Skatteutskottets betänkande
1985/86:35

om kulturarbetarnas skatteförhållanden m. m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet två motioner med yrkanden avseende
kulturarbetarnas skatteförhållanden. Utskottet avstyrker motionerna.

Vid betänkandet har fogats tre reservationer av de borgerliga ledamöterna
i utskottet.

Motionerna

1985/86:Sk286 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari - med hänvisning till motion
1985/86 :Kr265 — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avdragsregler för utvecklingskostnader,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avdragsrätt för lokalkostnader i egen bostad.

1985/86:Sk319 av Margareta Fogelberg (fp) och Margareta Mörck (fp), vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana åtgärder att
konstnärlig verksamhet betraktas som yrkesmässigt bedriven även om
vinstsyftet saknas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana åtgärder att
särskilda taxeringsnämnder handhar kulturarbetarnas deklarationer,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana åtgärder att
centrala direktiv utformas till hjälp åt de skattskyldiga,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana åtgärder att avdrag
får göras för löpande kostnader som hänför sig till det kalenderår då rörelsen
påbörjats samt kostnader under andra och tredje året före rörelsens
påbörjande,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana åtgärder att i fråga
om egenavgift i form av allmän löneavgift för inkomst av litterär eller
konstnärlig verksamhet ett fribelopp införs.

SkU

1985/86:35

1 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr35

Gällande rätt m. m.

SkU 1985/86:35

Allmänt

Riksdagen antog förra våren en proposition (1984/85:93) om kulturarbetarnas
skatteförhållanden m.m. Propositionen byggde på ett betänkande av
kulturskattekommittén (SOU 1983:53) Kulturarbetare och uppfinnare -skatter och avgifter.

I samband med behandlingen av propositionen framhöll skatteutskottet
(SkU 1984/85:28) bl. a.:

Utskottet delar den av kulturskattekommittén framförda uppfattningen att
kulturarbetarnas verksamhet och förutsättningarna härför företer särdrag
som medför att skattereglerna i vissa hänseenden framstår som mindre väl
anpassade till deras speciella arbetsförhållanden. Huvudsyftet med propositionen
är att skapa förutsättningar för en mera rättvis beskattning av
kulturarbetarna. Enligt utskottets mening är förslagen väl ägnade att
tillgodose detta syfte utan att för den skull kraven på likformighet mellan
kulturarbetare och andra skattskyldiga åsidosätts.

Rörelsebegreppet m.m.

Kulturskattekommittén tog i sitt betänkande upp frågan huruvida ett särskilt
inkomstslag borde införas för litterära och konstnärliga yrkesutövare.
Kommittén fann dock att ett sådant inkomstslag skulle medföra så betydande
administrativa nackdelar, bl. a. genom en omfattande omredigering av
kommunalskattelagen (KL) och följdändringar i andra författningar, att
kommittén avstod från att lägga ett sådant förslag. Däremot ansåg kommittén
att man i KL borde ta in en bestämmelse om att litterär eller konstnärlig
verksamhet skulle anses yrkesmässigt bedriven även om ett egentligt
vinstsyfte inte förelegat men verksamheten medförde eller kunde antas
medföra intäkter.

Vid remissbehandlingen gjordes från flera håll gällande att ett sådant
rörelsebegrepp kunde befaras medföra tillämpningsproblem och ge utrymme
för missbruk.

Något förslag om ändrat rörelsebegrepp lades därför inte fram i propositionen.
Finansministern motiverade detta bl. a. med att med kommitténs
förslag en verksamhet som uppenbarligen var av hobbykaraktär skulle kunna
förvandlas till rörelse efter någon enstaka försäljning och att detta kunde ge
utrymme för manipulationer.

Vid behandlingen av ett i samband med propositionen väckt motionsyrkande
om särskilt inkomstslag för kulturarbetare framhöll utskottet att
kulturarbetarnas speciella skatteproblem borde lösas på annat sätt än genom
införande av ett särskilt inkomstslag eller ett särskilt rörelsebegrepp för
kulturarbetare. Utskottet avstyrkte enhälligt motionsyrkandet.

