Skatteutskottets betänkande
1985/86:24
om anslag till tullverket m. m. (prop. 1985/
86:100 bil. 9, finansdepartementet)
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen såvitt avser anslag till tullverket
m. m. samt vissa motioner om tull verksamheten. Utskottet tillstyrker
propositionen och förordar med anledning av vissa motioner ett tillkännagivande
angående kustbevakningens sambandscentraler. Övriga motioner
avstyrker utskottet.
Reservationer har avgivits beträffande hemtagningssystemet vid tekoimport
(m och fp), tullupplagsavgiften och provianteringslageravgiften (m, fp
och c), en frizon vid Arlanda flygplats och skattefri försäljning av tobaksvaror
m. m. på färjorna i Öresund och södra Östersjön (m) samt beträffande
tullbemanning i Simrishamn och färjelinjen Ystad-Rönne (m och c).
Dessutom har särskilda yttranden avgivits beträffande skattefri försäljning
på Gotlandsfärjorna (m), skattefri försäljning av tobaksvaror m. m. på
färjorna i Öresund och södra Östersjön (fp) och införsel av vissa fiskeredskap
(c).
SJUNDE HUVUDTITELN
D. Vissa centrala myndigheter m.m.
D4. Tullverket: Förvaltningskostnader
Propositionen
Regeringen har i proposition 1985/86:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
under punkt D4 (s. 64—74) föreslagit
1. att riksdagen godkänner förslaget till driftstat för budgetåret 1986/87 för
förvaltning av tullverkets fastigheter,
2. att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 791 856000 kr.
Motionerna
1985/86:Sk209 av Siri Häggmark (m) och Jens Eriksson (m), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
SkU
1985/86:24
1 Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr 24
anförts om att ingen förflyttning skall ske av sambandscentralen i Kungshamn
till Göteborg.
1985/86:Sk505 av Per Stenmarck m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
klassificeringen av färjesträckan Ystad—Rönne som en ”lång rutt”.
1985/86:Sk507 av Karl-Göran Biörsmark (fp) och Börje Stensson (fp), vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den planerade indragningen av
bemanningen vid sambandscentralen i Gryt ej verkställs.
1985/86:Sk509 av Per Stenmarck m. fl. (m),vari - med hänvisning till motion
T223 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående gränserna för försäljning av skattefria tobaksvaror
i Öresundstrafiken.
1985/86:Sk510 av Görel Bohlin (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär ett återinförande av den s. k. hemtagningsrätten för licensierade
textilvaror.
1985/86:Sk514 av Karl Erik Olsson (c) och Ingbritt Irhammar (c), vari - med
hänvisning till motion T257 - yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att tullen i Simrishamn bör bemannas året runt så att
nödvändig färjetrafik med Bornholm inte förhindras.
1985/86:Sk515 av Ingegerd Anderlund m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att nya initiativ tas så att försäljningen av skattefria
tobaksvaror på Öresundsfärjorna tillåts öka till det dubbla samt att införsel
av denna tobaksmängd till Sverige tillåts.
1985/86:Sk518 av Karl-Anders Petersson (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av nuvarande bestämmelser, så att fiskeredskap
införda i samband med fiskeresor befrias från tull och moms.
1985/86:Sk519 av Leif Olsson (fp) och Kenth Skårvik (fp), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
eventuell flyttning av sambandscentralen i Kungshamn.
1985/86:Sk522 av Per Olof Håkansson (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning i fråga om införande av en tidsgräns för
rutinmässig pass- och tullkontroll i enlighet med vad som anförts i motionen.
1985/86:Sk523 av Gunnar Biörck i Värmdö (m), vari yrkas
1. att riksdagen beslutar tillfoga ordet ”skatter” i varusmugglingslagens
första paragraf,
2. att riksdagen i samband härmed uttalar att vad som anförts i propositionen
om mervärdeskatt 1968 om att sådan skall tas ut ”enligt samma grunder
som gäller för skattepliktig omsättning inom landet” icke längre skall iakttas.
1985/86:Sk526 av Anders Björck (m) och Olle Aulin (m), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående följderna för skeppshandeln av en drastisk ökning av provianteringslageravgiften.
SkU 1985/86:24
2
1985/86:Sk534 av Kjell-Arne Welin (fp) och Siw Persson (fp), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående förändringar i Lex Öresund.
1985/86:Sk537 av Rolf Clarkson m. fl. (m),vari - med hänvisning till motion
T331 — yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande s.k. frizon vid
Arlanda flygplats.
1985/86:Sk544 av Bo Nilsson (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s), vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana lättnader i Lex
Öresund att bl. a. en större mängd tobaksvaror får införas.
1985/86:Sk559 av tredje vice talman Anders Dahlgren (c), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att tullverkets sambandscentral i Gryt även i fortsättningen får
finnas kvar.
1985/86:Sk560 av Per-Richard Molén (m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgifter för
tullupplag.
1985/86:Sk563 av Ingvar Eriksson m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullkontroll i
Simrishamn.
1985/86:Sk564 av Görel Bohlin (m) och Birger Hagård (m), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gotland bör förklaras
som frizon och att det bör ankomma på regeringen att föreslå de lagändringar
som härvid kan behövas.
1985/86:Sk569 av Hadar Cars m. fl. (fp), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående kontrolloch
bevakningsfrågor i frihamn.
