Skatteutskottets betänkande
1985/86:14

om jämkningar i skyldigheten att lämna
kontrolluppgifter (prop. 1985/86:58) 1985/86-14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett regeringsförslag om bl.a. vissa jämkningar i den
skyldighet för banker m.fl. att lämna kontrolluppgifter om räntor som
beslutades av riksdagen i våras.

Utskottet tillstyrker propositionen men föreslår en uppmjukning av
möjligheterna att dispensera från uppgiftsskyldigheten. Utskottet föreslår
också en mindre ändring i den bestämmelse som i propositionen föreslås i
fråga om skyldigheten att lämna uppgift om innehav av andelar i aktiefond.
Vid betänkandet har fogats tre reservationer, två av (m) och en av (fp) och

(c).

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:58 att
riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623).

I propositionen föreslås vissa lättnader i fråga om skyldigheten för banker
och andra kreditinstitut att lämna kontrolluppgifter om räntor taxeringsåren
1987 och 1988. F. n. gäller att ett kreditinstitut skall lämna kontrolluppgift
för personer som fått ränta med sammanlagt minst 500 kr. Enligt
förslaget skall beloppsgränsen gälla bara för räntor på medel som innestår
på konton, medan räntor på värdepapper o. d. skall anges oavsett belopp.
Härigenom blir det enklare för kreditinstituten att avgöra om uppgiftsskyldighet
föreligger eller ej. För det andra föreslås att riksskatteverket skall få
medge vissa undantag från uppgiftsskyldigheten beträffande konton som
innehas av mer än en person om det finns synnerliga skäl för det.

Propositionen innehåller vidare ett förslag om en mindre utvidgning av
kontrolluppgiftens innehåll i fråga om värdepapper samt ett förslag som rör
i vilka fall innehav av aktier m. m. skall redovisas i kontrolluppgift. Dessutom
föreslås att kontrolluppgift inte skall lämnas i fråga om räntor som
tillkommer stiftelser.

1 Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr 14

Lagförslaget har följande lydelse.

SkU 1985/86:14

Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'
dels att 37 § 1 och 8 mom. skall ha följande lydelse,
dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(1985:406) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse
1 morn} Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och
registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter)
för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

4 a. Den som utbetalt
utdelning på aktie i
svenskt aktiebolag, på
vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen
(1975:
1385) eller lagen (1970:
596) om förenklad aktiehantering
är tilllämplig,
liksom bank,
som avses i 1 § aktiefondslagen
(1974:
931), vilken utbetalt
utdelning på andel i
svensk aktiefond för
vilken register förs enligt
31 § sistnämnda
lag samt den som utbetalt
utdelning från
utländsk juridisk person,
om utdelningen
utbetalats genom VärdepapperscentralenVPC

Aktiebolags försorg.

Föreslagen lydelse

I mom. lill ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och
registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter)
för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.
2 Senaste lydelse 1985:406.

Den som är berättigad
att lyfta utdelning
för egen del vid utdelningstillfället.

Den utbetalda utdelningen
samt för fysisk
person också aktieinnehavet
vid årets utgång.

Uppgiftsskyldig

Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall SkU 1985/86:14

avse avse

Den som är berättigad
att lyfta utdelning
för egen del vid utdelningstillfället.

Fysisk person som
hos den uppgiftsskyldige
varit antecknad
som innehavare av aktie
eller ande! i aktiefond
eller utländsk juridisk
person.

Den utbetalda utdelningen.

Innehavet vid årets
utgång.

Nuvarande lydelse
8 morn? Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering
skall varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för det föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag,

den som yrkesmässigt
bedrivit inlåning
eller på annat sätt
yrkesmässigt ombesörjt
att pengar blivit
räntebärande,
den som gett ut
skuldförbindelse för
den allmänna marknaden
och

förening som från
medlemmar mottagit
pengar för förräntning.

