Skatteutskottets betänkande
1985/86:32

om olika skattefrågor rörande ideella
föreningar m. m. och om beskattningen av
idrottsmän

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet motioner rörande beskattningen av
stiftelser och ideella föreningar. Samtidigt tar utskottet upp vissa skattefrågor
för idrottsmän.

Utskottet avstyrker motionerna.

I en reservation (m,fp, c) yrkas att grundavdraget för de ideella
föreningarna höjs från 15 000 kr. till 1,5 basbelopp.

Motionerna

1985/86:Sk212 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s), vari — med hänvisning till
motion L207 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär en särskild översyn
av beskattningsreglerna för stiftelser.

1985/86:Sk224 av Knut Wachtmeister (m), vari yrkas att riksdagen beslutar
att 50% av skattebefriade stiftelsers nettoavkastning får fonderas utan att
skattebefrielsen går förlorad.

1985/86:Sk227 av Rune Ångström (fp) och Ulla Orring (fp), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om gynnsammare skatteregler
för idrottsmän med temporärt höga inkomster så att dessa kan fördelas under
en längre uttagsperiod.

1985/86:Sk265 av Stig Josefson m.fl. (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag innebärande att ideella föreningar får utökad
skattefrihet och slipper deklarationsskyldighet vid inkomster understigande
1,5 basbelopp.

1985/86:Sk272 av Bo Lundgren (m) och Rolf Dahlberg (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ett schablonavdrag för kostnader i samband
med idrottsutövningpå 5 000 kr. införs fr.o.m. taxeringen 1986 i enlighet med
vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande möjligheter till inkomstutjämning för idrottsutövare.

1985/86:Sk274 av Ivar Virgin (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetlig behandling av
tävlingsvinster.

SkU

1985/86:32

1 Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr 32

1985/86:Sk283 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag om inkomstutjämning
för idrottsutövare med särskilt höga inkomster för att de ej av
skatteskäl skall tvingas flytta ur landet.

1985/86:Sk284 av Gudrun Norberg (fp) och Lars Ernestam (fp), vari yrkas att
riksdagen beslutar om höjning av grundavdraget för de allmännyttiga ideella
organisationerna till 1,5 basbelopp.

1985/86:Sk313 av Margaretha af Ugglas (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att allmännyttiga stiftelser medges skattebefrielse
i samma omfattning och för de syften som nu gäller för ideella föreningar i
enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att skattebefrielse i arvs- och gåvohänseende skall
gälla för ideella föreningar och stiftelser på samma grunder som i dag gäller
för ideella föreningar i inkomstskattehänseende.

1985/86:Sk328 av Göran Ericsson (m) och Ingrid Hemmingsson (m), vari
såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de olika skatteregler
som försvårar idrottens möjlighet till ökad självfinansiering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande beskattningen av idrottsledare, mervärdeskattefrihet och
reklambeskattningen av idrottsföreningar,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn syftande till en höjning av
schablonavdraget för idrottsersättningar.

1985/86:Sk341 av Agne Hansson m.fl. (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en översyn av samtliga skatteregler för ideella organisationer
kommer till stånd snarast.

Frågornas tidigare behandling
Ideella föreningar och stiftelser

Ideella, allmännyttiga organisationer av olika slag är under vissa förutsättningar
befriade från inkomstbeskattning. Skattebefrielsen gäller beträffande
vissa av dessa organisationer för all inkomst utom inkomst av fastighet.
Vanligtvis är de emellertid skattskyldiga också för vissa rörelseinkomster. I
så fall uppkommer också skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt för den
förmögenhet som är nedlagd i rörelsen. Från den skattepliktiga inkomsten av
rörelse och fastighet har en ideell förening, som är befriad från skatt på andra
inkomster, rätt till grundavdrag. Grundavdraget för de ideella föreningarna
var 2 000 kr. t. o. m. beskattningsåret 1982. Hösten 1984 höjdes detta avdrag
till 15000 kr. med verkan fr. o. m. 1984 års taxering.

Fr. o. m. inkomståret 1985 har den kommunala beskattningen av juridiska
personer slopats (prop. 1984/85:70, SkU 1984/85:23). Samtidigt slopades
vissa särskilda undantag vid den statliga beskattningen. Det statliga skatteuttaget
höjdes från 10 % till 40 % för att innefatta det tidigare kommunala
skatteuttaget.