1985/86:Sk805 av Margit Sandéhn m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att erforderliga åtgärder vidtas för att få till stånd en
ändring av den nordiska provianteringsöverenskommelsen innebärande att
färjelinjen Ystad—Rönne kan klassificeras som en lång rutt.
1985/86:Sk824 av Birger Hagård (m) och Görel Bohlin (m), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas,
som medger skattefri proviantering och försäljning på fartyg i trafik mellan
svenska fastlandet och Gotland.
1985/86.A461 av Hans Petersson i Röstånga m.fl. (fp), vari yrkas
10. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av Lex Öresund,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som uttalas
om färjeförbindelser Ystad-Rönne.
SkU 1985/86:24
3
1* Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 24
Utskottet
SkU 1985/86:24
Anslag m. m.
Budgetpropositionen innebär för tullverkets del att den tidigare uppgjorda
planen för rationaliseringar inom tullverket fullföljs, bl. a. genom en
indragning av 29 tjänster. Å andra sidan tillskjuts vissa resurser för att inom
utbildnings- och personalplaneringen möta problemen med en förväntad
ökning av pensionsavgångarna. Vidare effektiviseras gränskontrollen genom
inrättande av nya särskilda undersökningsgrupper i Göteborg och Helsingborg.
Sammanlagt föreslår regeringen ett förslagsanslag om 791 856 000 kr.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens bedömning
av tullverkets totala resursbehov utan finner det föreslagna anslaget väl
avvägt. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del, liksom
även förslaget till driftstat för förvaltning av tullverkets fastigheter.
Tull- och passkontroll vid färjor
I motion Sk522 begär Per Olof Håkansson (s) en utredning om införande av
en tidsgräns för rutinmässig pass- och tullkontroll vid färjeankomsterna.
Härigenom skulle enligt motionären de som har att planera tidtabeller o. d.
få en säkrare grund för sin verksamhet.
Utskottet vill erinra om att statsmakterna har ett allmänt krav på
myndigheterna att vidta serviceförbättrande åtgärder, höja effektiviteten
och minska handläggningstiderna. I den speciella verksamhet tullen bedriver
måste detta emellertid vägas mot kontrollkravet, och utskottet har tidigare
framhållit att tullen inte bör åläggas att inskränka sin kontrollutövning av
tidtabellsskäl. Utskottet vill också peka på det närmare samarbete som enligt
propositionen är på väg att etableras i bl. a. den internordiska tull- och
passkontrollen. Propositionen behandlas i denna del av justitieutskottet, och
skatteutskottet, som saknar anledning att närmare kommentera denna
organisationsförändring, vill endast framhålla värdet av att eventuella
samordningsvinster tas till vara för att effektivisera resursutnyttjandet och
påskynda handläggningen vid gränserna. Utskottet finner att några ytterligare
uttalanden i denna fråga inte erfordras och avstyrker motionen.
Vissa sambandscentraler
Riksdagen har tidigare på förslag av regeringen beslutat om medel för
försöksverksamhet med en regional ledningscentral i östra tullregionen.
Denna försöksverksamhet, som nu har påbörjats, innebär att man i den
regionala ledningscentralen dygnet runt har ett vakthavande befäl, som
genom fjärrstyrning av de nuvarande sambandscentralerna ombesörjer
övervakningen. Härigenom har viss personal kunnat frigöras för andra
arbetsuppgifter, t. ex. utsjöbevakning.
Av olika skäl står även frågan huruvida sambandscentralen i Kungshamn
skall centraliseras till Göteborg under omprövning. Enligt ett frågesvar av
finansministern nyligen hänger den frågan samman med dels en ifrågasatt
samlokalisering av tullverkets kustbevakning, marinen och sjöfartsverket till
en gemensam sjöövervakningscentral i Göteborg, dels generaltullstyrelsens SkU 1985/86:24
(GTS) allmänna översynsarbete för ett mera effektivt resursutnyttjande.
I motionerna Sk507 av Karl-Göran Biörsmark och Börje Stensson (båda fp)
och Sk559 av tredje vice talman Anders Dahlgren (c) yrkas att inga
avbemanningar skall ske vid sambandscentralen i Gryt. 1 motionerna Sk209
av Siri Häggmark och Jens Eriksson (båda m) och Sk519 av Leif Olsson och
Kenth Skårvik (båda fp) yrkas att sambandscentralen i Kungshamn skall vara
kvar. Genomgående framhålls i motionerna värdet från bevakningssynpunkt
av att människor med god person- och lokalkännedom ständigt finns till
hands i de berörda kusttrakterna.
Vad gäller den framtida användningen av såväl sambandscentralerna i
Gryt och Kungshamn som andra sambandscentraler måste, enligt utskottets
mening, frågan ses i ett större sammanhang. För närvarande bereds inom
regeringskansliet olika förslag rörande kustbevakningens framtida organisatoriska
ställning, och enligt vad utskottet erfarit kommer i detta sammanhang
även organisationen av kustbevakningens samtliga sambandscentraler att
beröras. Häri ingår bl. a. kustbevakningens behov av teknisk modernisering
för att bättre kunna utnyttja sina resurser, t. ex. genom flygplansövervakning.
I denna fråga inbegrips också hur kustbevakningen skall få tillgång till
marinens databaserade radarövervakningsteknik och i övrigt ett ökat
samutnyttjande av marinens och kustbevakningens resurser.