Vem uppgiften skall
avse

Den som gottskrivits
ränta eller till vilken
ränta utbetalats
(borgenär).

Undantag:

Bank, hypoteksinstitut,
försäkringsanstalt
och aktiebolag
samt förening som tilldelats
organisationsnummer.

Vad uppgiften skall
avse

Ränta som den uppgiftsskyldige
sammanlagt
gottskrivit eller
utbetalat till borgenären
samt dennes sammanlagda
fordran på
den uppgiftsskyldige
vid årets utgång.

Undantag:

a) Ränta som i fråga
om värdepapperscentralen
inte avser bolagets
verksamhet beträffande
skuldförbindelser
för den allmänna
marknaden och

' Senaste lydelse 1985: 406.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall SkU 1985/86:14

avse avse

som i fråga om övriga
uppgiftsskyldiga inte
hänför sig till sådan
verksamhet som avses
under rubriken Uppgiftsskyldig.

b) Ränta som inte
utgör skattepliktig inkomst
enligt 3 § lagen
(1978:423) om skattelättnader
för vissa
sparformer eller lagen
(1983:891) om skattelättnader
för allemanssparande.

c) Ränta och fordran
på konto, för vilket
inte finns personeller
organisationsnummer
och som öppnats
före den 1 januari
1985, om räntan för
kontohavaren uppgår
till mindre än 100 kronor.
Innehas ett konto
av mer än en person,
skall uppgift lämnas
för samtliga kontohavare,
om räntan för
någon av dem uppgår
till minst 100 kronor.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- eller
organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som borgenären. För
dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer
anges. Kan person- eller organisationsnummer inte anges för en borgenär,
skall såvitt möjligt dennes födelsetid redovisas eller, om borgenären är en
juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får
förfoga över ränta eller fordran.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas
lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom. första och
andra styckena samt 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta
moment.

Föreslagen lydelse
8 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering skall
varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för det föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

V ärdepapperscentralen
VPC Aktiebolag,

den som yrkesmässigt
bedrivit inlåning
eller på annat sätt
yrkesmässigt ombesörjt
att pengar blivit
räntebärande,

den som gett ut
skuldförbindelse för
den allmänna marknaden
och

förening som från
medlemmar mottagit
pengar för förräntning.

Vem uppgiften skall
avse

Den som gottskrivits
ränta eller till vilken
ränta utbetalats
(borgenär).

Undantag:

Bank, hypoteksinstitut,
försäkringsanstalt
och aktiebolag
samt förening och stiftelse
som tilldelats organisationsnummer.

Vad uppgiften skall
avse

Ränta som den uppgiftsskyldige
sammanlagt
gottskrivit eller
utbetalat till borgenären
samt dennes sammanlagda
fordran på
den uppgiftsskyldige
vid årets utgång.

Undantag:

a) Ränta som i fråga
om värdepapperscentralen
inte avser bolagets
verksamhet beträffande
skuldförbindelser
för den allmänna
marknaden och
som i fråga om övriga
uppgiftsskyldiga inte
hänför sig till sådan
verksamhet som avses
under rubriken Uppgiftsskyldig.

b) Ränta som inte
utgör skattepliktig inkomst
enligt 3 § lagen
(1978:432) om skattelättnader
för vissa
sparformer eller lagen
(1983:891) om skattelättnader
för allemanssparande.

Rättelse: S. 12 mittenspalten Står: innehavare av aktiefond Rättat till: innehavare av
aktie eller andel i

SkU 1985/86:14

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas
lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige
inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det
sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom. första och
andra styckena samt 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt detta
moment.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1.4 116 f § i sin nya lydelse träder i kraft dagen efter den dag då lagen
enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.
Övriga bestämmelser träder i kraft den 1 juli 1985.

2.4 116 f § i sin nya lydelse tillämpas första gången vid 1985 års taxering
såvitt avser oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst och första gången
vid 1989 års taxering såvitt avser oriktig uppgift i fråga om inkomst av
kapital. Övriga bestämmelser — utom 39 § 1 mom. - tillämpas första
gången vid 1987 års taxering.