SkU 1985/86:32

Nuvarande principer för de ideella föreningarna infördes genom en
särskild lagstiftning 1977 (prop. 1976/77:135, SkU 1976/77:45) och gäller
fr. o. m. 1979 års taxering. Tidigare medgavs skattebefrielse endast för
föreningar med kvalificerat allmännyttigt ändamål. Numera är gränsen
mellan allmännyttiga och ej allmännyttiga föreningar vag. Skattelättnaderna
omfattar föreningar som driver en verksamhet som från allmänna utgångspunkter
är värd att stödja. Föreningar med syfte att tillgodose medlemmarnas
ekonomiska intressen, såsom fackföreningar och liknande, vanliga
villaägarföreningar och sällskapsföreningar omfattas dock i regel inte av
skattelättnaderna. I princip fordras också att föreningen är öppen, dvs. att
den inte vänder sig till en alltför begränsad krets, och att den använder sina
inkomster för den angivna verksamheten. Syftet har varit att utforma
reglerna så att de inte motverkar ett vitalt föreningsliv. Samtidigt har
beaktats att reglerna inte skall kunna utnyttjas för att uppnå ej avsedda
skatteförmåner. I fråga om inkomst av fastighet och rörelse har också
beaktats att olika näringsidkare bör kunna konkurrera på samma villkor.

En allmännyttig ideell förening kan inkomstbeskattas för vissa rörelseeller
fastighetsinkomster. Även sådana inkomster går emellertid fria från
skatt om de huvudsakligen har naturlig anknytning till föreningens ideella
verksamhet eller utgör en traditionell finansieringskälla för ideellt arbete.
Inkomster av kommersiellt bedriven verksamhet skall i princip beskattas i
vanlig ordning. Gränsdragningsfrågan mellan skattepliktiga och icke skattepliktiga
rörelseinkomster är många gånger svår att bedöma. Det är mot
denna bakgrund som de allmännyttiga föreningarna - i motsats till andra
föreningar — är berättigade till ett grundavdrag med, som tidigare nämnts,
15000 kr.

Olika skattefrågor rörande ideella föreningar behandlas i riksskatteverkets
broschyr Ideella föreningar. Information om skatter och avgifter m. m.,
som utkommit i ny upplaga i december 1984. Här behandlas de nu angivna
skattereglerna utförligt. Information lämnas också om övriga skatte-och
avgiftsfrågor.

Vanliga regler gäller för den ideella föreningens skyldigheter som arbets- och
uppdragsgivare. Föreningen måste göra skatteavdrag samt betala in och
redovisa skatt. Föreningen måste också svara för arbetsgivaravgifter på
samma sätt som andra arbets-och uppdragsgivare. Av särskilda skäl har
riksdagen emellertid nyligen beslutat att föreningarna skall erhålla full
ersättning för de arbetsgivaravgifter som påförts eller kommer att påföras
dem för ersättningar som utgått till idrottsmän t. o. m. år 1985.

I fråga om mervärdeskatten gäller inga särskilda regler för de ideella
föreningarna. Verksamhet som enligt allmänna bestämmelser är att hänföra
till rörelse föranleder skyldighet att redovisa mervärdeskatt när omsättningen
överstiger 10000 kr. om året. Särskilda regler medger dock undantag för
transport av returpapper m. m. Mervärdeskatteutredningen har numera lagt
fram ett förslag (Ds Fi 1985:14) som sammanfattningsvis innebär att
föreningarna kommer att befrias från mervärdeskatt i samma utsträckning
som gäller för inkomstskatten.

De ideella föreningarna är också skyldiga att erlägga olika punktskatter på

SkU 1985/86:32

samma sätt som andra skattskyldiga. De punktskatter som ideella föreningar
kan bli redovisningsskyldiga för är i första hand reklamskatt, spelskatt och
lotterivinstskatt. Reklamskatt utgår t. ex. för arenareklam, reklam på
idrottskläder och annonser i matchprogram m. m. Skatten utgör 10% av
vederlaget, men redovisningsskyldighet inträder först när ersättningen
överstiger 20000 kr. för ett beskattningsår.

Spelskatt för bingospel utgår med 5,5 % av värdet av spelinsatser m. m.

Lotterivinstskatt utgår med på penningvinster över 100 kr. med 30% av
vinstens värde inkl. skatt. Beloppsgränsen höjdes till detta belopp från 50 kr.
under hösten 1985 med verkan fr. o. m. den 1 januari 1986 (prop. 1985/86:46,
SkU 5). Samtidigt slopades skatten på varu-och tombolalotterier, som
uppgått till ca 17 milj. kr. per år, i syfte att förenkla bl. a. för de
idrottsföreningar och folkrörelser som anordnar lotterier och att förbättra
deras möjligheter att konkurrera om lottköparna.

Vidare gäller att de ideella föreningarna är befriade från att erlägga
gåvoskatt men att de i allmänhet skall erlägga arvsskatt. Arvsskattefrågan
kommer att tas upp av arvs-och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02).

