopp än som följer av bestämmelserna
i föregående stycke.
Därvid skall dock följande gälla.
För skattskyldig, som redovisar inkomst
som är att anse som A-inkomst
endast av tjänst men som i
huvudsak saknar pensionsrätt i anställning,
får avdrag medges högst
med belopp, beräknat som för inkomst
av jordbruksfastighet eller
rörelse på det sätt som föreskrivits i
föregående stycke. Har sådan
skattskyldig erhållit särskild ersättning
i samband med att anställning
upphört och har han ej skaffat sig
ett betryggande pensionsskydd, får
dock avdrag medges med högre belopp.
Avdrag som avses i de två
närmast föregående meningarna
får dock inte beräknas för inkomst
som härrör från aktiebolag eller
ekonomisk förening vari den skattskyldige
har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till
29 §. Har skattskyldig, som - själv
eller genom förmedling av juridisk
person — drivit jordbruk, skogsbruk
eller rörelse, upphört med driften i
förvärvskällan och har han under
verksamhetstiden ej skaffat sig ett
betryggande pensionsskydd, får avdrag
beräknas även på sådan inkomst
som enligt 9 § 3 mom. andra
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är att anse som B-inkomst.
Avdraget får i detta fall beräknas
med beaktande av det antal
år den skattskyldige drivit jordbruket,
skogsbruket eller rörelsen,
dock högst för tio år. Hänsyn skall
vid bedömningen av avdragets
storlek tas till den skattskyldiges
övriga pensionsskydd och andra
möjligheter till avdrag för avgift
som avses i första stycket 6). Avdraget
får dock inte överstiga ett
belopp somför varje år som driften
pågått motsvarar tio gånger det
basbelopp som enligt lagen om allmän
försäkring bestämts för det år

SkU 1985/86:40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

driften i förvärvskällan upphört och
ej heller summan av de belopp som
under beskattningsåret redovisats
som nettointäkt av förvärvskällan
och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra
till vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Har riksskatteverket
enligt punkt I tredje
stycket av anvisningarna till 31 §
medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring,
anger riksskatteverket
det högsta belopp varmed avdrag
för avgift för försäkringen får
medges. Härvid iakttas i tillämpliga
delar bestämmelserna i detta
stycke om avdrag för skattskyldig
som upphört med driften i en förvärvskälla.
Mot beslut av riksskatteverket
i fråga som avses i detta
stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift
som avses i första stycket 6) men
har avdrag för avgiften helt eller
delvis inte kunnat utnyttjas enligt
bestämmelserna i fjärde stycket,
medges avdrag för ej utnyttjat belopp
vid taxering för det påföljande
beskattningsåret. Sådant avdrag
medges dock inte med belopp som
tillsammans med erlagd avgift sistnämnda
år överstiger vad som
anges i fjärde stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående
styckena medges avdrag
för avgift som avses i första stycket
6) i hemortskommunen inte med
högre belopp än skillnaden mellan
sammanlagda beloppet av inkomster
från förvärvskällor, som är skattepliktiga
i kommunen, och övriga
avdrag enligt denna paragraf. Kan
avdrag för avgift som avses i första
stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommunen,
medges avdrag för
återstoden i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomsten
, i förekommande fall efter
andra avdrag enligt denna paragraf
som medges vid taxeringen i
kommunen. Avdrag, som på grund
av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas
vid taxeringen för det beskatt -

SkU 1985/86:40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

ningsår då avgiften betalades, får
utnyttjas senast vid taxering för
sjätte beskattningsåret efter betalningsåret.
Inte heller i sistnämnda
fall får avdraget överstiga vad som
återstår sedan övriga avdrag enligt
denna paragraf gjorts.

2 mom.2 Skattskyldig fysisk
person, som varit här i riket bosatt
under hela beskattningsåret, äger
att å den i hemortskommunen taxerade
inkomsten åtnjuta kommunalt
grundavdrag med 7500 kronor.

Har skattskyldig under beskattningsåret
uppburit lön eller annan
gottgörelse som utgör skattepliktig
inkomst enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt skall grundavdraget
minskas med 625 kronor för varje
period om trettio dagar för vilken
den skattskyldige uppburit beskattningsbar
inkomst enligt nämnda lag
samt enligt 1 § 2 mom. lagen skattepliktig
dagpenning. Det sålunda beräknade
grundavdraget avrundas
uppåt till helt hundratal kronor.

3 morn.3 Skattskyldig fysisk
person, som varit här i riket bosatt
endast under en del av beskattningsåret,
äger i hemortskommunen
åtnjuta kommunalt grundavdrag
med 625 kronor för varje kalendermånad
eller del därav, varunder
han varit här i riket bosatt.
Härvid gäller bestämmelserna i 2
mom. andra stycket. Det sålunda
beräknade grundavdraget avrundas
uppåt till helt hundratal kronor.

2 mom. Skattskyldig fysisk person,
som varit här i riket bosatt under
hela beskattningsåret, äger att å
den i hemortskommunen taxerade
inkomsten åtnjuta kommunalt
grundavdrag med 10000 kronor.

Har skattskyldig under beskattningsåret
uppburit lön eller annan
gottgörelse som utgör skattepliktig
inkomst enligt lagen (1958: 295) om
sjömansskatt skall grundavdraget
minskas med en tolftedel för vaije
period om trettio dagar för vilken
den skattskyldige uppburit beskattningsbar
inkomst enligt nämnda lag
samt enligt 1 § 2 mom. lagen skattepliktig
dagpenning. Det sålunda beräknade
grundavdraget avrundas
uppåt till helt hundratal kronor.

3 mom. Skattskyldig fysisk person,
som varit här i riket bosatt endast
under en del av beskattningsåret,
äger i hemortskommunen åtnjuta
kommunalt grundavdrag med
en tolftedel av 10000 kronor för
varje kalendermånad eller del därav,
varunder han varit här i riket
bosatt. Härvid gäller bestämmelserna
i 2 mom. andra stycket. Det
sålunda beräknade grundavdraget
avrundas uppåt till helt hundratal
kronor.

52 §

1 morn.4 Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans,
taxeras en var för sin inkomst.

Har vid dylik taxering avdrag,
som i 46 § 1 och 2 mom. medgives,
helt eller delvis ej kunnat utnyttjas
å den ena makens skattepliktiga inkomst,
må bristen avräknas å den

2 Senaste lydelse 1981:999.

3 Senaste lydelse 1981:999.

4 Senaste lydelse 1981:999.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

andra makens inkomst i samma
kommun. Kvarstående brist, dock
högst belopp motsvarande avdrag
enligt 46 § 2 morn., må, med
tillämpning i förekommande fall av
bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna
till 46 §, avräknas å förstnämnda
makens inkomst och, där •

denna icke förslår, ä andra makens
inkomst i andra kommuner.

Underskott å icke yrkesmässig
avyttring av fast eller lös egendom,
som uppkommit för endera maken,
må avräknas från den andra makens
inkomst i samma kommun av
förvärvskälla av samma slag.

Avdrag, som i 50 § 2 mom. andra eller tredje stycket sägs, beräknas för
vardera maken för sig. Härvid iakttages att vardera makens skatteförmåga
bedömes med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet
samt att avdrag enligt 50 § 2 mom. andra stycket för makarna tillsammans
icke må överstiga det högsta belopp som där angives.

Avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket beräknas för vardera maken för
sig utan hänsyn tagen till andra makens inkomst. I fråga om jämkning av
avdraget enligt bestämmelserna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna
till 50 § skall för vardera maken beaktas värdet av hälften av makarnas
sammanlagda skattepliktiga förmögenhet. Vid jämkning som nu sagts skall
vidare bortses från sådan förmögenhet, som enligt 8 § lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt skall räknas in i den skattskyldiges skattepliktiga
förmögenhet.

53 §

1 morn.5 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat
föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen för pension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring till (1962:381) om allmän försäkring till

den del beloppet överstiger 7500 den del beloppet> överstiger 10000

kronor och för annan ersättning en- kronor och för annan ersättning enligt
nämnda lag; ligt nämnda lag;

5 Senaste lydelse 1985:922.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till
någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2
mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den
mån avdrag har medgetts för avgifterna;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som
avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del
av ett hus här i riket; samt
för vinst vid icke yrkesmässig avyttring dels av aktier och andelar i
sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 §,
dels av konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och dels
av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avses i 35 § 3
mom. första stycket, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår
som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga
bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

Anvisningar
till 41 §

6.6 Fysisk person, som skall
efterbeskattas enligt 9 § lagen
(1978:970) om uppskov med beskattning
av realisationsvinst, får
vid efterbeskattningen göra avdrag
för avgift för pensionsförsäkring
enligt bestämmelserna i 46 § 2
mom. utan hinder av att avgiften
betalas efter utgången av det beskattningsår
som efterbeskattningen
avser. Detta gäller dock endast
vid efterbeskattning av sådan realisationsvinst
som har uppkommit

6. Fysisk person, som skall efterbeskattas
enligt 9 § lagen (1978:970)
om uppskov nied beskattning av
realisationsvinst, får vid efterbeskattningen
göra avdrag för avgift
för pensionsförsäkring enligt bestämmelserna
i 46 § 2 mom. utan
hinder av att avgiften betalas efter
utgången av det beskattningsår som
efterbeskattningen avser. Detta gäller
dock endast vid efterbeskattning
av sådan realisationsvinst som har
uppkommit vid avyttring av jord -

6 Senaste lydelse 1982:421.

Nuvarande lydelse

vid avyttring av jordbruksfastighet
eller fastighet som använts i den
skattskyldiges rörelse. Avdraget får
inte överstiga det belopp som skall
efterbeskattas. En förutsättning för
avdrag är att avgiften inte betalas
senare än inom tre månader från
den dag då framställningen om efterbeskattning
delgavs den skattskyldige.
Har han före utgången av
nämnda tid skriftligen ansökt om
medgivande enligt 46 § 2 mom.
femte stycket får dock betalning av
avgiften göras inom tre månader
från dagen för riksskatteverkets beslut
med anledning av ansökningen.

Föreslagen lydelse

bruksfastighet eller fastighet som
använts i den skattskyldiges rörelse.
Avdraget får inte överstiga det
belopp som skall efterbeskattas. En
förutsättning för avdrag är att avgiften
inte betalas senare än inom tre
månader från den dag då framställningen
om efterbeskattning delgavs
den skattskyldige. Har han före utgången
av nämnda tid skriftligen
ansökt om medgivande enligt punkt
6 tredje stycket av anvisningarna
till 46 § får dock betalning av avgiften
göras inom tre månader från dagen
för riksskatteverkets beslut
med anledning av ansökningen.

Har en skattskyldig med stöd av första stycket erhållit avdrag för avgift
för pensionsförsäkring för det beskattningsår som efterbeskattningen avser
får avdrag för avgiften inte göras vid taxeringen för annat beskattningsår.

till 46 §

6. Avdrag för avgift för pensionsförsäkring
medges endast om försäkringen
ägs av den skattskyldige.

Avdraget får inte överstiga den
skattskyldiges A-inkomst för antingen
beskattningsåret eller året
närmast dessförinnan och beräknas
med hänsyn till storleken av sådan
inkomst. I fråga om sådan Ainkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse eller
som hänför sig till anställning, om
den skattskyldige helt saknar pensionsrätt
i anställning och inte är
anställd i aktiebolag eller ekonomisk
förening vari han har sådant
bestämmande inflytande som avses
i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna
till 29 §,får avdraget uppgå
till sammanlagt högst 35 procent
av inkomsten till den del den
inte överstiger tjugo gånger det
basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
be stämts för året närmast före taxeringsåret
samt högst 25 procent av
den del av inkomsten som överstiger
tjugo men inte trettio gånger
nämnda basbelopp. I fråga om övrig
A-inkomst får avdraget uppgå

SkU 1985/86:40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

till högst 10 procent av inkomsten
till den del den tillsammans med Ainkomst
enligt föregående mening
inte överstiger tjugo gånger
nämnda basbelopp. I stället för vad
som angivits i andra och tredje meningarna
av detta stycke får avdraget
beräknas till högst ett belopp
motsvarande angivet basbelopp
jämte 30 procent av inkomst som
hänför sig till jordbruksfastighet eller
rörelse intill en sammanlagd Ainkomst
motsvarande tre gånger
samma basbelopp. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen på inkomst
som skall tas upp till beskattning
under beskattningsåret eller
på inkomståret närmast dessförinnan.

Om särskilda skäl föreligger får
riksskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring
får medges med
högre belopp än som föijer av bestämmelserna
i föregående stycke.

Därvid skall dock följande gälla.

För skattskyldig, som redovisar inkomst
som är att anse som A-inkomst
endast av tjänst men som i
huvudsak saknar pensionsrätt i anställning,
får avdrag medges högst
med belopp, beräknat som för inkomst
av jordbruksfastighet eller
rörelse på det sätt som föreskrivits i
föregående stycke. Har sådan
skattskyldig erhållit särskild ersättning
i samband med att anställning
upphört och har han ej skaffat sig
ett betryggande pensionsskydd, får
dock avdrag medges med högre belopp.
Avdrag som avses i de två
närmast föregående meningarna
får dock inte beräknas för inkomst
som härrör från aktiebolag eller
ekonomisk förening vari den skattskyldige
har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till
29 §. Har skattskyldig, som - själv
eller genom förmedling av juridisk
person - drivit jordbruk, skogsbruk
eller rörelse, upphört med driften i

förvärvskällan och har han under 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

verksamhetstiden ej skaffat sig ett
betryggande pensionsskydd, får avdrag
beräknas även på B-inkomst.

Avdraget får i detta fall beräknas
med beaktande av det antal år den
skattskyldige drivit jordbruket,
skogsbruket eller rörelsen, dock
högst för tio år. Hänsyn skall vid
bedömningen av avdragets storlek
tas till den skattskyldiges övriga
pensionsskydd och andra möjligheter
till avdrag för avgift som avses i
46 § 2 mom. första stycket 6. Avdraget
får dock inte överstiga ett
belopp som för varje år som driften
pågått motsvarar tio gånger det
basbelopp som enligt lagen om allmän
försäkring bestämts för det år
driften i förvärvskällan upphört och
ej heller summan av de belopp som
under beskattningsåret redovisats
som nettointäkt av förvärvskällan
och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra
till vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Har riksskatteverket
enligt punkt I tredje
stycket av anvisningarna till 31 §
medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring,
anger riksskatteverket
det högsta belopp varmed avdrag
för avgift för försäkringen får
medges. Härvid iakttas i tillämpliga
delar bestämmelserna i detta
stycke om avdrag för skattskyldig
som upphört med driften i en förvärvskälla.
Mot beslut av riksskatteverket
i fråga som avses i detta
stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift
som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 6 men har avdrag för avgiften
helt eller delvis inte kunnat utnyttjas
enligt bestämmelserna i
andra stycket, medges avdrag för
ej utnyttjat belopp vid taxering för
det påföljande beskattningsåret.

Sådant avdrag medges dock inte
med belopp som tillsammans med
erlagd avgift sistnämnda år överstiger
vad som anges i andra
stycket.

Oavsett föreskrifterna i de före- 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

gående styckena medges avdrag
för avgift som avses i 46 § 2 mom.
första stycket 6 i hemortskommunen
inte med högre belopp än
skillnaden mellan sammanlagda
beloppet av inkomster från förvärvskällor.
som är skattepliktiga i
kommunen, och övriga avdrag enligt
46 §. Kan avdrag för avgift som
avses i 46 §2 mom. första stycket 6
inte utnyttjas i hemortskommunen,
medges avdrag för återstoden i annan
kommun med belopp intill den
där redovisade inkomsten, i förekommande
fall efter andra avdrag
enligt 46 § som medges vid taxeringen
i kommunen. Avdrag, som
på grund av vad nu sagts inte kunnat
utnyttjas vid taxeringen för det
beskattningsår då avgiften betalades,
får utnyttjas senast vid taxering
för sjätte beskattningsåret efter
betalningsåret. Inte heller i sistnämnda
fall får avdraget överstiga
vad som återstår sedan övriga avdrag
enligt 46 § gjorts.

Med A-inkomst avses inkomst av
tjänst samt inkomst av jordbruksfastighet
och rörelse om den skattskyldige
varit verksam i förvärvskällan
i ej blott ringa omfattning.
Till A-inkomst räknas även inkomst
ombord enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt samt enligt I § 2
mom. nämnda lag skattepliktig
dagpenning. Med B-inkomst avses
övriga inkomster.

till 50 S

2.7 Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del
utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke
barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en icke obetydlig
del av den skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6000
kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som
folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare
föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand be- Avdraget skall i första hand bestämmas
med hänsyn till storleken stämmas med hänsyn till storleken

7 Senaste lydelse 1985:405.

Nuvarande lydelse

78,5 procent av basbeloppet. För
övriga skattskyldiga beräknas det
med utgångspunkt från en pension
utgörande 96 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift skattskyldig
under viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär
folkpension och under återstoden
av året uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift
vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade
inkomst överstiger det högsta
inkomstbeloppet enligt föregående
stycke, reduceras avdraget med belopp
motsvarande 66 2/3 procent av
taxerad inkomst mellan det belopp
vid vilket högsta extra avdrag utgår
och ert belopp som är 3 basenheter
större, med 40 procent av taxerad
inkomst inom ett därpå följande inkomstskikt
av 1,5 basenheters
bredd och med 33 113 procent av
taxerad inkomst därutöver.

Föreslagen lydelse

av den skattskyldiges taxerade inkomst
enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst inte visst högsta belopp,
skall avdraget beräknas till
vad som behövs för att den skattskyldige
inte skall påföras någon
statligt beskattningsbar inkomst.
Detta högsta inkomstbelopp motsvarar
taxerad inkomst för skattskyldig
som under beskattningsåret
inte haft annan inkomst än ålderspension
enligt 6 kap. 2 § första
stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring och pensionstillskott enligt
2 § lagen om pensionstillskott.
För gift skattskyldig, som uppburit
folkpension med belopp som tillkommergift
vars make uppbär folkpension,
beräknas det högsta inkomstbeloppet
med utgångspunkt
från en pension utgörande 78,5 procent
av basbeloppet. För övriga
skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt
från en pension utgörande
96 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund gäller
också om gift skattskyldig under
viss del av beskattningsåret uppburit
folkpension med belopp som
tillkommer gift vars make uppbär
folkpension och under återstoden
av året uppburit folkpension med
belopp som tillkommer gift vars
make saknar folkpension.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade
inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000
kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150000 kronor, skall avdrag
inte medges. Fastighet, som avses i 24 § 2 morn., samt sådan bostadsbygg -

SkU 1985/86:40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

nåd med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som används som bostad
av den skattskyldige, skall inräknas i förmögenhetsvärdet med belopp som
motsvarar 1/10 av skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens
och tomtens taxeringsvärde året före taxeringsåret och lånat kapital,
som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten i
den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större
beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som överstiger
250000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat kapital som lagts ner
i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa anses belöpa så stor del av
låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde
utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i förvärvskällan
inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyldige eller hans
make flera sådana fastigheter, som avses här, gäller bestämmelserna endast
för en fastighet och då i första hand för fastighet som utgör stadigvarande
bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda
omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i
52 § 1 mom. sista stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2 och 3 nedan.

2. Vid 1988 års taxering skall i stället för beloppet 10000 kronor i 48 § 2
och 3 mom. samt 53 § 1 mom. a gälla beloppet 9000 kronor.

3. Äldre bestämmelser i 52 § 1 mom. tillämpas vid 1988 års taxering i
fråga om underskott i förvärvskälla, om beskattningsåret för förvärvskällan
har påbörjats före den 1 april 1986.

2 Förslag till

SkU 1985/86:40

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 dels

att 9§ 3 och 5 morn., 11 § 3 mom. och 12§ skall upphöra att gälla,
dels att 6§ 1 morn., 8§, 9§ 2 morn., 9a§, 10§ 1, 2, 3, 4 och 6 morn., 11 §

1 mom. och 20 §2 mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1 morn.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat
föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag

enligt de grunder som anges i 53 § 1
mom. första stycket a) kommunalskattelagen
(1928:370) samt, såvitt
avser tid under vilken han ej varit
bosatt här i riket, för inkomst genom
utdelning på andelar i svenska
ekonomiska föreningar och för pension
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring även till den del
skattskyldighet inte föreligger enligt
nyssnämnda lagrum:

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,
dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på
därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet
eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som
avses i 35§3a mom. kommunalskattelagen och som innefattar nyttjanderätt
till ett hus eller del av ett hus här i riket;

för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974:770
9 § 3 mom. 1985:226

9 § 5 mom. 1982:416

11 § 3 mom. 1982:1206

12 § 1982:416.

2 Senaste lydelse 1985: 1019.

a) fysisk person:
för inkomst som avses i denna lag
enligt de grunder som anges i 53 § 1
mom. a kommunalskattelagen
(1928: 370) samt, såvitt avser tid under
vilken han ej varit bosatt här i
riket, för inkomst genom utdelning
på andelar i svenska ekonomiska
föreningar;

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års
taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnyttjande
av materiella eller immateriella tillgångar skall, såvida ersättningen skall
hänföras till intäkt av rörelse och ersättningen härrör från här i riket
bedriven rörelse, anses som intäkt av rörelse, som här bedrivits.

8 §3

Skattskyldig fysisk person, som
har varit bosatt här i riket under
beskattningsåret, har rätt till statligt
grundavdrag från den taxerade
inkomsten, varvid bestämmelserna
i 48 § 2 och 3 mom. samt 49 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall
tillämpas.

Ideell förening, som avses i 7§5mom. första stycket, äger att från den
taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 15000 kronor.

9§

2 morn.4 Har skattskyldig varit
bosatt här i riket under hela eller
någon del av beskattningsåret och
har skatteförmågan varit väsentligen
nedsatt av sådan anledning,
som anges i 50§2 mom. andra,
tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen
(1928:370), får - efter
taxeringsnämndens eller, om
besvär anförts eller om särskild
framställning därom gjorts senast
den 30 juni året näst efter taxeringsåret,
länsrättens prövning — den
skattskyldiges taxerade inkomst
minskas med avdrag enligt bestämmelserna
i nämnda lagrum. Vad
härefter återstår avrundas nedåt till
helt hundratal kronor och utgör beskattningsbar
inkomst.

2 mom. För fysisk person, som
har varit bosatt här i riket under
hela eller någon del av beskattningsåret,
utgörs den beskattningsbara
inkomsten av den taxerade inkomsten
minskad med statligt
grundavdrag.

Har den skattskyldiges skatteförmåga
varit väsentligen nedsatt under
beskattningsåret av sådan anledning,
som anges i 50 §2 mom.
andra, tredje eller fjärde stycket
kommunalskattelagen (1928:370),
får — efter taxeringsnämndens eller,
om besvär anförts eller om särskild
framställning därom gjorts senast
den 30 juni året näst efter taxeringsåret,
länsrättens prövning -den skattskyldiges taxerade inkomst
minskas, förutom med statligt
grundavdrag, med ytterligare
avdrag enligt bestämmelserna i
nämnda lagrum.

Vad härefter återstår avrundas
nedåt till helt hundratal kronor och
utgör beskattningsbar inkomst.

För förening, som äger rätt till grundavdrag enligt 8§, utgöres den
beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med statligt
grundavdrag.

1 Senaste lydelse 1984: 1061. 17

Senaste lydelse 1979: 1156.

2 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

9a§5

Statlig inkomstskatt utgår i form
av grundbelopp och tilläggsbelopp.
Tilläggsbelopp beräknas bara för
skattskyldiga som avses i 10 §1
mom.

Statlig inkomstskatt utgår i form
av grundbelopp och tilläggsbelopp.
Grundbelopp beräknas bara om
den beskattningsbara inkomsten
uppgår till minst 100 kronor. Tillläggsbelopp
beräknas bara för
skattskyldiga som avses i 10 §1
mom.

Den beskattningsbara inkomsten är underlag för grundbeloppet. Underlaget
för tilläggsbelopp fastställs enligt bestämmelserna i 10§ 3 mom.

10§

Nuvarande lydelse
1 mom} För fysiska personer och dödsbon beräknas grundbelopp och
tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 9 basenheter:

4 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger
1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 15 % av återstoden:

10 ” ” 18 ” : ” ” 10 " ” 20% "

18 ” ” 21 " : " " 18 " " 24% "

21 basenheter : ” ”21 " " 20%

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter: 5

procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;
när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter: tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10 %av återstoden
21 ” ” 23 ” : ” ” 21 ” •’ 15% ”

23 ” ” 26 ” : ” " 23 ” " 20% ”

26 ” ” 45 " : •' ” 26 ” " 25% ”

45 basenheter : " ’’ 45 ” " 30%

Föreslagen lydelse
1 mom. För fysiska personer och dödsbon beräknas grundbelopp och
tilläggsbelopp enligt följande.

Grundbeloppet utgör 100 kronor samt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter:

5 procent av den beskattningsbara inkomsten:

när beskattningsbar inkomst överstiger 7 basenheter:

grundbeloppet för 7 basenheter och 20 procent av återstoden.

5 Senaste lydelse 1982:416.

6 Senaste lydelse 1985:412.

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter: 14

procent av den del av underlaget som överstiger 14 basenheter;
när underlaget överstiger 19 basenheter:

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 25 procent av återstoden.

Nuvarande lydelse

2 morn.7 En basenhet är 7800
kronor.

Föreslagen lydelse

2 mom. En basenhet är 10000
kronor.

3 mom. Underlaget för tilläggsbelopp
utgörs av den skattskyldiges
taxerade inkomst

1. ökad med belopp varmed avdrag
har medgetts enligt 4 § 1 mom.
för underskott i förvärvskälla, om
inte annat följer av 4 morn..

3 morn.8 Underlaget för tilläggsbelopp
utgörs av den skattskyldiges
beskattningsbara inkomst

1. ökad med belopp varmed avdrag
har medgetts enligt 4 § 1 mom.
för eget underskott i förvärvskälla,
om inte annat följer av 4 morn., eller
enligt II § I mom. för makes underskott
i förvärvskälla

2. ökad med förlust för vilken avdrag har medgetts enligt 4a§

3. minskad med underskott som skall avräknas enligt 5 mom.

4. ökad med räntetillägg enligt 6 mom.

5. minskad med statligt grundavdrag
och avdrag som avses i9§2
mom. andra stycket.

Har summan av skattskyldigs underskottsavdrag
och övriga allmänna
avdrag överstigit det sammanlagda
beloppet av inkomsterna
från olika förvärvskällor, skall den
skattskyldige anses ha fått avdrag
för underskott först sedan övriga
allmänna avdrag har utnyttjats.

Motsvarande gäller för det fall att,
sedan den skattskyldiges egna allmänna
avdrag har utnyttjats, avräkning
har skett av andra makens
icke utnyttjade avdrag.

Underlaget för tilläggsbelopp avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

4 morn.9 Vid tillämpning av 3
mom. första stycket 1 skall den
skattskyldiges underskott av fastighet
som avses i 24§ 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) minskas
med den vid taxeringen fastställda
inkomsten av kapital, dock

4 mom. Vid tillämpning av 3
mom. första stycket 1 skall - om
den skattskyldige yrkar det - den
skattskyldiges underskott av kapital
minskas med den vid taxeringen
fastställda inkomsten

7 Senaste lydelse 1985:412.

" Senaste lydelse 1982:416.

