Skatteutskottets betänkande
1985/86:34

om vissa mervärdeskattefrågor m. m.

SkU

1985/86:34

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner på mervärdeskatteområdet som
bl. a. tar upp olika skattepliktsfrågor, flygplatsförsäljning och ränta vid
restitution av skatt. Utskottet avstyrker motionerna.

Reservationer har avgivits av vpk angående mervärdeskatten på livsmedel
och barn- och ungdomskläder, av c i fråga om mervärdeskatten på byggnadsoch
anläggningsverksamhet och tåg- och flygmateriel och av samtliga
borgerliga partier då det gäller mervärdeskattefri butikshandel på flygplatserna.
Dessutom har m avgivit ett särskilt yttrande angående behovet av en
ny utredning om mervärdeskatten. Fp och c har tillsammans avgivit ett
särskilt yttrande angående mervärdeskatten vid kommunal upphandling.

Slutligen har c avgivit ett särskilt yttrande angående mervärdeskatten på
baslivsmedel.

Motionerna

1985/86:Sk512 av Marianne Karlsson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att
49 § lagen om mervärdeskatt (1968:430) skall ha följande lydelse:

49 § Överstiger stycket.

Överstiger beloppet.

Den mycket.

Står löneavgift.

Fordran utmätes.

I övrigt gäller uppbördslagens (1953:272) bestämmelser om restitution av
skatt samt, såvitt avser av skattskyldig för mycket debiterat och inbetalt belopp
som restitueras, även ränta.

1985/86:Sk516 av Lennart Brunander (c), vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen kontaktar övriga nordiska länder för att få en ändring till stånd av
den lag som förhindrar mervärdeskattefri försäljning på de nordiska
flygplatserna.

1985/86:Sk521 av Mats O. Karlsson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en översyn av reglerna för beskattning av samhällsinforma tion.

1 Riksdagen 1985186.6sami. Nr 34

1985/86:Sk531 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att tidning som av presstödsnämnden förklarats vara
publikation av dagspresskaraktär också skall betraktas som sådan enligt
lagen om mervärdeskatt.

1985/86:Sk533 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående en
utredning av förutsättningarna för mervärdebeskattning eller avgiftsuttag vid
förmedling av fastigheter och lägenheter.

1985/86:Sk540 av Sven Munke (m) och Knut Wachtmeister (m), vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att uttaget av mervärdeskatt avseende jordbruksarrenden upphör.

1985/86:Sk546 av Berit Bölander (s) och Bengt Silfverstrand (s), vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen låter analysera mervärdeskattereglernas
konsekvenser i syfte att få en konkurrensneutral mervärdeskatt.

1985/86:Sk547 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till avveckling av mervärdeskatten på baslivsmedel innebärande
att den i ett första steg minskas med 10 % i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1985/86:Sk554 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari - med hänvisning till motion
N303 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om sänkt
mervärdeskatt på barn- och ungdomskläder utreds och övervägs.

1985/86:Sk557 av Lars G. Ahlström (m) och Sten Svensson (m), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om ändring av mervärdeskattereglerna vid
offentlig upphandling så att de ej förhindrar fri konkurrens och ej bidrar till
ökad offentlig egenregiverksamhet.

1985/86:Sk566 av Olof Johansson (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av skattereglerna att mervärdeskatt
vid byggverksamhet och anläggningsverksamhet belastar den verkliga
materialkostnaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om likabehandling av tåg- och flygmateriel enligt mervärdeskattelagen.

Gällande rätt m. m.

Samhällsinformation

Information som sker i annat än kommersiellt syfte — t. ex. olika slag av
samhällsinformation — faller i princip utanför bestämmelserna i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt (ML) om skattepliktig reklam. Däremot utgår
enligt allmänna regler mervärdeskatt vid tillhandahållanden av olika skattepliktiga
varor som innehåller samhällsinformation - t. ex. trycksaker,
affischer, broschyrer m. m. — och för skattepliktiga tjänster, t. ex. annonsering.

SkU 1985/86:34

När det gäller tillämpningen av reklamskatten har RSV anfört följande i en SkU 1985/86:34
anvisning (RSV Ip 1974:3):

Med reklam förstås i princip varje meddelande som t. ex. ett företag eller en
organisation sprider i avsättningsfrämjande syfte i kommersiell verksamhet.

Med kommersiell verksamhet förstås förutom yrkesmässig verksamhet
även annan verksamhet som bedrivs i vinstsyfte. Även om vinstsyfte inte
föreligger kan verksamheten anses som kommersiell, nämligen om konkurrens
sker med annan som bedriver liknande verksamhet i vinstsyfte. Som
kommersiell verksamhet anses således t. ex. avgiftsbelagd förströelse i form
av konsert, teater- eller biografföreställning eller idrottstävling samt konstutställning,
där försäljning av konst äger rum, och lotteri som anordnas av
ideell förening.

Som exempel på meddelanden som inte utgör reklam nämner RSV bl. a.
samhällsinformation.

Publikationer av dagspresskaraktär

Enligt 8 § 5) ML är allmänna nyhetstidningar undantagna från skatteplikt. I
anvisningarna till lagrummet sägs att undantaget gäller sådan publikation av
dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje
vecka. För att dagspresskaraktär skall anses föreligga krävs enligt praxis att
den allmänna nyhetsrapporteringen har en inte alltför obetydlig omfattning i
förhållande till övrigt innehåll.