Vid sin senaste behandling av frågan om en översyn av skattereglerna för
ideella föreningar och om en höjning av grundavdraget från 15000 kr. till 1,5
basbelopp konstaterade utskottet att skattereglerna i vissa fall medfört
besvärande praktiska och ekonomiska problem för föreningar som exempelvis
drivit insamlingsverksamhet med ideella arbetsinsatser. Utskottet fortsatte: Problemen

beror på att det i praktiken visat sig svårt att dra en klar gräns
mellan skattepliktiga och icke skattepliktiga inkomster. Reglerna utgår från
att inkomst av vanlig näringsverksamhet bör beskattas enligt allmänna
principer. Till vanlig näringsverksamhet hör emellertid knappast insamling
av returpapper eller annan verksamhet som grundar sig på ideella insatser av
medlemmarna. Som utskottet framhållit vid sin tidigare behandling av
hithörande frågor bör sådana aktiviteter inte beskattas, även om verksamheten
på grund av ändrade förhållanden bedrivs i andra och mer organiserade
former än tidigare.

Mot bakgrund av att bedömningen av dessa frågor varierar på skilda håll i
landet och att mervärdeskattefrågorna visat sig kunna medföra svåra
påfrestningar i en del sådana fall begärde utskottet våren 1984 en särskild
utredning av samtliga skattefrågor rörande de ideella föreningarna. När
grundavdraget senare samma år höjdes från 2000 till 15000 kr. för att
undanröja problemen för föreningar med smärre inkomster av kommersiell
verksamhet instämde utskottet emellertid i regeringens bedömning att
skälen för att omedelbart tillsätta en utredning till väsentlig del bortfallit. Det
hade nämligen visat sig att mervärdeskatteutredningen med förtur skulle ta
upp föreningarnas skatteproblem på sitt område och att arvsskattefrågorna
skulle utredas av den då tillsatta arvs- och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02).

I sammanhanget framhöll utskottet också att de högre instanserna dittills inte
hade beskattat föreningarna för sådan ideell verksamhet som nämnts tidigare
och att riksskatteverket inom kort skulle ge ut en ny broschyr rörande
skattefrågorna. Det anförda ledde till att utskottet ansåg sig åter kunna stå
fast vid den ursprungliga planläggningen av en översyn av grunderna för
beskattningen av de ideella organisationerna, dvs. att en sådan översyn

SkU 1985/86:32

borde komma till stånd först när de grundläggande frågorna rörande
stiftelserna blivit belysta.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår att riksskatteverket i sin
nya broschyr rörande de ideella föreningarna i möjligaste mån sökt klarlägga
de nu aktuella gränsdragningsproblemen i enlighet med utskottets nyss
angivna intentioner. Vidare har utskottet inhämtat att mervärdeskatteutredningens
förslag rörande de ideella föreningarna är att förvänta senare i år.

Som utskottet konstaterade i höstas övervägs de civilrättsliga frågorna
rörande stiftelserna, sedan stiftelseutredningens arbete lagts ned, inom
justitiedepartementet. Detta arbete bedrivs enligt vad utskottet inhämtat
med förtur, och en promemoria i ämnet kommer att sändas ut på remiss i år.

Av vad utskottet anfört tidigare framgår att utskottet i väsentliga delar
instämmer i syftet med motionerna. Vad som framkommit visar emellertid
att den sedan länge planerade översynen av beskattningsfrågorna för ideella
organisationer torde komma till stånd inom en nära framtid.

Med hänvisning härtill finner utskottet inte skäl att ompröva sin nyligen
intagna ståndpunkt i dessa frågor. När det gäller grundavdraget innebär detta
att avdraget givetvis inte bör vara så stort att illojala förfaranden uppmuntras
eller att konkurrensen gentemot näringsidkare snedvrids.

Med det anförda avstyrkte utskottet de då föreliggande motionerna i dessa
frågor. Med hänvisning till denna planläggning avstyrkte utskottet också en
motion rörande en översyn av stiftelsebeskattningen.

Lagutskottet har i sitt betänkande LU 1985/86:21 behandlat frågan om
civilrättsliga lagstiftningsåtgärder beträffande stiftelser och har i sitt betänkande
redovisat det arbete som pågår inom justitiedepartementet med denna
fråga. Lagutskottet har inhämtat att arbetet bedrivs med sikte på att en
departementspromemoria skall läggas fram till halvårsskiftet 1986 och
understryker bl. a. vikten av att denna tidsplan följs. Lagutskottet finner att
något tillkännagivande i saken från riksdagens sida inte är erforderligt och
avstyrker de motioner som väckts i ärendet.

