Skatteutskottets betänkande
1985/86:30

om beskattningen av barnpension

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motioner om beskattningen av barnpension
varvid bl. a. påpekas att bestämmelserna i sin nuvarande utformning leder till
orättvisor, eftersom barn med barnpension — i motsats till andra barn —
måste betala en del av sin ferieinkomst i skatt. Utskottet avstyrker
motionerna.

Vid betänkandet har fogats reservation av fp och c.

Motionerna

1985/86:Sk211 av Martin Olsson (c) och Gunhild Bolander (c), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande till att i
skattehänseende likställa barn som uppbär barnpension med övriga barn.

1985/86:Sk222 av Kenth Skårvik (fp) och Lars Ernestam (fp), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn beträffande barnpensionernas
skatteregler.

Gällande ordning

Barnpension enligt lagen om allmän försäkring (AFL) kan utgå dels inom
folkpensioneringen, dels inom försäkringen för tilläggspension (ATP).

Barnpension enligt folkpensioneringen utgår till barn under 18 år, om en
av eller båda föräldrarna avlidit. Har avliden förälder enligt bindande avtal
åtagit sig att till barnets underhåll utge visst engångsbelopp, föreligger rätt till
barnpension endast i den mån pensionen överstiger en livränta, som inköpts
eller kunnat inköpas åt barnet för beloppet.

Barnpension enligt folkpensioneringen utgör för år räknat minst 26 % av
basbeloppet (6 058 kr. år 1986). Den utgår dock alltid med sådant belopp att
pensionen tillsammans med eventuell pension från ATP uppgår till 62 % av
basbeloppet (14446 kr.) om båda föräldrarna avlidit, till 31 % av basbeloppet
(7 223 kr.) om barnet samtidigt uppbär bidragsförskott eller bidrag enligt
lagen om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn och till 41 % av samma belopp
(9 553 kr.) i övriga fall då barnet uppbär pension efter en av föräldrarna. I
sistnämnda fall beaktas även sådan folkpension i form av änkepension, som
utgår till barnets mor eller styvmor, om barnet och änkan stadigvarande

1 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr30

SkU

1985/86:30

sammanbor. Om flera barn är berättigade till barnpension, fördelas vid
avräkningen änkepensionen lika mellan barnen.

De krav som uppställs för rätt till barnpension enligt försäkringen för ATP
är desamma som för barnpension inom folkpensioneringen med den
skillnaden att åldersgränsen för barnet satts ett år högre. Pensionens storlek
är beroende av den avlidna förälderns pensionspoäng, vilket i sin tur grundar
sig på hans pensionsgrundande inkomst under ett visst antal år. Barnpensionens
storlek kan därigenom variera inom tämligen vida gränser.

Som framgått ovan kan barnpensionen enligt folkpensioneringen påverkas
av bl. a. huruvida bidragsförskott utgår. Enligt lagen om bidragsförskott
förutsätter bidragsförskott att ingen av barnets föräldrar eller endast en av
dem har vårdnaden om barnet eller att föräldrarna har gemensam vårdnad
men lever åtskilda och barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av
dem. Bidragsförskott utgår när en förälder, som inte varaktigt bor tillsammans
med barnet, inte betalar något underhållsbidrag eller betalar bidrag
med lägre belopp än bidragsförskottet. Genom lagstiftning 1985 kan under
vissa förutsättningar s.k. förlängt bidragsförskott utgå, dock längst t.o.m.
juni månad det år barnet fyller 20 år.

Barnpension utgör skattepliktig intäkt av tjänst. Bidrag till barns underhåll
är däremot inte skattepliktigt vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i
form av bidragsförskott.

Frågornas tidigare behandling m. m.

1972 års skatteutredning prövade i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91)
Översyn av skattesystemet också frågan om beskattning av barnpension.
Utredningen framhöll i samband därmed bl. a. att samma beskattningsregler
borde gälla oavsett om samhället trädde in genom bidragsförskott eller
genom barnpension. Detta kunde åstadkommas antingen genom att bidragsförskottet
gjordes skattepliktigt eller genom att barnpensionen, eventuellt i
förening med andra pensionsförmåner som tillkommer barn, undantogs från
beskattning upp till nivån för bidragsförskottet. Med hänsyn till då förestående
utredningsarbete angående samhällets stöd till ensamstående föräldrar
lade utredningen dock inte fram något förslag i frågan.

I samband med att utskottet i oktober 1979 behandlade motionsyrkanden
om skattefrihet, helt eller delvis, för barnpension konstaterades (SkU
1979/80:4) att frågan om sådan skattefrihet hade nära samband med
efterlevandepensioneringens framtida utformning och motionerna överlämnades
därför till pensionskommittén.