Det statliga stödet till dagspressen i form av olika bidrag regleras i
förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar. Som dagstidning
anses enligt förordningen en allmän nyhetstidning och publikation av
dagspresskaraktär som normalt kommer ut med minst ett nummer varje
vecka, har ett innehåll som i huvudsak är skrivet på svenska och i huvudsak
distribueras inom landet. Presstödsnämnden beslutar om stöd enligt förordningen.
I ärenden om olika bidrag får presstödsnämndens beslut inte
överklagas.

Jordbruksarrenden

Upplåtelse av jordbruksarrende inryms under beskattningen genom att
sådant arrende likställs med vara (7 § fjärde stycket ML). Avdragsrätten för
den ingående skatten på jordbruksarrendet omfattar hela skatten, även om
värdet av bostad ingår i arrendet. Bestämmelsen gäller sedan den 1 januari
1974 och infördes efter en framställning av lantbrukets skattedelegation (SFS
1973:928; prop. 1973:163, SkU 62). Syftet var att undanröja kumulativa
skatteeffekter för de jordägare som arrenderade ut sin jordbruksfastighet
och samtidigt träffades av skatt på investeringar och annat i anläggningar,
som ingick i jordbruksarrendet.

Den 1 juli 1986 höjs beloppsgränsen för redovisningsskyldighet till 30000
kr. (SFS 1985:1116; prop. 1985/86:47, SkU 17). Beträffande jordbruksarrenden
innebär höjningen att arrendatorer och jordägare med en skattepliktig

årsomsättning som inte överskrider denna gräns kommer att stå utanför
redovisningsskyldigheten för mervärdeskatt. I sådana fall skall utgående
mervärdeskatt tas upp som skattepliktig intäkt vid inkomstbeskattningen.
Ingående mervärdeskatt behandlas å andra sidan som en i princip avdragsgill
kostnad.

Baslivsmedel

Frågan om att slopa mervärdeskatten på livsmedel har under en lång följd av
år prövats av skatteutskottet, ofta upprepade gånger under ett och samma
riksmöte. Regelmässigt har yrkanden härom framställts av vpk, medan
övriga riksdagspartier har motsatt sig en sådan skattedifferentiering.

Som ett resultat av riksdagens behandling under hösten 1982 av ett
regeringsförslag om höjning av mervärdeskatten tillsattes i januari 1983 en
parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga riksdagspartier och
med uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att helt
eller delvis befria livsmedel från mervärdeskatt. Utredningen — med
undantag av dess vpk-ledamot — avvisade tanken på en sådan skattedifferentiering
(SOU 1983:54).

När utskottet härefter behandlade en vpk-motion med yrkande om
befrielse från mervärdeskatt på livsmedel anförde utskottet följande (SkU
1983/84:44 s. 15):

Vid sin ingående prövning av de argument som kunde anföras för och emot
en befrielse av mervärdeskatt på livsmedel fann kommittén att ett utbyte av
livsmedelssubventionerna mot en sänkt mervärdeskatt på livsmedel skulle
innebära en omfördelning till barnfamiljernas och låginkomsttagarnas
nackdel, att såväl subventionerna på vissa baslivsmedel som mer direkta
åtgärder riktade till utsatta grupper var överlägset effektivare när det gällde
att förbättra barnfamiljernas och låginkomsttagarnas ekonomiska situation
än en differentiering av mervärdeskatten, att en sänkt eller slopad mervärdeskatt
på livsmedel, sett som en isolerad åtgärd och räknat i absoluta
belopp, främst skulle komma höginkomsttagarna till del, att barnfamiljer
med en disponibel inkomst under 75 000 kr. per år skulle missgynnas av en
momsbefrielse både relativt och i absoluta belopp jämfört med hushåll med
samma inkomst men utan barn och att ett system med olika mervärdeskatt på
livsmedel och övriga varor och tjänster skulle skapa betydande administrativa
problem och kostnadsökningar inom såväl statsförvaltningen som näringslivet,
försvåra skattekontrollen och öppna nya möjligheter till skattefusk.

Riksdagen beslutade avslå motionen och har därefter vid flera tillfällen -senast i mars 1985 — avslagit motionsyrkanden med liknande innebörd (SkU
1984/85:42).

Barn- och ungdomskläder

I betänkandet 1982/83:42 behandlade utskottet en motion om att sänka
mervärdeskatten för barnkläder. Utskottet avstyrkte motionen och framhöll
att en differentiering av mervärdeskatten på detta område skulle vara svår att
administrera och ställa stora krav på skattekontrollen. Riksdagen biföll
utskottets hemställan om avslag på motionen.