Utskottet har tidigare betonat vikten av kustbevakningens verksamhet och
att rationaliseringar inom kustbevakningen, t. ex. genom organisatoriska
förändringar, bör genomföras på ett sätt som inte minskar förutsättningarna
för en god bevakning. Utskottet förutsätter att man vid övervägandena
rörande kustbevakningens sambandsväsen och andra kustbevakningsfrågor
beaktar utskottets tidigare uttalanden, vilka godkänts av riksdagen, och då
inte underskattar betydelsen av en kontinuerlig närvaro av bevakningspersonal
i de berörda kustregionerna. Samtidigt måste man givetvis ta hänsyn till
behovet av moderniseringar, fördelarna av modern teknik och vikten av att
effektivt utnyttja befintligt fartygsbestånd. Utskottet anser att regeringen
bör redovisa frågan för riksdagen innan en omorganisation genomförs och att
detta bör ges regeringen till känna.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk507, Sk559,
Sk209 och Sk519 i den mån de ej är tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Hemtagningssystemet vid viss tekoimport
Mot bakgrund av ett tilltagande missbruk av hemtagningssystemet genomfördes
med verkan fr. o. m. den 1 januari 1984 en uppstramning av
bestämmelserna (prop. 1982/83:130, SkU 1982/83:42). Syftet varatt förhindra
att licensbelagda textilvaror används eller skingras i strid mot gällande
förfogandeförbud. Ändringen innebar att hemtagare för sändningar som
innehåller tekovaror i förekommande fall skall lämna uppgift om importlicensnummer
och om var licensen förvaras. Om sådana uppgifter inte lämnas
medges inte hemtagning.
5
I motion Sk510 kritiserar Görel Bohlin (m) den nuvarande ordningen, som
enligt hennes mening har inneburit krångel, byråkrati och onödiga förseningar
för hemtagarna. Yrkandet i motionen går ut på att man skall återgå till den
tidigare ordningen.
I samband med den nu nämnda ändringen av bestämmelserna anförde
skatteutskottet att eventuella olägenheter borde kunna bemästras genom en
anpassning av dokumenthanteringen av importörerna själva och i övrigt
genom en ökad snabbhet och smidighet i tullverkets och kommerskollegiums
handläggning. Enligt vad utskottet erfarit har utvecklingen inte gett anledning
att frångå denna uppfattning. Utskottet avstyrker följaktligen motion
Sk510.
Vissa avgifter
Genom riksdagsbeslut våren 1985 bemyndigades regeringen att meddela
föreskrifter om avgifter för bl. a. tullupplag (1985/86:100 bil. 9, SkU 26). I
enlighet härmed har regeringen föreskrivit att innehavare av tullupplag
fr. o. m. den 1 juli 1985 skall erlägga en årlig avgift om 20 000 kr. till tullverket
(SFS 1985:490). Avgiften beräknas inbringa 4,5 milj. kr. per år.
Per-Richard Molén (m) begär i motion Sk560 att tullupplagsavgifterna blir
föremål för en översyn som tar hänsyn till mindre orters och flygplatsers
behov och förutsättningar. Motionären anser att avgiften inte står i rimlig
relation till det arbete som tullverket lägger ned för tillsynen av tullupplagens
diarier och övriga handlingar.
Utskottet vill inledningsvis understryka att avgiften är avsedd att täcka en
del av kostnaden för tullverkets tillsyn och kontroll av upplagsverksamheten.
Någon anledning för riksdagen att påkalla en sådan översyn som motionären
begär så kort tid efter avgiftens införande anser utskottet inte föreligga,
varför utskottet avstyrker motionen.
Av årets budgetproposition framgår att GTS föreslagit en höjning av
provianteringslageravgiften från 3,60 kr. till 19,40 kr. per uttagen varupost,
varigenom de årliga intäkterna skulle öka från ca 900 000 kr. till 4.8 milj. kr.
Härigenom skulle samtliga tillsynskostnader för provanteringslagren komma
att täckas av avgiften. Enligt propositionen avser finansministern att i
lämpligt sammanhang återkomma till regeringen om avgiften.
I motion Sk526 av Anders Björck och Olle Aulin (båda m) begärs ett
tillkännagivande om de — enligt motionärerna — allvarliga följderna av en
kraftig höjning av provianteringslageravgiften. Motionärerna vill att avgiften
inte höjs alls eller höjs måttligt med tanke på den svenska skeppshandelns
internationella konkurrenskraft.
Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa regeringens prövning av
ärendet och avstyrker följaktligen motionen.
SkU 1985/86:24
6
Frihamnar och frizoner
Bestämmelser om frihamn finns i tullagen (1973:670) och tullstadgan
(1973:671). Tillstånd att inrätta frihamn meddelas av regeringen. I frihamn
får oförtullad vara förvaras utan tidsbegränsning. För industriell verksamhet
i frihamn krävs tillstånd. I så fall får oförtullad vara användas som material
för bearbetning. Tillstånd meddelas av generaltullstyrelsen, om verksamheten
avser endast utrustnings- eller kompletteringsarbete eller annat mindre
omfattande arbete, och i annat fall av regeringen. Den verksamhet som
bedrivs i frihamn har att följa samma regler i fråga om skatter, arbetsrätt o. d.
som allmänt gäller för arbetsplatser i Sverige. Vid import från frihamn gäller
samma bestämmelser som vid direkt import.