Utvecklingskostnader

Tidigare gällde som grundprincip i svensk beskattningsrätt att man vid den
skattemässiga inkomstberäkningen endast beaktade sådana kostnader som

hänförde sig till det aktuella räkenskapsåret. Från denna grundregel har
avsteg gjorts genom särskilda bestämmelser. Exempel härpå utgör reglerna
om förlustavdrag. Genom riksdagsbeslutet förra våren om kulturarbetarnas
skatteförhållanden har man infört en generell rätt till avdrag för utgifter som
belöper på tid innan en verksamhet utvecklats till rörelse. Avdraget får avse
uteslutande löpande omkostnader som hänför sig till det kalenderår då
rörelsen påbörjats och det närmast föregående året och skall utnyttjas mot
rörelseintäkter under de sex första rörelseåren. För att hindra missbruk har
föreskrivits att avdraget inte får leda till underskott i förvärvskällan något av
åren.

Kulturskattekommittén hade i sitt betänkande föreslagit rätt till avdrag
även för kostnader under det andra och tredje året före rörelsens påbörjande.

Under remissbehandlingen av förslaget uttalades av företrädare för
skatteadministrationen att en rätt att i efterhand dra av löpande kostnader
som hänförde sig till tidigare beskattningsår och som i förekommande fall
borde kvittas mot tidigare intäkter i verksamheten med nödvändighet skulle
komma att innebära stora kontrollproblem och att reglerna därför borde
göras snävare än enligt kommittéförslaget.

Skatteutskottet instämde i denna uppfattning och menade att man i valet
mellan en tvåårsgräns och en ettårsgräns borde stanna för det senare
alternativet. Utskottet pekade på att det här rörde sig om lagstiftning som
skulle gälla generellt och som innebar en nyhet i svensk skatterätt. Det kunde
därför — menade utskottet - finnas särskild anledning att i inledningsskedet
iaktta viss försiktighet. En omprövning kunde naturligtvis bli aktuell då
närmare erfarenheter vunnits av reglernas praktiska tillämpning.

Mot utskottets beslut i denna del reserverade sig de borgerliga representanterna
i utskottet.

Arbetslokal i egen bostad

Genom 1985 års lagstiftning utvidgades också rätten till avdrag för arbetsrum
i egen bostad i inkomstslaget rörelse. Förutom den redan tidigare medgivna
rätten till avdrag för det fall en särskild lokal inrättats för rörelsen i bostaden
gäller numera att avdrag också kan medges om en skattskyldig utfört minst
800 timmars arbete i bostaden under året. I det senare fallet medges avdrag
enligt schablon med antingen 2 000 kr. eller 4 000 kr. beroende på om arbetet
utförts i egen fastighet eller i hyres- eller bostadsrättslägenhet. I timantalet
får jämte arbete för rörelsen även inräknas tillfälligt arbete som har nära
samband med rörelsen men är att hänföra till tjänst.

Kulturskattekommittén hade föreslagit att kostnader för utnyttjande av
egen bostad skulle vara avdragsgilla om verksamheten i väsentlig mån
hindrat lokalens användning för bostadsändamål.

Skatteutskottet anförde i sammanhanget:

Som framhålls i propositionen har nuvarande praxis i fråga om avdrag för
arbetsrum i egen bostad den fördelen att avdragsrätten kan prövas mot
bakgrund av vissa lätt konstaterbara omständigheter och varje utvidgning av
den nuvarande avdragsrätten den nackdelen att den kan väntas medföra en

SkU 1985/86:35

ytterligare belastning på skatteadministrationen. Som kulturutskottet framhåller
kan den nuvarande ordningen när det gäller kulturarbetare inte anses
godtagbar i andra fall än sådana där den konstnärliga verksamheten bedrivs i
ateljéform och där alltså möjligheterna att använda arbetslokalen för
bostadsändamål är ytterst begränsade. I sådana fall medges redan i dag
avdrag för arbetsrum.