SkU 1985/86:34

Byggnads- och anläggningsverksamhet

SkU 1985/86:34

Den allmänna varuskatten belastade endast materialåtgången för olika
fastighetsarbeten medan däremot arbetsprestationer med avseende på
fastigheter var skattefria. Byggmästare och andra som utförde sådana
arbeten var därför inte skattskyldiga till allmän varuskatt. De ansågs i stället
som konsumenter i varuskattehänseende, och skatten träffade därigenom
endast förbrukningen av skattepliktigt material för olika fastighetsarbeten.
Bedrev en byggnadsföretagare även varuförsäljning, förelåg emellertid
skattskyldighet för den verksamheten. Vidare var den som fabriksmässigt
tillverkade byggnadsvaror skattskyldig för denna tillverkning, även om ingen
försäljning skedde till utomstående, utan tillverkningen uteslutande var
avsedd för egen byggnadsverksamhet.

Vid omläggningen till mervärdeskatt den 1 januari 1969 ansågs det
nödvändigt att utsträcka beskattningsområdet till att omfatta även byggnadsentreprenader
och andra arbeten med avseende på fastighet och göra också
dem som utför sådana arbeten skattskyldiga i mervärdeskattesystemet.
Skattskyldigheten gjordes i princip generell. För företagare inom byggnadsbranschen,
som endast varit partiellt skattskyldiga till allmän varuskatt, t. ex.
för viss varuförsäljning eller för fabriksmässig tillverkning av byggnadsmaterial,
blev hela verksamheten skattepliktig.

Mot bakgrund av att den allmänna varuskatten endast belastat materialåtgången
för olika fastighetsarbeten och för att omläggningen till mervärdeskatt
inte skulle leda till en relativ skärpning av beskattningen på bostadsproduktionen
bestämdes att skatten skulle beräknas på endast en del av
beskattningsvärdet. Huvudregeln, som alltjämt gäller, innebär att skatten på
skattepliktiga fastighetsarbeten och byggnader samt på leveranser och uttag
av monteringsfärdiga hus skall beräknas på endast 60 % av vederlaget exkl.
skatt och för vissa anläggningsarbeten 20 % av motsvarande värde. Denna
reduceringsregel har beräknats ge en faktisk skatteeffekt för bostäder och
andra byggnader som ungefärligen motsvarar materialets andel av hela
entreprenadsumman. Därmed skulle omläggningen i vad avser bostadsområdet
inte leda till någon relativ skärpning av beskattningen.

Tåg- och flygplansmateriel

Luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran samt del, tillbehör
och utrustning till sådant luftfartyg är undantagna från skatteplikt när varan
säljs eller uthyrs till den som äger luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar
detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till landet för ägarens eller
nyttjanderättshavarens räkning. Tillverkare av sådana varor är tekniskt
skattskyldiga, vilket innebär att den ingående skattebelastningen får avlyftas
enligt de allmänna avdragsreglerna. Ett undantag för luftfartyg gällde även
för den tidigare allmänna varuskatten och motiverades med att det inte
framstod som tekniskt möjligt att upprätthålla en generellt verkande
beskattning inom ett så internationellt inriktat område som luftfarten.

För tåg och tågmateriel gäller inte motsvarande undantag. Sådan materiel
är således skattepliktig enligt allmänna regler.

Förmedling av fastigheter och lägenheter

SkU 1985/86:34

Det skattepliktiga tjänsteområdet omfattar de tjänster som räknas upp i 10 §
ML med de undantag som anges i 11 §. Alla andra tjänster är skattefria.
Tjänster som utförs av fastighetsmäklare omfattas inte av skatteplikten.

Kommunal upphandling m. m.

Verksamhet som bedrivs av stat eller kommun (även landstingskommun) för
att tillgodose eget behov är skattepliktig om den drivs i bolagsform eller
liknande (t. ex. ekonomisk förening). Vidare medför statlig eller kommunal
verksamhet som bedrivs på annat sätt än i bolagsform (dvs. bl. a. av
myndighet, förvaltning, institution eller i verksform) skattskyldighet när den
avser utåtriktad verksamhet men däremot inte när den avser statens eller
kommunens egna behov.

För att möjliggöra samverkan mellan staten, kommuner och landsting är
verksamhet som bedrivs i ekonomisk samverkan mellan stat och kommun
eller mellan olika kommuner för visst gemensamt ändamål inte skattepliktig.
För att trots detta uppnå största möjliga konkurrensneutralitet i förhållande
till enskilda näringsidkare har emellertid föreskrivits i upphandlingskungörelsen,
att man vid statlig upphandling skall ta hänsyn till att leverans från
annan statlig myndighet eller förvaltning inte beläggs med mervärdeskatt.
Upphandlingskungörelsen gäller dock inte för landsting eller kommuner.

Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05) har tidigare aviserat en kartläggning
av den kommunala verksamhet där mervärdeskatten kan snedvrida
konkurrensförhållandena. Härom anförde finansministern i proposition
1985/86:47 (s. 22):

När det gäller den statliga och kommunala upphandlingen av tjänster pågår
ett arbete inom mervärdeskatteutredningen som syftar till att kartlägga de
problem som finns inom området och att föreslå de åtgärder som kan
behövas. Utredningen är oförhindrad att också särskilt studera det system
som tillämpas i Danmark och som i korthet innebär att statliga verksamheter
budgettekniskt rensas från all mervärdeskattebelastning och att kommunala
verksamheter åtnjuter full avdragsrätt för all ingående mervärdeskatt mot att
det sker en schabloniserad uttaxering på kommunerna för det härigenom
uppkommande skattebortfallet.