Efter vissa ändringar i 3 och 41 §§ tullagen, som trädde i kraft den 1 januari
1985, jämställs numera frihamnsinnehavare med tullupplagsinnehavare då
det gäller godsansvaret (prop. 1984/85:50, SkU 1984/85:18).
Frihamnar finns sedan åren 1917—1919 inrättade i Stockholm, Göteborg
och Malmö. Genom regeringsbeslut den 12 januari 1984 har också Norrköpings
kommun fått tillstånd att inrätta en frihamn.
Näringsutskottet behandlade under hösten 1984 vissa frågor angående
exportzoner och frihamnar (NU 1984/85:22) och framhöll därvid att det för
närvarande inte bedrivs någon mera omfattande industriell verksamhet i
befintliga frihamnar. Näringsutskottet diskuterade vidare vissa handelspolitiska
och internationella aspekter med avseende på frihamnsinstitutet.
Utskottet föreslog inga särskilda åtgärder från riksdagens sida men förutsatte
att regeringen, med hänsyn till den fortsatta utbredningen av olika former av
zonarrangemang på olika håll i världen, på lämpligt sätt bevakar utvecklingen
och dess betydelse för svensk utrikeshandel.
Även skatteutskottet behandlade förra året vissa frihamnsfrågor (SkU
1984/85:26). Utskottet framhöll att en frizon - eller frihamn — kunde
medföra vissa olägenheter från kontrollsynpunkt och att det var tveksamt om
näringslivet hade några större fördelar av en frihamn, eftersom företagens
behov av att uppskjuta införtullningen kunde tillgodoses på annat sätt, t. ex.
genom hemtagning eller genom förvaring på tullupplag eller tullager.
I motion Sk569 av Fladar Cars m. fl. (fp) begärs en uppmjukning av kontrolloch
bevakningsreglerna i frihamnarna. Motionärerna pekar särskilt på
förhållandena i den nya frihamnen i Norrköping. De anser att utvecklingen i
Sverige går stick i stäv mot utvecklingen i andra länder, som i ökad
utsträckning satsar på frihamnar.
Utskottet är för sin del inte övertygat om att det svenska regelsystemet
rörande bevakningen och kontrollen skulle vara orsak till att verksamheten i
landets frihamnar inte skulle vara så intensiv. Som utskottet framhållit
tidigare är det tveksamt om näringslivet har några större fördelar av en
frihamn, eftersom företagens behov av att uppskjuta införtullningen i dag
kan tillgodoses på annat sätt, t. ex. genom hemtagning eller genom förvaring
på tullupplag eller tullager. Enligt vad utskottet erfarit var vid behandlingen
av Norrköpings kommuns ansökan om en frihamn Sveriges Industriförbund,
Sveriges Exportråd, statens industriverk och Sveriges Speditörförbund
negativt inställda. Enligt Industriförbundet saknades behov av och intresse
SkU 1985/86:24
7
för industriell verksamhet i frihamn. Att försöka attrahera verksamhet till
frihamnarna genom att göra avkall på nödvändig kontroll och bevakning är
inte en metod som utskottet vill förorda, och utskottet avstyrker följaktligen
motion Sk569.
I motion Sk537 av Rolf Clarkson m. fl. (m) begärs - med hänvisning till
motion T331 - bl. a. förslag om en frizon vid Arlanda flygplats. En sådan
skulle enligt motionärerna bidra till att stärka Sveriges ställning inom den
internationella handeln.
Utskottet vill inledningsvis påpeka att begreppet frizon är okänt inom
svensk lagstiftning. Då motionärerna torde avse frihamn hänvisar utskottet
till vad ovan sagts om dessa inrättningar. Enligt vad utskottet erfarit har en
frihamn vid Arlanda flygplats inte efterlysts av näringslivet, och inte heller
har Sigtuna kommun, inom vilken flygplatsen är belägen, gjort någon
framställning härom. Utskottet vill också erinra om vad som nyss sagts om att
inrättandet av nya frihamnar kan medföra vissa olägenheter från kontrollsynpunkt.
Att riksdagen skulle ta initiativ till att etablera en frihamn vid Arlanda
flygplats finner utskottet inte tillrådligt. Med hänsyn till det anförda
avstyrker utskottet även motion Sk537 i denna del.
Görel Bohlin och Birger Hagård (båda m) begär i motion Sk564 att hela
Gotland förklaras som frizon. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna
leda till ökad turism och ge även övriga näringar ett uppsving på Gotland.
Motionärerna tycks mena att hela Gotland skulle omfattas av ett frihamnsliknande
förhållande och att man där skall medge en helt skattefri konsumtion.
Utskottet ställer sig avvisande till denna tanke. En på detta sätt
bedriven regionalpolitik är för svenskt vidkommande främmande, och
konsekvenserna på olika områden är inte lätta att förutse. Man kan t. ex.
fråga sig hur en åtgärd av detta slag överensstämmer med samhällets
alkoholpolitik. Från tullens synpunkt torde förslaget innebära ett kraftigt
ökat resursbehov för att man skall kunna bedriva nödvändig kontroll.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Sk564.
Färjetrafiken i Östersjön och Öresund
I motion Sk824 av Birger Hagård och Görel Bohlin (båda m) begärs skattefri
proviantering och försäljning på fartyg i trafik mellan det svenska fastlandet
och Gotland på samma sätt som gäller för trafiken till och från Åland.
Härigenom skulle man enligt motionärerna uppnå fler avgångar och bättre
service ombord.