3.4 I fråga om 1987 och 1988 års taxeringar tillämpas följande.

a) I stället för vad som i 28 § första stycket 5 anges om intäkter, som
skall upptas i den förenklade självdeklarationen, gäller att alla intäkter som
är att hänföra till inkomst av kapital skall upptas.

b) Skyldighet att lämna kontroll- b) Skyldighet att lämna kontrolluppgift
enligt 37 § 8 mom. förelig- uppgift enligt 37 § 8 mom. föreligger
endast om den ränta som sam- ger beträffande ränta och fordran

manlagt gottskrivits eller utbetalats på konto endast om sådan ränta

till borgenären uppgår till minst 500 sammanlagt gottskrivits eller utbekronor.
Härvid medräknas inte rän- talats till borgenären med minst 500

ta som är undantagen från upp- kronor. Härvid medräknas inte rän giftsskyldighet

enligt samma mo- ta som är undantagen från upp ment

första stycket c. I stället för giftsskyldighet enligt samma mo beloppet

100 kronor i första stycket ment första stycket. I stället för be c

skall gälla ett belopp av 1000 kro- loppet 100 kronor i första stycket c

nor. skall gälla ett belopp av 1 000 kro nor.

c) Vad som sägs i 66 b § första stycket 2 skall inte tillämpas såvitt avser
kontrolluppgift om inkomst av kapital.

4. I fråga om 1987 års taxering
får riksskatteverket när synnerliga
skäl föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig
medge undantag från
37 § 8 mom. andra och tredje styc -

SkU 1985/86:14

4 Till 1985:406.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:14

kena såvitt gäller konto som innehas
av mer än en person. Riksskatteverkets
beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Motionerna

SkU 1985/86:14

1985/86:186 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas att

1. riksdagen i första hand beslutar upphäva uppgiftsskyldigheten för
banker och andra penninginstitut i det förenklade taxeringsförfarandet,

2. riksdagen i andra hand beslutar uppskjuta uppgiftsskyldigheten till 1989
års taxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:187 av Stig Josefson m.fl. (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att
bankernas och kreditinstitutens uppgiftsskyldighet om räntor ej skall gälla
vid 1987 års taxering.

1985/86:188 av Kjell Johansson m.fl. (fp), vari yrkas att riksdagen beslutar att
ikraftträdandet av skyldigheten för kreditinstitut m.fl. att lämna kontrolluppgifter
om räntor senareläggs till den 1 januari 1987, dvs. fr.o.m. 1988 års
taxering.

Utskottet

Riksdagen genomförde i våras en skatteförenklingsreform som innebär att
skattskyldiga med enkla inkomst- och förmögenhetsförhållanden — det
gäller en betydande majoritet av landets löntagare och pensionärer — fr.o.m.
1987 års taxering i en starkt förenklad självdeklaration endast behöver
redovisa sådana uppgifter som skattemyndigheterna inte redan har kännedom
om. I fråga om uppgifter som framgår av kontrolluppgifter från tredje
man eller på annat sätt finns tillgängliga i skattemyndigheternas register
behöver de skattskyldiga däremot bara bekräfta uppgifternas riktighet.

I samband med beslutet om ett förenklat deklarationsförfarande infördes
för kreditinstitut och andra som yrkesmässigt ombesörjer att pengar blir
räntebärande en skyldighet att lämna kontrolluppgift på ränta som i den
penningförvaltande verksamheten gottskrivs eller utbetalas till borgenär.
Uppgiftsskyldigheten gäller också Värdepapperscentralen och förening som
mottagit pengar för förräntning. Kontrolluppgiften skall - förutom räntan -ange borgenärens fordran på den uppgiftsskyldige vid årets slut.