9 Senaste lydelse 1982:416.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

högst 30000 kronor. Vidare skall -om den skattskyldige yrkar det -den skattskyldiges underskott av
kapital minskas med den vid taxeringen
fastställda inkomsten

av tjänst: i den mån underskottet hänför sig till ränta på skuld avseende
förvärv av den skattskyldige vid beskattningsårets utgång tillhöriga aktier
eller andelar i famansföretag som är aktiebolag eller ekonomisk förening,
dock att underskottet inte får minskas med större belopp än vad den
skattskyldige under beskattningsåret har uppburit i kontant lön från företaget,

av jordbruksfastighet, annan fastighet som avses i 24 § 1 mom. kommunalskattelagen
eller rörelse: i den mån underskottet hänför sig till

a) ränta på skuld för arvsskatt eller gåvoskatt avseende fastigheten eller
rörelsen eller

b) ränta på den skattskyldiges skuld avseende förvärv av andelar i
handelsbolag som innehar eller bedriver fastigheten eller rörelsen.

6 morn.10 Skall den skattskyldige
ta upp värde av bostadsförmån
som intäkt av jordbruksfastighet
skall vid beräkning av underlag för
tilläggsbelopp tillägg göras med ett
belopp motsvarande den de! av
räntekostnaderna på låneskulderna
i förvärvskällan som belöper på bostaden,
om den tillhör honom. På
bostadsbyggnaden och därtill hörande
tomtmark skall anses belöpa
så stor del av dessa räntekostnader
som byggnadens och tomtmarkens
taxeringsvärde utgör av värdet av
samtliga tillgångar i förvärvskällan.

Vid tillämpning av första stycket
skall räntetillägget minskas med

dels underskott som har uppkommit
i den ifrågavarande förvärvskällan,

dels den vid taxeringen fastställda
inkomsten av kapital, dock
högst 30000 kronor, till den del
denna inkomst inte har avräknats
enligt 4 mom.

Har den skattskyldige vid beräkning
av inkomst av fastighet eller
rörelse yrkat avdrag för kostnader
för en i räkenskaperna upptagen
bil, båt eller liknande tillgång skall
tillägg göras med ett belopp motsvarande
en beräknad ränta på till -

6 mom. Harden skattskyldige
erhållit lån från arbetsgivare eller
uppdragsgivare och understiger den
faktiskt erlagda räntan i fråga om
lån från en och samma arbetsgivare
eller uppdragsgivare sedvanlig ränta
med mer än 2000 kronor, skall
vid beräkning av underlag för tillläggsbelopp
tillägg göras med ett
belopp motsvarande skillnaden. Sådant
tillägg skall göras även om
lånet har lämnats till sådan den
skattskyldige närstående person
som avses i 35 § 1 a mom. nionde
stycket kommunalskattelagen
(1928:370). Med lån från arbetsgivare
eller uppdragsgivare likställs
annat lån om det finns anledning
anta att denne har förmedlat lånet.
Bestämmelserna i detta moment
tillämpas inte i fall som avses i fjärde
stycket av nyssnämnda moment.

10 Senaste lydelse 1984:916.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

gångens värde i den mån denna har
använts för privat bruk.

Har den skattskyldige erhållit lån
från arbetsgivare eller uppdragsgivare
och understiger den faktiskt
erlagda räntan i fråga om lån från en
och samma arbetsgivare eller uppdragsgivare
sedvanlig ränta med
mer än 2000 kronor, skall tillägg
göras med ett belopp motsvarande
skillnaden. Sådant tillägg skall göras
även om lånet har lämnats till
sådan den skattskyldige närstående
person som avses i 35 § 1 a mom.
nionde stycket kommunalskattelagen
(1928:370). Med lån från arbetsgivare
eller uppdragsgivare likställs
annat lån om det finns anledning
anta att denne har förmedlat
lånet. Bestämmelserna i detta stycke
tillämpas inte i fall som avses i
fjärde stycket av nyssnämnda moment.

I mom." Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans,
taxeras envar för sin inkomst, varvid anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen
(1928: 370) tillämpas.

Har ena maken helt eller delvis
inte kunnat utnyttja sådant avdrag
som avses i 4§ I morn., avräknas
bristen från andra makens inkomst.

Avdrag, som i 9 § 2 mom. första
stycket sägs, beräknas för vardera
maken för sig, varvid bestämmelserna
i 52 § 1 mom .fjärde och femte
styckena kommunalskattelagen
(1928:370) tillämpas.

Avdrag, som i 9 § 2 mom. andra
stycket sägs, beräknas för vardera
maken för sig, varvid bestämmelserna
i 52 § 1 mom. andra och tredje
styckena kommunalskattelagen
tillämpas.

20 §

2 morn.'2 Regeringen äger, till förekommande av eller lindring i sådan
dubbelbeskattning som i 1 mom. sägs, med annan stats regering träffa
överenskommelse, såvitt avser fördelning i beskattningshänseende mellan
berörda stat och Sverige av inkomst, som är underkastad dubbelbeskattning,
eller ock, under förutsättning av ömsesidighet i tillämpliga hänseenden,
förordna att viss inkomst eller inkomst av visst slag skall helt eller
delvis vara fri från beskattning här i riket.

11 Senaste lydelse 1982:416.

12 Senaste lydelse 1982:416.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

I fall, varom i detta mom. förmäles,
må regeringen förklara, att
statlig inkomstskatt skall av skattskyldig
utgöras till högre belopp än
gällande bestämmelser eljest skulle
föranleda, dock att skatten ej må
komma att uppgå till större andel,
procentuellt beräknad, av den på
grundval av överenskommelsen eller
förordnandet fastställda beskattningsbara
inkomsten än skatten
skulle utgjort av den beskattningsbara
inkomst, som skulle hava fastställts,
om inkomsten beskattats
endast i Sverige. Vad i 10b § och
11 § 3 mom. stadgas om beräkning
av statlig inkomstskatt i helt antal
kronor skall äga motsvarande
tillämpning vid beräkning av skatt,
som i detta mom. avses.

I fall, varom i detta mom. förmäles,
må regeringen förklara, att
statlig inkomstskatt skall av skattskyldig
utgöras till högre belopp än
gällande bestämmelser eljest skulle
föranleda, dock att skatten ej må
komma att uppgå till större andel,
procentuellt beräknad, av den på
grundval av överenskommelsen eller
förordnandet fastställda beskattningsbara
inkomsten än skatten
skulle utgjort av den beskattningsbara
inkomst, som skulle hava fastställts,
om inkomsten beskattats
endast i Sverige. Vad i 10 b § stadgas
om beräkning av statlig inkomstskatt
i helt antal kronor skall
äga motsvarande tillämpning vid
beräkning av skatt, som i detta
mom. avses.

Överenskommelse med främmande stats regering i fråga, varom i detta
mom. förmäles, skall upphöra att gälla senast vid det årsskifte, som infaller
närmast efter det en uppsägningstid av högst sex månader tilländalupit.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2-7 nedan.

2. Vid 1988 års taxering tillämpas 6§ 1 mom. första stycket a och 8§
första stycket med beaktande av punkt 2 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1986:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

3. Vid 1988 års taxering skall, i stället för vad som sägs i 10§ 1 morn.,
grundbelopp och tilläggsbelopp beräknas enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör 100 kronor samt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter:

4,5 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger

7 men inte 8 basenheter: grundbeloppet för 7 basenheter och 13 % av återstoden;

8 basenheter : ” ”8 ” ” 20% ” ”

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp inte överstiger 15 basenheter:

5 procent av den del av underlaget som överstiger 14 basenheter;
när underlaget överstiger

15 men inte 16 basenheter: tilläggsbeloppet för 15 basenheter och 10% av återstoden;

16 ” ” 20 ” : ” ” 16 ” ” 14% ” ” ;

20 ” ” 21 ” : " ” 20 ” ” 20% ” ” ;

21 ” ” 38 ” : ” ” 21 ” ” 25% ” ” ;

38 basenheter : ” ” 38 ” " 27% ” ”

4. Vid 1988 års taxering är basenheten, i stället för vad som sägs i 10 § 2
morn., 9000 kronor.

5. Äldre bestämmelser i 10§ 3 mom. första stycket 1 och andra stycket
samt 11 § 1 mom. tillämpas vid 1988 års taxering i fråga om underskott i
förvärvskälla, om beskattningsåret för förvärvskällan har påbörjats före
den 1 april 1986.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

6. Skall skattskyldig taxeras för beskattningsår som har påbörjats före
den 1 april 1986 tillämpas vid 1988 års taxering äldre bestämmelser i 6 § 1
mom. första stycket a, 8§, 10§ 1 och 2 mom. samt 12§, om detta sammantaget
leder till lägre statlig inkomstskatt.

7. Äldre bestämmelser i 10 § 4 mom. tillämpas vid 1988 års taxering,
varvid dock det högsta belopp som undantas skall vara 15000 kronor i
stället för 30000 kronor.

3 Förslag till

SkU 1985/86:40

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall

Härigenom föreskrivs att 3 och 6 §§ lagen (1970:172) om begränsning av
skatt i vissa fall1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

Vid prövning av skattebegränsningen fastställs ett spärrbelopp med hänsyn
till den beskattningsbara inkomst och det underlag för tilläggsbelopp
som beräknats för den skattskyldige enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, i förekommande fall efter sådan justering som skall ske
enligt andra och tredje styckena.

Den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp skall
ökas med vid taxeringen medgivet särskilt investeringsavdrag.

Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall
den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp ökas
med den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och dagpenning
som är skattepliktig enligt 1 § 2 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Spärrbeloppet utgörs av summan

1. 50 procent av den justerade
beskattningsbara inkomsten,

2. 25 procent av det justerade
underlaget för tilläggsbelopp till
den del detta underlag inte överstiger
45 basenheter enligt 10 § 2
mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,

3. 30 procent av det justerade
underlaget för tilläggsbelopp till
den del detta underlag överstiger
45 basenheter enligt nämnda moment.

6 §3

För makar som levt tillsammans
under beskattningsåret skall, såvitt
angår senare beskattningsår än det
under vilket äktenskapet ingåtts,
skattebegränsningen ske med hänsyn
till makarnas sammanlagda
justerade beskattningsbara inkomst,
sammanlagda justerade underlag
för tilläggsbelopp och
sammanlagda skattebelopp enligt
4 §. Det belopp, varmed nedsättning
av tilläggsbelopp högst får

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772.

2 Senaste lydelse 1985:413.

3 Senaste lydelse 1982:419

Spärrbeloppet utgörs av summan

1. 50 procent av den justerade
beskattningsbara inkomsten och

2. 25 procent av det justerade
underlaget för tilläggsbelopp.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

medges enligt 5 § första stycket,
beräknas dock med utgångspunkt i
den beskattningsbara inkomsten
för var och en av makarna. Har vid
beräkning av tilläggsbelopp B-underlag
hos ena maken sammanlagts
med andra makens underlag
för tilläggsbelopp skall vid denna
beräkning motsvarande belopp av
förstnämnda makes beskattningsbara
inkomst, dock högst hela denna
inkomst, sammanläggas med
den andra makens beskattningsbara
inkomst. Är makarnas A-underlag
lika stora skall sammanläggningen
ske hos den make, vars beskattningsbara
inkomst med lägst
belopp understiger underlaget för
tilläggsbelopp. Spärrbelopp och
det belopp, varmed nedsättning av
tilläggsbelopp högst får medgivas,
fördelas på makarna efter förhållandet
mellan deras justerade beskattningsbara
inkomster.

Om beskattningsbar förmögenhet fastställes gemensamt för makar eller
för föräldrar och barn enligt 12 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt, skall beräkning enligt 5 § första stycket av den statliga
förmögenhetsskatten ske på 50 procent av den gemensamt bestämda beskattningsbara
förmögenheten.

I fall som avses i andra stycket
fördelas det belopp, varmed nedsättning
av skatt högst får medgivas,
på makar och barn efter förhållandet
mellan deras skattepliktiga
förmögenheter.

Bestämmelserna i första, andra
och tredje styckena om makar äger
motsvarande tillämpning på skattskyldiga
som avses i 65 § sista
stycket kommunalskattelagen
(1928:370).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering. Vid nämnda taxering skall dock spärrbeloppet, i stället
för vad som sägs i 3 §, utgöra summan av

1. 50 procent av den justerade beskattningsbara inkomsten,

2. 25 procent av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del
detta underlag inte överstiger 38 basenheter enligt 10 § 2 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. 27 procent av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del
detta underlag överstiger 38 basenheter enligt nämnda moment.

Härvid skall bestämmelsen i punkt 4 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1986:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 25

beaktas.

I fall som avses i första stycket
fördelas det belopp, varmed nedsättning
av skatt högst får medgivas,
på makar och barn efter förhållandet
mellan deras skattepliktiga
förmögenheter.

Bestämmelserna i första och andra
styckena om makar äger motsvarande
tillämpning på skattskyldiga
som avses i 65 § sista stycket
kommunalskattelagen (1928:370).

4 Förslag till

SkU 1985/86:40

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att 6 § och anvisningarna till 6 § lagen (1960:63)
om förlustavdrag1 skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1989 års taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om förlust som hänför
sig till 1987 och tidigare års taxering. Detsamma gäller förlust som hänför
sig till 1988 års taxering om den skattskyldige då haft underskott i förvärvskälla
för vilken beskattningsåret påbörjats före den 1 april 1986.

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1983:987
6 § 1970:164

anvisningarna till 6 § 1970:164.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1
dels att punkt 3 av anvisningarna till 1 § skall upphöra att gälla,
dels att punkt 2 av anvisningarna till 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 1 §

2.2 Till ledning för skatteberäkningen ges följande exempel:

En ensamstående skattskyldig uppbär under år 1985 en ackumulerad
inkomst på 84000 kronor. Utredning förebringas om att inkomsten hänför
sig till sju år, vilket innebär att årsbeloppen blir 12000 kronor.

Vid 1984, 1985 och 1986 års taxeringar antas den beskattningsbara
inkomsten ha bestämts till 90000 kronor, 120000 kronor respektive 150000
kronor. Underlaget för tilläggsbelopp har för motsvarande år bestämts till
145000 kronor, 165 000 kronor respektive 200000 kronor. I den beskattningsbara
inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp vid 1986 års taxering
ingår ovan angivna 84000 kronor; beloppet skall undantas vid genomsnittsberäkningen.

Den genomsnittliga beskattnings- Den genomsnittliga beskattningsbara
inkomsten respektive det ge- bara inkomsten respektive det genomsnittliga
underlaget för till- nomsnittliga underlaget för till läggsbelopp

blir då 92000 kronor läggsbelopp blir då 92000 kronor

respektive 142000 kronor. Grund- respektive 142 000 kronor. Grundbelopp
skall således beräknas i belopp skall således beräknas i

skiktet 92000-104000 kronor och skiktet 92000-104000 kronor och

tilläggsbelopp i skiktet 142 000- tilläggsbelopp i skiktet 142 000-

154000 kronor. Med tillämpning av 154000 kronor. Med tillämpning av

skatteskalorna för taxeringsåret skatteskalorna för taxeringsåret

1986 blir grundbeloppet 2 400 kro- 1986 blir grundbeloppet 2400 kronor
och tilläggsbeloppet 605 kro- nor och tilläggsbeloppet 890 kronor.
Dessa belopp skall sedan mul- nor. Dessa belopp skall sedan multipliceras
med sju. Grundbeloppet tipliceras med sju. Grundbeloppet

på den ackumulerade inkomsten på den ackumulerade inkomsten

blir då 16800 kronor och tilläggsbe- blir då 16800 kronor och tilläggsbeloppet
blir 4 235 kronor. loppet blir 6 230 kronor.

Vid 1986 års taxering utgör i övrigt den beskattningsbara inkomsten
66000 kronor och underlaget för tilläggsbelopp 116000 kronor.

Den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och det genomsnittliga
underlaget för tilläggsbelopp, liksom den del av den ackumulerade inkomsten
som hänförs till varje år, skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
Beskattningsbar inkomst och underlag för tilläggsbelopp skall tas upp till

1 Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:860

punkt 3 av anvisningarna till I § 1983:445.

' Senaste lydelse 1983:445.

SkU 1985/86:40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

0 kronor för sådant taxeringsår, då taxering ej åsatts på grund av att den
skattskyldige ändrat räkenskapsår eller inte varit bosatt här i riket.

Har skattskyldig under ett taxeringsår på grund av omläggning av räkenskapsår
åsatts taxeringar för två beskattningsår, skall vid fördelning av den
ackumulerade inkomsten så anses som om de båda taxeringarna hänföra
sig till skilda taxeringsår.

Om skatteberäkning enligt 1 § påkallas för ackumulerad inkomst i viss
förvärvskälla, skall skatteberäkningen omfatta all ackumulerad inkomst,
som uppkommit i förvärvskällan. Däremot äger skattskyldig från skatteberäkningen
undantaga ackumulerad inkomst i annan förvärvskälla.

Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår kommer i
åtnjutande av flera intäkter, vilka var för sig är att anse såsom ackumulerade
inkomster och vilka hänför sig till olika antal år, skall intäkterna fördelas
oberoende av varandra på de år, till vilka de hänför sig, dock minst
tre år. Skatteberäkningen skall ske på grundval av ett gemensamt årsbelopp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering.

6 Förslag till

SkU 1985/86:40

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 12 § 1 mom. och anvisningarna till 12 § lagen
(1958:295) om sjömansskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

I mom 2 Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 §, sannolikt
att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig
inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a) underskott å egen eller makes a) underskott i förvärvskälla,
förvärvskälla,

b) utbetalning av periodiskt understöd,

c) avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 6) kommunalskattelagen (1928:370),

d) sådant underhåll av icke hemmavarande barn, som avses i 46 § 2
mom. första stycket 4) kommunalskattelagen, eller

e) nedsatt skatteförmåga

må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara
inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag
kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning i fall som avses vid a)-d) må dock endast medgivas, om den
till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med
minst 600 kronor. I fall som avses vid a) skall minskning av inkomsten inte
ske vid bestämmande av skatt enligt tabell FT eller NT.

Anvisningar

till 12 §5

Jämkning i fall som avses i 12 § 1 Jämkning i fall som avses i 12 § 1
mom. vid e) får för år räknat med- mom. vid e) får för år räknat medgivas
med högst ett belopp, som givas med högst ett belopp, som

motsvarar summan av 7500 kronor motsvarar summan av icke utnytt och

det belopp, med vilket avdrag jai grundavdrag och det belopp,

för väsentligen nedsatt skatteför- med vilket avdrag för väsentligen

måga högst skulle ha kunnat medgi- nedsatt skatteförmåga högst skulle

vas vid taxering till statlig inkomst- ha kunnat medgivas vid taxering till

skatt. statlig inkomstskatt.

I fråga om sjöman, som utan att vara bosatt i Sverige har att betala
sjömansskatt enligt 7 §, må vid jämkning enligt 12 § 1 mom. hänsyn tagas
till sådana i sistnämnda författningsrum omförmälda avdrag, vilka sjömannen
med tillämpning av grunderna för lagen om statlig inkomstskatt
skulle hava kunnat påräkna vid taxering i det land. där sjömannen är
bosatt. Har vid nämnda taxering avdrag kunnat utnyttjas av sjömannen
själv eller hans make skall jämkning dock ej medgivas.

1 Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.

2 Senaste lydelse 1982:420.

1 Senaste lydelse 1981:1004.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

Vid jämkning enligt 12 § 3 och 5 mom. för i Sverige icke bosatt sjöman
skall slutlig skatt beräknas med tillämpning av svenska beskattningsregler.

Med deltidstjänstgöring enligt 12 8 5 mom. förstås tjänstgöring som
enligt anställningsavtal skall fullgöras på kortare tid än heltid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser skall
gälla beträffande sjömansskatt som har erlagts eller hade skolat erläggas
före ikraftträdandet.

7 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 25 §, 37 § 2 morn., 68 och 72a §§ taxeringslagen
(1956:623)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §2

Allmän självdeklaration skall uppta

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan
finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom
utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret ävensom
beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person
det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig,
som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt,
uppgift om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret
åligger den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla,
i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten
av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke
varit fastigheten åsatt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång,
dels ock, därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela
beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång
tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla,
dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 § 1 mom. 1. g) icke
behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen
såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta vid
taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret,
ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp, dock
endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts
för året näst före taxeringsåret, ävensom

7) garantibelopp,

8) om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstående
persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall
aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika
röstvärden förekomma, dock att uppgifter icke behöva lämnas för närstående
person, som ej uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft
annat därmed jämförligt förhållande med företaget,

9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tillläggsbelopp
samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter, som för
särskilda fall föreskrivs i denna lag eller som erfordras för beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
eller för beräkning av skogsvårdsavgift enligt lagen (1946: 324) om skogs -

SkU 1985/86:40

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1985:406.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

vårdsavgift eller fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Ha makar, som ingått äktenskap
före ingången av beskattningsåret
och under detta år levt tillsammans,
var för sig inkomst att taxera
enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, skall vardera maken
uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla
är A-inkomst eller B-inkomst
enligt 9§ 3 mom. nämnda
lag. Vad nu sagts om makar skall i
tillämpliga delar jämväl gälla ifråga
om skattskyldiga som avses i
65 § sista stycket kommunalskattelagen
(1928:370).

Har skattskyldig under beskattningsåret
varit gift, skall han jämväl
uppgiva sådan boets eller andra
makens inkomst och förmögenhet,
över vilken förvaltningen rättsligen
tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten
andra maken, skall
uppgiften lämnas ä särskild blankett.
Då skattskyldig skall taxeras
för barns eller annans förmögenhet,
skall uppgift lämnas jämväl om sådan
förmögenhet.

Belopp, sorn upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så
att överskjutande öretal bortfalla.

Om skattskyldig skall taxeras för
barns eller annans förmögenhet,
skall uppgift lämnas även om sådan
förmögenhet.

37 §

2 mom? Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 morn., skall
iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles,
endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd,
för vilken förmånen utgått.

1 kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning,
skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels
traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått.
Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar
inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar
utom riket. 1 fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas
särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättningar),
förrättningar som varit förenade med övernattning men
icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort
(korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar.
Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke
sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar; förrättning som

■’ Senaste lydelse 1985:406.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre
förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning
skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas såsom
korttidsförrättning. - I kontrolluppgift skall i förekommande fall
särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft
utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen
medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt
tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast
anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för
medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan
antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna.

Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadsersättning
för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas
endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbundet
företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet
för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om
uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt
delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas
till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande göres hos
länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot
beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande
återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit
till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av
beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans
efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön
och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten skall
framgå om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgifter
enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har
sagts skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för
sig annan kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning.

! kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har
gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982: 1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

1 kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer
eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften
avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall
redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt
redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall
detta anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer.
I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges
om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare
i företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser
pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla
uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om
möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall,
den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som
avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift
om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen. 33

3 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

I kontrolluppgift skall lämnas
uppgift om lån som har lämnats räntefritt,
eller mot ränta understigande
sedvanlig ränta, till arbetseller
uppdragstagare, om det sammanlagda
värdet av förmåner av
detta slag uppgår till mer än 2 000
kronor. Uppgiften skall avse lånebeloppet
och erlagd ränta.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1-3, 3b-3h, 4a eller 7-9
skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling
skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från
bestämmelserna i elfte stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej
föras.

68 §4

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig
införas i skattelängd.

1 skattelängden antecknas särskilt dels

i avseende på statlig inkomstskatt
inkomst av olika förvärvskällor,
medgivet avdrag för
underskott i förvärvskälla, sammanräknad
nettoinkomst (summan
av inkomsterna av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag för underskott).
medgivna allmänna avdrag
som inte avser underskott i
förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar
inkomst samt räntetillägg
och underlag för tilläggsbelopp.

I skattelängden antecknas särskilt dels

i avseende på statlig inkomstskatt
inkomst av olika förvärvskällor
med angivande tillika i
fråga om skattskyldiga som avses i
II § i mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt huruvida inkomsten
utgör A-inkomst eller Binkomst,
medgivet avdrag för underskott
i förvärvskälla, sammanräknad
nettoinkomst (summan av
inkomsterna av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag för underskott),
medgivna allmänna avdrag
som inte avser underskott i förvärvskälla,
taxerad och beskattningsbar
inkomst samt räntetillägg
och underlag för tilläggsbelopp.

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt
och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det
antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit
sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut
om jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar
inkomst,

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 § 2 och 3
mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion enligt 2 §
4 mom. uppbördslagen (1953: 272),

4 Senaste lydelse 1984: 1055.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

dels beslut som avser förutsättning
för skattereduktion enligt 2 §
lagen (1978:423) om skattelättnader
för vissa sparformer,

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser
enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,
dels uppgift om underlag, varpå skogsvårdsavgift skall beräknas,
dels uppgift om underlag, varpå statlig fastighetsskatt skall beräknas,
dels vinstdelningsunderlag,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå
enligt 11 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade
inkomsten till minst 6000 kronor för ensamstående och till sammanlagt
minst 6000 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret
och under detta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade
inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall
därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta taxeringsnämndens
beslut.

72 a §5

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd
icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan
taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen
införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar
inkomst enligt 2 § lagen (1958: 295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2
mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om
trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall
myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte
särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse
av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i
deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av
skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt eller om fastighets taxeringsvärde,

3) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet
enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning av avdrag
enligt 45 § kommunalskattelagen eller beräkning av garantibelopp enligt
47 § kommunalskattelagen,

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och
avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig
utan särskild utredning,

5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp framgår av
debitering eller avräkning enligt 46 § 4 mom. kommunalskattelagen av
allmänt avdrag,

6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt
50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag.

5 Senaste lydelse 1985:924.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion.
som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

8) uppenbar felaktighet i fråga
om förutsättningar för tillämpning
av bestämmelserna i II § 3 mom.
lagen om statlig inkomstskatt om
uppdelning av A-inkomst och B-inkomst.

9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmavarande
barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

10) uppenbar felaktighet varigenom
A-inkomst enligt 9 § 3 mom.
lagen om statlig inkomstskatt har
betecknats sorn B-inkomst,

11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket
kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig
inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte
särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse
av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

1) att den skattskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt
underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en intäkt
som han inte har haft,

2) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt
sin rätt till ett i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag.

3) att taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga
för skattemyndigheterna.

4) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång yrkat avdrag
enligt 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om
därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan
angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt
denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av
den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har
att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från
taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller
fjärde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle
yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat,
skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor
tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i
fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom
besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering.

8 Förslag till

SkU 1985/86:40

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

4 mom} Skattereduktion åtnjutes

av ogift skattskyldig, som har hemmavarande barn under 18 år, och av
gift skattskyldig, vars make saknar taxerad inkomst enligt lagen (1947: 576)
om statlig inkomstskatt, med 1 800 kronor,

av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt nämnda lag
som understiger 6000 kronor, med 30 procent av det belopp som motsvarar
skillnaden .nelian 6000 kronor och den taxerade inkomsten.

Har gifta skattskyldiga var för sig Har gifta skattskyldiga var för sig
till statlig inkomstskatt taxerad in- till statlig inkomstskatt taxerad inkomst,
som understiger 6000 kro- komst, som understiger 6000 kronor,
åtnjutes skattereduktion en- nor, åtnjutes skattereduktion endast
av den som har den högsta tax- dast av den som har den högsta tax erade

inkomsten. Är de taxerade erade inkomsten. Är de taxerade
inkomsterna lika stora, tillkommer inkomsterna lika stora, tillkommer
skattereduktion den äldre av de skattereduktion den äldre av de

skattskyldiga. skattskyldiga. Barn, som bor hos

sina föräldrar, anses som hemmavarande
endast hos den ena av
dem.