I sitt i september 1981 avlämnade slutbetänkande (1981:61) fann pensionskommittén
sammanfattningsvis att - även om vissa skäl talade för en
enhetlig behandling i skattehänseende av barn med pension från folkpensioneringen
och barn med bidragsförskott — det inte var motiverat att
genomföra någon förändring av innebörd att barnpensionen helt eller delvis
befriades från skatteplikt. Mot tanken kunde — menade kommittén -anföras principiella betänkligheter, och även kostnadsaspekten borde enligt

SkU 1985/86:30

kommittén beaktas i sammanhanget. Fördelningseffekterna vid ett genomförande
av ändringar med denna innebörd skulle också bli sådana att
kommittén inte ansåg sig kunna acceptera dem, detta i all synnerhet som de
problem till vilka ofta hänvisats, nämligen beskattningen av ferieinkomster
för barn som uppbär barnpension, enligt kommitténs mening inte var så
allvarliga att de skulle kunna motivera en så vittsyftande reform som en
inskränkning över hela linjen av skattskyldigheten för barnpension.

I den proposition om efterlevandepensionering (1983/84:73) som regeringen
på grundval av kommittébetänkandet lade fram och sedan återkallade
förklarade socialministern — efter att ha samrått med finansministern - att
han inte hade något att erinra emot kommitténs inställning att barnpension
också framdeles borde utgöra skattepliktig inkomst för barnet. Frågan om
efterlevandepensioneringens utformning blev föremål för ytterligare överväganden
inom regeringskansliet och kom att ingå i den senare tillkallade
pensionsberedningens utredningsuppdrag (S 1984:03, dir. 1984:42). Vid sin
behandling av frågan om beskattningen av barnpension våren 1985 avstyrkte
utskottet de då föreliggande motionerna i ämnet (SkU 1984/85:60) med
hänvisning till att utskottet erfarit att utredningen vid sin bedömning av
behovet av reformer på området i fråga skulle komma att beakta även sådana
synpunkter som framförts i motionerna. Mot utskottets beslut anfördes
reservation av centerns och folkpartiets representanter i utskottet.

Utskottet

I nu aktuella motioner behandlas frågor avseende den skatterättsliga
behandlingen av barnpension.

Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c) begär i motion Sk 211
utredning och förslag som innebär att barn med barnpension i skattehänseende
skall likställas med övriga barn. Motionärerna erinrar om att bidrag till
barns underhåll inte beskattas vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i
form av bidragsförskott. Barnpensionen däremot utgör skattepliktig intäkt
av tjänst. Enligt motionärerna medför detta att barnpensionen och barnets
eventuella andra inkomster, exempelvis av feriearbete eller som räntor, läggs
samman vid skatteberäkningen, vilket i sin tur leder till att barn med
barnpension får betala minst 30 % i skatt på sin inkomst av feriearbete eller
annat, medan barn som har båda föräldrarna i livet kan ha ca 8 000 kr. i
ferieinkomst innan någon beskattning inträder. Enligt motionärerna är det
orättvist och svårförklarligt att barn som uppbär barnpension skall behandlas
hårdare i beskattningshänseende än andra barn. Barnpensionen bör enligt
motionärerna ses som en ersättning av samhället för det underhåll barnet
skulle ha fått av föräldrarna om dessa hade levt. Motionärerna anvisar olika
modeller i syfte att undanröja de påtalade olikheterna.

Även Kenth Skårvik och Lars Ernestam (båda fp) framhåller i motion Sk
222 att den skattemässiga behandlingen av barnpension leder till orättvisor
mellan barn som uppbär barnpension och andra barn. De pekar bl. a. på det
fall då ett barn feriearbetar.

Enligt vad utskottet erfarit kommer frågan om barnpensionens skattemäs -

SkU 1985/86:30

siga behandling att tas upp till behandling av pensionsberedningen i samband
med att frågan om efterlevandepensioneringens framtida utformning utreds.
I avvaktan på utredningsresultatet finner utskottet någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionerna inte påkallad. Utskottet avstyrker följaktligen
motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk211 och 1985/86:Sk222.

Stockholm den 8 april 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c),
Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s), Kjell Nordström
(s) och Gunnar Nilsson (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

1. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Enligt vad”
och slutar på s. 4 med ”följaktligen motionerna” bort ha följande lydelse:
Nuvarande beskattningsregler är från rättvisesynpunkt inte tillfredsställande.
Det kan inte anses rimligt att två barn med samma inkomst av
feriearbete skall behandlas olika i skattehänseende beroende på om ett av
dem förlorat en eller båda föräldrarna. Enligt utskottets mening bör den i
motionerna påtalade orättvisan undanröjas.

Redan 1972 års skatteutredning uttalade att samma skatteregler borde
gälla vare sig samhället trädde in genom bidragsförskott eller genom
barnpension och att likställdhet i beskattningshänseende kunde åstadkommas
genom att man undantog pensionsförmåner till barn från beskattning.

Med hänsyn inte minst till den tid som förflutit från det att skatteutredningen
lämnade sitt betänkande är det enligt utskottets mening anmärkningsvärt
att regeringen ännu inte ansett det lämpligt att föreslå någon lösning på det i
motionerna aktualiserade problemet.

Med det anförda tillstyrker utskottet att frågan om barnpensionens
skattemässiga behandling blir föremål för skyndsam översyn och att förslag i
ämnet så snart som möjligt föreläggs riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.

SkU 1985/86:30

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk211 och 1985/
86:Sk222 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
i fråga om beskattningen av barnpension.

SkU 1985/86:30