Enligt de nya regler angående en samordnad uppbörd från arbetsgivare av
källskatt och arbetsgivaravgifter som genomförts fr. o. m. 1985 skall en
arbetsgivare senast den 18:e varje månad avge en uppbördsdeklaration med
redovisning av dessa skatter och avgifter. I sitt betänkande SkU 1984/85:49
behandlade utskottet två motioner angående dessa regler. Enligt motionärerna
var reglerna ohanterliga och medförde ett oproportionerligt merarbete
med svårbedömbara frågor för många idrottsföreningar med ett stort antal
smärre utbetalningar och ersättningar i olika former till funktionärer och
idrottsutövare av olika slag. Utskottet avstyrkte motionerna och anförde:

Som motionärerna åberopar tillämpas enligt riksskatteverkets anvisningar
RSV Dt 1980:10 särskilda schabloner för inkomstbeskattningen. Enligt
anvisningarna kan avdrag för omkostnader under vissa förutsättningar
medges med 2000-3000 kr. beroende på ersättningens storlek. Dessa
schabloner gäller emellertid i princip endast för funktionärer m. fl. som har
sin huvudsakliga inkomst på annat håll. Eftersom föreningen i sådana fall
knappast kan anses som huvudarbetsgivare, blir det inte heller aktuellt med
några skatteavdrag för sådana smärre ersättningar som avses i motionerna.
Dessa schabloner tillämpas för övrigt inte längre i fråga om arbetsgivaravgiften.
Här gäller i stället andra anvisningar (RSV Du 1984:11) enligt vilka
idrottsföreningarna vid beräkningen av arbetsgivaravgifter är berättigade till

SkU 1985/86:32

ett kostnadsavdrag med 20% av ersättningen (arvodet) till tränare och
domare. Därtill kommer att arbetsgivaravgifter inte tas ut på ersättningar till
icke professionella idrottsmän och - enligt nya avgöranden från regeringsrätten
- ej heller på ersättningar till domare, tränare och liknande för insatser av
ideell karaktär. De problem som tas upp i motionerna torde således numera i
allt väsentligt ha fallit bort.

Vissa gränsdragningsproblem och andra tillämpningsfrågor torde kvarstå
olösta. Enligt vad utskottet erfarit följer man emellertid utvecklingen
uppmärksamt såväl inom finansdepartementet och socialdepartementet som
inom riksskatteverket. Det anförda innebär att motionerna enligt utskottets
uppfattning i allt väsentligt torde vara tillgodosedda. I den mån så inte är
fallet avstyrker utskottet desamma i nu angivna delar.

I den förstnämnda motionen yrkas också ett riksdagsuttalande av innebörd
att riksskatteverkets förslag om preliminärskatt på extrainkomster inte skall
tillämpas i fråga om idrottsrörelsen.

I avvaktan på regeringens prövning av verkets förslag finner utskottet inte
skäl till något ställningstagande i denna fråga.

Idrottsmän m. fl.

Ersättning för idrottslig verksamhet beskattas i allmänhet såsom inkomst av
tjänst. Riksskatteverket har meddelat särskilda anvisningar för beskattningen,
bl. a. med en schablon för avdrag för omkostnader (RSV Dt 1980:10).

Anvisningarna gäller inte endast för idrottsmän utan också för tränare,
domare och andra funktionärer som regelmässigt medverkar vid träningar,
matcher o. d. En förutsättning för att avdrag skall få göras enligt schablonen
är att inkomsterna från den idrottsliga verksamheten inte regelmässigt utgör
mottagarens huvudsakliga inkomst eller att de inte utgår i ett anställningsliknande
förhållande.

Som skattepliktig inkomst räknas all kontant ersättning som uppbärs till
följd av den idrottsliga verksamheten och även presentkort som är direkt
utbytbara mot kontanter eller gäller i ett stort antal affärer. Ersättning i form
av presentkort, värdekuponger o. d. som inte är utbytbara mot kontanter och
i form av nyttovaror skall normalt tas upp till ett värde som motsvarar vad det
skulle ha kostat mottagaren att skaffa sig förmånen i fråga. Om mottagaren
inte själv kunnat påverka valet och ersättningen dessutom avser en eller ett
mycket begränsat antal varor, får värdet dock beräknas efter annan grund.
Lägre värde än marknadspriset bör därför kunna godtas i fråga om
nyttovaror som lämnas som pris i samband med tävlingar. Varan bör i sådana
fall åsättas ett värde som motsvarar det belopp i kontanter som varan skulle
kunnat omsättas till. Lägre värde än vad som motsvarar hälften av
detalj handelspriset bör emellertid inte utan särskilda skäl godtas.

Beträffande avdrag för kostnader för den idrottsliga verksamheten sägs i
anvisningarna bl. a. att avdrag i regel inte bör medges med högre belopp än
intäkterna i verksamheten. Avdrag för underskott bör således i regel inte
medges. Som alternativ till avdrag för specificerade kostnader i olika
hänseenden kan enligt anvisningarna avdrag av praktiska skäl i vissa fall
medges med skäligt belopp. En förutsättning är dock att idrottsutövaren själv
svarat för större delen av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten.