Skattereduktion enligt första stycket åtnjutes endast av skattskyldig,
som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. För gift
skattskyldig gäller dessutom följande. För att skattereduktion skall få
åtnjutas, skall maken ha varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret.
Avser makens bosättning här i riket större delen av beskattningsåret,
sker skattereduktionen enligt första stycket. Avser makens bosättning
här i riket endast en mindre del av beskattningsåret, åtnjuter den
skattskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomst enligt
lagen om statlig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har taxerad
inkomst enligt nämnda lag som understiger 3000 kronor, med 30 procent
av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 3000 kronor och den
taxerade inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första, andra och tredje styckena
skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppburen
beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt
enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattereduktion
som tillkommer skattskyldig enligt nämnda bestämmelser skall minskas
med en tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken den skattskyldige
uppburit inkomst som förut nämnts.

Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt, skogsvårdsavgift och skattetillägg enligt taxeringslagen
(1956:623).

1 Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1979: 1159.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:40

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig
skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av
preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion
bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången i fråga
om preliminär skatt för 1987 och slutlig skatt på grund av 1988 års taxering.

Motionerna

SkU 1985/86:40

Motioner väckta med anledning av propositionen

1985/86:418 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen med undantag för förslagen om
slopad sambeskattning av B-inkomster och slopade räntetillägg,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inkomstskatteskala för
1987 och 1988 enligt vad som redovisas i motionen,

3. att riksdagen beslutar återinföra det fulla inflationsskyddet i inkomstskatteskalan,

4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av kapitalbeskattningen
enligt vad som redovisas i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avskaffad sambeskattning
av förmögenheter,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sammanslagning av
förvärvskällorna kapital, schablontaxerad annan fastighet och tillfällig
förvärvsverksamhet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett långsiktigt program för fortsatta marginalskattesänkningar.

1985/86:420 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen

a) i vad avser förslaget om ändrade skatteskalor för 1987 och 1988,

b) i vad avser förslaget om ändrade avtrappningsregler för extra avdrag för
pensionärer,

c) i vad avser förslaget om slopande av sambeskattning av makars
B-inkomster,

d) i vad avser förslaget om ändrad marginalskattespärr och justering av den
s. k. begränsningsregeln,

2. att riksdagen beslutar bifalla propositionen i vad avser ändrat kommunalt
grundavdrag endast under förutsättning att kommunerna kompenseras
för skattebortfallet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier.

1985/86:421 av Karin Söder m.fl. (c), vari — såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till skatteskala för statlig
inkomstskatt för 1987 och 1988,

4. att riksdagen beslutar avslå förslaget om slopad kvittningsrätt mellan
villaunderskott och kapitalinkomst.

1985/86:422 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skala för statlig
inkomstskatt 1987 i enlighet med vad som anges i motionen,

3. att riksdagen beslutar att bestämmelserna i 10 § 4 mom. i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall kvarstå oförändrade,

4. att riksdagen beslutar att införa övergångsbestämmelser i enlighet med 39

vad som anförts i motionen i vad gäller rätten att utnyttja andra makens
realisationsförlust, underskottsavdrag och förlustavdrag.

Motion väckt med anledning av proposition 1985/86:137

1985/86:424 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen beslutar att högsta medgivna belopp för avdrag i
inkomstdeklarationen för underhållsbidrag till barn höjs från 3000 kr. till
5000 kr. per barn och år fr. o. m. inkomståret 1987 (1988 års taxering),

7. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn av existensminimireglerna
i syfte att med verkan fr. o. m. den 1 januari 1987 få till stånd
sådana regeländringar som i princip innebär att den som betalar skatt och är
berättigad till socialbidrag i första hand skall få skatten nedsatt.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1985/86:Sk201 av Martin Olsson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen anhålla om förslag till införande av särbeskattning av makars
förmögenhet och B-inkomst.

1985/86:Sk202 av Martin Olsson (c) och Gunhild Bolander (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsam utredning och
förslag om särbeskattning av barns och föräldrars förmögenhet,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsam utredning och
förslag om särbeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet.

1985/86:Sk203 av Ewy Möller (m) och Bertil Danielsson (m), vari yrkas att
riksdagen beslutar avskaffa lagen (1983:447) om viss skattefrihet för
stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370).

1985/86:Sk206 av Gullan Lindblad (m), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om slopande av sambeskattningen av makars och
barns förmögenhet och B-inkomster samt sambeskattning av fosterföräldrars
och fosterbarns förmögenhet.

1985/86:Sk213 av Karin Söder m. fl. (c), vari — med hänvisning till motion
1985/86:So604 - yrkas

1. att riksdagen beslutar att skattereduktion för ensamförälder och
hemmamake, vad gäller barnfamiljer, höjs till 4000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att
för privata dagmammor införa ett avdrag vid taxeringen om kostnadsersättning
med 6000 kr./barn.

1985/86:Sk214 av Rolf Clarkson m. fl. (m), vari - med hänvisning till motion
1985/86:T209 - yrkas att riksdagen beslutar att den tid som det tar att lämna
och hämta barn medräknas vid tidsvinstberäkning i enlighet med vad som
anförs i motionen under avsnittet Avdrag för resor till och från arbetsplatsen.

1985/86:Sk217 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl. (m), vari yrkas
att riksdagen beslutar att upphäva sambeskattningen av fosterföräldrars och
fosterbarns förmögenhet från taxeringsåret 1987.

SkU 1985/86:40

1985/86:Sk219 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av reglerna för avdragsrätt för långpendlares
resekostnader.

1985/86:Sk226 av Sten Andersson i Malmö (m), vari yrkas att riksdagen
beslutar att inkomst av otuktigt levnadssätt inte skall upptas till beskattning.

1985/86:Sk229 av Hans Rosengren (s), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av reglerna för förmånsbeskattning i enlighet med
motionens syfte.

1985/86:Sk230 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära förslag till höjning av beloppet för skattefri inkomst från
bär- och svampplockning, som inte sker yrkesmässigt, från 5 000 till 10000
kr.

1985/86:Sk233 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl. (m), vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om
kvittningsrätten mellan makar,

2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om
kvittningsrätten mellan under- och överskott mellan olika förvärvskällor
inom och mellan inkomstslagen jordbruk och rörelse,

3. att riksdagen beslutar slopa räntetilläggen för s. k. ränteförmånliga lån,

4. att riksdagen begär skyndsamt förslag till ändrade regler för räntetillägg
för mangårdsbyggnad och bil.

1985/86:Sk234 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl. (m), vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar att den s. k. faktiska sambeskattningen av makar
som arbetar inom eget jordbruk eller egen rörelse helt avskaffas från 1987 års
taxering,

2. att riksdagen beslutar att intäkt av annan fastighet från 1987 års taxering
räknas som A-inkomst när ägaren och/eller dennes make deltar i dess skötsel
i inte blott ringa omfattning,

3. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om upphävande av
övriga i motionen nämnda inkomst- och förmögenhetsregler, som missgynnar
äktenskapet som samlevnadsform, eller för samboende par, tillkomsten
av gemensamt barn.

1985/86:Sk235 av Marianne Karlsson (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag om lindrigare beskattning av extrainkomster.

1985/86:Sk240 av Hugo Hegeland (m), vari yrkas att riksdagen beslutar att
ingen, oavsett om han eller hon har A-inkomst eller B-inkomst, någonsin
skall drabbas av en högre total marginalskatt än den av riksdagen tidigare
fastställda gränsen om 80%.

1985/86:Sk242 av Marianne Karlsson (c), vari - med hänvisning till motion
1985/86:Ju611 — yrkas att riksdagen beslutar att skattemyndigheterna skall

SkU 1985/86:40

ges möjlighet att föra narkotikalangares totala inkomster till beskattning,
avgiftsbeläggning och böter.

1985/86:Sk247 av Olle Aulin (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om hemslöjdares skatteförhållanden.

1985/86:Sk252 av Åke Wictorsson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en prövning av förutsättningarna för skattebefrielse för
arbetsresor med kollektiva färdmedel i de fall arbetsgivaren betalat kostnaderna.

1985/86:Sk256 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till lagstiftning om avdragsrätt för vissa gåvor
till internationellt bistånd m. m.

1985/86:Sk263 av Bertil Jonasson (c) och Jan Hyttring (c), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om skattefrihet för förslagsverksamheten
inom industri och övrig verksamhet.

1985/86:Sk264 av Stig Josefson m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära förslag om sådan ändring i avdragsreglerna för
traktamenten att egenföretagare och anställd som själv debiterar arbetsgivaren
hotellkostnad får göra avdrag för den faktiska kostnaden i enlighet med
det anförda.

1985/86:Sk269 av Stig Josefson m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att
beskattning av räntetillägg vid räntefria eller lågförräntade lån, bostadsbyggnad
på jordbruksfastighet och privat utnyttjande av bil e.d. i näringsverksamhet
skall avskaffas fr. o. m. inkomståret 1987.

1985/86:Sk273 av Ingemar Konradsson (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam översyn av reglerna för underskottsavdrag av
låneräntor med sikte på förslag till viss begränsning av sådana avdrag.

1985/86:Sk275 av Knut Wachtmeister (m), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av lagstiftningen gällande den skattemässiga
behandlingen av expeditionsavgifter och liknande kostnader i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk277 av Karin Söder m.fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om fullständigt
inflationsskydd av skatteskalan,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om höjning av
den s. k. brytpunkten från 16 till 18 basenheter,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om höjning av
det kommunala grundavdraget från 7500 kr. till 9000 kr.,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om återställande
av schablonavdraget vid inkomst av tjänst till 1 000 kr. samt att regeringen
därvid tar initiativ för att skyndsamt presentera förslag om förenklad
självdeklaration i enlighet med det anförda.

SkU 1985/86:40

1985/86:Sk278 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen

beslutar om ändrade regler rörande avdrag för underhållsbidrag till barn så
att avdraget indexregleras på sådant sätt, att det följer den årliga uppräkningen
av underhållsbidraget.

1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande den långsiktiga inriktningen av skattepolitiken,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skala för statlig
inkomstskatt 1987 i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinfört inflationsskydd
av den statliga inkomstskatteskalan i enlighet med vad som anförts i
motionen fr.o.m. beskattningsåret 1987,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av grundavdrag
för barn i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande avdrag för barntillsynskostnader,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande ett successivt avskaffande av begränsningen av
underskottsavdragens skattemässiga värde med början beskattningsåret
1987,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
schablonavdrag vid inkomst av tjänst i enlighet med vad som anförts i
motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av uppdelningen
av inkomster i A- resp. B-inkomster i enlighet med vad som anförts i
motionen,

9. att riksdagen upphäver lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift
fr.o.m. den 1 januari 1987,

10. att riksdagen beslutar att skatteskalan för uttag av statlig förmögenhetsskatt
fr.o.m. taxeringen 1987 återfår det utseende den hade den 1
januari 1982,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
sambeskattning av förmögenhet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk289 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari — med hänvisning till motion
1985/86:So614 - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till grundavdrag
för barn vid den kommunala beskattningen,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om avdragsrätt
med ett visst, maximerat belopp för nödvändiga barntillsynskostnader,

3. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn av existensminimireglerna
i syfte att stärka barnfamiljernas ekonomiska ställning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållen och förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga.

1985/86:Sk297 av Jörn Svensson (vpk), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till en provisorisk avgift på penningutlåning i enlighet med
vad som beskrivs i motionen.

SkU 1985/86:40

1985/86:Sk299 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk300av Lars Werner m. fl. (vpk), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar om en engångsskatt på stora förmögenheter för år

1986 i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om höjning av skatten på förmögenheter för år

1987 och därefter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk301 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Rolf
Dahlberg (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om
kvittningsrätten mellan makar,

3. att riksdagen beslutar slopa räntetilläggen för s. k. ränteförmånliga lån,

4. att riksdagen begär skyndsamt förslag till ändrade regler för räntetillägg
för mangårdsbyggnad och bil.

1985/86:Sk305 av Karin Ahrland (fp), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i lagen om begränsning av
skatt i vissa fall som ovan skisserats, dvs. att sista meningen i 5 § första stycket
upphävs.

1985/86:Sk310 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m), vari yrkas att
riksdagen, i avvaktan på en familjebeskattningsreform som ger rättvisa
skattevillkor även för underhållsskyldiga, hos regeringen begär skyndsamt
förslag till förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga.

1985/86:Sk318 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad progressivitet i inkomstbeskattningen.

1985/86:Sk320 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen godkänner de i motionen redovisade riktlinjerna för den
långsiktiga skattepolitiken,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan sänkning av
marginalskatterna som redovisas i motionen,

6. att riksdagen beslutar återinföra inflationsskyddade skatteskalor,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avskaffad sambeskattning
av B-inkomster enligt vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter
från den 1 januari 1987.

1985/86:Sk325 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), vari - med hänvisning till
motion 1985/86:A604 - yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen
begära förslag med syfte att snarast införa fullständig särbeskattning.

1985/86:Sk330 av Nils G. Åsling (c) och tredje vice talman Anders Dahlgren

SkU 1985/86:40

(c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar som
möjliggör införandet av ett semesterchecksystem.

1985/86:Sk333 av Martin Olsson (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om rätt för småbarnsförälder att i sitt avdrag för arbetsresa få
inräkna resa för lämnande och hämtning av barn på daghem och motsvarande.

1985/86:Sk336 av Britta Bjelle (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till avskaffande av sambeskattningen av makars B-inkomster.

1985/86:Sk337 av Wiggo Komstedt (m), vari yrkas att riksdagen beslutar att
begära att regeringen låter göra en översyn av beskattningen av bilförmånen
för att komma till rätta med de i motionen beskrivna förhållandena.

1985/86:Sk338 av Pär Granstedt m.fl. (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till införande av ett skattefritt grundbelopp
för inkomster från hemslöjdsverksamhet.

1985/86:Sk345 av Kjell-Arne Welin (fp) och Siw Persson (fp), vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen lämnar förslag till ändrade inkomstregler för
taxiägare/chaufförer.

1985/86:Sk346 av Stig Josefson m. fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om utvidgad rätt
till avdrag för bilresor till och från arbetet i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen beslutar att avdrag för resor med bil till och från arbetet
skall bestämmas med hänsyn till både årsbundna (fasta) och milbundna
(rörliga) kostnader,

3. att avdrag för resor till och från arbetet då bilen används i tjänsten skall
bestämmas i enlighet med den faktiska kostnaden för resan.

1985/86:Sk347 av Stig Josefson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära att RSV får i uppdrag att göra en översyn av den
skattemässiga behandlingen av de särskilda stöd som utgått till ungdomars
eget företagande.

1985/86:Sk350 av Alf Svensson (c), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att ersätta nuvarande
statliga inkomstbeskattning med en statlig progressiv utgiftsskatt,

2. att riksdagen, i avvaktan på en progressiv utgiftsskatt. hos regeringen
begär förslag till tudelning av inkomsten vid beskattningen i enlighet med vad
som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till marginalskattesänkningar
i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att förmögenhetsskatten höjs med 0,5 miljarder
kronor genom en generell uppräkning av skattesatserna,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av gränsen för
förmögenhetsskatt enligt vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att upphäva lagen om skattereduktion för
fackföreningsavgift.

SkU 1985/86:40

Utskottet

SkU 1985/86:40

Inledning

Under senare år har genomförts flera betydande reformer i syfte att förbättra
och förenkla beskattningen av bl. a. fysiska personer. Sålunda antog
riksdagen 1982 ett förslag till skatteomläggning att genomföras i tre etapper
inkomståren 1983, 1984 och 1985 (prop. 1981/82:197, SkU 60, rskr. 391).
Reformen innebar i sina huvuddrag, förutom en sänkning av marginalskatterna,
en begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde. I
reformen ingick också vissa förenklingar genom att en del småavdrag
slopades eller schabloniserades.

Våren 1985 antog riksdagen ett regeringsförslag om förenklad självdeklaration
m. m. (prop. 1984/85:180, SkU 60, rskr. 375), som innebar att man i
fråga om huvuddelen av landets löntagare och pensionärer fr. o. m. 1987 års
taxering kan tillämpa ett starkt förenklat deklarations- och taxeringsförfarande.

Även andra förenklingar av deklarations- och taxeringsarbetet har skett
under senare år. Sålunda har genom riksdagsbeslut våren 1984 (prop.
1983/84:193, SkU 48, rskr. 361) skyldigheten för fysiska personer, dödsbon
och familjestiftelser att lämna särskild självdeklaration i varje kommun där
verksamhet bedrivs slopats. Vidare har riksdagen beslutat slopa den
kommunala taxeringen för juridiska personer fr. o. m. 1986 års taxering
(prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr. 110).

Också den nu aktuella propositionen 130 om inkomstskatten för beskattningsåren
1987 och 1988 innehåller förslag om betydande förenklingar av
skattereglerna för fysiska personer, främst genom slopande av sambeskattningen
av makars B-inkomster. Också proposition 1985/86:150 (den s. k.
kompletteringspropositionen) innehåller i vad den hänvisats till skatteutskottet
en rad förenklingsförslag på skatteområdet. Dessa kommer utskottet
att behandla i ett särskilt betänkande.

Utskottet har vid upprepade tillfällen understrukit angelägenheten av att
skattereglerna av hänsyn till såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna
är så utformade att de så långt möjligt uppfyller kravet på enkelhet i den
praktiska tillämpningen. Förslagen i proposition 130 som, förutom slopande
av sambeskattningen av B-inkomster, innebär att marginalskattespärren och
vissa räntetillägg samt rätten att kvitta underskott mot kapitalinkomster
avskaffas, är enligt utskottets uppfattning väl ägnade att tillgodose detta
syfte. Den i propositionen föreslagna inkomstskatteskalan är avsevärt
enklare än den nuvarande, eftersom antalet skatteskikt minskats kraftigt.
Den föreslagna höjningen av det kommunala grundavdraget från 7 500 kr. till
10000 kr. innebär också att ytterligare ca 20000 inkomsttagare beräknas bli
helt befriade från inkomstskatt.

Med anledning av propositionen har väckts motioner med yrkanden om
avslag på och ändringar i de olika förslagen. Även motioner från den
allmänna motionstiden i år innehåller yrkanden som direkt eller indirekt
knyter an till frågor som behandlas i propositionen och som därför tas upp i
det här sammanhanget. Slutligen behandlar utskottet vissa andra motionsyr -

kanden avseende inkomstbeskattning, vilka med hänsyn till sitt innehåll
ansetts lämpligen böra tas upp i detta betänkande.

Skatteskalan m. m.

Den i propositionen föreslagna statliga inkomstskatteskalan bygger på en
uppräkning av brytpunkten från för närvarande 124 800 kr. till 135 000 kr.
inkomståret 1987 och till 150000 kr. inkomståret 1988. Det kommunala
grundavdraget höjs från 7 500 kr. till 9000 kr. inkomståret 1987 och till 10000
kr. inkomståret 1988. Det skattefria bottenskiktet i statsskatteskalan omvandlas
till ett statligt grundavdrag på samma belopp, och antalet inkomstskikt
i skalan minskar fr. o. m. 1989 års taxering från för närvarande 10 till 4.
Vidare sänks den högsta marginalskatten till 75 % vid en kommunal
utdebitering om 30% och slopas den särskilda marginalskattespärren. 1
grundbeloppet för statsskatten kommer fr. o. m. 1988 års taxering att ingå ett
fast belopp om 100 kr. för alla som har någon beskattningsbar inkomst.

I partimotionerna 422 (m), 418 (fp), 421 (c) och 420 (vpk) kritiseras i olika
hänseenden förslagen i propositionen. Moderata samlingspartiet och folkpartiet
presenterar egna skatteskalor för inkomståren 1987 och 1988 i
motionerna Sk279 och 422 (m) och i motionerna Sk320 och 418 (fp), medan
centern, som endast berör inkomståret 1987, i motionerna Sk277 och 421
yrkar att skalan för detta år bestäms på grundval av ett kommunalt
grundavdrag om 9000 kr. och en uppräkning av brytpunkten till ca 145 000
kr. Samtliga borgerliga oppositionspartier anser att inkomstskatteskalan bör
inflationsskyddas fullt ut. Yrkanden härom har framställts också i motion
Sk350 av Alf Svensson (c).

I fråga om brytpunkten yrkas i motion 418 (fp) avslag på propositionen,
medan i motion Sk277 (c) begärs en höjning av brytpunkten från 16 till 18
basenheter och Alf Svensson (c) i motion Sk350 yrkar att den uppräknas till
ett belopp motsvarande 6,5 basbelopp (för närvarande 151450 kr.). Samma
motionär anser att ett tilläggsbelopp på 20% bör tas ut först vid en
beskattningsbar inkomst om 10 basbelopp (för närvarande 233000 kr.).

Förslaget om höjt kommunalt grundavdrag och ett motsvarande avdrag
vid den statliga taxeringen avvisas i motion 422 (m) och i motion 418 (fp).
Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i sin partimotion 420 avslag på den i
propositionen föreslagna skatteskalan, medan man förklarar sig acceptera
den i propositionen föreslagna grundavdragshöjningen under förutsättning
att kommunerna kompenseras för skattebortfallet.

I fråga om övriga komponenter i skatteskalan har i motion 420 (vpk) yrkats
avslag på den föreslagna nedsättningen av marginalskattetaket och i motion
Sk318 (vpk) begärts ett riksdagsuttalande om ökad progression i inkomstbeskattningen,
medan folkpartiet i motion 418 uttalat att taket bör sänkas till
70%. Hugo Hegeland (m) begär i motion Sk240 ett riksdagsbeslut av
innebörd att ingen skattskyldig någonsin skall påföras högre total marginalskatt
än 80%. Moderaterna, slutligen, har i motion 422 uttalat att de
motsätter sig att marginalskattespärren slopas.

Den i propositionen föreslagna skatteskalan har enligt utskottets uppfattning
flera uppenbara fördelar inte minst från förenklingssynpunkt. Genom

SkU 1985/86:40

minskningen av antalet skikt i skatteskalan kommer marginalskatten att vara
konstant i breda inkomstskikt. Basenheten kommer att uppgå till samma
belopp som grundavdraget, och skattepliktsgränsen att bli densamma vid den
statliga och den kommunala beskattningen.

Vid en jämförelse mellan å ena sidan regeringens och å andra sidan de
borgerliga partiernas skalor har utskottet funnit att m:s förslag leder till vissa
skatteskärpningar i fråga om lägre inkomster men att skattelättnader
successivt inträder i inkomstskikt över 50000 kr. Folkpartiets förslag ger vid
en jämförelse med regeringens förslag en högre skatt för flertalet inkomsttagare
och skattelättnader först vid höga inkomster. I fråga om såväl m:s som
fp:s förslag gäller att skattelättnaderna i kronor räknat blir störst i höga
inkomstskikt. C:s yrkanden i fråga om inkomstskatten för inkomståret 1987
leder med hänsyn till den av centern begärda sänkningen av schablonavdraget
i inkomstslaget tjänst till skatteskärpningar för arbetstagare men till
skattelättnader för skattskyldiga som inte berörs av denna sänkning.

Enligt utskottets bedömning innebär regeringsförslaget att skatteskalorna
mer än väl anpassas till penningvärdeförändringen och att inkomsttagarna
får ett ökat utrymme för privat konsumtion utan att företagens kostnadsläge
försämras. Genom sänkningen av skatterna för inkomsttagare i aktiv ålder
har man skapat möjligheter för reallöneförbättringar även vid låga nominella
löneökningar. Man har vid skalans utformning också tagit rimliga fördelningspolitiska
hänsyn.

Vad särskilt angår frågan om inflationsskydd för skatteskalan vill utskottet
erinra om att en majoritet av inkomsttagarna erhåller en betydligt större
skattelättnad för inkomståren 1987 och 1988 genom förslagen i propositionen
än genom en anpassning av skatteskalan till penningvärdeförändringen. Det
torde för övrigt knappast kunna bestridas att erfarenheterna av en fullständig
indexreglering i länder där en sådan tillämpats varit negativa.

Frågan om kompensation till kommunerna för det skattebortfall som
uppkommer till följd av uppräkningen av det kommunala grundavdraget har
tagits upp i den nyligen avlämnade kompletteringspropositionen (1985/
86:150) och kommer att behandlas av finansutskottet. I propositionen läggs
förslag bl. a. om extra skatteutjämningsbidrag och om förtida återbetalning
av medel insatta på riksbankens likviditetskonton till kommuner som har en
besvärlig likviditetsmässig situation.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till den i propositionen
föreslagna uppräkningen av det kommunala grundavdraget och till att det
skattefria bottenskiktet i statsskatteskalan omvandlas till ett statligt grundavdrag
på motsvarande belopp. Utskottet tillstyrker också att brytpunkten
räknas upp, att marginalskattetaket sänks till 75 % och att den särskilda
marginalskattespärren i anslutning därtill slopas. Även i övrigt tillstyrker
utskottet regeringens förslag till skatteskala. Utskottets ställningstagande
innebär avslag på samtliga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

Begränsningsregeln

Begränsningsregeln innebär att inkomst- och förmögenhetsskatten i vissa fall
kan sättas ned om den sammanlagda skatten överstiger viss andel av

SkU 1985/86:40

inkomsten. Denna andel utgör för närvarande i huvudsak 75 % av inkomsten
upp till 45 basenheter och 80 % av inkomsten däröver.

Enligt förslaget i propositionen skall denna andel i fortsättningen vara
75 % av hela inkomsten.

I fp-motionen 418 och vpk-motionen 420 yrkas avslag på propositionen i
denna del.

Enligt utskottets mening är den i propositionen föreslagna justeringen av
begränsningsregeln väl motiverad med hänsyn till att marginalskattetaket
begränsas till 75 %.

Karin Ahrland (fp) framhåller i motion Sk305 att begränsningsregeln i sin
nuvarande utformning sätts ur spel genom bestämmelsen att förmögenhetsskatten
aldrig får nedsättas så att skatten blir lägre än skatten på halva
förmögenheten. Hon yrkar därför att denna bestämmelse upphävs.

Enligt utskottets mening talar fördelningspolitiska skäl med betydande
styrka mot att begränsa förmögenhetsskatten i enlighet med motionärens
yrkande. Utskottet avstyrker därför detta yrkande.

Extra avdrag för folkpensionärer

Beskattningen av folkpensionärer är uppbyggd så att en pensionär med
enbart ålderspension jämte pensionstillskott inte betalar någon skatt. Detta
åstadkoms genom ett extra avdrag. Avdraget reduceras om den taxerade
inkomsten överstiger vad som motsvarar miniminivån. Även vissa icke
skattepliktiga inkomster samt förmögenhet kan påverka det extra avdraget.
Avtrappningen av det extra avdraget sker vid låga inkomster med 66 2/3 % av
den överskjutande inkomsten, i ett därefter följande skikt med 40% och
slutligen med 33 1/3%.

Som tidigare nämnts innebär propositionen en höjning av det kommunala
grundavdraget och ett återinförande av ett statligt grundavdrag. Finansministern
framhåller i propositionen att de sammanlagda marginaleffekterna av
skatteskala, avtrappning av det extra avdraget och inkomstprövningen av det
kommunala bostadstillägget till följd av pensionens och därmed de extra
avdragens ökning och förändringar i skatteskalan kan bli oacceptabelt höga.
Detta sammanhänger med att extra avdrag medges ända upp i inkomstlägen
där marginalskatten är 50%. I propositionen föreslås att avtrappningsprocenten
66 2/3 % skall gälla inte bara för inkomster strax över miniminivån
utan också för högre inkomstdelar.

I partimotionerna 422 (m), 418 (fp) och 420 (vpk) yrkas avslag på
propositionen i denna del.