Med hänsyn till konkurrensen mellan enskilda tvätterier och i offentlig regi
drivna tvätterier utgår endast reducerad mervärdeskatt (60%) när ett
tvätteri åt stat eller kommun utför tvätt av textilt gods eller tvätt i förening
med uthyrning av det textila godset (SFS 1979:1190; prop. 1979/80:57, SkU
1979/80:19).

I betänkandet 1984/85:42 avstyrkte utskottet enhälligt en begäran om
ändring i ML i fråga om bl. a. tvätterier. Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottets hemställan.

Flygplatsbutiker

SkU 1985/86:34

I samband med en nordisk överenskommelse år 1980 om gränshandeln
mellan Danmark, Norge, Finland och Sverige infördes ett förbud mot
skattefri försäljning på flygplatser med undantag av den försäljning som
bedrivs i s. k. exportbutiker. Förbudet infördes i anvisningarna till 2 a § ML -en ny paragraf - vari föreskrevs att leverans av vara från annat försäljningsställe
på flygplats än exportbutik skall anses ha skett inom landet. I utskottets
betänkande 1979/80:19 betonades att regleringen av flygplatsförsäljningen
inte berodde på några svenska önskemål utan på att de övriga nordiska
länderna ställt förbudet mot skattefri försäljning som ett oavvisligt krav för
att tillmötesgå de svenska önskemålen beträffande gränshandeln. Med
hänsyn till fördelarna med att få överenskommelsen till stånd ville utskottet
inte motsätta sig att den fullföljdes även i den delen som avsåg det nämnda
förbudet.

Sedan förbudet infördes har utskottet vid flera tillfällen behandlat frågan
om att upphäva förbudet. Senast en motion med ett sådant yrkande
behandlades - det skedde under våren 1985 — anförde utskottet (SkU
1984/85:42):

Som framgår av den nyssnämnda redogörelsen har utskottet tidigare ställt sig
positiv till tanken att genom förhandlingar söka åstadkomma lättnader i
förbudet, om detta låter sig göra utan att det nordiska gränshandelsavtalet
äventyras. Enligt vad utskottet erfarit har man under hösten och vintern från
svensk sida tagit upp frågan med övriga nordiska länder men utan nämnvärt
resultat. Utskottet förutsätter att man på nytt och i lämpligt sammanhang
aktualiserar frågan på det nordiska planet. Eftersom frågan är föremål för
regeringens uppmärksamhet är någon särskild framställning från riksdagens
sida enligt utskottet inte påkallad, och utskottet avstyrker följaktligen
motionen.

Ränta vid viss återbetalning av mervärdeskatt

Bestämmelser om återbetalning av mervärdeskatt återfinns i 49 § ML. Bl. a.
gäller att länsstyrelsen skall återbetala överskjutande belopp när den skatt
som en skattskyldig har betalat för viss redovisningsperiod överstiger skatten
enligt beslut om fastställelse av skatt. Vidare skall uppbördslagens bestämmelser
om restitution av skatt i tillämpliga delar gälla beträffande återbetalning
av mervärdeskatt. Enligt ett regeringsrättsavgörande (R 75 1:49) är
dock inte uppbördslagens bestämmelser om ränta tillämpliga vid restitution
av mervärdeskatt. Någon ränta utgår således inte på det återbetalade
beloppet.

Regeringen har uppdragit åt riksskatteverket att utreda och efter samråd
med mervärdeskatteutredningen lägga fram ett förslag till bestämmelser om
ränta i lagen om mervärdeskatt. Med hänsyn till detta utredningsarbete
avstyrkte utskottet våren 1985 enhälligt ett motionsyrkande om räntegottgörelse
vid restitution av mervärdeskatt (SkU 1984/85:42). Riksdagen beslutade
i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet

SkU 1985/86:34

Skattepliktiga varor och tjänster

I motion Sk521 av Mats O. Karlsson m. fl. (s) begärs en översyn av reglerna
för beskattning av samhällsinformation. Motionärerna anser att såväl
mervärdeskattereglerna som reklamskattereglerna är till förfång för den
enligt deras mening samhällsnyttiga upplysningsverksamhet som bedrivs
genom samhällsinformation.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att samhällsinformation i princip
faller utanför bestämmelserna i ML om skattepliktig reklam. Däremot utgår
enligt allmänna regler mervärdeskatt även i dessa sammanhang vid tillhandahållanden
av olika skattepliktiga varor som innehåller samhällsinformation
— t. ex. trycksaker, affischer, broschyrer m. m. — och skattepliktiga tjänster
som t. ex. annonsering. Även när det gäller reklamskatten faller samhällsinformation
utanför det skattepliktiga området, om informationen inte sprids i
omsättningsfrämjande syfte i kommersiell verksamhet.

Enligt gällande ordning belastas således samhällsinformation i princip inte
av annan skatt än mervärdeskatten på framställningskostnaden.

Det har emellertid visat sig att vissa problem uppkommit i den praktiska
tillämpningen. Regeringen har också till mervärdeskatteutredningen överlämnat
en skrivelse i vilken dessa problem påpekas, och man kan alltså utgå
från att mervärdeskatteutredningen i sitt fortsatta arbete tar upp denna fråga
och belyser den. Motionärerna torde därmed enligt utskottets uppfattning
vara tillgodosedda och utskottet avstyrker följaktligen motionen.