Under de två första åren, taxeringsåren 1987 och 1988 behöver uppgift
bara lämnas om räntan uppgår till minst 500 kr. Vidare behöver ingen uppgift
lämnas om konto som saknar person- eller organisationsnummer under
förutsättning att det öppnats före den 1 januari 1985 och räntan på kontot inte
uppgår till 1000 kr. I ett andra steg, fr.o.m. 1989 års taxering, tas 500
kr.-gränsen bort och undantaget för ej personnummersatta konton begränsas
till att gälla konton med ränta som inte uppgår till 100 kr. Vid 1987 och 1988
års taxeringar skall den skattskyldige själv redovisa sina intäkter av kapital
även i de fall han fått kompletta kontrolluppgifter om dessa.

I propositionen föreslås vissa lättnader i fråga om skyldigheten att lämna
kontrolluppgifter om räntor taxeringsåren 1987 och 1988. Beloppsgränsen
500 kr. skall enligt förslaget gälla uteslutande i fråga om räntor på medel som
innestår på konton, medan räntor på värdepapper o.d. skall anges oavsett
belopp. Vidare föreslås att riksskatteverket, om synnerliga skäl föreligger,

skall såvitt gäller 1987 års taxering få medge vissa undantag från uppgiftsskyldigheten
beträffande konton som innehas av mer än en person. Propositionen
innehåller också förslag om en mindre utvidgning av kontrolluppgiftens
innehåll i fråga om värdepapper samt ett förslag rörande i vilka fall innehav
av aktier m.m. skall redovisas i kontrolluppgift.

Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkar i motion 186 i första hand att bankers
och andra penninginstituts uppgiftsskyldighet av hänsyn till banksekretessen
och den personliga integriteten upphävs. I andra hand begär motionärerna
att uppgiftsskyldigheten skall gälla först fr.o.m. 1989 års taxering. Också
motionärerna bakom motion 187, Stig Josefson m.fl. (c) och 188, Kjell
Johansson m.fl. (fp) begär uppskov med ikraftträdandet men bara med ett år
eller till 1988 års taxering. Som motivering för uppskovet åberopas i
motionerna främst att ett kontrollsystem med acceptabel kvalitet inte hinner
byggas upp på den korta tid som står till kreditinstitutens förfogande och att
detta i sin tur kommer att innebära en uppenbar risk för att uppgifterna blir
ofullständiga eller felaktiga. Liknande synpunkter har framförts av Svenska
sparbanksföreningen och Svenska bankföreningen vid en uppvaktning inför
utskottet och av Svenska fondhandlareföreningen i en till utskottet ingiven
skrivelse.

I samband med utskottsbehandlingen i våras av propositionen om den
förenklade deklarationen väcktes en moderatmotion med yrkande om avslag
på förslaget att införa en uppgiftsskyldighet för kreditinstituten. Skatteutskottet
avstyrkte med riksdagens godkännande detta yrkande med motivering
bl.a. att den föreslagna uppgiftsskyldigheten inte kunde sägas innebära
någon principiell nyhet i skattelagstiftningen. Utskottet framhöll i sammanhanget
att det inte förelåg någon principiell skillnad mellan bankernas
uppgifter och andra uppgifter, exempelvis löneuppgifter, aktieutdelningsuppgifter
m.m. I samtliga fall rörde det sig — menade utskottet — om
uppgifter som den skattskyldige är skyldig att ange i deklarationen och som
ingår i bokföringen hos dem som skall tillhandahålla uppgifterna. Utskottet
pekade också på att skattemyndigheterna sedan femtio år tillbaka har rätt att
infordra kontrolluppgifter i fråga om inte namngivna räntetagare och att den
rätten också många gånger utnyttjats för att genomföra generella räntekontroller.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att några från integritetssynpunkt
befogade invändningar inte kan riktas mot kreditinstitutens uppgiftsskyldighet
och att i ett system med förenklat deklarations- och taxeringsförfarande
en obligatorisk sådan skyldighet inte kan undvaras. Med det anförda
avstyrker utskottet yrkandet i moderatmotionen om slopande av kreditinstitutens
uppgiftsskyldighet.