Inom utskottet råder enighet om att ålderspensionärer med minimiförmånerna
folkpension jämte pensionstillskott liksom hittills bör få så stort extra
avdrag att de blir helt befriade från skatt och om att pensionärer som
därutöver har en icke obetydlig inkomst i princip bör betala skatt i samma
utsträckning som personer i yrkesverksam ålder. För att uppnå detta resultat
är det ofrånkomligt att man även i forsättningen har avtrappningsregler som
medför betydande marginaleffekter. Förslaget i propositionen syftar till att
förhindra att dessa marginaleffekter blir alltför höga i vissa inkomstskikt.
Den kritik som har riktats mot förslaget tar sikte på att de nya reglerna skulle
medföra försämringar i vissa lägen.

4 Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr 40

SkU 1985/86:40

Utskottet vill framhålla att det förslag som läggs fram i propositionen
innebär att folkpensionärerna — med vissa undantag - kommer att få en
oförändrad eller en något förbättrad standard. Ett problem är emellertid att
förslaget också kan leda till vissa försämringar i en del inkomstskikt.
Utskottet har därför inte kunnat godta det framlagda förslaget utan har
prövat andra avtrappningsaltemativ.

Frågan har emellertid inte gått att lösa helt om man samtidigt vill behålla
den nyss angivna målsättningen och undvika att skatteförmånerna sprids till
pensionärer som har högre inkomster än många aktivt yrkesverksamma med
heltidsarbete.

Utskottet anser av bl. a. tekniska skäl att en enhetlig avtrappningsprocent
är att föredra framför den nuvarande avtrappningen i tre steg (66 2/3 %,
40 %, 33 1/3 %). Utskottet föreslår att avtrappningsprocenten bestäms till 64
2/3. Denna procentsats bör gälla för hela inkomsten utöver miniminivån.

Beskattningen av makar m. m.

För närvarande beräknas skatten på makars sammanlagda B-inkomster på
toppen av den högsta av makarnas A-inkomster. I sambeskattningen gäller
den inskränkningen att 5000 kr. av vardera makens B-inkomst alltid skall
behandlas som A-inkomst och att gemensam skatteberäkning endast skall
ske vid beräkning av tilläggsbelopp.

I propositionen föreslås att sambeskattningen av makars B-inkomster
slopas och att som en följd härav rätten för ena maken att utnyttja andra
makens realisationsförlust, underskottsavdrag, övriga allmänna avdrag och
förlustavdrag upphävs.

Motionärerna bakom motion 422 (m) godtar i princip att man som en
konsekvens av slopad sambeskattning avskaffar rätten för makar att
sinsemellan utnyttja underskotts- och förlustavdrag m. m. Detta får emellertid
- menar motionärerna - inte leda till retroaktiva effekter. De begär
därför att riksdagen skall besluta om särskilda övergångsbestämmelser så
utformade, att tidigare ”intjänade” avdrag kvarstår under en övergångsperiod.
De anser också att man bör överväga att tillåta överföring av avdrag
mellan makar under ytterligare några år för att ge dem möjlighet att vidta de
ekonomiska dispositioner som kan föranledas av den slopade avdragsrätten.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande erinra om att förbudet mot
att utnyttja andra makens underskottsavdrag m. m. inte gäller förluster som
uppkommit före ikraftträdandet. Förslaget att slopa sambeskattningen av
makars B-inkomster har tillkommit i syfte att förenkla deklarations-och
taxeringsarbetet. Ett bifall till motionärernas krav att under en övergångstid
av några år tillåta överföringar av förluster m. m. mellan makar skulle
motverka detta syfte. Utskottet avstyrker därför motion 422 i denna del.

Sambeskattningen av B-inkomster torde av såväl berörda skattskyldiga som
beskattningsmyndigheter uppfattas som ett negativt inslag i deklarations-,
taxerings- och debiteringsarbetet. Utskottet ser det som positivt att denna
sambeskattning nu slopas helt. Utskottet tillstyrker således propositionen i
denna del och avstyrker det yrkande i vpk-motion 420 som går ut på att

SkU 1985/86:40

sambeskattningsreglerna lämnas oförändrade. Under den allmänna motionstiden
i år har i åtskilliga motioner ställts yrkanden om slopande av
sambeskattningen av makars B-inkomster. Det gäller motionerna Sk201 av
Martin Olsson (c), Sk206 av Gullan Lindblad (m), Sk279 av Ulf Adelsohn
m. fl. (m), Sk320 och Sk325 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) samt Sk336 av
Britta Bjelle (fp). Eftersom dessa yrkanden numera är tillgodosedda bör de
inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Förste vice
talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) har i motion Sk234 bl. a. yrkat att
intäkt av annan fastighet fr.o.m. 1987 års taxering skall räknas som
A-inkomst när ägaren och/eller dennes maka deltar i dess skötsel i inte blott
ringa omfattning. Med hänsyn till att någon sambeskattning av B-inkomster
inte skall ske i fortsättningen torde detta yrkande i motionen vara i huvudsak
tillgodosett. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år skall enligt gällande
bestämmelser taxeras även för barnets förmögenhet, om barnets till statlig
inkomstskatt beskattningsbara inkomst inte uppgår till minst 6 000 kr. I fråga
om fosterföräldrar och fosterbarn gäller samma regler. För äkta makar som
under beskattningsåret levt tillsammans beräknas den skattepliktiga förmögenheten
för makarna var för sig. Den beskattningsbara förmögenheten
beräknas dock för makarna gemensamt.

Yrkanden om särbeskattning av förmögenhet har framställts i motionerna
Sk201 av Martin Olsson (c), Sk202 av Martin Olsson och Gunhild Bolander
(båda c), Sk206 av Gullan Lindblad (m), Sk217 av förste vice talmannen
Ingegerd Troedsson m. fl. (m), Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) samt i
motion Sk325 och motion 418, båda av Bengt Westerberg m. fl. (fp).
Yrkandena i motionerna Sk206, Sk279, Sk325 och 418 avser såväl makars
som föräldrars och barns (inkl. fosterföräldrars och fosterbarns) förmögenhet.
Motion Sk201 avser uteslutande makars förmögenhet, motion Sk202
föräldrars och fosterföräldrars samt barns och fosterbarns förmögenhet,
medan yrkandet i motion Sk217 är begränsat till fosterföräldrar och
fosterbarn.

Utskottet har vid sin återkommande behandling av motioner om slopande av
sambeskattningen av förmögenhet genomgående intagit den ståndpunkten
att, även om principiella skäl talar för en sådan åtgärd, en ändring bör anstå i
avvaktan på det slutliga resultatet av familjelagssakkunnigas arbete. Enligt
vad utskottet erfarit kommer regeringen att på grundval av de sakkunnigas
betänkande (SOU 1981:85) i vår lägga fram en proposition med förslag till
äktenskapsbalk. Denna proposition kommer senare att följas av en proposition
med förslag till följdlagstiftning bl. a. på skatteområdet. Enligt utskottet
bör de i motionerna aktualiserade frågorna om individuell förmögenhetsbeskattning
lämpligen prövas i samband med beredningen av familjelagssakkunnigas
förslag, varför utskottet avstyrker samtliga nu berörda motionsyrkanden.

Med vad utskottet nu anfört anser utskottet sig ha besvarat också det
yrkande i motion Sk234 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl.
(m) som går ut på att riksdagen hos regeringen skall begära skyndsamt förslag
om upphävande av bl. a. reglerna om sambeskattning av förmögenhet och
B-inkomst, som motionärerna anser missgynna äktenskapet som samlev -

SkU 1985/86:40

nadsform eller — i fråga om samboende - tillkomsten av barn. Utskottet
avstyrker följaktligen också detta yrkande.

I motion Sk234 har motionärerna också begärt att den faktiska sambeskattning
av makars inkomst av jordbruk och rörelse som sker om den ena av
makarna utfört arbete i förvärvskällan mindre än 400 timmar skall slopas helt
fr. o. m. 1987 års taxering. Utskottet vill med anledning härav erinra om att
den s. k. faktiska sambeskattningen av makar som tillsammans drivit
jordbruk eller rörelse i princip avvecklades 1976 och att enighet då och vid
senare ändringar av reglerna rådde om att den medhjälpande maken måste
ha arbetat ett visst minsta antal timmar för att en uppdelning av makarnas
inkomster av verksamheten skulle kunna godtas. Utskottet vidhåller sin
tidigare uttalade uppfattning att timregeln är välmotiverad. På grund av det
anförda och då en omprövning av 400-timmarsregeln ingår i företagsskattekommitténs
utredningsuppdrag avstyrker utskottet motionen också i denna
del.

Alf Svensson (c) framhåller i motion Sk350 att många inkomsttagare med
barn till följd av bostadsbidragens och barnomsorgstaxornas konstruktion får
vidkännas en ”marginalskatteeffekt” på över 75 % redan i mycket måttliga
inkomstlägen. Han anser att makar, i avvaktan på en progressiv utgiftsskatt,
inom vissa gränser bör ha rätt att dela inkomsten i två lika delar oavsett vem
av makarna som haft inkomsten.

Ett bifall till detta yrkande skulle innebära en återgång till sambeskattning
av arbetsinkomster. En sådan åtgärd finner utskottet olämplig och utskottet
avstyrker därför motionen i denna del.

Underlag för tilläggsbelopp (UTB)

1982 års skattereform innnebär, som tidigare nämnts, förutom en sänkning
av marginalskatterna, en begränsning av underskottsavdragens skattemässiga
värde. Denna begränsning åstadkommer man genom att dela upp den
statliga inkomskatten i två delar, grundbelopp och tilläggsbelopp. Grundbeloppet
beräknas — liksom tidigare hela den statliga inkomstskatten - på den
beskattningsbara inkomsten, medan tilläggsbeloppet beräknas på ett särskilt
underlag (UTB) motsvarande den till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomsten ökad med medgivna underskotts-och förlustavdrag samt i vissa
fall s. k. räntetillägg. Tilläggsbelopp utgår bara i den mån UTB överstiger en
viss nivå (den s. k. brytpunkten).

Underskottsavdrag

I motion Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) kritiseras begränsningen av
underskottsavdragens skattemässiga värde. Motionärerna menar att avdragsbegränsningen
missgynnar nyföretagande och risktagande och leder till
ökad byråkrati i deklarations- och taxeringsarbetet. De yrkar därför att
avdragsbegränsningen successivt avskaffas med början inkomståret 1987 och
att utredningsarbetet i syfte att motverka otillbörliga underskottsavdrag
återupptas. Motionären bakom motion Sk273, Ingemar Konradsson (s),
anser det skattemoraliskt stötande att ränteunderskott baserade på extremt
höga räntesatser skall vara avdragsgilla fullt ut och begär en skyndsam
översyn av bestämmelserna om underskottsavdrag och låneräntor med sikte
på en begränsning av avdragsrätten.

SkU 1985/86:40

I motion Sk299 (vpk) begärs ett tak för underskottsavdrag avseende
egnahem och fritidshus beräknat med utgångspunkt i kostnaderna för en
fastighet av normalklass. Motionärerna yrkar också att övriga underskottsavdrag
maximeras till en nivå motsvarande kostnaderna för en upplåning om
15000 kr. och att rätten att kvitta aktieinkomster mot underskott av villa
slopas. I partimotionen 420 (vpk) yrkas att avdragsrätten för privata
pensionsförsäkringspremier begränsas på samma sätt som underskottsavdragen
så att avdrag medges bara vid beräkning av grundbeloppet i den statliga
inkomstskatten. Ett yrkande av ungefär samma innebörd har också ställts i
motionen Sk299.

Som utskottet tidigare vid upprepade tillfällen framhållit är syftet med
underskottsavdragsbegränsningen att motverka att en inkomsttagare med
underskottsavdrag erhåller en alltför stor skattelättnad i förhållande till en
skattskyldig med samma avdrag men med lägre inkomst. Utskottet anser att
riksdagen av rättviseskäl och med hänsyn till att skatt bör tas ut efter förmåga
bör vidhålla sin uppfattning i denna fråga. Med det anförda, och då frågan om
underskottsavdragens skattemässiga behandling prövas av företagsskattekommittén
samt regeringen nyligen i kompletteringspropositionen lagt ett
förslag som innebär att all inkomst skall beskattas i den skattskyldiges
hemortskommun och att således förbudet mot att tillgodogöra sig avdrag för
underskott i annan kommun upphävs, avstyrker utskottet motion Sk279
såvitt nu är i fråga.

Utskottet är inte berett att nu medverka till en ytterligare begränsning av
rätten till underskottsavdrag för låneräntor eller för pensionsförsäkring och
avstyrker därför bifall till motion Sk273 samt motionerna Sk299 och 420 i
denna del. Yrkandet i motion Sk299om förbud att kvitta aktieinkomster mot
underskott av villa är tillgodosett genom förslaget i propositionen.

Räntetillägg

Bestämmelserna om räntetillägg tillkom i syfte att motverka vissa icke
åsyftade kvittningseffekter och innebär att ett särskilt tillägg i tre fall skall
göras vid beräkning av UTB. För bostad på jordbruksfastighet skall
räntetillägg ske med en till bostadsdelen hänförlig del av räntekostnaderna.
För bil e. d. som utgör inventarium i näringsverksamhet skall räntetillägg
göras med den del av en schablonmässigt beräknad räntekostnad för det i
fordonet nedlagda kapitalet som belöper på den privata användningen. Det
tredje fallet, slutligen, avser räntefria eller ränteförmånliga lån från arbetsgivare.
Räntetillägg skall här ske med belopp motsvarande skillnaden mellan
sedvanlig ränta och erlagd ränta.

I propositionen föreslås att räntetilläggen avseende bostad på jordbruksfastighet
och bil e. d. i näringsverksamhet slopas. Räntetilläggen för räntefria
och lågförräntade lån från arbetsgivare behålls däremot oförändrade, och
arbetsgivaren åläggs att i fråga om sådana lån ange förmånens värde i
kontrolluppgiften.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m.fl. (m) yrkar i motionerna
Sk233 och Sk301 — under förutsättning att det av moderata samlingspartiet
framställda yrkandet om slopande av underskottsavdragsbegränsningen inte
vinner riksdagens bifall — att räntetilläggen för förmånliga lån slopas och att
bestämmelserna om räntetillägg för bostadsbyggnad på jordbruksfastighet

SkU 1985/86:40

och för fordon i näringsverksamhet ändras så att de bättre tillgodoser kravet
på rättvisa och likformighet. Stig Josefson m. fl. (c) yrkar i motion Sk269 att
samtliga räntetillägg slopas fr. o. m. 1988 års taxering. Av vad utskottet
tidigare anfört framgår att motionerna med förslagen i propositionen är
tillgodosedda såvitt avser räntetillägg för bostadsbyggnad i jordbruk och för
bil m.m. i näringsverksamhet. Motionerna bör alltså i den delen inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

När det sedan gäller räntetillägg som hänför sig till lån från arbetsgivare vill
utskottet inte bestrida att det av förenklingsskäl skulle vara till fördel om
också dessa räntetillägg kunde helt slopas. Man kan emellertid som
departementschefen framhåller inte bortse från att det i dessa fall, i motsats
till vad som gäller i fråga om bostadsbyggnad i jordbruk och bil i
näringsverksamhet, rör sig om en förmån som kan bli i princip obegränsad
och att systemet med räntefria eller lågförräntade lån, om sådana förmåner
blir helt obeskattade, kan väntas få en avsevärd utbredning och leda till
betydande skattelättnader i enskilda fall. För räntetillägg på grund av
räntefritt eller lågförräntat lån gäller fr. o. m. 1985 års taxering en frigräns om
2000 kr. Frågor gällande ersättningar m. m. till anställda i annan form än
kontant lön behandlas för närvarande av förmånsbeskattningskommittén.
Som finansministern framhåller kan det finnas anledning att i samband med
beredningen av kommittéförslaget mer allsidigt överväga reglerna angående
ränteförmånliga lån.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet sig böra godta att de
materiella reglerna nu lämnas oförändrade. Utskottet tillstyrker således
propositionen och avstyrker motionerna i motsvarande del.

Kvittning av villaunderskott mot kapitalinkomst m. m.

UTB utgör för närvarande som tidigare nämnts den beskattningsbara
inkomsten ökad med underskottsavdrag, förlustavdrag och räntetillägg.
Underskott av en schablonbeskattad villa har hittills fått kvittas mot
överskott av kapital intill ett belopp av 30000 kr.

I propositionen föreslås att denna kvittningsrätt fr. o. m. 1989 års taxering
(inkomståret 1988) slopas helt och att vid 1988 års taxering (inkomståret
1987) kvittningsrätten begränsas till 15000 kr.

I motionerna 422 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 421 av Karin Söder m. fl. (c)
yrkas avslag på propositionen i denna del. I motionerna Sk233 och Sk301
begär förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) en betydande
utvidgning av kvittningsrätten. Motionärerna bakom dessa båda motioner
anser att reglerna för makar i fråga om rätten att kvitta underskott av
schablontaxerad villa mot överskott av kapital bör ändras så att kapitalinkomster
inte beskattas olika beroende på hur tillgångarna fördelas mellan
makarna. Motionärerna yrkar att makar skall ha rätt att, utan beloppsmässig
begränsning, sinsemellan kvitta underskott av villa mot överskott av kapital
och anser också att underskott av jordbruksfastighet och av rörelse bör
kunna kvittas mot inkomster av dessa slag. Båda yrkandena gäller under
förutsättning att det i m:s partimotion framställda yrkandet om slopande av
underskottsavdragsbegränsningen inte bifalls av riksdagen.

SkU 1985/86:40

I den med anledning av propositionen väckta fp-motionen 418 framhåller
motionärerna att ett slopande av rätten till kvittning mellan villaunderskott
och kapitalinkomster enligt deras uppfattning kommer att utlösa en rad
skatteplaneringsåtgärder, vilket får till följd att förväntade skatteintäkter
kommer att avsevärt reduceras. Motionärerna anser att man i stället för att
slopa kvittningsrätten bör ändra förvärvskällebegreppet genom att slå
samman schablontaxerad annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och
kapital till en förvärvskälla. Motionärerna menar att det ofta är en
tillfällighet om lån redovisas i förvärvskällan kapital eller i annan fastighet
och att sättet att redovisa lånen inte bör påverka beskattningen.

Anledningen till att man i samband med 1982 års skattereform införde en
rätt att kvitta villaunderskott mot kapital var de då rådande förhållandena på
kreditmarknaden som ofta gjorde det nödvändigt för den som sålde en
villafastighet att ge köparen kredit genom att ta emot en säljarrevers. Räntan
på denna revers beskattas som inkomst av kapital. Ville säljaren skaffa en
ersättningsfastighet, var hans tillgängliga medel för kontantinsats lägre.
Räntekostnaderna för den nya villan blev alltså högre än om han fått
motsvarande medel kontant. Ett särskilt samband ansågs därför kunna
föreligga mellan kapitalinkomst och villaunderskott.

Departementschefen framhåller i propositionen att det till följd av ändrade
förhållanden på kreditmarknaden inte längre föreligger samma behov att ta
emot sälj arreverser och att kvittningsrätten därför kommit att i viss
utsträckning mildra avdragsbegränsningens verkningar för skattskyldiga
med större kapitalinkomster.

Utskottet godtar de i propositionen redovisade motiven för att slopa
kvittningsrätten och tillstyrker således propositionen i den här delen.
Utskottet har vid sitt ställningstagande särskilt beaktat att kvittningsrätten,
som berör ett mycket stort antal skattskyldiga, för många har ringa betydelse
till följd av att det rör sig om obetydliga belopp och för än fler över huvud
taget inte påverkar beskattningsresultatet därför att deras inkomst understiger
brytpunkten. Ett slopande av kvittningsrätten är således enligt utskottets
uppfattning motiverat också av förenklingsskäl.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till avslagsyrkandena i motionerna
421 och 422. Utskottet avstyrker också yrkandena i motionerna Sk233
och Sk301 om en utvidgning av kvittningsrätten.

Den i motion 418 aktualiserade sammanslagningen av vissa förvärvskällor till
en gemensam finner utskottet intressant, bl. a. som en förenklingsåtgärd.
Utskottet, som vill erinra om att likartade tankegångar förts fram av
bostadskommittén, förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang tar upp
frågan till närmare prövning. Någon särskild åtgärd med anledning av
motionen kan inte anses påkallad, varför utskottet avstyrker motion 418 i
denna del.

Den långsiktiga skattepolitiken

I några motioner har tagits upp frågor som gäller den långsiktiga skattepolitiken.
Det gäller partimotionerna Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), Sk320 och
418 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) och Sk350 av Alf Svensson (c). Moderata

SkU 1985/86:40

samlingspartiet anser att den maximala marginalskatten på sikt bör begränsas
till 50% vid en kommunal utdebitering på 30% och att ett första
etappmål, som bör nås 1989, bör vara att sänka marginalskatten i vanliga
inkomstlägen till 40 % med ett marginalskattetak på högst 70 %. Folkpartiet
begär också fortsatta, stegvisa marginalskattesänkningar. Dessa bör leda till
att nästan alla heltidsarbetande får en marginalskatt på 40% och att
marginalskattetaket sänks till 60 %. Alf Svensson (c) slutligen anser att den
statliga inkomstskatten bör ersättas med en progressiv utgiftsskatt.

Vad först angår sistnämnda yrkande vill utskottet erinra om att utgiftsskattekommittén
redan i år väntas presentera sitt slutbetänkande. Någon åtgärd
med anledning av Alf Svenssons yrkande om en progressiv utgiftsskatt är
därför inte påkallad. Utskottet avstyrker således motion Sk350 i denna del.

Under senare år har, som utskottet inledningsvis framhållit, genomförts en
rad reformer i syfte att förbättra och förenkla beskattningen. Reformerna
har också inneburit betydande skattelättnader. Förslagen i den nu aktuella
propositionen och i kompletteringspropositionen utgör betydelsefulla led i
en målmedveten satsning på att ytterligare förenkla och förbättra skattesystemet.
Utskottet är för sin del inte berett att nu binda sig för åtgärder som går
längre än de i propositionen föreslagna eller att redan nu ta någon definitiv
ställning i frågor som gäller skattepolitiken på sikt. Som departementschefen
framhåller i kompletteringspropositionen måste arbetet med att förenkla
skattesystemet föras vidare. Flan säger sig också ha för avsikt att göra en
systematisk genomgång av skattesystemet för att kunna lämna fler konkreta
förslag till förenklingsåtgärder. Enligt utskottets mening kan det förutsättas
att regeringen vid detta arbete också kommer att överväga de skattelättnader
som är statsfinansiellt möjliga och från rättvisesynpunkt och av andra skäl
lämpliga att genomföra.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sk279, Sk320 och 418
såvitt nu är i fråga.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har
utskottet inte funnit anledning till erinran.

I det följande behandlar utskottet ett flertal motionyrkanden avseende direkt
beskattning av fysiska personer. Flertalet av dessa yrkanden har tidigare
prövats av riksdagen, flera så sent som förra året.

Barnavdrag m. m.

Gift skattskyldig vars make saknar inkomst och ogift med hemmavarande
barn under 18 år är för närvarande berättigad till skattereduktion med 1800
kr.

Karin Söder m. fl. (c) yrkar i motion Sk213 att skattereduktionen för
hemmamake med barn och ensamförälder höjs till 4 000 kr. I två partimotioner
från moderaterna, Sk279 och Sk289, yrkas att ett barnavdrag om 15 000
kr. per barn införs vid kommunaltaxeringen. I samma motioner begärs också
utredning och förslag om avdrag med ett visst maximerat belopp för
nödvändiga barntillsynskostnader.

I några motioner begärs en uppräkning av avdraget för underhållsbidrag

SkU 1985/86:40

till barn. Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) anser att avdraget bör anpassas till
den årliga indexuppräkningen av underhållsbeloppet och begär i motion
Sk278 lagstiftning av sådant innehåll. Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkar i motion
Sk289 att avdragsrätten bibehålls och förbättras, och i motion 424, väckt med
anledning av proposition 137 om ökat stöd till barnfamiljer, yrkar samma
motionärer uppräkning av avdraget för underhållsbidrag från 3000 kr. till
5000 kr. per barn och år. Detta yrkande har socialutskottet överlämnat till
skatteutskottet. Också i motion Sk310 av Göthe Knutson (m) och Gullan
Lindblad (m) begärs förslag om en förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga.

Utskottet framhöll förra våren i samband med prövning av motionsyrkanden
om ökad skattereduktion, grundavdrag för barn och avdrag för
barntillsynskostnader (SkU 1984/85:60) att det är förenat med svårigheter att
via beskattningen söka kompensera barnfamiljer för deras speciella kostnader
utan att komma i konflikt med strävandena att uppnå enkelhet i
deklarations- och taxeringsarbetet och att kostnader för barn är av sådan
natur att de i första hand bör beaktas på annat sätt än genom avdrag vid
beskattningen. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Med hänsyn härtill
och då barnfamiljerna enligt förslag i proposition 137 erhåller betydande
förstärkningar av sin ekonomi avstyrker utskottet bifall till nu berörda
yrkanden i motionerna Sk213, Sk279 och Sk289.

Genom vad utskottet nu anfört i fråga om grundavdrag för barn m. m.
anser utskottet sig ha delvis besvarat också de motionsyrkanden som går ut
på en uppräkning av avdraget för underhållsbidrag. Utskottet vill erinra om
att ensamförälderkommittén i sitt betänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna
och deras barn föreslog att detta avdrag skulle slopas och att också
skatteförenklingskommittén förutsatte att så skulle komma att ske. Detta
förslag ledde inte till lagstiftning. Numera har dock riksdagen på förslag av
regeringen och i syfte att förenkla den praktiska hanteringen av detta avdrag
beslutat slopa det intygskrav som tidigare var en förutsättning för avdrag. En
utvidgning av avdragsrätten i enlighet med motionärernas krav skulle kunna
medföra att man tvingades återgå till den tidigare gällande ordningen, med
ökad byråkrati som följd. Utskottet anser sig därför inte kunna medverka till
en uppräkning av avdraget. Frågan om underhållsbidragets skatterättsliga
behandling torde komma att aktualiseras i ett vidare familjepolitiskt
sammanhang i anslutning till familjelagssakkunnigas förslag. Med det
anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sk278 och Sk310 samt
motionerna Sk289 och 424, sistnämnda båda motioner såvitt avser frågan om
avdrag för underhållsbidrag.

I detta sammanhang tar utskottet upp ett i motion Sk213 av Karin Söder
m. fl. (c) framställt yrkande om rätt för privata dagmammor att erhålla ett
omkostnadsavdrag om 6 000 kr. per barn. Med anledning av ett motsvarande
motionsyrkande förra våren konstaterade utskottet att en icke kommunalt
anställd dagbarnvårdare från sin beskattade ersättning för vården i regel
erhöll ett avdrag med 20 kr. per barn och dag, dock högst med belopp
motsvarande den uppburna ersättningen och att detsamma borde gälla
kommunal ersättning som inte delats upp på lön resp. kostnadsersättning.
Utskottet ansåg att denna schablon — i brist på närmare utredning om de

SkU 1985/86:40

verkliga kostnaderna — fick anses vara tillräcklig och avstyrkte därför
yrkandet. Riksdagen biföll utskottets hemställan. Med det anförda avstyrker
utskottet också motion Sk213 i denna del.

I två motioner, Sk289 och 424 (m), tas upp frågan om en översyn av
existensminimireglerna i syfte att stärka barnfamiljernas ekonomiska ställning.
Motion 424 har också i den här delen överlämnats till skatteutskottet av
socialutskottet. Yrkanden av i huvudsak samma innebörd prövades av
skatteutskottet våren 1984, och utskottet förutsatte med anledning härav och
med hänvisning till att riksskatteverket tidigare hos regeringen förordat en
allsidig utredning av reglerna att en sådan utredning skulle komma till stånd
(SkU 1983/84:50). Vad utskottet då anförde gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna.