Om omständigheterna i det enskilda fallet inte föranleder annat kan

SkU 1985/86:32

bedömningen av ett sådant schablonavdrag i regel göras med utgångspunkt i
följande tabell.

Bruttoinkomster (kr.) o. d.)	Schablonavdrag (kr.)
högst 2 000	belopp motsvarande uppburen ersätt-
	ning
2 001-4 000	2 000 + hälften av den del av inkomsten
	som överstiger 2 000
mer än 4 000	3 000

Med bruttoinkomster avses samtliga ersättningar i samband med den
idrottsliga verksamheten, dvs. även rese- och traktamentsersättningar samt
olika slag av skattepliktiga naturaförmåner.

Schablonavdraget är avsett att täcka samtliga avdragsgilla kostnader för
den idrottsliga verksamheten med undantag för resor till och från träning och
tävlingar på den vanliga verksamhetsorten. För dessa medges avdrag enligt
RSV:s föreskrifter.

Utskottet

De ideella föreningarna är alltsedan 1979 års taxering i stor utsträckning
befriade från inkomstskatt. Om vissa allmänna krav är uppfyllda beskattas de
endast för vissa fastighets- eller rörelseinkomster. Även sådana inkomster
går fria från skatt om de huvudsakligen har en naturlig anknytning till
föreningens ideella verksamhet eller utgör en traditionell finansieringskälla
för ideellt arbete. Inkomster av kommersiellt bedriven verksamhet skall
däremot i princip beskattas i vanlig ordning. I så fall medges emellertid ett
grundavdrag på 15 000 kr. Grundavdraget höjdes till detta belopp från 2 000
kr. hösten 1984 med verkan fr. o. m. 1984 års taxering.

Stiftelser skall i allmänhet erlägga inkomstskatt för all inkomst, men om de
fullföljer ett kvalificerat allmännyttigt ändamål beskattas de endast för
inkomst av fastighet och rörelse eller i vissa fall endast för inkomst av
fastighet.

Fr. o. m. 1986 års taxering erlägger stiftelser och ideella föreningar som har
skattepliktig inkomst endast statlig inkomstskatt, och skatten uppgår till
40% av den beskattningsbara inkomsten. För familjestiftelser utgör skattesatsen
52 %.

När det gäller stiftelser yrkas i motion Sk212 av Bengt Silfverstrand m. fl.
(s) en allmän översyn av beskattningsreglerna. Motionärerna anser att
reglerna är otidsenliga och medför stora orättvisor och möjligheter till
maktkoncentration. Vidare yrkas i motion Sk313 av Margaretha af Ugglas
(m) att stiftelser skall skattebefrias i samma utsträckning som ideella
föreningar såväl vid inkomstbeskattningen som vid arvs-och gåvobeskattningen
och i motion Sk224 av Knut Wachtmeister (m) att en skattebefriad
stiftelse i ökad utsträckning bör kunna fondera sin avkastning utan att riskera
beskattning.

SkU 1985/86:32

I fråga om de ideella föreningarna anförs i motion Sk341 av Agne Hansson
m.fl. (c) att skatte-och avgiftsreglerna blivit alltmer komplicerade och så
administrativt och ekonomiskt betungande att de håller på att förkväva de
olika organisationerna och då särskilt idrottsrörelsen. Motionärerna yrkar
därför en översyn av samtliga skatteregler för ideella organisationer. Av
motsvarande skäl yrkar Göran Ericsson (m) och Ingrid Hemmingsson (m) i
motion Sk328 en översyn av de olika regler som försvårar idrottens
självfinansiering samt befrielse från spelskatt på bingo och från mervärdeskatt
och reklamskatt för omsättningar under 60000 kr. I samma syfte yrkas i
denna motion skattelättnader för idrottsmän, ledare och funktionärer,
yrkanden som utskottet återkommer till senare. Vidare yrkas i motionerna
Sk265 av Stig Josefson m. fl. (c) och Sk284 av Gudrun Norberg (fp) och Lars
Ernestam (fp) att schablonavdraget för ideella föreningar höjs från 15 000 kr.
till 1,5 basbelopp. Även dessa yrkanden motiveras med att föreningarna inte
bör betungas av krångliga och byråkratiska regler och av en beskattning av
inkomster som utgör grunden för kommande värdefull verksamhet eller med
att ett provisorium behövs i avvaktan på en översyn av grunderna för
beskattningen av de ideella organisationerna.