Utskottet har tidigare i olika sammanhang uttalat oro för den betydande
ökning av den skattefria resandeinförseln som ägt rum under senare
decennier på grund av charterresornas och färjetrafikens expansion och även
förordat begränsningar av möjligheterna att utnyttja färjetrafiken för olovlig
skattefri införsel. Mot den bakgrunden och med hänsyn till de konsumtionsbegränsande
strävandena inom alkoholpolitiken anser utskottet att den
skattefria provianteringen bör förbehållas den internationella trafiken och
förhåller sig alltså, nu liksom tidigare, negativt till skattefri försäljning på
Gotlandsbåtarna. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
SkU 1985/86:24
Frågan om skattefri proviantering och försäljning av tobaksvaror i
färjetrafiken i Öresund och södra Östersjön har tagits upp av Per Stenmarck
m. fl. (m) i motion Sk509 med motivering i motion T223, Ingegerd
Anderlund m. fl. (s) i motion Sk515, Kjell-Arne Welin och Siw Persson (båda
fp) i motion Sk534, Bo Nilsson och Hans Pettersson i Helsingborg (båda s) i
motion Sk544 och Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) i motion A461.
Genomgående begärs att den skattefria kvantiteten tobaksvaror, som nu är
begränsad till ett paket cigaretter eller motsvarande per passagerare och
enkelresa, skall dubbleras. I de två sistnämnda motionerna begärs också att
samma regler för parfym- och kosmetikaförsäljning skall gälla för denna
trafik som för Finlandsfärjorna.
Utskottet har tidigare ställt sig tveksamt till tanken att stödja den berörda
trafikverksamheten genom skattefria inköp men samtidigt ansett det motiverat
att på det nordiska planet söka åstadkomma regler som bättre överensstämmer
med dem som gäller i fråga om annan nordisk färjetrafik. Vid sin
senaste behandling av frågan — det var i oktober förra året - erinrade
utskottet om att en viss översyn av reglerna då hade kommit till stånd, som
bl. a. resulterat i vissa förtydliganden. Utskottet förutsätter att regeringen
fortlöpande följer dessa frågor och eftersträvar att uppnå likartade regler för
all nordisk färjetrafik. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
Sk509, Sk515, Sk534 och Sk544 samt motion A461 i denna del.
Mot bakgrund av att GTS beslutat att med hänsyn till begränsade resurser
inte medge färjetrafik mellan Simrishamn och Allinge på Bornholm yrkar
Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) - med hänvisning till
motion T257 — i motion Sk514 att tullen i Simrishamn bemannas året runt så
att nödvändig färjetrafik med Bornholm kan komma i gång. Samma yrkande
ställer Ingvar Eriksson m. fl. (m) i motion Sk563. Enligt motionärerna bör
inte tullen förhindra en för hela bygden angelägen trafik.
Enligt ett frågesvar i kammaren i höstas har regeringen att ta ställning till
besvär som anförts över tullverkets beslut att vägra tillstånd för den nämnda
färjetrafiken. Enligt vad utskottet erfarit är besvären ännu inte prövade av
regeringen, och utskottet anser därför att riksdagen inte bör göra något
uttalande i ärendet. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk514 och
Sk563.
I motionerna Sk505 av Per Stenmarck m. fl. (m), Sk805 av Margit Sandéhn
m. fl. (s) och A461 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande av riksdagen som går ut på att färjelinjen Ystad-Rönne
skall klassificeras som s. k. lång rutt enligt tullfrihetsreglerna för resande.
Bakgrunden till yrkandet är att GTS har beslutat att den nämnda färjelinjen
även i fortsättningen skall klassificeras som en s. k. kort rutt.
Enligt vad utskottet erfarit har besvär anförts hos regeringen över GTS
nyssnämnda beslut. Då det enligt utskottet inte heller i denna fråga finns skäl
att föregripa regeringens ställningstagande avstyrker utskottet motionerna
Sk505 och Sk805 samt A461 i denna del.
SkU 1985/86:24
9
Fiskeredskap
SkU 1985/86:24
I motion Sk518 av Karl-Anders Petersson (c) begärs en översyn av gällande
bestämmelser rörande uttag av tull och mervärdeskatt på fiskeredskap som
införs i samband med fiskeresor. Motionären tänker närmast på yrkesfiskare
i södra Östersjön som måste göra kompletteringsköp på Bornholm och som,
enligt motionären, tvingas till en omfattande pappersexercis i samband med
erläggandet av tull och mervärdeskatt vid införseln av de nya redskapen till
Sverige.
Enligt gällande ordning anses botten- och flyttrålar för fiske och andra
fiskeredskap i och för sig inte som del, tillbehör eller utrustning till fartyg och
omfattas således inte av skattefrihetsbestämmelserna i 8 § 1) mervärdeskattelagen
(1968:430). Det bör också observeras att leverans av fiskeredskap till
svenska fiskefartyg i Sverige inte räknas som export (se RSV Im 1982:2). Vid
införsel till landet underkastas dessa varor tull- och mervärdeskattedebitering
på samma sätt som annan tull- och skattepliktig import, och utskottet
finner inte anledning till att medverka till att införa några härifrån avvikande
särbestämmelser för de fall motionären nämner. En annan sak är att
utskottet förutsätter att man från tullens sida strävar efter att göra förfarandet
så smidigt som möjligt och att i största möjliga utsträckning minska det
byråkratiska krånglet. Utskottet vill samtidigt, liksom för övrigt motionären
själv, peka på att de ekonomiska konsekvenserna av skatte- och tulluttaget
inte bör överdrivas. Mervärdeskatten får, om importören är registrerad som
skattskyldig, så småningom avlyftas, och tullavgifterna - av motionären
betecknade som ”synnerligen låga” - utgår endast om importören inte kan
förete ett certifikat som utvisar att varan härrör från ett EG- eller
EFTA-land. Med det sagda avstyrker utskottet motion Sk518.