Därefter har existensminimireglerna tagits upp i en av riksrevisionsverket
till regeringen avlämnad rapport, vilken varit utsänd på remiss till socialstyrelsen
och riksskatteverket. Frågan är för närvarande också föremål för
uppmärksamhet hos riksdagens ombudsmän.

Något ytterligare initiativ från riksdagens sida torde mot bakgrund av det
anförda inte vara påkallat, varför utskottet avstyrker bifall till motionerna
Sk289 och 424 såvitt nu är i fråga.

Inkomst av tjänst m. m.

Semestercheckar

I motion Sk229 begär Hans Rosengren (s) översyn av reglerna om förmånsbeskattning
i syfte att förbättra förutsättningarna att utnyttja förmånliga
semesteralternativ genom ett system med semesterkuponger. Ett yrkande av
liknande innebörd återfinns i motion Sk330 av Nils G. Åsling och tredje vice
talmannen Anders Dahlgren (båda c).

Som utskottet anförde vid sin bedömning av ett likartat motionsyrkande
förra våren (SkU 1984/85:60) kan en skattefrihet för subventioner av detta
slag väntas medföra ett mycket betydande skattebortfall. Frågan uppmärksammas
emellertid av förmånsbeskattningskommittén. Utskottet avstyrker
motionerna.

Fackliga stipendier

Genom beslut av riksdagen 1983 infördes en tidsbegränsad skattefrihet för
stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning och som inte utgör
ersättning för arbete för utgivarens räkning (prop. 1982/83:157, SkU 50, rskr.
366). Lagstiftningen gäller enligt riksdagsbeslut hösten 19841, o. m. 1986 års
taxering.

I motion Sk203 begär Ewy Möller och Bertil Danielsson (båda m) att lagen
upphävs.

Utskottet avstyrkte ett yrkande av samma innehåll förra våren med
motiveringen att lagstiftningen tillkommit för att undanröja besvärliga
tillämpningsproblem i ett oklart gränsområde, att erfarenheterna hittills av
den nya lagstiftningen var begränsade och att de inte gav något stöd för att
bestämmelserna missbrukats.

SkU 1985/86:40

Med åberopande av denna motivering avstyrker utskottet också den nu
aktuella motionen.

Förslagsverksamhet m. m.

Om en anställd har fått en extrainkomst i form av engångsersättning,
belöning e. d., beskattas inkomsten tillsammans med övrig lön som inkomst
av tjänst. Reglerna om ackumulerad inkomst kan vara tillämpliga på sådana
extrainkomster förutsatt att ersättningen har betalats ut under ett år men
hänför sig till två eller flera år. Det är däremot inte möjligt att utnyttja
uppfinnarkontot, eftersom detta endast kan användas för uppfinnarinkomster
som utgör rörelseinkomst.

I motion Sk235 yrkar Marianne Karlssson (c) förslag från regeringen om
lindrigare beskattning av extrainkomster, medan Bertil Jonasson och Jan
Hyttring (båda c) i motion Sk263 begär att anställds inkomst av förslagsverksamhet
inom industriell och annan verksamhet skall vara skattefri. Som
utskottet uttalat när dessa frågor tidigare prövats i riksdagen (jfr bl. a. SkU
1981/82:42) bör de problem som sammanhänger med beskattningen av
extrainkomster i första hand lösas genom generella sänkningar av marginalskatterna.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i dessa frågor och avstyrker
således motionerna. Vad särskilt angår motion Sk263 vill utskottet dock
framhålla att frågor av den art motionärerna berör för närvarande behandlas
av den s. k. innovationsskatteutredningen. Enligt vad utskottet erfarit
beräknas utredningen avlämna ett betänkande under första halvåret 1986.

Starta-eget-bidrag

Statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller
kontant arbetsmarknadsstöd till arbetslös som startar egen rörelse och stöd
motsvarande ersättning vid arbete i ungdomslag till unga som startar egen
rörelse (s. k. starta-eget-bidrag) utgör liksom de ersättningar till vilka
bidragen knyter an skattepliktig intäkt av tjänst. Detta har reglerats i
samband med tillkomsten av dessa ersättningsformer. Ersättningen är
avsedd för bidragstagarens levnadskostnader i inledningsskedet av verksamheten,
då möjligheter att täcka dessa genom uttag ur rörelsen kan beräknas
vara begränsade.

Med näringsbidrag avses statligt stöd som tillfaller en näringsidkare för
verksamheten. Den närmare skattemässiga behandlingen beror på om den
utgift för vilken bidraget använts är avdragsgill och i så fall om avdrag får ske
omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag. Förenklat uttryckt kan
beskattningsresultatet uttryckas antingen så att skatteplikt och avdragsrätt
eller skattefrihet och avdragsförbud föreligger.

Stig Josefson (c) understryker i motion Sk347 angelägenheten av att det
ekonomiska stödet till ungdomars egetföretagande får en korrekt behandling
från skattesynpunkt. Han yrkar att RSV får i uppdrag att göra en översyn av
den skattemässiga behandlingen av s.k. starta-eget-bidrag.

Starta-eget-bidragen och näringsbidragen har olika utformning och har till
följd därav också fått en skiftande skatterättslig reglering. Det är då
angeläget att den som får ett bidrag också får fullständiga och korrekta

SkU 1985/86:40

uppgifter om vad som gäller beträffande det mottagna stödet. Detta är
givetvis särskilt viktigt i fråga om ett stöd som ges till nyblivna egenföretagare.
Utskottet anser att det finns anledning att undersöka om brister föreligger
i detta hänseende. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Med
det anförda får motionen anses tillgodosedd.

Bilförmån

Värdet av bilförmån skall enligt gällande regler bestämmas enligt en
schablon på grundval av genomsnittliga faktiska kostnader för bilar i skilda
pris- och årsklasser vid olika årliga körsträckor. RSV fastställer för varje
kalenderår föreskrifter för värdering av bilförmån. Dessa innebär att
förmånsvärdena i princip skall motsvara vad det kostar att hålla sig med en bil
av motsvarande storlek. För att i viss mån beakta de faktiska skillnader som
föreligger beroende på omständigheterna i det enskilda fallet fastställs
förmånsvärdena till något lägre belopp än vad som motsvarar faktiska
marknadsvärden.

Wiggo Komstedt (m) framhåller i motion Sk337 att reglerna om beskattningen
av bilförmån bör ses över — särskilt med sikte på de dieseldrivna
bilarnas förmånsvärdering. Han menar att ägarna av dessa bilar drabbas
orättvist hårt, eftersom en dieseldriven bil är dyrare i inköp än motsvarande
bensindrivna men i gengäld drar en mindre mängd drivmedel per mil och
således är fördelaktigare från energisynpunkt.

Utskottet kan ha viss förståelse för de problem motionären pekar på.
Förenklingar av deklarations- och taxeringsarbetet — och sådana är enligt
utskottets mening både önskvärda och nödvändiga — förutsätter emellertid
en ökad användning av schabloner, och dessa för med nödvändighet med sig
att värderingen blir gynnsam för vissa skattskyldiga och mindre gynnsam för
andra.

I en nyligen publicerad departementspromemoria (Ds Fi 1986:9), Enklare
regler om beskattning av förmån av fri bil m. m., har presenterats ett förslag
om ändrade regler för värdering av bilförmån så utformade, att bilförmån
fr. o. m. 1988 års taxering inte skall utgöra hinder mot att lämna en förenklad
deklaration. Förslaget är för närvarande föremål för remissbehandling. I
avvaktan på utfallet av denna är utskottet inte berett medverka till någon
ändring av gällande värderingsregler. Utskottet avstyrker följaktligen bifall
till motion Sk337.

Resor till och från arbetet

Riksdagen antog hösten 1983 nya regler i fråga om avdrag för resor med bil
mellan bostad och arbetsplats (prop. 1983/84:68, SkU 16, rskr. 106). I
korthet innebär dessa bestämmelser att avdrag bara medges för milbundna
(rörliga) kostnader. Vidare gäller att en skattskyldig, som använder bil i
tjänsten minst 60 dagar per år och därvid kör minst 300 mil i tjänsten, får
avdrag för kostnader för resor med bil till och från arbetet under de dagar han
använder bilen i tjänsten. Använder han bilen i tjänsten minst 160 dagar per
år medges av förenklingsskäl avdrag under alla de dagar som bilen används
för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Även här gäller dock som

SkU 1985/86:40

villkor för avdragsrätt en viss minsta körsträcka om 300 mil.

I en motion, Sk346, som har Stig Josefson (c) som första namn,
återkommer motionärerna med vissa yrkanden från förra riksmötet, vilka
alla går ut på en modifiering av 1983 års regler. Motionärerna anser sålunda
att rätten till avdrag för bilresor till och från arbetet skall gälla utan annan
begränsning än att en skattskyldig, som inte är skyldig att ha bilen till hands
på arbetsplatsen, för bilavdrag måste visa att han kört minst 2 mil per dag i
tjänsten under de dagar han använt bilen för resor till och från arbetet.
Motionärerna yrkar också att avdrag skall medges inte bara för rörliga utan
också för fasta (årsbundna) kostnader och att, då bilen används i tjänsten,
bilresan till och från arbetet skall berättiga till avdrag med belopp motsvarande
den faktiska kostnaden.

Utskottet vidhåller i denna fråga sin ståndpunkt från förra året (SkU
1984/85:47) att det inte minst av administrativa skäl och från kontrollsynpunkt
är angeläget att bestämmelserna är någorlunda lättillämpade. Den nu
gällande schablonen får med den utgångspunkten anses innebära en skälig
avvägning. I motsats till motionärerna anser utskottet att man vid beräkning
av bilavdraget bör beakta endast rörliga kostnader bl. a. med hänsyn till att
det helt övervägande antalet skattskyldiga med avdrag för kostnader för
bilresor mellan bostad och arbetsplats sannolikt skulle innehaft bil även om
de inte behövt den för resor till och från arbetet. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motion Sk346.

Åke Wictorsson m. fl. (s) framhåller i motion Sk252 att man i syfte att nå en
ökad användning av kollektiva färdmedel bör pröva frågan om skattebefrielse
för av arbetsgivaren finansierade arbetsresor med kollektiva färdmedel.
Motionärernas tanke är att arbetsgivarna i större utsträckning än för
närvarande skall ta över kostnaderna för sådana resor och det skall ske
genom att varken arbetsgivare eller anställda behöver erlägga skatter eller
avgifter för kostnaderna.

Riksdagsbeslutet förra våren om förenklad självdeklaration m. m. innebar
bl. a. att den särskilda reduktionen om 1000 kr. av avdraget för kostnader för
arbetsresor slopades och att man införde ett schablonavdrag i tjänst om 3 000
kr. Detta belopp inkluderar kostnaderna för resor till och från arbetet.
Beslutet förra våren utgjorde ett led - enligt utskottets mening ett
betydelsefullt sådant - i det arbete som för närvarande pågår i syfte att
förenkla deklarations- och taxeringsarbetet. En förenkling förutsätter som
tidigare nämnts schabloner som är lätta att tillämpa. Ett bifall till yrkandet i
Åke Wictorssons motion förutsätter såvitt utskottet kan bedöma en ökad
byråkrati. Utskottet är för sin del inte berett medverka till vad som faktiskt
innebär en återgång till särskilda avdragsregler för arbetsresor. Med hänsyn
härtill och då det enligt utskottets mening kan förutsättas att företagsskattekommittén
kommer att ta upp frågan om arbetsgivares kostnader för sådana
resor avstyrker utskottet motion Sk252.

För att man skall vara berättigad till avdrag för resa med bil mellan bostad
och arbetsplats krävs för närvarande i princip att man gör en viss minsta
tidsvinst (2 timmar) vid resor med bil jämfört med om resorna företas med
allmänna kommunikationsmedel.

SkU 1985/86:40

I två motioner, Sk214 av Rolf Clarkson m. fl. (m) och Sk333 av Martin
Olsson (c), yrkas att man vid tidsvinstberäkningen skall ta med också den tid
det tar att lämna och hämta barn på daghem och liknande. I motion Sk279
(m) ställs ett yrkande av samma innebörd.

Yrkanden av samma innehåll prövades av utskottet senast vid förra
riksmötet. Utskottet vidhåller sin då uttalade uppfattning att man vid
tidsvinstberäkningen bör inkludera uteslutande tid som går åt för att komma
till och från arbetsplatsen jämte tid för att uppsöka och för att gå till och från
parkeringsplats. Ett avsteg från denna princip skulle enligt utskottets mening
kunna medföra betydande kontroll- och tillämpningssvårigheter, varför
utskottet avstyrker bifall till motion Sk279 i denna del samt motionerna
Sk214 och Sk333.

Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) framhåller i motion Sk219 att man bör stimulera
till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden genom att införa en möjlighet för
ogift långpendlare att erhålla avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande erinra om att traktamentsbeskattningssakkunniga
(numera förmånsbeskattningskommittén) i sitt år
1983 avlämnade betänkande (SOU 1983:3) Skatteregler om traktamenten
m. m. bl. a. föreslagit att även den som saknar familj skall ha möjlighet att få
hemreseavdrag, beräknat med utgångspunkt i ett skäligt antal hemresor per
månad.

Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet, varför någon åtgärd
med anledning av motionen inte är påkallad.

Schablonavdrag

Som tidigare nämnts höjdes genom lagstiftning våren 1985 med verkan
fr. o. m. 1987 års taxering schablonavdraget om 1000 kr. under inkomst av
tjänst till 3000 kr. inkl. kostnader för resor till och från arbetet. Samtidigt
avskaffades den begränsning i avdragsrätten för sådana resekostnader som
hittills inneburit att den skattskyldige själv får stå för de första 1000
kronorna. Avdraget på 100 kr. under inkomst av tjänst för den som har andra
inkomster än arbetsinkomster slopades också.

I partimotionen Sk277 (c) vidhåller motionärerna sitt vid förra riksmötet
framställda yrkande att schablonavdraget bibehålls på sin tidigare nivå. I
partimotion Sk279 (m) yrkas att schablonavdraget bestäms till 2000 kr. inkl.
arbetsresor och utan någon begränsning av avdraget för sådana resor.

Utskottet vidhåller sin vid förra riksmötet intagna ståndpunkt att en
förenklingsreform. som skall omfatta majoriteten av inkomsttagarna för att
bli någorlunda effektiv, med nödvändighet förutsätter att man uppger kravet
på millimeterrättvisa och arbetar med schabloner som inte är för snävt
tilltagna. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk277 och Sk279 såvitt
nu är i fråga.

Traktamentsbeskattning

Den som gör tjänsteresor utanför sin vanliga verksamhetsort har rätt till
avdrag för kostnaden för själva resan och för ökade levnadskostnader i form
av utgifter för hotellrum, merkostnader för måltider m. m.

SkU 1985/86:40

Avdraget beräknas enligt en schablon som innebär att avdrag medges med
belopp motsvarande uppburet traktamente. Avdraget är dock maximerat till
ett s. k. normalbelopp som motsvarar högsta dygnstraktamente enligt statens
allmänna resereglemente. Normalbeloppet fastställs för varje kalenderår av
riksskatteverket (RSV). Om kostnadsersättning utgått gäller särskilda
regler, olika för statlig och enskild tjänst. Statlig kostnadsersättning skall i
regel inte tas upp som inkomst, och avdrag får inte göras för motsvarande
kostnader, även om dessa överstiger ersättningen. I fråga om enskild tjänst är
principen den motsatta. Ersättningen skall tas upp som inkomst och avdrag
medges för omkostnaderna.

I motion Sk264 pekar Stig Josefson m. fl. (c) på den olikhet mellan statliga
och privata befattningshavare som ligger däri att de förra alltid får sina
faktiska utgifter för logi täckta, medan de senare, då uppburet nattraktamente
inte förslår till att täcka logikostnader, måste styrka att deras samtliga
ökade levnadskostnader under ett dygn överstigit normalbeloppet. Motionärerna
yrkar att bestämmelserna ändras så att egenföretagare och anställda
som själva debiterar arbetsgivaren sina utgifter för hotell får göra avdrag för
den faktiska logikostnaden.

Vid prövning av ett likartat yrkande förra våren kritiserade utskottet (SkU
1984/85:47) olikheterna i traktamentsbeskattningshänseende mellan å ena
sidan statliga och kommunala befattningshavare och å andra sidan anställda i
privat tjänst. Utskottet menade att det var angeläget att traktamentsreglerna
ändrades utan onödigt dröjsmål. Utskottet, som vidhåller denna uppfattning,
vill erinra om att traktamentsbeskattningssakkunnigas (numera förmånsbeskattningskommittén)
förslag om nya traktamentsregler för närvarande
bereds inom regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta
beredningsarbete bör motion Sk264 inte föranleda någon riksdagens åtgärd,
varför utskottet avstyrker bifall till motionen.

Fackfören ingsa vgift

Fr. o. m. 1984 års taxering medges skattereduktion med 40 % av den avgift
som en skattskyldig erlagt till sin fackförening. Underlaget är maximerat till
1200 kr. och reduktionen således begränsad till 480 kr. (prop. 1982/83:50,
SkU 15, rskr. 106).

I partimotionerna Sk279 (m) och Sk320 (fp) yrkas att reduktionsrätten
avskaffas. Samma yrkande återfinns i motion Sk350 av Alf Svensson (c). I
sistnämnda motion yrkas att också arbetsgivares rätt till avdrag för avgift till
arbetsgivarorganisation slopas. Motionen i den delen har utskottet behandlat
och avstyrkt i sitt betänkande SkU 1985/86:28.

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen uttalat — och vidhåller
denna uppfattning - att den olikhet i beskattningshänseende mellan
arbetsgivares och arbetstagares medlemsavgifter som kritiserats i bl. a.
motioner till riksdagen och som var den egentliga anledningen till att en
begränsad rätt till skattereduktion för fackföreningsavgift infördes får anses
ha i huvudsak undanröjts genom den nya lagstiftningen. Utskottet avstyrker
följaktligen motionsyrkandena.

SkU 1985/86:40

Diverse inkomster

SkU 1985/86:40

Bär och svamp m. m.

Genom lagstiftning 1981 (prop. 1980/81:139, SkU 50, rskr. 343) infördes
skattefrihet för intäkter av icke-yrkesmässig bär- och svampplockning upp till
5 000 kr. under ett beskattningsår. Några avdrag för omkostnader får inte ske
i den mån plockningsinkomsterna är skattefria. Om bärplockning bedrivs i
sådana former att rörelse anses föreligga gäller inte skattefrihet. Skattefriheten
avser inte heller den som är anställd och mot sedvanlig lön plockar bär
eller svamp.

I motion Sk230 yrkar Alf Svensson (c) höjning av det skattefria beloppet
till 10000 kr. Olle Aulin (m) begär i motion Sk247 att de som ägnar sig åt
hemslöjd ges en skattemässig behandling liknande den som kommer bär- och
svampplockare till del. Ett liknande yrkande har ställts av Pär Granstedt
m.fl. (c) i motion Sk338.

De särskilda bestämmelserna i fråga om vilda bär och svamp tillkom för att
lösa vissa särskilda problem som uppstått såväl för plockarna och uppköparna
som för de tillämpande myndigheterna. Utskottet kan inte förorda att
detta speciella undantag utvidgas och avstyrker således motionerna.

Prostitution m. m.

Sten Andersson i Malmö yrkar i motion Sk226 att inkomst av prostitution
inte skall beskattas. Att inkomster av detta slag enligt gällande praxis är
skattepliktiga kan enligt motionären medföra stora sociala problem. I vissa
fall då en beskattning blivit aktuell har skatteskulden blivit så stor att den
drabbade saknat möjlighet att någonsin betala den, och detta har i praktiken
gjort en rehabilitering omöjlig.

Som utskottet framhöll vid sin behandling av ett likalydande yrkande vid
förra riksmötet torde ett undantagande av inkomster av angivet slag inte
medföra något nämnvärt skattebortfall men däremot innebära problem
genom att man här rör sig på ett i skattelagstiftningen oreglerat gränsområde.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt att det knappast kan anses
lämpligt att specialreglera endast prostitutionen och att de problem som
berörs i motionen bör tas upp av skatteindrivningsutredningen. Med det
anförda avstyrker utskottet motionen.

Marianne Karlsson (c) yrkar i motion Sk242 lagstiftning innebärande att
skattemyndigheterna ges möjlighet att föra narkotikalangares totala inkomster
till beskattning, avgiftsbeläggning och böter.

Enligt utskottets mening är en sådan åtgärd olämplig av flera skäl, varför
utskottet avstyrker bifall till motionen.

Taxiägares m.fl.:s drickspengar

Som skattepliktig intäkt av tjänst räknas bl. a. förmån i pengar som utgått för
tjänsten. Inkomst av drickspengar skall därför redovisas i deklarationen med
faktiskt intjänat belopp. För taxiförares drickspengar gäller emellertid
särskilda anvisningar (riksskattenämndens meddelande RN 1970 nr. 1:2),
vilka kan tillämpas om utredning om faktiskt intjänat belopp inte finns.

Enligt dessa bör för taxiförare på landsbygden och i mindre tätorter en
schablonmässig uppskattning av drickspengar till viss procent av inkörssumman
inte förekomma. Beträffande övriga tätorter bör drickspengar inte tas
upp till lägre belopp än som motsvarar en för resp. ortsgrupp särskilt angiven
procentsats av inkörssumman.

I motion Sk345 av Kjell-Arne Welin och Siw Persson (båda fp) påstås att
drickspengar har blivit alltmer sällsynta och enligt motionärerna är det i dag
tveksamt om dricks ges i någon större omfattning. Med hänsyn härtill och då
någon skyldighet att erlägga dricks inte föreligger bör enligt motionärernas
uppfattning inte heller taxiägare eller taxichaufförer åläggas att deklarera
sådana intäkter.

Utskottet har förståelse för att en schablonmässig uppskattning av
drickspengar kan bli mindre förmånlig för vissa skattskyldiga. I strävandena
efter förenklingar på skatteområdet ingår emellertid ett ökat användande av
schabloner på bekostnad av kravet på millimeterrättvisa. Enligt utskottets
uppfattning finns därför fördelar med det nuvarande systemet. Dessa får
anses uppväga de nackdelar som kan förekomma i vissa fall. Med hänsyn
härtill och då det problem motionärerna aktualiserat torde vara en fråga för
parterna på arbetsmarknaden avstyrker utskottet motion Sk345.

Övriga yrkanden
Internationellt biståndsarbete m. m.

I motion Sk256 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs förslag till lagstiftning
om avdragsrätt för vissa gåvor till internationellt biståndsarbete m. m.

Utskottet vill med anledning härav endast konstatera att utskottet under
en följd av år avvisat tanken på en avdragsrätt för gåvor till ideella ändamål.
Utskottet vidhåller att såväl principiella och kontrolltekniska skäl som
svårigheten ätt åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan
organisationer till vilka bidrag kan ges med avdragsrätt och andra mottagare
talar mot att riksdagen medverkar till en avdragsrätt av den här arten. Vad
särskilt angår frågan om bidrag till internationellt biståndsarbete vill
utskottet erinra om att ett regeringsförslag om en begränsad avdragsrätt för
sådana bidrag med stor majoritet tidigare avvisats av riksdagen. Utskottet
avstyrker motionen.

Förmögenhetsbeskattningen

Riksdagen höjde genom beslut i december 1982 förmögenhetsskatten med
0,5 procentenheter i samtliga skikt. Höjningen gällde fr. o. m. 1984 års
taxering men har på grund av att riksdagen hösten 1983 beslutade en
ytterligare tillfällig höjning för 1984 års taxering börjat tillämpas först vid
1985 års taxering. 1982 års höjning innebär att förmögenhetsskatten, som tas
ut enligt en progressiv skatteskala, i lägsta skiktet (400000-600000 kr.)
utgör 1,5%. I skiktet över 1,8 milj. kr. utgör skatten 3%.

I partimotionen Sk279 (m) begär motionärerna en återgång till den
skatteskala för förmögenhetsskatten som gällde före 1984 års taxering. Bengt
Westerberg m. fl. (fp) begär i motion 418 en översyn av kapitalbeskattningen

SkU 1985/86:40

5 Riksdagen 1985186. ösaml. Nr40

i syfte att eventuellt slopa eller i varje fall reducera skattesatserna.
Vänsterpartiet kommunisterna däremot anser att förmögenhetsskatten är
alltför låg och begär i motion Sk300 en engångsskatt på mellan 2 och 12 % på
större förmögenheter att tillämpas vid 1987 års taxering. De yrkar vidare en
permanent fördubbling av nu gällande skattesatser fr.o.m. 1988 års taxering.
Även Alf Svensson (c) yrkar i sin motion Sk350 en höjning av
förmögenhetsskatten och en revidering av skatteskikten.

Utskottet har vid sin återkommande prövning av kapitalskatternas höjd
uttalat att kapitalbeskattningen, även om den svarar för ett relativt sett litet
bidrag till det allmännas inkomster, dock fyller en viktig funktion som ett
medel att tillgodose fördelningspolitiska önskemål. Utskottet har också som
sin mening framhållit att en kapitalbeskattning på alltför hög nivå kan verka
hämmande på sparande och investeringar. Enligt utskottets mening saknas
anledning att nu vidta några ändringar i kapitalskattelagstiftningen. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna Sk279, Sk300, Sk350 och 418 i nu
berörda delar.

Avslutningsvis vill utskottet upplysa om att centern i partimotionen Sk288
framställt yrkande om en återgång till 1982 års skatteskalor för kapitalbeskattningen.
Detta yrkande har utskottet behandlat i sitt betänkande SkU
1985/86:28.

Aviserings- och expeditionsavgifter

Knut Wachtmeister (m) begär i motion Sk275 en översyn av lagstiftningen
beträffande den skattemässiga behandlingen av expeditionsavgifter och
liknande kostnader. Han anser att dessa kostnader främst av rättvise- och
förenklingsskäl bör jämställas med ränta.

Enligt rättspraxis är aviseringsavgifter och liknande avgifter inte avdragsgilla
annat än som förvaltningskostnader, för vilka avdrag fr. o. m. 1987 års
taxering kan medges endast till den del de överstiger 1 000 kr. Utskottet har i
och för sig förståelse för de argument om rättvisa och förenkling som
motionären pekar på. Utskottet är emellertid inte berett medverka till en
ändring av räntebegreppet så att expeditionsavgifter och andra liknande
kostnader generellt jämställs med ränta. Den frågeställning som motionären
tar upp bör enligt utskottets mening även fortsättningsvis lösas i rättstillämpningen.
Utskottet avstyrker motionen.

Provisorisk avgift på penningutlåning

I motion Sk297 begär Jörn Svensson (vpk) en provisorisk avgift på
penningutlåning med 0,2 % av utlåningsbeloppet i syfte att förstärka statens
inkomster.

Utskottet vill inte medverka till en inkomstförstärkning av den art som
motionären avser och avstyrker därför motionen.