Vad härefter angår frågan huruvida uppgiftsskyldigheten bör träda i kraft
vid en senare tidpunkt än som föreslås i propositionen vill utskottet som sin
mening framhålla att det måste vara till fördel för såväl kreditinstituten som
de skattskyldiga att systemet med bankernas obligatoriska uppgiftsskyldighet
kan prövas praktiskt under en övergångstid. Med en prövotid ökar
uppenbarligen förutsättningarna för att uppgiftsskyldigheten, när den genomförs
fullt ut, kommer att fungera tillfredsställande. Utskottet har
övervägt att — i enlighet med yrkandet i motionerna 187 och 188 — föreslå ett
uppskov med ikraftträdandet ett år. Med en sådan begränsning av prövoti -

SkU 1985/86:14

den finns emellertid såvitt utskottet kan bedöma en risk för att syftet med
propositionen kan komma att förfelas. Förutom att det med en prövotid om
två år enligt utskottets mening finns större förutsättningar att få ett väl
fungerande system när uppgiftsskyldigheten genomförts fullt ut måste det
antas att försöksverksamheten kommer att få en positiv effekt på deklarationsbeteendet,
vars ekonomiska betydelse för statsverket inte får underskattas.
De farhågor av administrativ art som motionärerna, Fondhandlareföreningen
och representanter för sparbanks- och bankföreningarna uttalat
finner utskottet överdrivna med hänsyn inte minst till de lättnader i
uppgiftsskyldigheten som föreslås i propositionen och som innebär att
bankerna under prövotiden slipper lämna kontrolluppgifter för ett mycket
stort antal borgenärer.

Att en reform av den i propositionen föreslagna innebörden och omfattningen
i inledningsskedet kommer att medföra vissa problem för såväl
uppgiftslämnare och deklaranter som skattemyndigheterna säger sig självt. I
propositionen föreslås också, som tidigare nämnts, att riksskatteverket i de
fall då ett konto innehas av mer än en person skall få medge undantag från
den annars gällande uppgiftsskyldigheten såvitt gäller 1987 års taxering.
Utskottet anser för sin del att man för att ytterligare minska svårigheterna i
samband med övergången till det nya systemet bör ha möjlighet medge
dispens även i andra fall då uppgiftslämnaren kan visa att det är förenat med
särskilda svårigheter att förse skattemyndigheterna med fullständiga kontrolluppgifter.
Utskottet vill särskilt understryka angelägenheten av att en
sådan utvidgad dispensmöjlighet, som endast bör gälla vid 1987 års taxering,
endast används i undantagsfall. Dispensmöjligheten bör givetvis inte kunna
tillgripas i sådana fall där man i dag skickar ut saldobesked e.d. till
kontohavaren eller där det redan nu finns en skyldighet att på särskilda
blanketter utfärdade av riksskatteverket samla in uppgifter om verkställda
ränteutbetalningar, såsom fallet är beträffande exempelvis obligationsräntor.
Tillämpningen bör alltså enligt utskottets mening ske mycket restriktivt.

Utskottets ställningstagande föranleder en ändring i övergångsbestämmelserna
till lagen om ändring i taxeringslagen. Med det anförda avstyrker
utskottet andrahandsyrkandet i motion 186 att uppgiftsskyldigheten skall
gälla först fr.o.m. 1989 års taxering liksom yrkandet i motionerna 187 och 188
om uppskov med ikraftträdandet ett år.

I propositionen föreslås - i likhet med vad som enligt riksdagsbeslutet i
våras redan gäller i fråga om aktieinnehav — att uppgift också skall lämnas
om fysisk persons innehav av andelar i aktiefonder och i vissa utländska
juridiska personer. Utskottet anser att också ett sådant förmögenhetsinnehav
bör bringas till skattemyndigheternas kännedom genom kontrolluppgifter.