Varusmugglingslagen
Enligt 1 § varusmugglingslagen (1960:418) är lagen tillämplig då tull eller
annan allmän avgift på grund av vissa förfaranden inte erläggs i samband med
införsel. I motion Sk523 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) yrkas att riksdagen
tillfogar ordet ”skatter” till de pålagor i fråga om vilka varusmugglingslagen
är tillämplig. Vidare yrkar motionären att riksdagen i samband härmed
uttalar att vad som sagts i motiven till mervärdeskattelagen om att
mervärdeskatt vid införsel skall tas ut enligt samma grunder som gäller för
skattepliktig omsättning inom landet inte längre skall gälla. Härigenom
skulle enligt motionären lagtext och motiv bringas i överensstämmelse med
rådande praxis på området.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att varusmugglingslagen ansetts
tillämplig när varor införts utan att det givits till känna för tullmyndigheten,
om ”införselavgift i form av mervärdeskatt” skulle ha erlagts för varorna (se
t. ex. NJA 1985:291). En sådan tillämpning torde vara helt i överensstämmelse
med intentionerna bakom lagstiftningen, och någon anledning att ändra
lagen för att få till stånd en ändrad rättstillämpning på just detta område
föreligger alltså enligt utskottets mening inte. Utskottet vill emellertid inte
bestrida att formuleringarna i lagen möjligen kan ge upphov till missförstånd
i fråga om ansvaret vid underlåtenhet att ge till känna mervärdeskattepliktig
och - i förekommande fall - punktskattepliktig import. Beredningsgruppen
för tullagstiftningsfrågor har i en nyligen framlagd översyn av tullagstiftningen
föreslagit en omarbetning av tullförfattningarna — dock ej varusmugglingslagen
— vari terminologin bringats i överensstämmelse med den som
används i regeringsformen då det gäller tullar, skatter och avgifter. Regeringen
har härefter förutskickat en översyn även av varusmugglingslagen (se
prop. 1985/86:41 s. 32-33). Utskottet förutsätter att dessa terminologiska
frågor tas upp i denna översyn. Detta torde inte kräva något särskilt
uttalande av riksdagen, och utskottet avstyrker med det sagda motionen i
denna del i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
Vad gäller yrkande 2 i motionen vill utskottet framhålla att grundregeln är
att mervärdeskatt skall erläggas vid all import av skattepliktiga varor. Det
har i detta sammanhang ingen betydelse om importörens förvärv av varan i
utlandet skett på ett sätt som, om motsvarande transaktion genomförts i
Sverige, inte utlöst skattskyldighet för varan vid överlåtelsen, t. ex. som
inköp vid offentlig auktion. Någon anledning för riksdagen att göra ett
uttalande enligt motionärens önskemål föreligger enligt utskottets uppfattning
inte, och utskottet avstyrker följaktligen motionen även i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande tullverkets fastigheter
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del godkänner
förslaget till driftstat för budgetåret 1986/87 för förvaltning av
tullverkets fastigheter,
2. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 bilaga 9 i denna
del till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 791 856 000 kr.,
3. beträffande en tidsgräns för tull- och passkontroll
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk522,
4. beträffande sambandscentralerna i Gryt och Kungshamn
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Sk209, 1985/
86:Sk519, 1985/86:Sk507 och 1985/86:Sk559 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande hemtagningssystemet vid te koimport
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk510,
6. beträffande tullupplagsavgiften
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk560,
7. beträffande provianteringslageravgiften
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk526,
8. beträffande kontrollen och bevakningen i frihamnarna
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk569,
9. beträffande en frizon vid Arlanda flygplats
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk537 yrkande 3,
SkU 1985/86:24
11
10. beträffande Gotland som frizon
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk564,
11. beträffande skattefri försäljning på Gotlandsfärjorna
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk824,
12. beträffande skattefri försäljning av tobaksvaror m. m. pä
färjorna i Öresund och södra Östersjön
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk509,1985/86:Sk515,1985/
86:Sk534, 1985/86:Sk544 och 1985/86:A461 yrkande 10,
13. beträffande tullbemanning i Simrishamn
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk514 och 1985/86:Sk563,
14. beträffande färjelinjen Ystad—Rönne
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk505, 1985/86:Sk805 och
1985/86:A461 yrkande 14,
15. beträffande införsel av vissa fiskeredskap
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk518,
16. beträffande varusmugglingslagen m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sk523.
D 5. Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D5 (s. 74-75) och
hemställer
att riksdagen till Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 59462000
kr.
D 6. Tullverket: Anskaffning av viss materiel
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D6 (s. 75) och
hemställer
att riksdagen till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 17810000 kr.
D 7. Tullverket: Vissa byggnadsarbeten vid tullverket
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D7 (s. 75—76) och
hemställer
att riksdagen till Tullverket: Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 115000 kr.