I motion Sk531 av Alf Svensson (c) begärs ett uttalande av riksdagen att
tidningar som av presstödsnämnden förklarats vara publikationer av dagspresskaraktär
också skall betraktas som sådana enligt ML. Motionären pekar
på flera publikationer som av regeringsrätten bedömts sakna dagspresskaraktär
trots att produktionsbidrag utgår för dem. Vidare föreligger enligt
motionären skiljaktigheter i rättstillämpningen rörande skattefrågan mellan
olika länsstyrelser.

Utskottet vill inte bestrida att bedömningen av en publikations dagspresskaraktär
kan skifta mellan skattemyndigheterna och presstödsnämnden,
trots att definitionen i väsentliga delar är densamma i de olika författningar
som skall tillämpas. Risken för ett sådant resultat av rättstillämpningen
uppmärksammades redan i 1976 års proposition om statligt stöd till
dagspressen (prop. 1975/76:131), vari uttalades att samråd mellan presstödsnämnden
och riksskatteverket borde ske vad gällde tillämpningen av
definitionen av dagstidning. Samtidigt betonades att riksskatteverket, länsstyrelserna
och presstödsnämnden borde vara obundna av varandras beslut i
dessa frågor. Dessa uttalanden gäller enligt utskottets mening än i dag, och
utskottet är inte berett att förorda en ordning som innebär att man fråntar
beskattningsmyndighetema befogenheten att göra en självständig bedömning
i skattefrågan. Vad gäller den av motionären påtalade olikheten i
tillämpningen mellan olika länsstyrelser vill utskottet peka på att gängse
överklagningsvägar står öppna för den som vill ändra ett beslut som
vederbörande anser vara felaktigt.

Med det sagda avstyrker utskottet motion Sk531.

I motion Sk540 av Sven Munke och Knut Wachtmeister (båda m) yrkas att
mervärdeskatten på jordbruksarrenden skall upphöra. Enligt motionärerna
åsamkas staten stora administrativa kostnader för hanteringen av den
mervärdeskatt som redovisas för arrenden. I de fall då jordägarens omsättning
inte når upp till gränsen för redovisningsskyldighet kan jordägaren,
framhåller motionärerna, behålla mervärdeskatten för egen räkning, samtidigt
som arrendatorn i sin tur kan lyfta av mervärdeskatten.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att bestämmelserna om skatteplikt
för jordbruksarrende syftar till att undanröja kumulativa skatteeffekter för
de jordägare som arrenderar ut sin jordbruksfastighet och samtidigt träffas
av skatt på investeringar och annat i anläggningar som ingår i arrendet. Att
somliga jordägare och arrendatorer på grund av låg omsättning står utanför
redovisningsskyldigheten motiverar enligt utskottets mening inga särregler
för vare sig jordägare eller arrendatorer. Riksdagen beslutade så sent som i
december förra året att med verkan fr. o. m. nästa halvårsskifte höja gränsen
för redovisningsskyldighet till 30 000 kr., ett belopp som bl. a. LRF föreslagit
under remissbehandlingen av det förslag som låg till grund för regeringens
proposition i frågan. Att redan nu och före ikraftträdandet revidera de nya
bestämmelserna av de skäl motionärerna åberopar bör enligt utskottet inte
komma i fråga. Utskottet avstyrker därför motionen.

I motion Sk547 av Alf Svensson (c) begärs en avveckling av mervärdeskatten
på baslivsmedel. I ett första steg bör mervärdeskatten på dessa varor enligt
motionären sänkas med tio procentenheter. Motionären anser att denna
reform från principiell och fördelningspolitisk synpunkt är så viktig att dess
fördelar uppväger de praktiska problemen.

Utskottet har i ett tidigare betänkande — en redogörelse härom lämnas i
det inledande avsnittet - med ett utförligt resonemang tagit avstånd från
tanken att slopa eller differentiera mervärdeskatten på livsmedel. Utskottet
vidhåller alltjämt sin uppfattning i denna fråga och vill dessutom framhålla
att de effekter motionären efterlyser, dvs. en bättre standard för barnfamiljerna,
kan åstadkommas på andra sätt som är både enklare att administrera
och mer effektiva från fördelningssynpunkt. Detta är frågor som inom kort
kommer att behandlas av riksdagen i annat sammanhang. Utskottet avstyrker
följaktligen motionen.

I motion Sk554 av Lars Wemer m. fl. (vpk) begärs - med hänvisning till
motion N303 — en utredning om sänkt mervärdeskatt på barn- och
ungdomskläder. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna bereda tekoindustrin
lättnader och ge ett visst stöd åt barnfamiljerna.

Utskottet har tidigare framhållit att en differentiering av det slag motionärerna
begär skulle vara svår att administrera och ställa stora krav på
skattekontrollen. Utskottet vidhåller sin uppfattning härvidlag och avstyrker
motionen.