Utskottet vill inledningsvis — på samma sätt som förra året — hänvisa till
att inkomstskattefrågorna delvis fått en provisorisk lösning genom en
höjning av grundavdraget och till att mervärdeskatteutredningen behandlat
vissa angelägna frågor med förtur. Denna utredning har nu föreslagit (Ds Fi
1985:14) att föreningarna skall befrias från mervärdeskatt i samma utsträckning
som gäller för inkomstskatten, vilket innebär att problemen på detta
område till väsentlig del kan bortfalla. Vidare har riksskatteverket i sin
broschyr rörande de ideella föreningarna klarlagt vissa gränsdragningsproblem
så att en ej önskvärd beskattning av verksamheter som grundar sig på
ideella insatser av medlemmarna i möjligaste mån kan undvikas. Här kan
också nämnas att arvsskattefrågorna utreds av arvs- och gåvoskattekommittén
(Fi 1984:02) och att vissa frågor rörande reklamskatten för närvarande
övervägs inom finansdepartementet. När det gäller uppbörden av skatter och
avgifter på utgivna löner m. m. utgår utskottet från att reglerna i praktiken
kan tillämpas på ett sådant sätt att några särskilda redovisningsproblem inte
behöver uppkomma och att man liksom hittills kommer att följa utvecklingen
uppmärksamt såväl inom finans-och jordbruksdepartementet som inom
riksskatteverket. Vidare har riksdagen i vår beslutat att staten skall svara för
de arbetsgivaravgifter som idrottsföreningar har att erlägga för ersättningar
till idrottsutövare för år 1985 eller tidigare (prop. 1985/86:82, SfU 11).

Trots att olika åtgärder under senare tid således har vidtagits för att
underlätta de ideella föreningarnas situation vid beskattningen är det givetvis
angeläget att det sedan länge planerade utredningsarbetet rörande skattefrågorna
för de ideella organisationerna snarast kommer till stånd. Utskottet
har vid tidigare års behandling av motsvarande yrkanden också i väsentliga
delar instämt i syftet med utredningsyrkandena. När utskottet förra året trots
detta avstyrkte de framställda yrkandena skedde detta bl. a. mot den
bakgrunden att det planerade utredningsarbetet rörande de ideella organisationerna,
varav stiftelserna utgjorde en väsentlig del, var beroende av att
vissa grundläggande civilrättsliga frågor rörande stiftelserna först klarlades.

SkU 1985/86:32

Arbetet härmed bedrevs med förtur inom justitiedepartementet, och avsikten
var att en promemoria angående dessa lagstiftningsfrågor skulle sändas ut
för remissbehandling senare under året.

Utskottet kan inte annat än beklaga att det civilrättsliga lagstiftningsarbetet
av olika skäl åter har blivit fördröjt. Som framgår av lagutskottets nyss
avgivna betänkande i denna komplicerade fråga (LU 1985/86:21) bedrivs
emellertid arbetet med sikte på att en departementspromemoria skall läggas
fram före halvårsskiftet 1986, och lagutskottet understryker vikten av att
denna tidsplan följs. Skatteutskottet vill för sin del framhålla att detta
lagstiftningsarbete givetvis har grundläggande betydelse för skattefrågorna
och att det är av värde att kunna ta upp beskattningsfrågorna för de olika
ideella organisationerna till en gemensam bedömning. Utskottet utgår nu
från att de grundläggande linjerna i den kommande regleringen av de
civilrättsliga frågorna kommer att klarna inom en nära framtid och förutsätter
att en utredning om skattefrågorna i samband därmed tillsätts snarast
möjligt.

Med hänvisning till det anförda vidhåller utskottet sin tidigare ståndpunkt i
dessa frågor och avstyrker således utredningsyrkandena i motionerna Sk212,
Sk328 och Sk341 i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet
anfört.

Utskottet finner inte heller skäl att tillstyrka sådana detaljändringar i
beskattningsreglerna som föreslås i motion Sk328.

Vad härefter angår de återstående frågor som utskottet har att behandla i
detta betänkande torde dessa åtminstone delvis vara av den art att de
kommer att tas upp i det kommande utredningsarbetet.

När det gäller grundavdraget finner utskottet att detta inte bör vara så stort
att illojala förfaranden uppmuntras eller att konkurrensen snedvrids. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet de i motionerna Sk265 och Sk284
framställda yrkandena om en omedelbar uppräkning av detta avdrag.

I avvaktan på utredningsarbetet avstyrker utskottet också de yrkanden om
ändringar i grunderna för beskattningen av stiftelser som framställs i
motionerna Sk313 och Sk224.

Idrottsrörelsen berörs på olika sätt av beskattningen av idrottsmän och olika
funktionärer. Utskottet övergår nu till de motionsyrkanden som väckts på
detta område.

Idrottsmäns tävlingsvinster i form av presentkort och varor av olika slag får
under vissa omständigheter tas upp till ett lägre värde vid inkomstbeskattningen
än tilt detaljhandelspriset, dock till minst hälften av detta värde. I
motion Sk274 yrkar Ivar Virgin m.fl. (m) att en 50-procentsregel skall
tillämpas även i fråga om andra tävlingsvinster.