Från rättvisesynpunkt måste det därför anses angeläget att man inför
bestämmelser som i högre grad än hittills tillgodoser kravet på likformighet
mellan olika kategorier skattskyldiga. Den i propositionen föreslagna
ordningen, som knyter avdragsrätten till antalet utförda arbetstimmar i den
egna bostaden, finner utskottet tillfredsställande och bättre ägnad att
tillgodose kravet på enkelhet än den av kulturskattekommittén föreslagna
ordningen. Denna förutsätter nämligen att man även fortsättningsvis undersöker
om och i vilken omfattning en arbetslokal kunnat användas för
bostadsändamål.

Även i denna del av skatteutskottets beslut reserverade sig de borgerliga
representanterna i utskottet.

Enhetlig taxering m. m.

Kulturskattekommittén föreslog att speciella taxeringsnämnder skulle inrättas
för granskning av kulturarbetarnas deklarationer.

I propositionen om kulturarbetarnas skatteförhållanden anförde finansministern
att kulturarbetarna i normalfallen borde taxeras av sådana särskilda
nämnder som taxerade skattskyldiga med komplicerade inkomstförhållanden.
Han framhöll också att avsikten var att förbättra förutsättningarna för
en enhetlig taxering genom specialinriktad information från riksskatteverket
(RSV).

Finansministern erinrade i sammanhanget om att frågan om den framtida
taxeringsorganisationen utreddes av skatteförenklingskommittén (B 1982:
03), som enligt sina direktiv bl. a. hade att pröva frågan om taxeringsnämndernas
roll i ett framtida system. Mot bakgrund av att det inom kort kunde
komma att ske en genomgripande ändring av taxeringsförfarandet var det
enligt finansministern inte lämpligt att redan då införa regler om speciella
nämnder för kulturarbetare. Han framhöll dock att kulturarbetarna redan i
stor utsträckning taxerades av s. k. särskilda taxeringsnämnder och att man i
storlänen i några fall hade tagit steget fullt ut och skapat nämnder som
uteslutande taxerade vissa grupper av kulturarbetare. Fortsättningsvis
anförde finansministern bl. a.:

RSV har en viktig uppgift när det gäller att verka för en större enhetlighet vid
taxeringen. Verket skall genom råd och anvisningar främja en riktig och
enhetlig tillämpning av skattelagstiftningen. Det är angeläget att verket
genom sådan information medverkar till att förbättra kulturarbetarnas
beskattningssituation. Verket har också i sitt remissyttrande förklarat sig
berett att verka för ökad information både till den grupp skattskyldiga som
det här gäller och till taxeringsnämnder m. fl. I det sammanhanget har RSV
anledning beakta kommitténs beskrivning av särdragen i kulturarbetarnas
verksamhet. Det gäller t. ex. betydelsen av resor. En annan sak som bör
uppmärksammas är att över åren varierande inkomst- och utgiftsförhållanden
normalt inte skall påverka bedömningen av om rörelse föreligger eller

ej -

SkU 1985/86:35

Enligt min mening bör en på detta sätt specialinriktad information bidra till
en mer enhetlig bedömning av kulturarbetarnas deklarationer.

Ett enigt skatteutskott förklarade att de uttalanden som gjordes i propositionen
innebar en tillfredsställande garanti för att taxeringarna skulle komma
att bli så enhetliga som möjligt och att kulturarbetarnas speciella förhållanden
skulle komma att beaktas i taxeringsarbetet. Utskottet betonade också
önskvärdheten och vikten av att i de särskilda nämnderna ingick ledamöter
med god inblick i kulturarbetarnas förhållanden och av att RSV utan
dröjsmål medverkade till att förbättra kulturarbetarnas beskattningssituation
genom råd och anvisningar ägnade att främja en materiellt riktig och
likformig tillämpning av den nya lagstiftningen.

Allmän löneavgift

Kulturskattekommittén hade föreslagit att egenföretagare med inkomst av
litterär eller konstnärlig verksamhet skulle befrias från allmän löneavgift för
inkomster upp till ett fribelopp om 16 basenheter. Något förslag härom lades
inte fram av regeringen. Finansministern framhöll att någon särlösning för en
viss yrkesgrupp inte borde införas innan frågan prövats i ett större sammanhang.