Den nya uppgiftsskyldigheten skall enligt förslaget i propositionen fullgöras
av den som betalar ut utdelning på andelarna. Detta innebär i fråga om
andelar i aktiefond att uppgiftsskyldigheten läggs på förvaringsbanken, dvs.
den bank som bl.a. ombesörjer utbetalningar från fonden. Enligt utskottets
mening bör emellertid ansvaret för att kontrolluppgifter om innehavet
lämnas lämpligen ligga på fondbolaget, som i första hand har att svara för att

SkU 1985/86:14

register förs över andelsinnehavet. En sådan ordning innebär visserligen att
två skilda organ får ansvaret för att uppgifter rörande fondandelar lämnas,
förvaringsbanken i fråga om utdelning och fondbolaget beträffande innehav.
Detta hindrar givetvis inte att de berörda organen samverkar och sörjer för
att den som faktiskt för registret över andelsinnehav, antingen det är
fondbolaget självt eller — om bolaget efter bankinspektionens hörande
uppdragit åt annan att sköta registerföringen — dess uppdragstagare i
praktiken också sköter uppgiftslämnandet.

Vad utskottet anfört föranleder en ändring av 37 § 1 mom. 4 a lagen om
ändring av taxeringslagen.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har
utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. beträffande slopande av bankers m.fl.:s uppgiftsskyldighet
att riksdagen avslår motion 1985/86:186 yrkande 1,

2. beträffande uppgiftsskyldighetens ikraftträdande m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:58 och med avslag
på motion 1985/86:186 yrkande 2 och motionerna 1985/86:187 och
1985/86:188 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i taxeringslagen (1956:623) med de ändringar att
dels 37 § 1 mom. 4 a erhåller följande som utskottets förslag
betecknade lydelse

Regeringens förslag
37 § 1 mom.

1. mom. Till ledning följande uppställning

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

4 a. Den som utbetalt
utdelning på aktie i
svenskt aktiebolag, på
vilket 3 kap. 8§
aktiebolagslagen
(1975:1385) eller lagen
(1970:596) om förenklad
aktiehantering är
tillämplig, liksom
bank, som avses i 1§
aktiefondslagen
(1974:931), vilken utbetalt
utdelning på andel
i svensk aktiefond
för vilken register förs
enligt 31 § sistnämnda
lag samt den som utbetalt
utdelning från utländsk
juridisk person,
om utdelningen utbetalats
genom Värdepapperscentralen
VPC
Aktiebolags försorg.

Den som är berättigad
att lyfta utdelning
för egen del vid utdelningstillfället.

Fysisk person som
hos den uppgiftsskyldige
varit antecknad som
innehavare av aktie eller
andel i aktiefond
eller utländsk juridisk
person.

Den utbetalda utdelningen.

Innehavet vid årets
utgång.

SkU 1985/86:14

Utskottets förslag
1. morn. Till ledning följande uppställning

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

4 a. Den som utbetalat
utdelning på aktie i
svenskt aktiebolag, på
vilket 3 kap. 8§ aktiebolagslagen(1975:1385)

eller lagen
(1970:596) om förenklad
aktiehantering är
tillämplig, bank, som
avses i 1 § aktiefondslagen
(1974:931), vilken
utbetalt utdelning på
andel i svensk aktiefond
för vilken register
förs enligt 31 § sistnämnda
lag den som
utbetalat utdelning
från utländsk juridisk
person, om utdelningen
utbetalats genom
Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolags
försorg samt fondbolag,
som avses i 1 § aktiefondslagen,
vilket
förvaltar svensk aktiefond
för vilken register
förs enligt 31 § sistnämnda
lag.

Den som är berättigad
att lyfta utdelning
för egen del vid utdelningstillfället.

Fysisk person som
hos den uppgiftsskyldige
varit antecknad som
innehavare av aktie eller
andel i aktiefond
eller utländsk juridisk
person.