Enligt utskottets uppfattning bör samma principer gälla för beskattningen
av skattepliktiga inkomster i form av tävlingsvinster som i fråga om andra
inkomster. Att värdet av vissa vinster i form av varor av naturliga skäl måste
uppskattas efter skälig grund utgör enligt utskottets mening inte något skäl
för ändring av dessa principer. Utskottet avstyrker således motion Sk274.

I motion Sk272 av Bo Lundgren (m) och Rolf Dahlberg (m) yrkas att
schablonavdraget för idrottsmän höjs från högst 3000 till högst 5 000 kr.

SkU 1985/86:32

Göran Ericsson (m) och Ingrid Hemmingsson (m) yrkar i motion Sk328 en
översyn i syfte att höja detta avdrag. I den sistnämnda motionen yrkas också
att ersättningar till idrottsledare och instruktörer som inte överstiger 25 000
kr. från en förening undantas från inkomstskatt.

Syftet med motionerna är delvis att åstadkomma förenklingar för idrottsmännen
och för föreningarna. Utskottet har förståelse för detta syfte och har
inte något att erinra mot att riksskatteverket räknar upp schablonavdraget i
sina anvisningar om erfarenheterna skulle utvisa att de nuvarande beloppsgränserna
i allmänhet är otillräckliga. Enligt vad utskottet erfarit har
riksskatteverket redan uppmärksammats på denna fråga genom framställningar
från idrottsrörelsen, och någon åtgärd från riksdagens sida angående
detta avdrag kan enligt utskottets uppfattning inte anses påkallad. Utskottet
avstyrker alltså motionerna i detta hänseende.

Utskottet avstyrker också yrkandet i den sistnämnda motionen om
undantag från beskattning av ersättningar till idrottsledare och instruktörer.

I motion Sk227 av Rune Ångström (fp) och Ulla Orring (fp), Sk272 av Bo
Lundgren (m) och Rolf Dahlberg (m) samt Sk283 av Agne Hansson (c) och
Gösta Andersson (c) yrkas att möjligheterna till inkomstutjämning förbättras
för idrottsstjärnor som under en kort tid åtnjuter höga inkomster. Syftet
med motionerna är bl. a. att motverka att sådana idrottsmän flyttar till annat
land.

Utskottet vill erinra om att gällande regler erbjuder möjligheter till
inkomstutjämning genom pensionsförsäkring eller genom förskjutning av
beskattningen till senare år exempelvis genom avtal om en årlig fördelning av
de ersättningar som utgår.

Utskottet har i andra sammanhang ställt sig avvisande till olika krav som
framställts om ökade möjligheter till en mer allmän resultatutjämning och
finner inte att några bärande skäl föreligger för en särbehandling av
idrottsstjärnor. Utskottet avstyrker således också dessa motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

1. beträffande en översyn av beskattningen av stiftelser och ideella
föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk212, 1985/86:Sk328 yrkande
1 i denna del och 1985/86:Sk341,

2. beträffande befrielse från spelskatt och höjning av gränsen för
redovisningsskyldighet för mervärdeskatt och reklamskatt

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk328 yrkande 1 i denna del
och yrkande 2 i denna del,

3. beträffande grundavdraget för ideella föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk265 och 1985/86:Sk284,

4. beträffande utformningen av skattereglerna för stiftelser

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk313,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk224,

5. beträffande beskattningen av tävlingsvinster
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk274,

6. beträffande schablonavdraget för idrottsmän

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk272 yrkande 1 och 1985/
86:Sk328 yrkande 3,

SkU 1985/86:32

7. beträffande ett skattefritt belopp för idrottsledare m.fl.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk328 yrkande 2 i denna del,

8. beträffande inkomstutjämning för idrottsmän

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk227,1985/86:Sk272 yrkande
2 och 1985/86:Sk283.

Stockholm den 18 mars 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s). Olle Westberg(s), Kjell Johansson (fp)*, Stig
Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s),
Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s). Kjell Nordström (s). Leif Olsson
(fp), Marianne Andersson (c)*, Margit Gennser (m), Karl-Gösta Svenson
(m) och Gunnar Nilsson (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Grundavdraget för ideella föreningar (mom. 3)

Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Leif Olsson (fp),
Marianne Andersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”När det”
och slutar på s. 9 med ”detta avdrag” bort ha följande lydelse:

Höjningen av grundavdraget till 15000 kr. hösten 1984 syftade till att
undanröja problemen för föreningar med smärre skattepliktiga inkomster.
Erfarenheterna visar emellertid att tillämpningssvårigheterna trots denna
höjning kommer att kvarstå för många föreningar som grundar sin verksamhet
på frivilliga insatser. För att undvika en olämplig beskattning bör
avdraget i avvaktan på resultatet av den planerade översynen av reglerna nu
höjas till 1,5 basbelopp på sätt som föreslås i motionerna Sk265 och Sk284.
Utskottet tillstyrker således dessa motioner.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk265 och 1985/
86:Sk284 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

SkU 1985/86:32

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Ideell förening, som avses i 7 § 5 Ideell förening, som avses i 7 § 5
mom. första stycket, äger att från mom. första stycket, äger att från

den taxerade inkomsten åtnjuta stat- den taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med 15 OOO ligt grundavdrag med 150 procent av

kronor. det basbelopp som enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring bestämts
för året närmast före taxeringsåret.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på
den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna
tillämpas första gången i fråga om 1987 års taxering.

2. Utformningen av skattereglerna för stiftelser (mom. 4 b)

Bo Lundgren, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”1 avvaktan”
och slutar med ”och Sk224” bort ha följande lydelse:

Bakgrunden till yrkandet i motion Sk224 om att en skattebefriad stiftelse i
ökad utsträckning bör kunna fondera sin avkastning utan att riskera
beskattning är att den fondering på högst 20 % som nuvarande regler medger
i allmänhet inte är tillräcklig för att motverka att stiftelsens tillgångar
urholkas. Som anförs i motionen bör 50% av nettoavkastningen kunna
fonderas för att ett mera tillfredsställande inflationsskydd skall kunna
uppnås. Enligt utskottets mening bör riksdagen med anledning av motionen
begära förslag från regeringen av innebörd att syftet med motionen
tillgodoses fr. o. m. inkomståret 1986.

dels att utskottet under mom. 4 b bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk224 hos regeringen
begär förslag till sådan ändring i skattelagstiftningen att en
skattebefriad stiftelse fr. o. m. inkomståret 1986 kan fondera 50 % av
nettoavkastningen.

3. Schablonavdraget för idrottsmän (mom. 6)

Bo Lundgren, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Syftet med”
och slutar på s. 10 med ”detta hänseende” bort ha följande lydelse:

De ersättningar som idrottsutövare, domare, tränare och ledare erhåller
för sina insatser är i regel sidoinkomster som träffas av höga marginalskatter.
Det är viktigt att man vid beskattningen beaktar de särskilda omkostnader
som uppkommer i denna verksamhet. Det schablonavdrag på högst 3 000 kr.
som för närvarande medges för idrottsredskap, annan utrustning, resor
utanför hemorten och ökade levnadskostnader m.m. har tillkommit bl. a.
mot bakgrund av de svårigheter som föreligger att specificera alla sådana

SkU 1985/86:32

utgifter och för att underlätta bedömningen av skattefrågorna. Utskottet
instämmer i motionärernas uppfattning att den nuvarande beloppsgränsen är
för låg och finner att en uppräkning till 5 000 kr. tills vidare kan anses utgöra
en skälig avvägning. En ändring i denna riktning bör enligt utskottets mening
genomföras snarast möjligt genom en ändring av riksskatteverkets anvisningar
eller genom uttryckliga regler i skattelagstiftningen. Regeringen bör
skyndsamt ta upp denna fråga med riksskatteverket. Med det anförda får
motionerna i denna del anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Sk272 yrkande
1 och 1985/86:Sk328 yrkande 3 hos regeringen ger till känna vad
utskottet anfört angående en höjning av schablonavdraget för idrottsmän.

4. Inkomstutjämning för idrottsmän (mom. 8)

Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Leif Olsson (fp),
Marianne Andersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”dessa motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Vissa idrottsutövare kan under några få verksamma år erhålla extrema
inkomster. Dessa drabbas, om inga särskilda dispositioner vidtas, av de höga
marginalskatterna. De regler om inkomstutjämning genom exempelvis olika
former av pensionsarrangemang som i dag finns är ofta klart otillräckliga.
Följden blir många gånger att idrottsstjärnorna av ekonomiska skäl tvingas
att bosätta sig i något annat land. Detta allvarliga problem skulle till väsentlig
del kunna lösas med en möjlighet att fördela inkomsten under en längre
tidsperiod, t. ex. genom ett samlingskonto som kunde disponeras och
beskattas på ungefär samma sätt som de s. k. skogskontona eller genom att
införa ett försäkringssystem som tillgodoser det aktuella behovet av resultatutjämning.
Enligt utskottets mening bör regeringen skyndsamt kartlägga
frågan och lägga fram ett förslag som löser de i motionerna påkallade
problemen.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk227, 1985/
86:Sk272 yrkande 2 och 1985/86:Sk283 hos regeringen begär ett
skyndsamt förslag om inkomstutjämning för idrottsutövare.

SkU 1985/86:32