I samband med att skatteutskottet hösten 1984 (SkU 1984/85:2) behandlade
ett motionsyrkande om införande av ett avgiftsfritt bottenbelopp av
egenföretagarinkomst hänvisade utskottet till att företagsskattekommittén
lagt fram förslag om en behandling av enskilt bedriven näringsverksamhet
som innebär en skattemässig uppdelning av årsresultatet av sådan verksamhet
i en företagardel (inkomst av näringsverksamhet) och en persondel
(inkomst av eget företag). Med en sådan modell för beskattning av enskild
näringsverksamhet ansåg utskottet att också frågan om ett schablonavdrag
från inkomst av eget företag måste komma att aktualiseras. Mot beslutet
reserverade sig centerns ledamöter i utskottet. Ett motionsyrkande av
samma innebörd avslog utskottet även våren 1985 (SkU 1984/85:60) med
hänvisning till att resultatet av företagsskattekommmitténs förslag om
beskattning av enskild näringsverksamhet borde avvaktas innan slutlig
ställning togs i frågan.

Utskottet

De motioner utskottet behandlar i detta betänkande tar i huvudsak sikte på
frågan om kulturarbetarnas skatteförhållanden.

Som framgår av den redogörelse utskottet tidigare lämnat beslutade
riksdagen våren 1985 att införa en generell rätt för alla rörelseidkare,
däribland kulturarbetare, att göra avdrag för löpande omkostnader som
hänför sig till det kalenderår då en rörelse påbörjats och det närmast
föregående året. Samtidigt beslutades en utvidgad rätt för alla rörelseidkare
att få avdrag för arbetslokal i den egna bostaden. De spörsmål som nu tas upp
av motionärerna prövades av riksdagen förra våren i samband med behandlingen
av propositionen om kulturarbetarnas skatteförhållanden. Några nya

SkU 1985/86:35

omständigheter som bör föranleda att riksdagen nu intar en annan ståndpunkt
i dessa frågor än tidigare har inte uppstått. Utskottet saknar därför
anledning att nu medverka till ändringar i bestämmelser som tillämpas för
första gången vid detta års taxering. En omprövning bör rimligen anstå till
dess närmare erfarenheter vunnits av de nya bestämmelsernas praktiska
tillämpning. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk286 av Ulf Adelsohn
m. fl. (m) och yrkande 4 i motion Sk319 av Margareta Fogelberg och
Margareta Mörck (båda fp). Vad härefter angår yrkandena i sistnämnda
motion om ett särskilt rörelsebegrepp för kulturarbetare och om ett fribelopp
från inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet vid beräkning av
löneavgift anser utskottet sig sakna anledning att frånträda den uppfattning
utskottet tidigare gett uttryck åt vid behandlingen av motionsyrkanden av
samma eller liknande innebörd. Utskottet avstyrker således yrkandena 1 och
5 i motion Sk319.

Motionen av Margareta Fogelberg och Margareta Mörck innehåller också
yrkanden om att särskilda taxeringsnämnder skall pröva kulturarbetarnas
taxeringar och att centralt utarbetade direktiv skall utformas som hjälp åt de
skattskyldiga. Enligt vad utskottet erfarit avser RSV att kulturarbetare och
uppfinnare åtminstone fr. o. m. 1988 års taxering skall taxeras i särskilda
nämnder. Detta arbete har redan inletts. Vidare har utskottet erfarit att i
RSV:s publikation Handledning för rörelse- och jordbruksbeskattning år
1986 ett särskilt kapitel kommer att ägnas åt fritt utövande kulturarbetares
och uppfinnares skatteförhållanden. Avslutningsvis vill utskottet också fästa
motionärernas uppmärksamhet på att det i RSV:s publikation Skatteupplysningar
1986 — Rörelse, jordbruk, hyreshus finns ett särskilt avsnitt med
information till fritt utövande kulturarbetare och uppfinnare. Med det
anförda anser utskottet sig ha besvarat dessa yrkanden i motion Sk319.
Någon särskild åtgärd av riksdagen finner utskottet inte påkallad, varför
utskottet avstyrker motionen också i dessa delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande rörelsebegreppet

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk319 yrkande 1,

2. beträffande utvecklingskostnader

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Sk286 yrkande 1 och 1985/

86:Sk319 yrkande 4,

3. beträffande arbetslokal i egen bostad

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk286 yrkande 2,

4. beträffande enhetlig taxering m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk319 yrkandena 2 och 3,

5. beträffande fribelopp vid allmän löneavgift

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk319 yrkande 5.