Stockholm den 3 april 1986
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson
(s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders
Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Kjell Nordström
(s) och Leif Olsson (fp).
SkU 1985/86:24
12
Reservationer
SkU 1985/86:24
Hemtagningssystemet vid tekoimport (mom. 5)
1. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Leif Olsson (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”1 samband”
och slutar med ”motion Sk510” bort ha följande lydelse:
Redan under riksdagsbehandlingen 1983 av de nya bestämmelserna för
hemtagning av tekovaror varnade m- och fp-ledamöterna i skatteutskottet
för att åtgärder av detta slag skulle komma att medföra störningar i systemet i
form av ökad byråkrati, kraftiga förseningar för importörerna och en
fördyring av varorna som i sista hand måste bäras av de svenska konsumenterna.
Som framgår av motion Sk510 har dessa farhågor tyvärr besannats och
vissa företag blivit tvungna att tillgripa sådana åtgärder som att anlita
särskilda kurirer för att få fram dokumenten i tid. En annan negativ effekt,
som också påtalas i motionen, är att tekoimportföretag utanför Stockholm
diskrimineras.
Med hänsyn till det sagda anser utskottet att tullen bör återgå till det
tidigare förfarandet då det gäller hemtagning av tekovaror. Detta bör ges
regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk510.
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk510 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående förfarandet vid
hemtagning av tekovaror.
Tullupplagsavgiften (mom. 6)
2. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle
(fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:
Redan vid riksdagsbehandlingen förra våren av förslaget att införa
tullupplagsavgifter ställde sig de borgerliga partierna i skatteutskottet
negativa och framhöll i en reservation att tullverkets insatser på bl. a. detta
område ingick som ett led i en statlig kontroll och således av principiella skäl
inte borde beläggas med avgift. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning
och finner det dessutom mycket anmärkningsvärt att avgiften bestämts till ett
så högt belopp som 20 000 kr. per år, medan det i den proposition som låg till
grund för regeringens bemyndigande att införa avgiften förutskickades en
avgift på 15000 kr. per år. Avsikten med att sätta avgiften så pass högt är
enligt tullverkets anslagsframställning att ge den ”en viss styrande inverkan
på upplag med ringa tullverksamhet”, dvs. uppenbarligen att slå ut mindre
upplag som inte kan bära denna extra pålaga. Att avgiften skulle komma att
användas i detta konkurrensbegränsande syfte framgick inte alls av den
förenämnda propositionen, och utskottet ser med stor skepsis på avgiftspolitiken
på detta område. Den i motionen begärda översynen framstår enligt
utskottet som väl motiverad, och utskottet förordar att detta ges regeringen
till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motionen.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk560 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottetanfört angående tullupplagsavgiften.
Provianteringslageravgiften (mom. 7)
3. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle
(fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Leif Olsson (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet befarar att en höjning av provianteringslageravgiften i den
storleksordning som tullverket föreslagit får mycket allvarliga konsekvenser
för svenska skeppshandlare, som förser båtar, flyg och ambassader med
tullfria varor. Då — som framhålls i motionen - den internationella
konkurrensen är mycket hård på detta område riskerar man att andra länders
skeppshandlare tar över de svenska företagens leveranser. Mot den bakgrunden
finner utskottet att det är tveksamt om avgiften alls bör höjas, och en
eventuell höjning bör i varje fall vara måttlig. Med det sagda tillstyrker
utskottet motion Sk526. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk526 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående provianteringslageravgiften.
En frizon vid Arlanda flygplats (mom. 9)
4. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
För den svenska importhandeln innebär förekomsten av en frihamn
fördelar genom att företagen kan uppskjuta införtullningen i Sverige och
därigenom göra räntevinster. Även transiteringshandeln skulle ha nytta av
en frihamn, där gods som är avsett för reexport med små kostnader och
minimalt administrativt arbete kan läggas upp och tas ut vid lastning och
lossning. Som tullupplagsinstitution ger en frihamn uppenbarligen större
rörelsefrihet än hemtagning och förvaring på tullager. En frihamn kan också
vara exportfrämjande genom att man dit kan förlägga industrier för tullfri
exportbearbetning av utländska varor med tillförande av svenskt material.
De fördelar frihamnsväsendet bereder näringslivet är enligt utskottets
uppfattning från allmän synpunkt värda att beaktas, inte minst då det kan
förutsättas att importhandeln i avsaknad av en frihamn kan komma att söka
sig till utländska omlastningshamnar för lagring av oförtullat importgods.
Som framhålls i motionen satsas just nu på många håll ute i världen på
frihamnar, och näringsutskottet har också ansett det lämpligt att regeringen
SkU 1985/86:24
14
bevakar utvecklingen och dess inverkan på svensk utrikeshandel.
Mot bakgrund härav anser utskottet att regeringen bör undersöka
förutsättningarna att etablera en frihamn vid landets största och viktigaste
flygplats, Arlanda. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk537 i denna del.
dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Sk537 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en
frihamn vid Arlanda flygplats.