I motion Sk566 av Olof Johansson (c) yrkas bl. a. sådana ändringar i ML att
mervärdeskatten vid byggnads- och anläggningsverksamhet belastar den
verkliga materialkostnaden. Enligt motionären återspeglar de gällande
reduceringsreglema inte proportionerna i verkligheten mellan materialåt -

SkU 1985/86:34

gång och arbete, i synnerhet inte vid upprustning av äldre stadsdelar och
ombyggnad av äldre hus. Resultatet av den nuvarande ordningen blir enligt
motionären att material tenderar att ersätta arbete.

Av skäl som redovisas i inledningen till detta betänkande ansågs det vid
omläggningen av allmän varuskatt till mervärdeskatt nödvändigt att göra
skattskyldigheten för byggnadsföretagare generell och samtidigt reducera
beskattningsvärdet på byggnadsarbeten. Den ordning som motionären
förespråkar skulle leda till att många företagares verksamhet skulle bedömas
som blandad, något som alltid riskerar att medföra administrativa problem.
Den föreslagna konstruktionen liknar den som gällde i fråga om den
allmänna varuskatten, och erfarenheterna härav är enligt utskottets uppfattning
dåliga. Ett exempel på de mycket allvarliga problem som uppkom i det
systemet var granskningsaktionen El-67, dvs. den landsomfattande taxeringskontroll
av företagare inom den elektriska installationsbranschen med
avseende på bl. a. vederbörandes redovisning till allmän varuskatt som
verkställdes i slutet på 1960-talet och som ledde till en mängd långdragna
skatteprocesser långt in på 1970-talet.

Med hänsyn till det sagda avstyrker utskottet motionen i denna del.

I motion Sk566 av Olof Johansson (c) begärs också ett uttalande att tåg- och
flygmateriel bör behandlas lika vid mervärdebeskattningen. Motionären
motiverar yrkandet med behovet av likvärdiga konkurrensförutsättningar
mellan tåg och flyg.

Som framgår av den tidigare redogörelsen är flygmateriel liksom fartygsmateriel
skattefri, och detta förhållande hänger samman med svårigheterna
att upprätthålla en generellt verkande beskattning inom dessa internationellt
inriktade områden. I fråga om tågmateriel förhåller det sig inte så, och där
gäller således de allmänna skattepliktsbestämmelserna. Den ojämlikhet i
konkurrensen detta innebär bör enligt utskottet inte överdrivas, och
utskottet vill i det sammanhanget erinra om att alla persontransporter är
fritagna från skatt. Att undanta tågmateriel från skatteplikt skulle för övrigt
enligt utskottet innebära att konkurrensförhållandet gentemot andra markbundna
transportmedel rubbades.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Sk566 även i denna
del.

I motion Sk533 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) begärs en utredning av
förutsättningarna för mervärdebeskattning eller avgiftsuttag vid förmedling
av fastigheter och lägenheter. Motionärerna anser att skäl saknas att undanta
dessa tjänster från beskattning.

Det av motionärerna berörda tjänsteområdet utgör ett av flera som faller
utanför mervärdebeskattningen. Andra exempel är tjänster som tillhandahålls
av advokater, banker och försäkringsinrättningar. Redan härav följer
enligt utskottets uppfattning att frågan om att belägga fastighetsförmedling
med skatt måste ses i ett större sammanhang. För detta synsätt talar också det
förhållandet att all omsättning av fastigheter enligt nuvarande regler är
skattefri. Ytterligare en omständighet som bör beaktas är att många
fastighetsförsäljningar ombesörjs av andra än yrkesmässiga mäklare.

Utskottet vill emellertid inte motsätta sig att man i lämpligt sammanhang,

SkU 1985/86:34

t. ex. i samband med frågan om en allmän breddning av skattebasen för SkU 1985/86:34
mervärdeskatten, närmare utreder den av motionärerna aktualiserade
beskattningsfrågan. Utskottet vill i sammanhanget erinra om finansministerns
uttalande i proposition 1985/86:47 att arbetet med att generalisera
tjänstebeskattningen bör fortsätta. I sitt betänkande över propositionen,
vilket bifölls av riksdagen, uttalade utskottet bl. a. att utskottet förutsatte att
regeringen vid lämpligt tillfälle övervägde behovet av en övergripande
översyn av mervärdeskatten. Utskottet vill också peka på att nordiska
ministerrådet helt nyligen tagit initiativ till en undersökning av möjligheterna
att uppnå en större harmonisering av mervärdeskatten resp. omsättningsskatten
inom Norden. Med hänsyn till det danska systemets mera generella
utformning torde det vara ofrånkomligt att man från svensk sida i det arbetet
överväger olika utvidgningar av beskattningen. Utskottet vill inte utesluta att
även det tjänsteområde motionärerna tagit upp kan beröras i detta arbete.

Med det sagda avstyrker utskottet motion Sk533.

I motion Sk546 av Berit Bölander och Bengt Silfverstrand (båda s) begärs en
analys av mervärdebeskattningens konsekvenser vid olika former av kommunal
upphandling. Syftet bör enligt motionärerna vara att göra skatten
konkurrensneutral.

Som framgår av utskottets inledningsvis lämnade redogörelse pågår ett
arbete av det slag motionärerna efterlyser inom mervärdeskatteutredningen,
som enligt vad utskottet erfarit avser att lägga fram ett betänkande härom
senare i år. Motionen är därmed enligt utskottets uppfattning tillgodosedd,
och utskottet avstyrker den följaktligen.