SkU 1985/86:40

Hemställan

SkU 1985/86:40

Utskottet hemställer

1. beträffande höjningen av det kommunala grundavdraget

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:130 i denna del, med
anledning av motion 1985/86: Sk277 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1985/86:418 yrkande 1 i motsvarande del, 1985/86:420
yrkande 2 och 1985/86:422 yrkande 1 i motsvarande del beslutar att det
kommunala grundavdraget skall utgöra vid 1988 års taxering 9 000 kr.
och vid 1989 års taxering 10 000 kr.,

2. beträffande statligt grundavdrag, skatteskala, inflationsskydd
m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1985/86:Sk279 yrkandena 2 och 3,1985/86:Sk320 yrkandena 5 och
6, 1985/86:Sk277 yrkandena 1 och 2, 1985/86:Sk305 yrkande 1,
1985/86:Sk350 yrkande 3, 1985/86:Sk240, 1985/86:Sk318 yrkande 1,
1985/86:422 yrkande 2, 1985/86:418 yrkandena 2 och 3, 1985/86:421
yrkande 2 och 1985/86:420 yrkandena 1 a och 1 d beslutar anta de i
propositionen föreslagna inkomstskatteskalorna för inkomståren
1987 och 1988 (1988 och 1989 års taxering),

3. beträffande räntetillägg för bostadsbyggnad i jordbruk och för bil
m. m. i näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till propositionen och med anledning av
motionerna 1985/86:Sk233 yrkande 4 och 1985/86:Sk269 i motsvarande
del samt motion 1985/86:Sk301 yrkande 4 beslutar att räntetillägg
inte skall utgå för bostadsbyggnad i jordbruk och för bil m. m. i
näringsverksamhet,

4. beträffande underskottsavdragsbegränsningen m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk273, 1985/86:Sk279 yrkande 6
och 1985/86:Sk299 i motsvarande del och motion 1985/86:420 yrkande
3,

5. beträffande räntetillägg för län

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk233 yrkande 3, 1985/
86:Sk269 i motsvarande del och motion 1985/86:Sk301 yrkande 3,

6. beträffande kvittning av villaunderskott mot kapitalinkomst

att riksdagen med bifall till propositionen, med anledning av motion
1985/86:Sk299 i motsvarande del och med avslag på motionerna
1985/86:Sk233 yrkandena 1 och 2, 1985/86:Sk301 yrkandena 1 och 2,
1985/86:418 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 6, 1985/86:421
yrkande 4 och 1985/86:422 yrkandena 3 och 4 beslutar slopa rätten att
kvitta underskott av villa mot inkomst av kapital,

7. beträffande extra avdrag för folkpensionär

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1985/
86:418 yrkande 1 i motsvarande del, 1985/86:420 yrkande 1 b och
1985/86:422 yrkande 1 i motsvarande del beslutar att extra avdrag för
folkpensionär skall avtrappas med 64 2/3 % av den del av taxerad
inkomst som överstiger den s. k. miniminivån.

8. beträffande samtaxering av makars B-inkomst

att riksdagen med bifall till propositionen, med anledning av motionerna
1985/86:Sk201 i motsvarande del, 1985/86:Sk206 i motsvarande
del, 1985/86:Sk279 yrkande 8, 1985/86:Sk320 yrkande 19, 1985/
86:Sk325 i motsvarande del, 1985/86:Sk234 yrkande 2 och yrkande 3 i
motsvarande del och 1985/86:Sk336 samt med avslag på motion
1985/86:420 yrkande 1 c beslutar avskaffa samtaxeringen av makars
B-inkomster fr. o. m. 1988 års taxering,

9. beträffande samtaxering av makars och av föräldrars och barns
förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk201 i motsvarande del,
1985/86:Sk202, 1985/86:Sk206 i motsvarande del, 1985/86:Sk217,
1985/86:Sk234 yrkande 3 i motsvarande del, 1985/86:Sk279 yrkande
13, 1985/86:Sk325 i motsvarande del och 1985/86:418 yrkande 5,

10. beträffande skattepolitiken på sikt

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 1, 1985/
86:Sk320 yrkande 1, 1985/86:Sk350 yrkande 1 och 1985/86:418
yrkande 7,

11. beträffande faktisk sambeskattning m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk234 yrkande 1,

12. beträffande tudelning av inkomst

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk350 yrkande 2,

13. beträffande skattelättnader för barnfamiljer (grundavdrag eller
skattereduktion )

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk213 yrkande 1, 1985/
86:Sk279 yrkande 4 och 1985/86:Sk289 yrkande 1,

14. beträffande barntillsyn

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 5 och 1985/
86:Sk289 yrkande 2,

15. beträffande underhållsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk278, 1985/86:Sk310,1985/
86:Sk289 yrkande 4 och 1985/86:424 yrkande 6,

16. beträffande existensminimum för barnfamiljer

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk289 yrkande 3 och 1985/
86:424 yrkande 7,

17. beträffande kostnadsersättning för dagmamma
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk213 yrkande 2,

18. beträffande semestercheckar

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk229 och 1985/86:Sk330,

19. beträffande fackliga stipendier

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk203,

20. beträffande förslagsverksamhet m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk235 och 1985/86:Sk263,

21. beträffande starta-eget-bidrag

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk347 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande värdering av bilförmån
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sk337,

SkU 1985/86:40

23. beträffande bilresor till och från arbetet
att riksdagen

a) motionerna 1985/86:Sk214, 1985/86:Sk333 och 1985/86:Sk279 yrkande
7 i motsvarande del,

b) motion 1985/86:Sk346,

c) motion 1985/86:Sk219,

d) motion 1985/86:Sk252,

24. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk277 yrkande 4 och 1985/
86:Sk279 yrkande 7 i motsvarande del,

25. beträffande traktamentsbeskattningen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk264,

26. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 9, 1985/
86:Sk320 yrkande 20 och 1985/86:Sk350 yrkande 9,

27. beträffande inkomst av prostitution
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk226,

28. beträffande inkomst av bär- och svampplockning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk230,

29. beträffande inkomst av hemslöjdsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk247 och 1985/86:Sk338,

30. beträffande narkotikalangning

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk242,

31. beträffande taxiägares m.fl.:s drickspengar
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk345,

32. beträffande internationellt biståndsarbete m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk256,

33. beträffande aviserings- och expeditionsavgifter
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk275,

34. beträffande provisorisk avgift på penningutlåning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk297,

35. beträffande förmögenhetsskatten m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 10, 1985/
86:Sk300 yrkandena 1 och 2, 1985/86:Sk350 yrkandena 7 och 8 samt
1985/86:418 yrkande 4,

36. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:130 och av vad
utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid propositionen fogade
förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen
att punkt 2 av anvisningarna till 50 § erhåller följande lydelse

Anvisningar

till

50 §

SkU 1985/86:40

2. Vid bedömningen angivna grunder.

Regeringen eller angivna grunder.

Avdraget skall saknar folkpension.

Regeringens förslag

Utskottets förslag

SkU 1985/86:40

Om skattskyldigs statligt taxerade Om skattskyldigs statligt taxerade

inkomst överstiger det högsta in- inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet
enligt föregående komstbeloppet enligt föregående

stycke, reduceras avdraget med be- stycke, reduceras avdraget med belopp
motsvarande 66 2/3 procent av lopp motsvarande 64 2/3 procent av

taxerad inkomst utöver det belopp taxerad inkomst utöver det belopp

vid vilket högsta extra avdrag utgår, vid vilket högsta extra avdrag utgår.

Det avdrag den skattskyldige.

Här ovan föranleda det.

Vid beräkning sista stycket.

b) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

c) lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa

fall,

d) lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

e) lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

f) lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

g) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

h) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Stockholm den 13 maj 1986
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s),Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle
(fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c) och
Tommy Franzén (vpk).

Reservationer

SkU 1985/86:40

Höjningen av det kommunala grundavdraget (mom. 1 och
mom. 36 i motsvarande del)

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om höjningen av det kommunala grundavdraget bort
anföra följande:

Den höga skatten på inkomstökningar motverkar arbete och sparande.

Inkomstskatten bör därför i första hand sänkas genom lägre skattesatser.

Höjs i stället grundavdraget minskar den beskattningsbara basen, och
skattesatserna för att nå en given skatteintäkt blir därvid högre.

Regeringens förslag om höjning av det kommunala grundavdraget innebär
vidare enbart för 1987 en indragning gentemot kommunerna på 2,7 miljarder
kronor. De indragningar som gäller kommunsektorn bör inte utformas så att
skatteunderlaget för fysiska personer minskar. De bör i stället utformas så att
detaljregleringen av den kommunala verksamheten samtidigt minskar.

Enligt utskottets mening bör sänkningar av den personliga inkomstskatten
i första hand ske genom att den statliga inkomstskatten reduceras. Utskottet
föreslår således att den statliga inkomstskatten slopas för inkomster upp till
ca 17000 kr. 1988 och att marginalskatterna sänks, också i vanliga inkomstlägen.

dels att utskottet under mom. 1 och mom. 36 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:418 yrkande 1 i
motsvarande del och 1985/86:422 yrkande 1 i motsvarande del samt
med avslag på proposition 1985/86:130 i denna del och motionerna
1985/86:Sk277 yrkande 3 och 1985/86:Sk420 yrkande 2 beslutar att 48 §

2 och 3 mom. och 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) samt
punkt 2 av övergångsbestämmelserna till samma lag skall utgå ur
författningsförslaget.

2. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att utskottet i fråga om höjningen av det kommunala grundavdraget bort
anföra följande:

Utskottet kommer i det följande att förorda en annan utformning av
skatteskalorna än den som föreslås i propositionen. Förslaget om höjning av
det kommunala grundavdraget innebär enbart för år 1987 en indragning
gentemot kommunerna på 2,7 miljarder kronor. I motsats till regeringen
anser utskottet att skatteskalan bör indexregleras. Utskottet föreslår också
andra och betydligt större sänkningar av marginalskatterna. Med hänsyn
härtill och då enligt utskottets mening skattesänkningar i första hand bör ske
genom att den statliga inkomstskatten reduceras avstyrker utskottet förslaget
om uppräkning av det kommunala grundavdraget.

dels att utskottet under mom. 1 och mom. 36 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:418 yrkande 1 i 71

motsvarande del och 1985/86:422 yrkande 1 i motsvarande del samt

med avslag på proposition 1985/86:130 i denna del och motionerna
1985/86:Sk277 yrkande 3 och 1985/86:Sk420 yrkande 2 beslutar att 48 §
2 och 3 mom. och 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) samt
punkt 2 av övergångsbestämmelserna till samma lag skall utgå ur
författningsförslaget.

3. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om höjningen av det kommunala grundavdraget bort
anföra följande:

Som framgår av vad utskottet anför i det följande har utskottet allvarliga
invändningar att rikta mot regeringens förslag till skatteskala. I detta förslag
ingår att höja det kommunala grundavdraget från nuvarande 7500 kr. till
10 000 kr. Den minskade kommunala beskattning som detta medför motverkas
genom att skatteskalan skärps i låga och normala inkomstskikt men
mildras i högre. Effekten blir också att kommunernas intäkter minskar,
vilket i sin tur medför ytterligare försämringar av viktiga kommunala
verksamheter. Då en höjning av det kommunala grundavdraget ger skattskyldiga
med låga inkomster en skattesänkning anser utskottet sig böra i
princip tillstyrka propositionen i denna del. Utskottet förutsätter emellertid
att kommunerna kompenseras fullt ut för den inkomstminskning som
kommer att följa av uppräkningen av grundavdraget.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:420 yrkande 2, med
anledning av proposition 1985/86:130 i denna del och motion 1985/
86:Sk277 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1985/86:418
yrkande 1 i motsvarande del och 1985/86:422 yrkande 1 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i
fråga om höjningen av det kommunala grundavdraget.

Statligt grundavdrag, skatteskala, inflationsskydd m. m.
(mom. 2 och mom. 36 i motsvarande del)

4. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 47 med
”Den i” och slutar på s.48 med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:

För att ett skattesystem skall anses uppfylla rimliga krav på skälighet och
rättvisa måste det enligt utskottets mening vara så utformat att det ger
enskilda människor möjlighet att själva disponera över en större del av sina
inkomster. Familjer och enskilda skall i normalfallen kunna leva på sina
arbetsinkomster. De skall också ha möjlighet att förbättra sin situation
genom egna arbetsinsatser. En förutsättning härför är att de får behålla en
rimlig andel av en inkomstökning efter skatt.

Sänkta marginalskatter innebär som isolerad åtgärd alltid större skattelättnader
i kronor räknat för personer med höga inkomster. Denna effekt av en
marginalskattesänkning kan inte undvikas om man vill ge dem som i dag har
höga marginalskatter en rimlig skattelättnad utan att samtidigt skärpa

SkU 1985/86:40

skatten för dem med lägre inkomster. En sänkning av marginalskatterna,
också i vanliga inkomstlägen, kommer att få positiva effekter såväl för den
ekonomiska tillväxten som för sysselsättningen och är av den anledningen
motiverad också från fördelningspolitiska utgångspunkter.

En grundläggande förutsättning för en varaktig marginalskattereform är
att inflationen inte tillåts höja skattetrycket. Endast genom ett inflationsskydd
baserat på den faktiska inflationen blir skattesatserna oförändrade vid
en oförändrad real inkomstnivå. En utebliven indexering leder däremot med
nödvändighet till att inflationen höjer skatteuttaget vid en viss reallön.
Utskottet anser således i likhet med motionärerna bakom de borgerliga
partimotionerna och i motsats till regeringen att skatteskalan bör inflationsskyddas
fullt ut.

Som framgår av det föregående har utskottet avstyrkt en uppräkning av det
kommunala grundavdraget. Utskottet avstyrker också att marginalskattespärren
slopas. En sådan spärr har en viktig funktion genom att den inte
tillåter ett kommunalt skatteuttag på över 30% att slå igenom i högre
marginalskatter. Som framhålls i m-motionen 422 bör marginalskattespärren
sänkas i takt med att den högsta marginalskatten sänks, och marginalskattetaket
bör sättas ned till 70%.

Ett studium av de olika partiernas förslag till skatteskala ger vid handen att
moderata samlingspartiet förordar större skattesänkningar än regeringen vid
inkomster på ca 3 500 kr. i månaden och däröver. Skillnaden i skatteuttag
beror bl. a. på det fullständiga inflationsskyddet och att moderata samlingspartiet
avvisar marginalskattehöjningen i det lägsta skiktet i skatteskalan.
Dessutom föreslås att den statliga inkomstskatten slopas helt vid inkomster
under ca 17 000 kr. 1988. Detta leder till ett rimligare skatteuttag för framför
allt inkomsttagare med inkomster på 7000—8000 kr. i månaden. Det
moderata förslaget innebär också, till skillnad från propositionens, sänkta
marginalskatter för alla heltidsarbetande. Ca 80 % av alla heltidsarbetande
får behålla minst 60 % av en inkomstökning efter skatt. M:s förslag är därför
ägnat att underlätta avtalsrörelserna, förbättra industrins produktionsförmåga
och stärka svensk industris konkurrenskraft gentemot utlandet. Därigenom
kan tillväxten öka. Den av regeringen föreslagna skatteskalan med de
blygsamma skattelättnader som föreslås i såväl lägre som högre inkomstskikt
kommer, med rimliga inflationsantaganden, inte att medföra några påtagliga
sänkningar av inkomstskatten för de stora inkomstgrupperna. Den stimulerar
heller inte tillväxten.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 422 såvitt nu är i
fråga. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses motion Sk279 i
motsvarande del. Detsamma gäller i huvudsak i fråga om fp-motionerna
Sk320 och 418 samt c-motionerna Sk277 och 421 i vad de rör skatteskalan.
Motion Sk240 är tillgodosedd genom förslaget i propositionen. Utskottet
avstyrker övriga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

Förslag till nya skatteskalor för inkomståren 1987 och 1988 utformade i
enlighet med m:s förslag bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under mom. 2 och mom. 36 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk277 yrkande 1,
1985/86:Sk279 yrkandena 2 och 3, 1985/86:Sk320 yrkande 6, 1985/

SkU 1985/86:40

86:418 yrkande 3, 1985/86:422 yrkande 2, med anledning av motion
1985/86:Sk240 samt med avslag på propositionen i motsvarande del
och motionerna 1985/86:Sk277 yrkande 2, 1985/86:Sk305 yrkande 1,
1985/86:Sk318 yrkande 1, 1985/86:Sk320 yrkande 5, 1985/86:Sk350
yrkande 3, 1985/86:418 yrkande 2, 1985/86:420 yrkandena 1 a och 1 d
och 1985/86:421 yrkande 2

a) beslutar att 8 § och 10 § 1 och 2 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt samt punkterna 2, 3 och 4 av övergångsbestämmelserna
till samma lag skall utgå ur författningsförslaget,

b) hos regeringen begär förslag till hösten 1986 om sänkning av den
statliga inkomstskatten för inkomståren 1987 och 1988 i enlighet med
vad i motion 1985/86:422 anförts.

5. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 47 med
”Den i” och slutar på s. 48 med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:

För att (= reservation 4) fullt ut.

Regeringens förslag beträffande inkomstskatten innebär att alla inkomsttagare
får omkring 400 kr. i skattelättnad på två år. Härigenom skapar man
enligt utskottets mening varken något bättre fungerande eller något tillväxtbefrämjande
skattesystem. I stället bör man ytterligare sänka skatten i de
högre inkomstskikt där marginalskatten redan i dag är hög. Därigenom
uppnår man effekter på den ekonomiska tillväxten som innebär att alla på
ganska kort tid kan få betydande förbättringar.

Fp:s förslag till skatteskala innebär en sänkning av marginalskatten till
högst 50 % upp till en inkomst av omkring 200000 kr. och en sänkning av
marginalskattetaket till 70%.

Med det anförda tillstyrker utskottet fp:s förslag till skatteskala. Utskottet
tillstyrker således motion 418 såvitt nu är i fråga. Genom utskottets
ställningstagande tillgodoses motion Sk320 i motsvarande del. Detsamma
kan sägas i viss mån gälla också m-motionerna Sk279 och 422 samt
c-motionerna Sk277 och 421 i vad de rör skatteskalan. Motion Sk240 är
tillgodosedd genom förslaget i propositionen. Utskottet avstyrker övriga i
detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

Förslag till nya skatteskalor för inkomståren 1987 och 1988 utformade i
enlighet med fp:s förslag bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under mom. 2 och mom. 36 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk277 yrkande 1,
1985/86:Sk279 yrkande 3, 1985/86:Sk305 yrkande 1, 1985/86:Sk320
yrkandena 5 och 6, 1985/86:418 yrkandena 2 och 3, med anledning av
motion 1985/86:Sk240 samt med avslag på propositionen i motsvarande
del och motionerna 1985/86:Sk277 yrkande 2, 1985/86:Sk279
yrkande 2, 1985/86:Sk318 yrkande 1, 1985/86:Sk350 yrkande 3,
1985/86:420 yrkandena 1 a och 1 d, 1985/86:421 yrkande 2 samt
1985/86:422 yrkande 2

a) beslutar att 8 § och 10 § 1 och 2 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt samt punkterna 2, 3 och 4 av övergångsbestämmelserna

SkU 1985/86:40

till samma lag skall utgå ur författningsförslaget,

b) hos regeringen begär förslag till hösten 1986 om sänkning av den
statliga inkomstskatten för inkomståren 1987 och 1988 i enlighet med
vad i motion 1985/86:418 anförts.

6. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 47 med
”Den i” och slutar på s.48 med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:

Det av centern under allmänna motionstiden i januari presenterade
förslaget till inkomstskatt för inkomståret 1987 bygger på en höjning av det
kommunala grundavdraget från 7500 kr. till 9 000 kr., vilket medför en
skattesänkning för alla med 450 kr. C:s förslag innebär ett fullständigt
inflationsskydd för skatteskalan redan för år 1987 och att nivån för
brytpunkten beräknas på 18 basenheter i stället för nuvarande 16. Brytpunkten
i skatteskalan kommer då att höjas från nuvarande 124 800 kr. till ca 145
000 kr. Genom dessa båda åtgärder fullföljs intentionerna bakom 1981 års
marginalskattereform, vilket innebär en sänkning av skatten för alla
inkomsttagare. Centerns förslag i motionen berör endast 1987, men genom
att förslaget innebär ett fullständigt inflationsskydd av skatteskalan kommer
sannolikt brytpunkten år 1988 att bli 151 000 kr.

Regeringen föreslår i den i mars i år framlagda propositionen också en
höjning av grundavdraget till 9 000 kr. för år 1987 men återtar för
låginkomsttagarna en del av den skattelättnad som därigenom uppstår
genom införande av en grundskatt och en höjning av skatteuttaget i det lägsta
inkomstskiktet.

Centern har också begärt en ändring av schablonavdraget i inkomstslaget
tjänst från nuvarande 3 000 kr. till 1 000 kr. I likhet med centern anser
utskottet att ett schablonavdrag om 3 000 kr. medför stora orättvisor. För alla
löntagare som har ett avdrag som uppgår till 3 000 kr. innebär inte det högre
schablonavdraget någon fördel.

Pensionärer och företagare är helt utestängda från detta avdrag och
detsamma gäller i stor utsträckning alla som har lite längre avstånd till sin
arbetsplats. Skattskyldiga som inte berörs av ändringen av schablonavdraget
får i huvudsak större skattesänkningar genom centerns förslag än genom
regeringens förslag.

Som tidigare nämnts avser c:s förslag endast inkomståret 1987. Förslaget
kan dock inte ses isolerat utan måste bedömas med utgångspunkt i de
betydande förbättringar som centern föreslår på andra områden, exempelvis
förbättring av den kommunala skatteutjämningen med ytterligare tillskott
från staten på en miljard och i fråga om barnfamiljer och andra.

Härtill kommer att c:s skatteförslag, som ju innebär full indexering av
skatteskalan — med rimliga inflationsantaganden - kan väntas även på
relativt kort sikt medföra skattelättnader som är större än de regeringen
föreslagit och skattelättnader som blir bestående utan urholkning genom
inflationen.

SkU 1985/86:40

dels att utskottet under mom. 2 och mom. 36 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk277 yrkandena 1
och 2, 1985/86:Sk279 yrkande 3, 1985/86:Sk320 yrkande 6, 1985/
86:418 yrkande 3, 1985/86:421 yrkande 2, med anledning av motion
1985/86:Sk240 samt med avslag på propositionen i motsvarande del
och på motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 2, 1985/86:Sk305 yrkande
1, 1985/86:Sk318 yrkande 1,1985/86:Sk320 yrkande 5, 1985/86:Sk350
yrkande 3, 1985/86:418 yrkande 2, 1985/86:420 yrkandena 1 a och 1 d
och 1985/86:422 yrkande 2

a) beslutar att 8 § och 10 § 1 och 2 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt samt punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna till
samma lag skall utgå ur författningsförslaget,

b) hos regeringen begär förslag till hösten 1986 om sänkning av den
statliga inkomstskatten för inkomståret 1987 i enlighet med vad i
motion 1985/86:421 anförts.

7. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 47 med
”Den i” och slutar på s. 48 med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:

En grundprincip i beskattningen bör vara att skatt skall erläggas efter
bärkraft. Det är enligt utskottets mening därför otillfredsställande att
progressiviteten i beskattningen starkt avtagit sedan mitten av 1970-talet.
Orsakerna härtill är främst ändrade skatteskalor och kraftiga marginalskattesänkningar.
Förslaget i propositionen gynnar mest dem med höga inkomster,
medan de med inkomster upp till ca 80000 kr. direkt missgynnas. Den
minskning av kommunalskatten som följer av uppräkningen av det kommunala
grundavdraget motverkas genom att skatteskalan skärps i låga och
normala inkomstskikt men också mildras i högre. För en person med 70000
kr. i årslön - en normal inkomst för deltidsarbetande och i vissa extrema
låglönebranscher t. o. m. heltidslön - blir det med regeringens förslag en
skattesänkning med endast 168 kr., medan skatten för dem med över 200 000
kr. i inkomst sänks med ytterligare 4 000 kr. För kommunernas del innebär de
minskade skatteintäkterna att betydelsefulla kommunala verksamheter
försämras. Genom den av regeringen föreslagna sänkningen av marginalskattetaket
från 80 till 75 % behöver inkomsttagare i de inkomstskikt där
statlig inkomstskatt (grundbelopp + tilläggsbelopp) utgår med maximala
45 % inte erlägga mer än 75 % i skatt även om kommunalskatten är högre än
30 %. Sänkningen av marginalskattetaket innebär således ytterligare lättnader
för dem som har över 200 000 kr. i årsinkomst. Detta anser utskottet vara
fördelningspolitiskt oacceptabelt.

Vpk:s förslag, som innebär oförändrade skatteskalor för inkomståren 1987
och 1988, ger till följd av att partiet föreslår en sänkning av mervärdeskatten
på livsmedel genom ökade livsmedelssubventioner, en större behållen
inkomst efter skatt till hushåll i låga och normala inkomstskikt, medan
hushåll med höga inkomster och god skattekraft drabbas oförmånligare.
Vpk:s förslag tillgodoser således skatteförmågeprincipen.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet i motion 420 om
avslag på propositionen i denna del. Nytt förslag om skatteskala för
inkomståren 1987 och 1988 bör föreläggas riksdagen i höst. Detta bör vara

SkU 1985/86:40

utformat så att det ger de största skattelättnaderna till inkomsttagare i
låginkomst- och mellaninkomstskikten.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 2 och mom. 36 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:420 yrkandena 1 a och 1
d, med anledning av motion 1985/86:Sk318 yrkande 1 samt med avslag
på propositionen i motsvarande del och motionerna 1985/86:Sk240,
1985/86:Sk277 yrkandena 1 och 2, 1985/86:Sk279 yrkandena 2 och 3,
1985/86:Sk305 yrkande 1, 1985/86:Sk320 yrkandena 5 och 6, 1985/
86:Sk350 yrkande 3, 1985/86:418 yrkandena 2 och 3, 1985/86:421
yrkande 2 och 1985/86:422 yrkande 2

a) beslutar att 8 § och 10 § 1 och 2 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt samt punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna till
samma lag skall utgå ur författningsförslaget,

b) hos regeringen begär förslag till hösten 1986 om sänkning av den
statliga inkomstskatten för inkomståren 1987 och 1988 i enlighet med
vad i motion 1985/86:420 anförts.

Underskottsavdragsbegränsningenm. m. (mom. 4)

8. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Den begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde som
riksdagen beslutade i samband med 1982 års skattereform strider mot
grundläggande principer i det svenska skattesystemet. Detta påpekades
också i de starkt kritiska svar som nästan samtliga remissinstanser lämnade
på det ursprungliga förslaget till skatteomläggning. Om man som i Sverige
beskattar varje inkomst av kapital oavsett varifrån den härrör bör man enligt
utskottets mening också, utan någon begränsning, medge avdrag för de
räntor som uppkommer i förvärvskällan. En motsatt ordning strider enligt
utskottets mening mot såväl symmetrin i skattesystemet som mot principen
att skatt skall utgå efter förmåga. Det är emellertid inte bara principiella skäl
som talar mot begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde.
Som motionärerna i motion Sk279 framhåller innebär underskottsavdragsbegränsningen
otvivelaktigt en hämsko på nyföretagande och risktagande och
det torde knappast kunna bestridas att begränsningen också leder till onödigt
krångel i deklarations- och taxeringsarbetet. Utskottet, som i olika sammanhang
understrukit angelägenheten av att skattereglerna är så enkla och
lättillämpade som möjligt, tillstyrker därför motion Sk279 i denna del. Det
utredningsarbete som tidigare pågick i syfte att motverka otillbörliga
underskottsavdrag bör återupptas och så snart som möjligt slutföras.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sk279 i denna del.
Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk273 och motion Sk299 i vad denna
innehåller yrkanden om ytterligare begränsningar av rätten till underskottsavdrag
för låneräntor och pensionsförsäkringar. Utskottet avstyrker också
motion 420 i denna del.

SkU 1985/86:40

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk279 yrkande 6 samt
med avslag på motionerna 1985/86:Sk273,1985/86:Sk299 i motsvarande
del och 1985/86:420 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna att begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga
värde bör avvecklas successivt med början inkomståret 1987 och att
tidigare utredningsarbete i syfte att motverka otillbörliga underskottsavdrag
snarast bör återupptas.

9. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion Sk299 framförda uppfattningen att det finns
skäl att ytterligare begränsa det skattemässiga värdet av underskottsavdrag.
Det bör ske genom att man inför ett särskilt tak för underskottsavdrag som
uppkommer till följd av villabelåning och ett annat tak för övriga underskottsavdrag.
Det förra bör konstrueras så att det motsvarar kostnaderna för
upplåning till ett egnahem eller ett fritidshus av normal standard, det senare
bör maximeras till ett belopp motsvarande kostnaderna för en upplåning om
15000 kr.

Utskottet delar också den i motion 420 framförda uppfattningen att
kostnader för köp av pensionsförsäkring endast bör beaktas vid beräkning av
grundbeloppet i den statliga inkomstskatten. Förslag av nu angiven innebörd
bör snarast föreläggas riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:420 yrkande 3, med
anledning av motionerna 1985/86:Sk273 och 1985/86:Sk299 i motsvarande
del samt med avslag på motion 1985/86:Sk279 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om
underskottsavdragsbegränsningen m. m.

Räntetillägg för lån (mom. 5)

10. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”När det”
och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

RSV som verkställt en översyn av reglerna om räntetillägg har i skrivelse
till regeringen föreslagit att systemet med räntetillägg slopas helt. Detta
förslag har varmt tillstyrkts av en betydande del av de - flera mycket tunga -remissinstanser som yttrat sig i ärendet. Av RSV:s översyn framgår att en
stor del av de räntetillägg som gällt lån mot låg eller ingen ränta avsett

SkU 1985/86:40

skattskyldiga med inkomster under brytpunkten, att antalet skattskyldiga
som påförts sådana lån relativt sett varit mycket litet, att lånen avsett
obetydliga belopp och att den uträknade skatten från räntetilläggen legat
under 10 milj. kr.

UTB skall fastställas för i princip alla skattskyldiga. Även räntetillägg till
dem med inkomster under brytpunkten belastar således skatteadministrationen.

Enligt utskottets mening måste det anses vara ett rimligt krav att
kostnaderna för att administrera gällande beskattningsregler står i rimlig
proportion till skatteintäkterna. Mot bakgrund av vad som framkommit i
fråga om räntetillägg för lån kan med fog göras gällande att reglerna inte
tillnärmelsevis tillgodoser detta krav. De skäl som i propositionen åberopats
för ett slopande av räntetilläggen för bostadsbyggnad i jordbruk och bil m. m.
i näringsverksamhet gäller enligt utskottets mening i lika hög grad räntetilllägg
för lån. Utskottet tillstyrker med det anförda att dessa räntetillägg slopas
fr. o. m. inkomståret 1987. För det fall riksdagen anser sig inte kunna biträda
detta yrkande bör enligt utskottets mening en beloppsgräns införas för varje
slag av räntetillägg. Förslag om slopande av räntetilläggen för räntefria eller
lågförräntade lån bör föreläggas riksdagen i höst. Vad utskottet anfört bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Sk233 yrkande
3, 1985/86:Sk269 i motsvarande del och 1985/86:Sk301 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om
räntetillägg för räntefria eller lågförräntade lån.

Kvittning av villaunderskott mot kapitalinkomst (mom. 6 och
mom. 36 i motsvarande del)

11. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med
”Motionärerna bakom” och slutar med ”denna del" bort utgå,

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet
godtar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner de sålunda redovisade skälen för att avskaffa rätten att
kvitta underskott av villa mot kapitalinkomst föga bärande. Utskottet har,
som framgår av det tidigare anförda, tillstyrkt att begränsningen av
underskottsavdragens skattemässiga värde successivt avvecklas, eftersom
denna begränsning strider mot såväl symmetrin i skattesystemet som mot
principen att skatt skall utgå efter förmåga. Ett slopande av rätten att kvitta
underskott av villa mot inkomst av kapital innebär en ytterligare och från
rättvisesynpunkt helt oacceptabel begränsning av underskottsavdragens
skattemässiga värde.

Vid remissbehandlingen av det förslag på vilket 1982 års skattereform
byggde riktades särskild kritik mot att bestämmelserna inte gav makar
möjlighet att sinsemellan kvitta underskott på annan fastighet mot överskott
av kapital. Enligt utskottets mening är det ett rättvisekrav att reglerna är så

SkU 1985/86:40

utformade att de fungerar på samma sätt oavsett vilken av makarna som står
för skulderna resp. tillgångarna. Eljest kan effekterna, som också framhålls
av motionärerna bakom motionerna Sk233 och Sk301, bli stötande, särskilt
för makar som saknar möjlighet att vidta interna transaktioner eller
omfördela tillgångar. För undvikande av rättsförluster och/eller transaktioner
mellan makar som har till enda syfte att neutralisera skatteffekter av
angivet slag bör enligt utskottets mening makar ha rätt att kvitta underskott
mellan sig. Kvittningsrätten bör utan beloppsbegränsning gälla mellan olika
förvärvskällor inom och mellan inkomstslagen rörelse och jordbruk. Förslag
av sådan innebörd bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

Motionärerna bakom motion 422 godtar i princip att man som en
konsekvens av slopad sambeskattning avskaffar rätten för makar att
sinsemellan utnyttja underskotts-och förlustavdrag m.m. men anser att
riksdagen bör anta särskilda övergångsbestämmelser som medger att tidigare
”intjänade avdrag” kvarstår under en övergångstid. De menar också att man
bör överväga att tillåta överföring av avdrag mellan makar under ytterligare
några år för att ge dem möjlighet att vidta de ekonomiska dispositioner som
kan föranledas av den slopade avdragsrätten.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man i syfte att undvika
retroaktiva effekter av de nya bestämmelserna och av rättviseskäl bör införa
särskilda övergångsbestämmelser. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag
i ämnet till hösten.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 6 och mom. 36 i motsvarande del bort
hemställa

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:418 yrkande 1 i
denna del, 1985/86:421 yrkande 4och 1985/86:422 yrkande 3 samt med
avslag på propositionen i denna del och motionerna 1985/86:Sk299 i
motsvarande del och 1985/86:418 yrkande 6 beslutar att 10 § 4 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och punkt 7 av övergångsbestämmelserna
till samma lag skall utgå ur författningsförslaget,

b) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Sk233
yrkandena 1 och 2 samt 1985/86:Sk301 yrkandena 1 och 2 hos
regeringen begär förslag om utvidgning av kvittningsrätten i enlighet
med vad utskottet anfört,

c) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:422 yrkande 4 hos
regeringen begär förslag till hösten 1986 om införande av särskilda
övergångsbestämmelser med anledning av att rätten för makar att
sinsemellan utnyttja underskotts- och förlustavdrag m.m. genom
förslaget i propositionen upphör. Förslaget bör utformas i enlighet
med vad som anförts i motionen.

12. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c). Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med "Utskottet
godtar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner de sålunda redovisade skälen för att avskaffa rätten att
kvitta underskott av villa mot kapitalinkomst föga bärande. Förslaget i den

SkU 1985/86:40

här delen innebär enligt utskottets mening en betydande och från rättvisesynpunkt
oacceptabel skärpning av den nuvarande begränsningen av underskottsavdragens
skattemässiga värde. Ett bifall till propositionen såvitt nu är
i fråga skulle, som framhålls av motionärerna bakom fp-motionen, kunna
leda till en rad omotiverade och från samhällets synpunkt föga önskvärda
skatteplaneringsåtgärder. Utskottet anser sig med det anförda böra tillstyrka
att rätten att kvitta villaunderskott mot inkomst av kapital bibehålls.
Utskottets ställningstagande innebär bifall till motionerna 418 (fp), 421 (c)
och 422 (m) i denna del. Av bl.a. förenklingsskäl avstyrker utskottet de
yrkanden i motionerna Sk233 och Sk301 som går ut på att kvittningsrätten
mellan villaunderskott och inkomst av kapital skall gälla utan beloppsmässig
begränsning och att kvittning av underskott mot överskott skall kunna ske
såväl inom som mellan inkomstslagen jordbruk och rörelse.

Den i motion 418 aktualiserade frågan om en sammanslagning av vissa
förvärvskällor till en gemensam finner utskottet från flera utgångspunkter
intressant och värd att närmare prövas. Utskottet anser således att riksdagen
hos regeringen bör begära utredning och förslag om sammanslagning av
förvärvskällorna kapital, schablontaxerad annan fastighet och tillfällig
förvärvsverksamhet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 6 och mom. 36 i motsvarande del bort
hemställa

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:418 yrkande 1 i
denna del, 1985/86:421 yrkande 4 och 1985/86:422 yrkande 3 och med
avslag på propositionen i denna del och motionerna 1985/86:Sk233
yrkandena 1 och 2, 1985/86:Sk299 i motsvarande del, 1985/86:Sk301
yrkandena 1 och 2 samt 1985/86:422 yrkande 4 beslutar att 10 § 4 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och punkt 7 av övergångsbestämmelserna
till samma lag skall utgå ur författningsförslaget,

b) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:418 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga
om en sammanslagning av vissa förvärskällor till en gemensam.

Extra avdrag för folkpensionär (mom. 7 och mom. 36 i
motsvarande del)

13. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c). Bo
Lundgren (m). Britta Bjelle (fp). Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 49 med "Inom
utskottet" och slutar på s. 50 med "utöver miniminivån" bort ha följande
lydelse:

Förslaget i propositionen har tillkommit i syfte att förhindra att de
sammanlagda marginaleffekterna av skatteskala, avtrappning av det extra
avdraget och inkomstprövningen av det kommunala bostadstillägget till följd
av pensionernas och därmed de extra avdragens ökning blir oacceptabelt
höga. Detta syfte får anses vara i huvudsak tillgodosett. Förslaget innebär

SkU 1985/86:40

6 Riksdagen 1985186. ösarn!. Nr40

emellertid också att vissa pensionärer - det gäller dem med en ATP
motsvarande ca 2 basbelopp - får en betydande försämring av sin realinkomst
efter skatt. Denna effekt av de nya bestämmelserna kan inte accepteras.
Utskottet tillstyrker därför de yrkanden om avslag på propositionen i denna
del som ställs i partimotionerna 422 (m), 418 (fp) och 420 (vpk).

Riksdagen bör i höst föreläggas nytt förslag till avtrappningsregler för
inkomståren 1987 och 1988 som innebär att alla pensionärer får en rimlig
standardförbättring och som är anpassade till den skatteskala och det
kommunala grundavdrag som gäller för dessa inkomstår.

dels att utskottet under mom. 7 och mom. 36 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:418 yrkande 1 i
denna del, 1985/86:420 yrkande 1 boch 1985/86:422yrkande 1 i denna
del och med avslag på propositionen i denna del beslutar

a) att punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall utgå ur författningsförslaget,

b) att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till hösten 1986 om
avtrappningsregler för inkomståren 1987 och 1988 utformade så, att
alla pensionärer får en rimlig standardförbättring och anpassade till
den skatteskala och det kommunala grundavdrag som gäller för dessa
inkomstår.

Samtaxering av makars B-inkomst (mom. 8 och mom. 36 i
motsvarande del)

14. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 50 med
”Sambeskattningen av” och slutar på s. 51 med ”avstyrker motionsyrkandet”
bort ha följande lydelse:

Förslaget att slopa sambeskattningen av makars B-inkomster gynnar
uteslutande makar med nettokapitalinkomster om minst 6600 kr. Utskottet
finner det fördelningspolitiskt utmanande att slopa sambeskattningen av
makars B-inkomster och avstyrker följaktligen propositionen i denna del,

dels att utskottet under mom. 8 och mom. 36 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:420 yrkande 1 c och med
avslag på propositionen i denna del och motionerna 1985/86:Sk201,
1985/86:Sk206, 1985/86:Sk234 yrkande 3 och 1985/86:Sk325 samtliga
såvitt nu är i fråga samt motionerna 1985/86:Sk234 yrkande 2,
1985/86:Sk279 yrkande 8, 1985/86:Sk320 yrkande 19 och 1985/
86:Sk336 beslutar att 9 § 3 och 5 mom. samt 11 § 3 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall bibehållas i sin nuvarande
lydelse.

SkU 1985/86:40

Samtaxering av makars och av föräldrars och barns
förmögenhet (mom. 9)

15. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 51 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 52 med ”detta yrkande” bort ha följande lydelse:

Det svenska skattesystemet bygger sedan länge på i huvudsak den
principen att makar var för sig skall skatta för sin egen inkomst. Det partiella
undantag från denna huvudregel som hittills gällt i fråga om B-inkomster om
högst 5 000 kr. slopas som tidigare nämnts genom förslaget i propositionen.
Utskottet har tillstyrkt detta förslag. Med hänsyn till att kapitalavkastning i
fortsättningen således skall anses vara helt knuten till individen bör enligt
utskottets mening också förmögenhetsbeskattningen individualiseras. Såväl
rättvise-som förenklingsskäl talar för en sådan ordning.

Utskottet tillstyrker således att makars beskattningsbara förmögenhet i
fortsättningen beräknas för makarna var för sig.

Vad härefter angår frågan om föräldrars och barns förmögenhet delar
utskottet den i flera motioner framförda uppfattningen att samtaxeringen i
detta fall till följd av progressiviteten i förmögenhetsskatteskalan kan leda till
orimliga konsekvenser. Också denna sambeskattningsform är enligt utskottets
mening otillfredsställande från rättvisesynpunkt, eftersom den innebär
att gifta och sammanboende med barn missgynnas i skattehänseende jämfört
med skattskyldiga utan barn. Utskottet finner det särskilt anmärkningsvärt
att regeringen ännu inte ansett sig böra föreslå att sambeskattning av
fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet skall upphöra. I fråga om
fosterföräldrar föreligger nämligen i förhållande till andra föräldrar den
principiella skillnaden att de förra inte får disponera över barnets förmögenhet.

Med hänsyn till det anförda och då det skattebortfall som kan bli följden av
ett slopande av sambeskattningen av förmögenhet torde vara helt försumbart
i statsbudgeten tillstyrker utskottet en övergång till helt individuell beskattning
av förmögenhet. Förslag om slopande av sambeskattningen bör
föreläggas riksdagen så snart som möjligt. Detta bör ges regeringen till
känna.

Med det anförda får de motioner som innehåller yrkanden om särbeskattning
av makars och av föräldrars och barns förmögenhet anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk201 i motsvarande
del, 1985/86:Sk202, 1985/86:Sk206 i motsvarande del, 1985/
86:Sk234 yrkande 3 i motsvarande del, 1985/86:Sk279 yrkande 13,
1985/86:Sk325 i motsvarande del och 1985/86:418 yrkande 5 samt med
anledning av motion 1985/86:Sk217 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört i fråga om samtaxering av makars och av
föräldrars och barns förmögenhet.

SkU 1985/86:40

Skattepolitiken på sikt (mom. 10)

16. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (aila m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Under
senare” och slutar med ”till erinran” bort ha följande lydelse:

Huvudmålet för det skattepolitiska reformarbetet måste vara en successiv
och planmässig minskning av skattetrycket. Det är enligt utskottets uppfattning
nödvändigt att anpassa det svenska skattetrycket till vad som gäller i
jämförbara länder. Utskottet anser att skattetrycket bör minska med 5
procentenheter under en femårsperiod.

De skattesänkningar som kan genomföras måste utformas så att de medför
största möjliga nytta för den ekonomiska utvecklingen. I första hand bör de
skatter sänkas som har störst negativ inverkan på arbete, sparande och
företagande.

Inkomstskatten påverkar sparandet negativt och minskar behållningen av
arbetsinsatser. Det långsiktiga målet bör därför vara att avskaffa den statliga
inkomstskatten för vanliga inkomster. Inkomsten skulle därmed bli proportionell
och uppgå till ca 30% i vanliga inkomstlägen, samtidigt som
progressionen i övrigt skulle minska. Genom att den högsta statliga
skatteskalan begränsas till 10 % blir den maximala marginalskatten 50 % vid
en kommunal utdebitering på 30 kr.

Ett första etappmål, som bör nås redan inkomståret 1989, är en sänkning
av marginalskatten i vanliga inkomstlägen till 40 % med ett marginalskattetak
på högst 70 %.

Inom högst sex år bör de maximala statliga skattesatserna begränsas så att
ingen får högre marginalskatt än 50%.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk279 såvitt nu är i fråga. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Genom utskottets ställningstagande
får också fp-motionerna Sk320 och 418 anses vara i huvudsak
tillgodosedda såvitt avser utformningen av den långsiktiga skattepolitiken.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk279 yrkande 1, med
anledning av motionerna 1985/86:Sk320 yrkande 1 och 1985/86:418
yrkande 7 samt med avslag på motion 1985/86:Sk350 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skattepolitiken
på sikt.

17. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Under
senare” och slutar med ”till erinran” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att gå vidare med fortsatta
marginalskattesänkningar. De höga marginaleffekter som nuvarande skatteregler
medför skapar betydande snedvridningsproblem i samhällsekonomin.
En ytterligare sänkning av marginalskatterna bör därför vara en förstahandsuppgift
i det fortsatta reformarbetet. Utskottet har tidigare tillstyrkt att
marginalskatten under inkomståren 1987 och 1988 sänks till högst 50 % upp
till en inkomst av omkring 200000 kr. och att marginalskattetaket samtidigt

SkU 1985/86:40

sänks till 70 %. I ett senare skede bör marginalskatterna sänkas till 40 % för
alla heltidsarbetande och marginalskattetaket begränsas till 60 %. En sådan
reform bör genomföras stegvis under flera år.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna Sk320 och 418
såvitt nu är i fråga. Härigenom får också m-motionen Sk279 anses vara i
huvudsak tillgodosedd såvitt avser den långsiktiga skattepolitiken.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk320 yrkande 1
och 1985/86:418 yrkande 7, med anledning av motion 1985/86:Sk279
yrkande 1 samt med avslag på motion 1985/86: Sk350 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om
skattepolitiken på sikt.

Faktisk sambeskattning m. m. (mom. 11)

18. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i andra stycket på s. 52 som börjar
med ”Utskottet vill” och slutar med ”också i denna del” bort ha följande
lydelse:

Förslaget i propositionen innebär att den sambeskattning som hittills gällt i
fråga om B-inkomster nu helt avskaffas. Enligt utskottets mening talar
övervägande skäl för att nu slopa också den faktiska sambeskattning som
ännu gäller i de fall en make arbetat i verksamhet som bedrivits av andra
maken. Understiger den medhjälpande makens arbetsinsats ett visst antal
(400, i vissa fall 200) timmar skall enligt gällande bestämmelser hans/hennes
inkomst beskattas ovanpå den andre makens. Dessa bestämmelser kan leda
till resultat som enligt utskottets mening materiellt sett är tvivelaktiga och
från rättvisesynpunkt otillfredsställande. Som motionärerna framhåller bör
reglerna om faktisk sambeskattning, vilka gällt sedan 1971, slopas fr.o.m.
1987 års taxering. Förslag av den innebörden bör föreläggas riksdagen i höst.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk234 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om den
s. k. faktiska sambeskattningen av makar som arbetar inom eget
jordbruk eller egen rörelse.

Skattelättnader för barnfamiljer (grundavdrag eller
skattereduktion-mom. 13)

19. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”Utskottet
framhöll” och slutar med ”och Sk289” bort ha följande lydelse:

En grundläggande princip i svensk beskattningsrätt är att uttag av skatt
skall ske med hänsyn till bärkraft. Den svenska familjebeskattningen innebär

SkU 1985/86:40

i sin nuvarande utformning ett avsteg från denna princip, eftersom den inte
tar någon hänsyn till familjens försörjningsbörda. Som framhålls i motion
Sk279 måste skatteuttaget relateras till familjens förmåga att betala skatt. En
familjs totala kostnader varierar med antalet barn, och en inkomstbeskattning
som skall kunna skapa rättvisa för barnfamiljerna måste därför
innehålla bestämmelser om ett avdrag vid beskattningen för varje barn.

Frågan gäller då i vad mån avdraget bör utformas som ett avdrag från
intäkterna eller som en reduktion på den slutliga skatten. Det kan därvid
konstateras att en skattereduktion, som motsvarar en rimlig kompensation
för barnkostnader - om den finansieras inom ramen för den statliga
beskattningen - skulle leda till en skärpning av den statliga inkomstskatten
och därmed av marginalskatterna. Utskottet anser därför i likhet med
motionärerna bakom motionerna Sk279 och Sk289 att kompensation till
barnfamiljerna bör ges i form av ett barnavdrag från inkomsten. Utskottet
har tidigare vid sin behandling av frågan om den långsiktiga skattepolitiken
uttalat att den statliga inkomstskatten på sikt bör avskaffas utom för de allra
högsta inkomsterna. Med hänsyn härtill anser utskottet sig böra tillstyrka att
avdraget medges vid den kommunala taxeringen. Härigenom får avdraget
hos mottagaren samma värde efter skatt oberoende av vederbörandes
inkomstläge. Med det anförda tillstyrker utskottet att man vid den kommunala
taxeringen inför ett grundavdrag om 15000 kr. för varje hemmavarande
barn under 18 års ålder. Avdragsrätten bör också omfatta barn i åldern
18-20 år som går i gymnasieskola och uppbär studiestöd. De som har så låga
inkomster och/eller så många barn att de inte kan utnyttja grundavdraget
fullt ut kompenseras genom ”negativ skatt”, vilket innebär att ett belopp
motsvarande nettoeffekten av den inte utnyttjade delen av grundavdraget
betalas ut kontant. Härigenom kan alla oavsett inkomstförhållanden utnyttja
avdragets effekt fullt ut.

Förslag om grundavdrag för barn, utformat i enlighet med vad som anges i
motionerna Sk279 och Sk289, bör föreläggas riksdagen i höst. Vad utskottet
anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 4
och 1985/86:Sk289 yrkande 1 samt med avslag på motion 1985/
86:Sk213 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i fråga om skattelättnader för barnfamiljer.

20. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”Utskottet
framhöll” och slutar med ”och Sk289” bort ha följande lydelse:

En grundläggande princip i svensk beskattningsrätt är att skatt skall utgå
efter förmåga. Svensk familjebeskattning tar inte tillräcklig hänsyn till
försörjningsbörda eller antalet inkomster i en familj.

Enligt motionärerna bakom motion So604, som innehåller motiveringen
för yrkandena i motion Sk213, bör stödet till barnfamiljerna ges i form av
bl.a. en beskattad vårdnadsersättning som skall utgå med 24000 kr. per år
och i en första etapp omfatta alla familjer med barn under tre år. En sådan

SkU 1985/86:40

form för barnfamiljsstödet, kombinerat med de förbättringar i övrigt för
barnfamiljerna som föreslås av centern finner utskottet vara förenad med
uppenbara fördelar. En beskattad vårdnadsersättning ger föräldrarna möjlighet
att med bibehållet socialt skydd korta ned sin arbetstid för barnens
skull. Det ger ökad valfrihet och skapar jämställdhet mellan man och kvinna.

I likhet med motionärerna bakom motion Sk213 anser utskottet det vara
en rättvisefråga att återställa värdet av skattereduktionen. Den utgör för
närvarande 1 800 kr. och har varit beloppsmässigt oförändrad sedan 1970-talets början. Utskottet tillstyrker att skattereduktionen i en första etapp
höjs till 4000 kr. för familjer med barn under 18 år. Det innebär ett
nettotillskott för dessa familjer med 2200 kr. per år. Förslag om en
uppräkning av skattereduktionen bör föreläggas riksdagen i höst. Detta bör
ges regeringen till känna. Ett införande av grundavdrag utformat i enlighet
med moderaternas förslag är utskottet inte berett biträda med hänsyn bl.a.
till att ett sådant avdrag kan väntas medföra en avsevärt ökad byråkrati i
taxerings-och debiteringsarbetet och till att olika kommuner har skilda
förutsättningar att klara den påfrestning på ekonomin som ett sådant avdrag
skulle innebära.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk213 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 4 och 1985/
86:Sk289 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i fråga om skattelättnader för barnfamiljer.

Barntillsyn (morn. 14)

21. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om barntillsyn bort anföra följande:

Föräldrar har enligt föräldrabalken ett vårdansvar gentemot sina barn
även om de förvärvsarbetar. Det är med hänsyn härtill enligt utskottets
mening anmärkningsvärt att utgifter för barntillsyn i skattehänseende anses
vara en privat levnadskostnad, som måste betalas med beskattade inkomster.
Resultatet har blivit en omfattande svart marknad och att allt färre föräldrar
har möjlighet att själva betala en mer marknadsmässig avgift till den
kommunala barnomsorgen.

Utskottet finner det för sin del naturligt att betrakta nödvändiga och
styrkta barntillsynskostnader upp till vissa maximibelopp som en avdragsgill
utgift för intäkternas förvärvande. Med ett sådant betraktelsesätt skulle
förvärvsarbetande föräldrar kunna betala mer än som nu är möjligt för
enskild barnomsorg eller motsvarande högre avgift till den kommunala
barnomsorgen och detta i sin tur skulle minska behovet av stöd till dag-,
fritids-och familjedaghemmen.

Av nu anförda och övriga av m-motionärerna åberopade skäl anser
utskottet sig böra tillstyrka utredningsyrkandet i motionerna Sk279 och
Sk289.

SkU 1985/86:40

dels att utskottet under morn. 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Sk279 yrkande 5
och 1985/86:Sk289 yrkande 2 hos regeringen begär utredning och
förslag om rätt till avdrag med visst maximerat belopp för nödvändiga
och styrkta kostnader för barntillsyn.

Underhållsbidrag (mom. 15)

22. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med ”Genom
vad” och slutar med ”för underhållsbidrag” bort ha följande lydelse:

Det svenska skattesystemet bygger på principen att skatt skall utgå efter
bärkraft. Denna grundprincip har, som tidigare nämnts, frångåtts i viktiga
hänseenden bl.a. när det gäller barnfamiljernas beskattning.

En i ekonomiskt hänseende utsatt grupp utgör de ensamboende vårdnadshavarna.
Avdraget för underhållsbidrag är i dag maximerat till 3000 kr.
Denna nivå erhöll avdraget genom riksdagsbeslut i december 1978.

Bidragsförskottet utgör i år 9553 kr., och underhållsbidrag understigande
9000 kr. torde mera sällan fastställas. Att den nuvarande maximigränsen för
avdraget medfört svårigheter för underhållsskyldiga att bidra till sina barns
försörjning och i åtskilliga fall lett till sociala problem torde knappast kunna
bestridas.

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motionerna Sk278,
Sk289, Sk310 och 424 att det finns skäl att höja avdraget för underhållsbidrag.
Utskottet förutsätter således att regeringen utan onödigt dröjsmål
lägger fram förslag om en uppräkning av avdraget. Med det anförda är nu
berörda motionsyrkanden tillgodosedda. Vad utskottet anfört bör riksdagen
ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk289 yrkande 4
och 1985/86:Sk310 samt med anledning av motionerna 1985/86:Sk278
och 1985/86:424 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört i fråga om avdraget för underhållsbidrag.

Existensminimum för barnfamiljer (mom. 16)

23. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med ”Något
ytterligare” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Av det anförda framgår att riksskatteverket på ett tidigt stadium hos
regeringen förordat en allsidig utredning av reglerna om existensminimum
och att riksdagen med anledning av motioner i ämnet av i huvudsak samma
innebörd som de nu aktuella under våren 1984 gett regeringen till känna att
en sådan utredning borde komma till stånd.