Skattefri försäljning av tobaksvaror m. m. på färjorna i
Öresund och södra Östersjön (mom. 12)
5. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
De särskilda bestämmelser som finns i fråga om försäljningen av tobaksvaror
samt kosmetika och parfym för färjetrafiken i Öresund och södra
Östersjön är enligt utskottets mening inte motiverade. Om huvudsyftet är att
bedriva trafik i egentlig bemärkelse bör denna färjetrafik få bedrivas under
samma förutsättningar som annan nordisk trafik. Regeringen bör enligt
utskottet aktivt ta upp frågan med de länder som berörs. Inom Nordiska
rådet bör Sverige verka för att olikheterna försvinner. Det anförda bör enligt
utskottets mening ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker härmed
motionerna.
dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk509, 1985/
86:Sk515, 1985/86:Sk534, 1985/86:Sk544 och 1985/86:A461 yrkande
10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
skattefri försäljning av tobaksvaror m. m. på färjorna i Öresund och
södra Östersjön.
Tullbemanning i Simrishamn (mom. 13)
6. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Karl Björzén
(m) och Karl-Anders Petersson (c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Enligt ett”
och slutar med ”och Sk563” bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att tullverket inte rimligen bör
stoppa en för hela bygden angelägen färjetrafik mellan Simrishamn och
Bornholm genom att vägra bemanning i Simrishamn. Enligt utskottets
bedömning finns det ett behov för såväl näringslivet som turismen av denna
färjetrafik, och planerna på att få igång trafiken framstår enligt utskottets
uppfattning som realistiska. Vid detta förhållande bör tullen efter förmåga
medverka till att färjetrafiken kommer till stånd. Genom en större flexibilitet
i organisationen — utskottet tänker bl. a. på möjligheten att låta polispersonal
på orten utföra vissa uppgifter i stället för att hämta tullpersonal från
SkU 1985/86:24
15
Ystad eller Malmö - torde man kunna uppnå en tillfredsställande lösning.
Det nu anförda bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna för att
tas i beaktande vid prövningen av besvärsärendet rörande den aktuella
trafiken. Härmed tillstyrker utskottet motionerna Sk514 och Sk563.
dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk514 och 1985/
86:Sk563 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående tullbemanning i Simrishamn.
Färjelinjen Ystad - Rönne (mom. 14)
7. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén
(m) och Karl-Anders Petersson (c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit är överfartstiden mellan Ystad och Rönne ca 2
tim. 45 min. Från Göteborgs- och Stockholmsregionen utgår färjelinjer till
Danmark resp. Finland med jämförbara eller kortare restider än för
färjelinjen Ystad—Rönne. Dessa linjer klassificeras av generaltullstyrelsen
som långa rutter, medan färjelinjen Ystad—Rönne betecknas som kort rutt.
De provianteringsbestämmelser som gäller för långa rutter är väsentligt
gynnsammare för rederierna än de bestämmelser som gäller för korta rutter.
En omklassificering av färjelinjen Ystad-Rönne till lång rutt skulle därför
enligt utskottet väsentligt förbättra linjens attraktivitet, leda till större
passagerarunderlag och därmed öka förutsättningarna för rederiet att
förbättra färjetrafiken. Det finns enligt utskottets mening inget skäl till att
den berörda trafiken inte skall få bedrivas på samma villkor som nu gäller för
rederierna i Göteborgs- och Stockholmsregionerna.
Vad nu anförts bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna för att
tas i beaktande vid prövningen av det aktuella besvärsärendet. Utskottet
tillstyrker härmed motionerna Sk505, Sk805 och A461 i denna del.
dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk505, 1985/
86:Sk805 och 1985/86: A461 yrkande 14 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört angående färjelinjen Ystad-Rönne.
Särskilda yttranden
Skattefri försäljning på Gotlandsfärjorna (mom. 11)
1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och och Karl Björzén (alla m) anför
Vi anser liksom utskottet att motionärernas krav på skattefri försäljning
ombord på Gotlandsfärjorna är alltför långtgående, men vi är inte främmande
för att man i lämpligt sammanhang undersöker möjligheten att tillåta
servering av obeskattade alkoholdrycker ombord. En sådan ordning skulle
enligt vår mening inte medföra några större kontrollproblem. För dagen har
vi dock inget yrkande.
SkU 1985/86:24
16
Skattefri försäljning av tobaksvaror m. m. på färjorna i
Öresund och södra Östersjön (mom. 12)
2. Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför
Folkpartiet har tidigare betonat vikten av att skapa så goda förutsättningar
för Öresundstrafiken som möjligt. Dens. k. Lex Öresund, som bl. a. reglerar
fartygens möjligheter till proviantering och passagerarnas rätt till skattefri
införsel, har sedan länge kritiserats för att den ställer denna viktiga trafik
inför särskilda svårigheter. Vi har nått en viss framgång genom att reglerna
numera mjukats upp något. Med hänsyn till frågornas vikt förutsätter vi att
regeringen tillsammans med danskarna ägnar dessa frågor fortsatt uppmärksamhet.
Införsel av vissa fiskeredskap (mom. 16)
3. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anför
Enligt gällande ordning skall mervärdeskatt och — i vart fall om ursprungsintyg
saknas — tull tas ut i de fall motionärerna beskriver, och det åligger
givetvis tullen att följa bestämmelserna. Vi förutsätter dock att tullen
vinnlägger sig om ett smidigt och snabbt förfarande så att onödigt krångel
undviks. Vi förutsätter också att regeringen uppmärksammar problemet för
de berörda fiskarna och, lämpligen i samband med beredningen av tullagstiftningsberedningens
betänkande (Ds UD 1985:4) Översyn av tullagstiftningen,
undersöker om bestämmelserna kan lättas upp i något avseende.
SkU 1985/86:24
17
tholm 1986 10672