Stockholm den 18 mars 1986
På skatteutskottets vägnar

SkU 1985/86:35

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig
Josefson (c). Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m). Lars Hedfors (s)*,
Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Kjell Nordström (s), Leif Olsson
(fp), Marianne Andersson (c), Margit Gennser (m), Karl-Gösta Svenson (m)
och Gunnar Nilsson (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer
Utvecklingskostnader (mom. 2)

1. Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Leif Olsson (fp),
Marianne Andersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m)
anser

dels att utskottet i fråga om utvecklingskostnader bort anföra följande:

En bildkonstnär, författare eller annan fri kulturskapare som skall etablera
en egen verksamhet har ofta stora svårigheter att övervinna, särskilt under de
första verksamhetsåren. Det är därför viktigt att det allmänna undviker att i
onödan försvåra den ekonomiska situationen för honom eller henne.
Generösare avdragsregler för utvecklingskostnader är därför väl motiverade.
Den nuvarande tidsgränsen på ett år anser utskottet vara alltför snävt
tilltagen. Om en avdragsrätt av den här arten inte skall förfela sitt syfte bör
den rimligen omfatta även sådana löpande kostnader som ligger längre
tillbaka i tiden än ett år. Endast därigenom kan avdragsrätten på ett mer
avgörande sätt underlätta en kulturarbetares situation i initialskedet av
verksamheten.

Utskottet anser att tidsgränsen bör sättas till tre år före rörelsens
påbörjande. Förslag om en sådan utvidgning bör så snart som möjligt
föreläggas riksdagen. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat
motionerna Sk286 och Sk319.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Sk286 yrkande
1 och 1985/86:Sk319 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om
utvidgning av rätten till avdrag för utvecklingskostnader i enlighet
med vad utskottet anfört.

Arbetslokal i egen bostad (mom. 3)

2. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Leif Olsson (fp),
Marianne Andersson (c). Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m)
anser

dels att utskottet i fråga om arbetslokal i egen bostad bort anföra följande:
Varken den tidigare praxis som utbildat sig i fråga om avdrag för arbetsrum
i egen bostad eller den genom 1985 års lagstiftning utvidgade rätten till sådant
avdrag leder enligt utskottets mening till en likformig och materiellt

SkU 1985/86:35

godtagbar taxering. Utskottet anser det därför angeläget att regler införs som
bättre än de nu gällande tillgodoser kulturarbetarnas möjligheter att erhålla
avdrag för lokalkostnader i egen bostad.

Kulturskattekommitténs förslag (SOU 1983:53) omfattade både inkomstslagen
rörelse och tjänst och innebar att avdrag skulle medges om den i
bostaden bedrivna verksamheten i väsentlig mån förhindrat att det för
arbetet använda utrymmet kunnat i normal omfattning användas jämväl för
bostadsändamål. Om verksamheten i endast mer begränsad omfattning
inkräktat på annat utnyttjande av rummet skulle avdragsrätt inte föreligga.
Enligt utskottets mening är en sådan utformning av avdragsrätten bättre
ägnad att leda till en materiellt riktig och likformig taxering.

Förslag om avdragsrätt för arbetslokal bör så fort som möjligt föreläggas
riksdagen. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motion Sk286.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Sk286 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag om avdrag för arbetslokal i egen bostad
utformat i enlighet med vad utskottet anfört.

Allmän löneavgift (mom. 5)

3. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne
Andersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om införande av ett fribelopp från inkomst av litterär
eller konstnärlig verksamhet vid beräkning av löneavgift bort anföra
följande:

Enligt utskottets mening är det av rättviseskäl angeläget att egenföretagare
med inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet erhåller ett fribelopp
vid beräkning av löneavgiften. Utskottet tillstyrker att ett sådant fribelopp
införs.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk319 yrkande 5 hos
regeringen begär förslag om införande av ett fribelopp från inkomst av
litterär eller konstnärlig verksamhet vid beräkning av löneavgift.

SkU 1985/86:35

gotab Stockholm 1986 10673