Även i motion Sk557 av Lars G. Ahlström och Sten Svensson (båda m)
begärs en ändring av mervärdeskattereglerna vid offentlig upphandling.

Motionärerna tänker närmast på förhållandena inom tvätterisektorn, där
mervärdeskattereglerna enligt deras mening förhindrar fri konkurrens och
bidrar till att öka offentlig egenregiverksamhet.

Vid sin prövning av de regler som nu gäller i fråga om tvätteritjänster
övervägde utskottet olika möjligheter att tillgodose kravet på konkurrensneutralitet
på detta område. Utskottet ansåg inte att andra reduceringsregler
än 60-procentsregeln borde göras tillämpliga och därvid beaktade utskottet
bl. a. att de största tvätteriföretagen förklarat sig nöjda med de regler som då
genomfördes. Utskottet tillstyrkte enhälligt dessa regler (SkU 1979/80:19)
och senare har utskottet också avstyrkt motioner med yrkanden om
ändringar härav. Senast skedde detta i mars 1985, varvid utskottet, även
denna gång enhälligt, uttalade att neutralitet på detta område enligt
utskottets mening hade skapats så långt det var möjligt inom gällande
regelsystem.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motionen.

Flygplatsbutiker

I motion Sk516 begär Lennart Brunander (c) att regeringen kontaktar övriga
nordiska länder för att få till stånd lättnader i förbudet mot mervärdeskattefri

försäljning på flygplatserna. Den nuvarande ordningen drabbar enligt 11

motionären de butiksägare orättvist som har butiker i flygplatsernas transithallar.

Som framgår av den inledande redogörelsen har sådana initiativ som
motionären efterlyser tidigare tagits av regeringen, dock utan nämnvärt
resultat, och för närvarande saknas enligt utskottet anledning att påkalla
ytterligare åtgärder. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.

Ränta vid viss återbetalning av skatt

I motion Sk512 av Marianne Karlsson (c) yrkas att ränta skall utgå när
mervärdeskatt restitueras på grund av att den skatt som betalats in för en viss
redovisningsperiod överstiger den fastställda skatten. Med hänsyn till att
många näringsidkare enligt motionären måste låna upp pengar till hög ränta
för att betala in mervärdeskatten är det, anser hon, uppenbart oskäligt att
inte ge en kompensation i form av ränta vid dylika återbetalningsfall.

Som nämnts i den inledande redogörelsen utreder RSV för närvarande
frågan om räntegottgörelse vid restitution av mervärdeskatt, och enligt vad
utskottet erfarit beräknar man kunna lägga fram ett förslag senare i år. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen i den mån den ej kan anses
tillgodosedd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande samhällsinformation

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk521,

2. beträffande publikationer av dagspresskaraktär
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk531,

3. beträffande jordbruksarrenden

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk540,

4. beträffande baslivsmedel

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk547,

5. beträffande barn- och ungdomskläder
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk554,

6. beträffande byggnads- och anläggningsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sk566 yrkande 1,

7. beträffande tåg- och flygplansmateriel

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk566 yrkande 2,

8. beträffande förmedling av fastigheter och lägenheter
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk533,

9. beträffande kommunal upphandling m. m.

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk546,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk557,

10. beträffande flygplatsbutiker

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk516,

SkU 1985/86:34

11. beträffande ränta vid återbetalning av mervärdeskatt
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk512.

Stockholm den 18 mars 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig
Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Lars
Hedfors (s)*, Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Kjell Nordström
(s), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c), Karl-Gösta Svenson (m) och
Gunnar Nilsson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer
Baslivsmedel (mom. 4)

1. Tommy Franzén (vpk) anser att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9
som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”följaktligen motionen” bort
ha följande lydelse:

Utskottet vill inte bestrida att ett borttagande av mervärdeskatten på
baslivsmedel skulle leda till positiva effekter i form av sänkta matpriser,
något som främst är ägnat att komma barnfamiljerna till godo. Såvitt
utskottet kan bedöma har kravet också vunnit en stark anslutning bland
breda befolkningslager. Den av statsmakterna valda metoden att hejda
ökningen av matpriserna med livsmedelssubventioner har enligt utskottets
uppfattning visat sig fungera mindre väl, eftersom matpriserna trots subventionerna
ökat starkt. Utskottet ställer sig därför i princip bakom tanken att
slopa mervärdeskatten på mat.

Detta är emellertid en lösning på något längre sikt. På kort sikt torde det
för att nå det syfte motionären eftersträvar vara nödvändigt att kraftigt höja
livsmedelssubventionerna. En vpk-motion med ett yrkande med denna
innebörd har väckts under den allmänna motionstiden vid årets riksmöte och
hänvisats till jordbruksutskottet. Riksdagen kommer således inom kort att
behandla denna fråga och med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.

Barn- och ungdomskläder (mom. 5)

2. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Som framhålls av motionärerna skulle ett lägre skatteuttag för barn- och
ungdomskläder bereda tekoindustrin lättnader och ge ett visst stöd åt
barnfamiljerna. Med hänsyn till dessa uppenbara fördelar finner utskottet
det motiverat att regeringen utreder frågan. Detta bör enligt utskottet ges
regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen motionen.