Utskottet anser det otillfredsställande att en översyn av existensminimireglerna
ännu inte skett och tillstyrker därför att en utredning snarast
tillsätts. I dess uppdrag bör - som framhålls i motionerna - ingå att

SkU 1985/86:40

åstadkomma sådana ändringar av existensminimibestämmelserna att dessa
kan tillämpas

a) vid boende i eget hem av normal beskaffenhet,

b) då en förälder själv vårdar familjens barn,

c) så att också nödvändiga barntillsynskostnader kan beaktas.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk289 yrkande 3
och 1985/86:424 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört i fråga om existensminimum för barnfamiljer.

Kostnadsersättning för dagmamma (mom. 17)

24. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar i sista stycket på s. 57
med ”Med anledning” och slutar överst på s. 58 med ”denna del” bort ha
följande lydelse:

Som motionärerna bakom motion Sk213 (jfr. So604) framhåller torde man
inte ens med ett utvecklat statsbidragssystem kunna nå all barnomsorg med
statsbidrag. Det finns enligt utskottets mening därför skäl som talar för att
man vid taxeringen och vid beräkning av arbetsgivaravgifter bör betrakta
ersättning till privat dagmamma eller motsvarande som kostnadsersättning
till den del som inte överstiger 6000 kr. per barn och år. Härigenom skulle
man få en skattesituation som är rimlig för den enskilde. Detta kan i sin tur
positivt påverka barnomsorgen. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka
motion Sk213 i denna del. Förslag i ämnet börså snart som möjligt föreläggas
riksdagen.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk213 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag om att ersättning om högst 6000 kr. per barn
och år till privat dagmamma skall betraktas som avdragsgill kostnadsersättning.

Fackliga stipendier (mom. 19)

25. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 58 med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar överst på s. 59 med ”aktuella motionen” bort ha
följande lydelse:

Bestämmelserna om skattefrihet för stipendier tillkom uteslutande för att
möjliggöra kursdeltagande för sådana anställda som inte har rätt till ledighet
för studier med bibehållen lön. Stipendierna är avsedda att täcka inkomstbortfallet
efter skatt.

Skattefriheten innebär att en arbetsgivare alltid skall anses ha gett ut ett
stipendium som ersättning för utfört arbete eller uppdrag, medan en facklig
utgivare av stipendium inte skall anses som arbetsgivare i den meningen att

7 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 40

SkU 1985/86:40

han drar någon nytta av den utbildning sorn är syftet med stipendiet.
Reglerna innebär således ett väsentligt avsteg från allmänt tillämpade
principer vid beskattningen. Från rättvisesynpunkt måste också en skatteregel
med sådant inehåll anses mycket otillfredsställande.

Utskottet vill ånyo erinra om att RSV i samband med lagstiftningens
tillkomst riktade mycket allvarlig kritik mot den och uttalade principiella
betänkligheter av avsevärd tyngd mot skattefriheten för vissa stipendier.
RSV:s invändningar var också av materiell och formell natur.

Utskottet anser att lagstiftningen bör upphävas fr. o. m. inkomståret 1987
och tillstyrker således motionen.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk203 antar följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1983:447) om viss skattefrihet
för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:447) om viss skattefrihet för
stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall upphöra att
gälla den 1 januari 1987. Den upphävda lagen gäller dock alltjämt i fråga om
1987 och tidigare års taxeringar.

Värdering av bilförmån (mom. 22)

26. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”motion Sk337” bort ha följande lydelse:

Eftersom bilförmånens storlek enligt gällande beräkningsgrunder är helt
knuten till en bils inköpspris missgynnas svensktillverkade bilar i jämförelse
med billigare utländska. Dessa kan nämligen efter inköpet extrautrustas utan
att detta påverkar förmånsvärderingen. Mot denna bakgrund och med
hänsyn till att särskilt de dieseldrivna bilarna blivit felaktigt bedömda enligt
nuvarande värderingsregler tillstyrker utskottet att reglerna om beskattningen
av bilförmån blir föremål för en skyndsam översyn och att förslag i ämnet
så snart som möjligt föreläggs riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk337 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om beskattningen
av bilförmån.

SkU 1985/86:40

Bilresor till och från arbetet (mom. 23 a)

27. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl
Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med ”Yrkanden
av” och slutar med ”och Sk333” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man vid beräkning av
tidsvinst för resa till och från arbetet med bil jämfört med resa med allmänna
kommunikationsmedel bör beakta också den tid det tar att lämna och hämta
barn på daghem, fritidshem och liknande. Daghem eller motsvarande ligger
ofta så att man vid resa med kollektiva kommunikationsmedel måste göra
flera byten med avsevärd tidsåtgång. Av dessa och andra praktiska skäl kan
det vara nödvändigt att använda bil. Utskottet tillstyrker därför motionerna
Sk214 och Sk333 samt motion Sk279 yrkande 7 i denna del.

dets att utskottet under mom. 23 a bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk214, 1985/
86:Sk279 yrkande 7 i motsvarande del och 1985/86:Sk333 hos regeringen
begär förslag innebärande att vid beräkning av tidsvinst vid resa till
och från arbetet med bil jämfört med resa med allmänna kommunikationer
får inräknas också den tid det tar att lämna och hämta barn på
daghem, fritidshem och liknande.

Bilresor till och från arbetet (mom. 23 b)

28. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl
Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 61 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”motion Sk346” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är de bestämmelser om avdrag för bilresor mellan
bostad och arbetsplats som antogs av riksdagen hösten 1983 alltför restriktiva.
Varken förutsättningarna för rätt till avdrag eller beräkningssättet
tillgodoser enligt utskottets mening rimliga krav på rättvisa och likformighet
mellan olika skattskyldiga. Utskottet anser sålunda att rätten till avdrag
rimligen bör gälla utan någon begränsning till ett visst minsta antal dagars
använding av bilen i tjänsten. En förutsättning för avdragsrätt bör däremot
vara att körsträckan i tjänsten inte är alltför kort. En daglig körsträcka om
minst två mil de dagar då bilen används för resor till arbetet får anses
innebära en rimlig avvägning. Denna begränsning bör dock av naturliga skäl
inte gälla i sådana fall då arbetstagare är skyldig att ha bilen till hands på
arbetsplatsen.

Enligt utskottets mening saknas anledning att inte beakta de fasta
utgifterna när man beräknar avdragets storlek. I de fall då bilen används i
tjänsten bör även avdraget för resorna till och från arbetet beräknas med
utgångspunkt i de faktiska kostnaderna för bilanvändningen.

Förslag av den innebörd som anges i motion Sk346 bör snarast föreläggas
riksdagen.

SkU 1985/86:40

dels att utskottet under mom. 23 b bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk346 hos regeringen
begär förslag om avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad
och arbetsplats utformat i enlighet med vad utskottet anfört.

Schablonavdraget i tjänst (mom. 24)

29. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

De fördelar som ett högt schablonavdrag kan ha från förenklingssynpunkt
måste enligt utskottets mening vägas mot kravet på rättvisa vid beskattningen.
Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att vid 1988 års
taxering inte medge ett högre schablonavdrag i tjänst än 2000 kr. inkl.
kostnader för resor till och från arbetet men utan den begränsning i rätten till
avdrag för sådana resekostnader som hittills gällt och som inneburit att den
skattskyldige själv fått stå för de första 1000 kr. av kostnaderna.

Utskottet tillstyrker bifall till motion Sk279 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk279 yrkande 7 i
motsvarande del och med anledning av motion 1985/86:Sk277 yrkande
4 hos regeringen begär förslag om sänkning av schablonavdraget i
tjänst till 2000 kr. i enlighet med vad utskottet anfört.

30. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar rättviseskäl med betydande styrka för att
behålla schablonavdraget i tjänst på dess tidigare nivå. Avdraget gynnar dem
som har nära till arbetet eller tillgång till billiga allmänna kommunikationsmedel
på bekostnad av egenföretagare, långpendlare och glesbygdsbor. En
uppräkning av avdraget missgynnar också eninkomstfamiljerna i förhållande
till familjer som har två inkomster.

En återgång till den nivå och utformning schablonavdraget i tjänst hade
före 1985 års lagstiftning innebär - i kombination med ett höjt grundavdrag
— en ökad rättvisa och sänkt skatt för stora grupper skattebetalare.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionen Sk277 yrkande 4.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk277 yrkande 4 och
med anledning av motion 1985/86:Sk279 yrkande 7 i motsvarande del
hos regeringen begär förslag om återställande av schablonavdraget i
inkomst av tjänst till 1 000 kr.

SkU 1985/86:40

Skattereduktion för fackföreningsavgift (mom. 26)

31. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 63 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”följaktligen motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Riksdagen biföll hösten 1981 ett enigt skatteutskotts hemställan att bl. a.
de konfliktbidrag som betalades ut av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer
skulle bli föremål för en fullständig redovisning och kartläggning
innan man tog slutlig ställning till frågan om avdrag för fackföreningsavgifter.

Denna begäran har den socialdemokratiska regeringen ännu inte tillmötesgått.
Däremot har den med stöd av vpk och i strid mot riksdagens tidigare
uttalande genomdrivit en rätt till skattereduktion för fackföreningsavgifter.

Utskottet har vid upprepade tillfällen uttalat att det måste vara förenat
med betydande praktiska svårigheter att renodla fackföreningsavgiften till en
medlemsavgift i egentlig mening.

Mot den bakgrunden och av rättviseskäl bör enligt utskottets mening
lagstiftningen upphävas. En sådan åtgärd är motiverad också av samhällsekonomiska
skäl. Utskottet tillstyrker således motionerna Sk279 och Sk320
såvitt nu är i fråga. Härigenom tillgodoses också motion Sk350 i vad den
innehåller yrkande om slopad fackföreningsavgift.

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 9,
1985/86:Sk320 yrkande 20 och 1985/86:Sk350 yrkande 9 antar följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion
för fackföreningsavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift skall upphöra att gälla den 1 januari 1987. Den upphävda
lagen skall fortfarande gälla i fråga om 1987 och tidigare års taxeringar.

Taxiägares m. fl. :s drickspengar (mom. 31)

32. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion Sk345” bort ha följande lydelse:

Utskottet har förståelse för att en schablonmässig uppskattning av
drickspengar kan bli mindre förmånlig för vissa skattskyldiga. Syftet med
motionen torde vara att taxiägare och taxichaufförer inte skall behöva i sina
deklarationer uppge drickspengar med vissa av RSV schablonmässigt
uppskattade belopp i sådana fall då någon dricks inte utgått.

SkU 1985/86:40

Systemet med dricks torde i dag vara föråldrat. Det föreligger inte längre
skyldighet att ge drickspengar, och sådana torde förekomma i allt mindre
omfattning. Det kan enligt utskottets mening mot den bakgrunden finnas
anledning ompröva de 16 år gamla anvisningarna i fråga om beskattning av
taxiförares drickspengar.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 31 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Sk345 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om
taxiägares m. fl.:s drickspengar.

Internationellt biståndsarbete m. m. (mom. 32)

33. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att de frivilliga organisationerna
har möjlighet att göra insatser på biståndsområdet som inte utförs inom
ramen för den statliga biståndsverksamheten. Enligt utskottets mening är det
angeläget att främja ideella organisationers verksamhet till förmån för
internationellt samförstånd och respekt för de mänskliga rättigheterna. En
skattereduktion i enlighet med motionärernas förslag kan vara väl ägnad att
stimulera enskilda givare att lämna hjälp till de fattiga länderna. Utskottet
tillstyrker därför motionen.

dels att utskottet under mom. 32 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk256 hos regeringen
begär förslag om rätt till skattereduktion för gåvor till internationellt
biståndsarbete m.m. i enlighet med vad i motionen anförts.

Aviserings- och expeditionsavgifter (mom. 33)

34. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Enligt
rättspraxis” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:
Även om expeditions- och liknande avgifter normalt inte torde avse några
stora belopp har de ökat i omfattning under senare år. För att man bättre
skall kunna tillgodose kravet på rättvisa och likformighet vid taxeringen finns
det enligt utskottets uppfattning anledning ompröva räntebegreppet. Också
förenklingsskäl talar för att så bör ske.

Utskottet tillstyrker därför motionen. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 33 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk275 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om aviserings- och
expeditionsavgifter.

SkU 1985/86:40

Provisorisk avgift på penningutlåning (mom. 34)

SkU 1985/86:40

35. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionären att det, för att motverka den
ojämna fördelningen av resurser i samhället, är befogat att så långt möjligt
förstärka statens inkomster. Som en provisorisk åtgärd i avvaktan på en
realränteskatt och i syfte att åstadkomma en budgetförstärkning finner
utskottet en provisorisk avgift på penningutlåning ändamålsenlig. Utskottet
tillstyrker därför motionen.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk297 hos regeringen
begär förslag om en provisorisk avgift på penningutlåning, utformad i
enlighet med vad som anges i motionen.

Förmögenhetsskatten m. m. (mom. 35)

36. Knut Wachtmeister (m) Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl
Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

De skatteskalor för förmögenhetsskatten och för arvs- och gåvoskatten
som gällde fram till den 1 januari 1983 byggde på ett av den dåvarande
socialdemokratiska regeringen år 1970 framlagt förslag. Reformen innebar
en omfördelning så att skatten sänktes för små och medelstora förmögenheter
och arv och höjdes för de större. De nya reglerna grundade sig på en
omfattande översyn av kapitalbeskattningen. Av det omfattande material
som presenterades av utredningen framgick, enligt vad bevillningsutskottet
anförde vid sin prövning av frågan, att möjligheterna till skattehöjningar på
detta område var begränsade. Utskottet anslöt sig till regeringens förslag
men framhöll samtidigt att de farhågor som vid remissbehandlingen uttalats i
fråga om den inverkan skatteskärpningar kunde få på näringslivets funktionsduglighet
och på hela vårt lands ekonomi manade till en viss försiktighet.
De lättnader som därefter genomförts har endast avsett att anpassa
skatteuttaget till inträffade ändringar i penningvärdet. Så anpassades år 1980
skatteskalorna till de väntade höjningarna av taxeringsvärdena vid 1981 års
allmänna fastighetstaxering.

Riksdagens beslut hösten 1982 om höjda kapitalskatter innebar betydande
skärpningar, vilket särskilt hårt drabbat ägare till och anställda i mindre och
medelstora företag. För dessa innebar förmögenhets- samt arvs- och
gåvoskatterna redan före den 1 januari 1983 allvarliga problem.

Det torde inte kunna bestridas att kapitalskatterna i sin nuvarande
utformning påverkar företagens produktiva sparande och investeringsvilja
negativt.

De farhågor som tidigare uttalats, bl. a. av bevillningsutskottet, för en
alltför hög beskattning på vår ekonomi har enligt skatteutskottets mening

besannats av utvecklingen. Det kan inte anses rimligt att nu ta ut högre
skatter än som gällde före 1982 års skatteskärpningar.

Med det anförda tillstyrker utskottet att de skattesatser för förmögenhetsskatten
som gällde före den 1 januari 1983 återställs. Förslag härom bör
föreläggas riksdagen i höst. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att en begäran om återgång
till de förmögenhetsskattesatser som gällde före 1983 lagts fram också i
partimotionen Sk288 av centern. Detta yrkande har utskottet behandlat
tidigare i vår i sitt betänkande SkU 1985/86:28.

Av vad utskottet anfört framgår att utskottet inte kan biträda yrkandena i
motion Sk300 om en engångsskatt på stora förmögenheter och om en
permanent fördubbling av förmögenhetsskatten. Någon översyn av kapitalbeskattningen
kan genom utskottets ställningstagande inte heller anses
påkallad, varför utskottet avstyrker motion 418 i denna del. Utskottet
avstyrker också motion Sk350 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 35 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk279 yrkande 10, med
anledning av motion 1985/86:418 yrkande 4 samt med avslag på
motionerna 1985/86:Sk300 yrkandena 1 och 2 och 1985/86:Sk350
yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i fråga om förmögenhetsskatten m. m.

37. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

I en rapport framlagd av SNS:s (Studieförbundet näringsliv och samhälle)
ekonomiska råd har rådet aktualiserat frågan om att slopa kapitalbeskattningen
helt. Rådet anser att kapitalbeskattningen leder till ett inkomstbortfall
för staten, att den även efter 1982 års skattereform missgynnat sparande
och stimulerat konsumtion med lånade medel och att de personliga
kapitalskatterna har en regressiv karaktär, dvs. att de gynnar personer med
högre och missgynnar dem med lägre inkomster.

Mot bakgrund av rådets rapport finns det enligt utskottets mening starka
skäl att närmare analysera möjligheterna att — i kombination med fortsatta
marginalskattesänkningar — slopa eller i varje fall reducera kapitalskatterna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 418 såvitt nu är i fråga.
Utskottet anser sig härigenom ha besvarat motion Sk279 i denna del. Övriga i
detta avsnitt behandlade motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottet under mom. 35 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:418 yrkande 4, med
anledning av motion 1985/86: Sk279 yrkande 10 samt med avslag på
motionerna 1985/86:Sk300 yrkandena 1 och 2 och 1985/86:Sk350
yrkandena 7 och 8 hos regeringen begär en översyn av kapitalbeskattningen
i enlighet med vad utskottet anfört.

SkU 1985/86:40

38. Tommy Franzén (vpk) anser

SkU 1985/86:40

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Förmögenheterna i Sverige är ojämnt fördelade. Stora förändringar har
ägt rum under den senaste tioårsperioden. Enligt olika bedömningar har
enbart inflationen sedan mitten av 1970-talet medfört att över 100 miljarder
kronor har bytt ägare. Det är främst de med stora förmögenheter som blivit
rikare på småspararnas och lönearbetarnas bekostnad. Men finanskapitalister
och andra har också under samma tid genom olika ”aktiva” handlingar
fått flera hundra miljarder kronor i ökade förmögenheter. Bl. a. har detta
åstadkommits genom att löneandelen av produktionsvärdet pressats tillbaka
från 85 till 67 %, vilket medfört stora förmögenhetsökningar för kapitalägarna
och reala lönesänkningar för de lönearbetande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Sk300 att en engångsskatt
på större förmögenheter bör tas ut för 1986. Den bör vara av progressiv
karaktär med 2 % i lägsta skiktet och med en successiv ökning till 12 % i det
högsta skiktet med förmögenheter över 1 800 000 kr. En sådan engångsskatt
torde inbringa omkring 5—6 miljarder kronor. För 1987 och därefter bör
dessutom förmögenhetsskatten höjas genom i stort sett en fördubbling av nu
gällande skattesatser.

Förslag av angiven innebörd bör föreläggas riksdagen i höst. Vad utskottet
anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 35 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk300 yrkandena 1 och 2
samt med avslag på motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 10, 1985/

86:Sk350 yrkandena 7 och 8 och 1985/86:418 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om förmögenhetsskatten
m. m.

Särskilda yttranden

Extra avdrag för folkpensionär (mom. 7)

1. Tommy Franzén (vpk) anför:

I likhet med reservanterna bakom reservation 13 har jag konstaterat att
vissa pensionärer i låga inkomstskikt — även med den ändring av avtrappningsreglerna
som föreslås av utskottet — kommer att få en betydande
försämring av sin realinkomst efter skatt. Denna effekt av bestämmelserna
anser jag oacceptabel. Med hänsyn till att jag i slutvoteringen i utskottet lade
ned min röst saknar jag reservationsrätt. Jag ämnar emellertid vid voteringen
i kammaren stödja reservation 13.

Skattepolitiken på sikt (mom. 10)

2. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anför:

Centerpartiets förslag på inkomstskattepolitikens område gäller 1987 samt

krav på inflationsskyddade skatteskalor för framtiden. Genom inflationsskyddet
får skattepolitiken en långsiktig stabilitet till gagn för avtalsförhandlingar
och samhällsekonomi. Regeringen avvisar den stabila grund för
skattepolitiken som en inflationsskyddad skatteskala ger. I stället redovisar
man förändringar i skatteskalan för 1987 och 1988. Vi har inte funnit
anledning ändra vårt skattealternativ för 1987. Enligt vår mening måste
frågan om en justering av den statliga skatteskalan för 1988 prövas utifrån
stabiliseringspolitiska och fördelningspolitiska utgångspunkter och med
hänsyn till resultatet av ingångna avtal.

För inkomståret 1988 vill vi redan nu framhålla att det är rimligt att
ytterligare höja det kommunala grundavdraget till 10 000 kr. för att därmed
trygga den fördelningspolitiska profilen i skattepolitiken. Detta överensstämmer
med regeringens förslag. Vi vill emellertid understryka att kommunerna
har vitt skilda förutsättningar att bära denna påfrestning. Denna
metod för skatteomläggning skärper kraven på ökade resurser till den
kommunala skatteutjämningen.

Regeringen har på ett närmast systematiskt sätt missgynnat pensionärer,
småföretagare och människor med långa arbetsresor. Man har gjort det
genom 1985 års skatterabatt, genom sättet att höja schablonavdraget, genom
att höja arbetsgivaravgifterna och genom att tillåta en urholkning av den
kommunala skatteutjämningen. Denna politik har kombinerats med en risk
för successiv skärpning av marginalskatterna genom uteblivet inflationsskydd.

Som vi framhållit stod regeringen i januari 1986 handfallen inför skattepolitikens
framtida inriktning. I lönerörelsens upptakt fanns inget regeringsbesked
om hur skatterna skulle utformas för 1987 och ännu mindre för tiden

därefter. Det var först sedan centerpartiet presenterat sitt förslag till en mer

rättvis och långsiktig skattepolitik som regeringen över huvud taget kunde
presentera ett förslag.

Enligt centerpartiets mening måste en fortsatt angelägen sänkning av
marginalskatterna kombineras med särskilda insatser för att stärka skattepolitikens
fördelningspolitiska profil. Det gäller skatteuttaget för låginkomsttagare
och det gäller rättvisa skatter mellan olika kommuner.

Skattepolitiken skall främja arbete och sparande. Långsiktigt sker detta
bäst inom ramen för ett utgiftsskattesystem. I ett mera nära perspektiv gäller
det att begränsa beskattningen av sparkapital, att mildra skatten på arbete
och att skärpa beskattningen av våra begränsade naturresurser. Enligt vår
mening bör man pröva möjligheterna att sänka arbetsgivaravgifterna med 5
procentenheter för småföretagen (för de 15 första anställda eller motsvarande
en lönesumma i företaget upp till 1,5 milj. kr.).

Förslagsverksamhet m. m. (mom. 20)

3. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén
(m) och Karl-Anders Petersson (c) anför:

Förslagsverksamheten inom industri och övrig verksamhet är i Sverige,
mätt ur internationell synvinkel, relativt liten. En ökning av förslagsverksamheten
skulle gagna alla. Vi anser att beskattningen av ersättningen är ett stort

SkU 1985/86:40

hinder när det gäller att öka antalet förslag. När det gäller ersättningen
erhåller den anställde normalt 50 % av den vinst som företaget får det första
året. Detta belopp läggs sedan ovanpå ordinarie inkomst, vilket ibland
innebär en beskattning på 60-70 %. Företaget gör däremot vinst under flera
år. Staten kommer också ytterst att tjäna på detta genom att företaget ger
bättre avkastning.

Enligt vår mening är det rimligt att ersättningen av förbättringsförslagen
från de anställda blir föremål för en reducerad beskattning. Detta skulle
innebära en betydande stimulans för såväl företagen som deras anställda. Vi
förutsätter att innovationsskatteutredningen lägger fram förslag härom.

Bilresor till och från arbetet (mom. 23 b)

4. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

För att få avdrag för bilresor till och från arbetet när bilen används i
tjänsten krävs enligt gällande bestämmelser antingen att antalet dagar då
bilen används för tjänstekörning uppgår till minst 60 eller att bilen använts
för tjänsteuppdrag 160 dagar om året. I båda fallen krävs emellertid att
antalet i tjänsten körda mil uppgår till minst 300 mil för år räknat. När
reglerna ändrades år 1983 hade folkpartiet ett eget förslag med bl. a. kortare
tidsgräns. Därvid påtalades också det egendomliga i att den som använder
bilen 60 dagar om året i tjänsten måste köra 5 mil om dagen för att erhålla
avdrag, medan det för den som använder bilen 160 dagar om året i tjänsten
räcker med en daglig körsträcka om mindre än 2 mil för att avdragsrätt skall
föreligga.

Vi förutsätter att regeringen i lämpligt sammanhang föreslår de ändringar
av bestämmelserna som kan visa sig motiverade.

Traktamentsbeskattningen (mom. 25)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anför:

Redan år 1983 avlämnade traktamentsbeskattningssakkunniga (numera
förmånsbeskattningskommittén) ett betänkande med förslag om nya traktamentsbeskattningsregler.
Skatteutskottet har under en följd av år kritiserat
bl. a. olikheterna i beskattningshänseende mellan å ena sidan statliga och
kommunala befattningshavare och å andra sidan anställda i privat tjänst och
betonat vikten av att bestämmelserna får en sådan utformning att de olika
befattningshavarna kan beskattas likformigt.

Vi finner det anmärkningsvärt att denna rättvisefråga ännu inte färdigbehandlats
inom regeringskansliet och förutsätter att regeringen skyndsamt
lägger fram ett förslag i ämnet för riksdagen.

SkU 1985/86:40

Innehåll SkU 1985/86:40

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Lagförslagen 3

Motionerna 39

Utskottet

Inledning 46

Skatteskalan m. m 47

Begränsningsregeln 48

Extra avdrag för folkpensionärer 49

Beskattningen av makar m. m 50

Underlag för tilläggsbelopp

Underskottsavdrag 52

Räntetillägg 53

Kvittning av villaunderskott mot kapitalinkomst m. m 54

Den långsiktiga skattepolitiken 55

Barnavdragm. m 56

Inkomst av tjänst m. m.

Semestercheckar 58

Fackliga stipendier 58

Förslagsverksamhet m. m 59

Starta-eget-bidrag 59

Bilförmån 60

Resor till och från arbetet 60

Schablonavdrag 62

Traktamentsbeskattning 62

Fackföreningsavgift 63

Diverse inkomster

Bär och svamp m. m 64

Prostitution m.m 64

Taxiägares m. fl.:sdrickspengar 64

Övriga yrkanden

Internationellt biståndsarbete m.m 65

Förmögenhetsbeskattningen 65

Aviserings- och expeditionsavgifter 66

Provisorisk avgift på penningutlåning 66

Hemställan 67

Reservationer

Höjningen av det kommunala grundavdraget 71

Statligt grundavdrag, skatteskala, inflationsskydd m.m 72

Underskottsavdragsbegränsningen m.m 77

Räntetillägg för lån 78

Kvittning av villaunderskott mot kapitalinkomst 79

Extra avdrag för folkpensionär 81

Samtaxering av makars B-inkomst 82

Samtaxering av makars och av föräldrars och barns förmögenhet .. 83

Skattepolitiken på sikt 84

Faktisk sambeskattning m. m 85 100

Skattelättnader för barnfamiljer (grundavdrag eller skattereduk- SkU 1985/86:40

tion) 85

Barntillsyn 87

Underhållsbidrag 88

Existensminimum för barnfamiljer 88

Kostnadsersättning för dagmamma 89

Fackliga stipendier 89

Värdering av bilförmån 90

Bilresor till och från arbetet 91

Schablonavdraget i tjänst 92

Skattereduktion för fackföreningsavgift 93

Taxiägaresm. fl.:sdrickspengar 93

Internationellt biståndsarbete m. m 94

Aviserings- och expeditionsavgifter 94

Provisorisk avgift på penningutlåning 95

Förmögenhetsskatten m. m 95

Särskilda yttranden

Extra avdrag för folkpensionär 97

Skattepolitiken på sikt 97

Förslagsverksamhet m. m 98

Bilresor till och från arbetet 99

Traktamentsbeskattningen 99

101