SkU 1985/86:34

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk554 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts om mervärdeskatten för
barn- och ungdomskläder.

Byggnads- och anläggningsverksamhet (mom. 6)

3. Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Av skäl”
och slutar med ”motionen i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att de nuvarande reduceringsreglerna
inte sällan felaktigt återspeglar förhållandet mellan arbete och material.
Särskilt markant blir missförhållandet vid upprustning av äldre stadsdelar
och ombyggnad av äldre hus där mervärdeskattereglerna motverkar tillvaratagande
och renovering av befintligt material. En omläggning av skatten i
den riktning motionären eftersträvar bör därför enligt utskottets mening
utredas närmare. En sådan ordning skulle också, såvitt utskottet kan
bedöma, innebära den fördelen att mervärdeskatteeffekterna vid kommunernas
val mellan upphandling och arbete i egen regi skulle bli mera neutrala.
Vad nu anförts bör ges regeringen till känna av riksdagen, och utskottet
tillstyrker följaktligen motionen i så måtto i denna del.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk566 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående
mervärdeskatten vid byggnads- och anläggningsverksamhet.

Tåg- och flygplansmateriel (mom. 7)

4. Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”även i denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionären att tåg och flyg bör behandlas
likvärdigt i mervärdeskattehänseende med hänsyn till att de båda trafikslagen
ofta konkurrerar om samma transporter. Mervärdeskattelagen bör enligt
utskottet ändras så att detta krav uppfylls. Regeringen bör snarast lägga fram
förslag härom och detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
följaktligen motionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk566 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående likabehandling
av tåg och flyg i mervärdeskattehänseende.

Flygplatsbutiker (morn. 10)

5. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén
(m), Leif Olsson (fp), Marianne Andersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m)
anser

SkU 1985/86:34

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Som framgår av det inledande avsnittet har riksdagen vid åtskilliga
tillfällen alltsedan förbudet mot skattefria butiker på flygplatserna infördes
ställt sig positiv till tanken att genom förhandlingar åstadkomma lättnader i
förbudet, förutsatt att det nordiska gränshandelsavtalet inte äventyras. Att
regeringen hittills inte lyckats uppnå några nämnvärda resultat vid sina
förhandlingar med de nordiska grannländerna utgör enligt utskottet inte skäl
att släppa frågan, utan regeringen bör, anser utskottet, förnya sina ansträngningar
att föra saken till en positiv lösning. Det anförda bör ges regeringen till
känna, och utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk516.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk516 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts angående skattefria butiker
på flygplatserna.

Särskilda yttranden

Baslivsmedel (mom. 4)

1. Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anför:

De starkt stigande internationella och inhemska livsmedelspriserna är
enligt vår mening ägnade att inge oro. Vi anser dock att detta problem inte i
första hand bör angripas genom ett slopande eller en sänkning av mervärdeskatten
på mat utan genom att en del av inkomsterna av mervärdeskatten
används för att genom s. k. livsmedelssubventioner ta bort den fördyrande
inverkan mervärdeskatten har på livsmedel. En sådan åtgärd är effektivare
när det gäller att förbättra barnfamiljernas och låginkomsttagarnas ekonomiska
situation än en differentiering av mervärdeskatten. Livsmedelssubventionerna
medför inte heller några administrativa problem för företagen
och är därmed också att föredra från näringslivssynpunkt.

Förmedling av fastigheter och lägenheterm. m. (mom. 8och9)

2. Bo Lundgren, Karl Björzén och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:
Frågorna i motionerna Sk533 om mervärdeskatt vid förmedling av

fastigheter och lägenheter och i motionerna Sk546 och Sk557 om mervärdeskatteeffekterna
vid offentlig upphandling aktualiserar kravet på en mer
genomgripande översyn av mervärdeskatten än som ryms inom den pågående
mervärdeskatteutredningens uppdrag. En sådan utredning bör vara
parlamentariskt förankrad och inriktad på att åstadkomma ett tillfredsställande
helhetsresultat.

Utskottet har tidigare fäst regeringens uppmärksamhet på detta utredningsbehov
och med detta betänkande torde saken ha fått ny aktualitet. Vi
anser oss därför inte nu ha anledning att påkalla ett uttalande av riksdagen,
men vi förutsätter att regeringen inte dröjer med att ta erforderliga initiativ.

SkU 1985/86:34

Kommunal upphandling m. m. (mom. 9)

SkU 1985/86:34

3. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne
Andersson (c) anför:

Vi finner det i och för sig anmärkningsvärt att mervärdeskatteutredningen
ännu inte har lagt fram något förslag till åtgärder för att komma till rätta med
de från konkurrensneutralitetssynpunkt otillfredsställande förhållanden som
föreligger i mervärdeskattehänseende vid statlig och kommunal upphandling.
Mot bakgrund av att utredningen aviserat ett betänkande om bl. a. dessa
frågor senare i år har vi för dagen inget yrkande, men vi förutsätter att
utredningen avslutar arbetet härmed utan onödigt dröjsmål.

gotab Stockholm 1986 10603