Den utbetalda utdelningen.

Innehavet vid årets
utgång.

dels punkt 4 av övergångsbestämmelserna erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

4. I fråga om 1987 års taxering får
riksskatteverket när synnerliga skäl
föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig
medge undantag från 37 § 8
mom. andra och tredje styckena såvitt
gäller konto som innehas av mer
än en person. Riksskatteverkets beslut
får inte överklagas.

Stockholm den 3 december 1985
På skatteutskottets vägnar

Utskottets förslag

4.1 fråga om 1987 års taxering får
riksskatteverket när synnerliga skäl
föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig
medge undantag från 37 § 8
mom. andra och tredje styckena.
Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas.

SkU 1985/86:14

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson
(fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Egon
Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars
Hedfors (s), Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s), Marianne Andersson (c)
och Paul Lestander (vpk).

Reservationer

Slopande av bankers m.fl. :s uppgiftsskyldighet (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m)
har

dels anfört följande:

Vid riksdagsbehandlingen i våras av förslaget om skyldighet för banker och
andra kreditinstitut att lämna kontrolluppgifter om räntor framhöll vi bl.a.
att den nya uppgiftsskyldigheten för kreditinstitut omfattade samtliga
banker, postgirot, fondkommissionsbolag, bankirer, bankirföretag, finansbolag,
finansie ringsföretag, försäkringsföretag, jordbrukets organisationer,
kooperativa företag, riksgäldskontoret, VPC m.fl. och att uppgiftslämnandet
skulle komma att helt baseras på personnumret.

Vi ansåg i motsats till finansministern att det var otillbörligt från
integritetssynpunkt att ta ADB-tekniken till hjälp vid skattekontrollen.
Dataregistren kan nämligen komma att användas till annat än som ett
hjälpmedel i det förenklade deklarationsförfarandet. Mot den bakgrunden
ansåg vi uppgiftsskyldigheten innebära en så omfattande uppluckring av
banksekretessen att den av integritetsskäl borde avvisas.

Vi hänvisade också till att regeringen nyligen tillkallat en parlamentarisk
kommitté för att utreda användningen av personnummer i samhället och
menade att det mot den bakgrunden var anmärkningsvärt och oroande att
regeringen lade fram ett förslag som förutsatte en kraftig ökning av
användningen av personnummer.

Vi vidhåller till alla delar vår uppfattning och hävdar att kontroll av
medborgare som bygger på datasamkörningar av principiella skäl bör avvisas
och att användningen av personnummer som underlättar datasamkörningar
av personregister bör begränsas.

Effektivitets- och förenklingskrav får inte bilda utgångspunkt för åtgärder
som urholkar integritetsskyddet. Tvärtom måste den enskildes krav på
integritet och sekretess vara styrande för lagstiftningen och myndigheternas
praktiska hantering av olika dataregister. Bland så många konton det här är
fråga om — drygt 15 miljoner - av vilka många saknar personnummer
kommer, liksom vid VPC-rapportering om aktieinnehavet, vid årsskiftena
med nödvändighet att uppstå en mängd fel. Många av de aktieförsäljningar
och aktieköp som sker vid ett årsskifte kommer t.ex. inte att hinna
registreras. Problem kan vidare uppkomma när makar har gemensamt
bankkonto eller när någon förvaltar föreningsmedel. Förutom svårigheten

SkU 1985/86:14

att vinna rättelse kommer detta att medföra att de som omfattas av de nya
reglerna noga måste kontrollera uppgifter från banker, kreditinstitut m.fl.
Härigenom minskar enkelheten i deklarationsförfarandet, vartill kommer att
de skattskyldiga åsamkas extra arbete och besvär när kontrolluppgiften från
banken etc. avviker från de uppgifter den skattskyldige lämnat i deklarationen.

Frågan om en uppgiftsskyldighets vara eller inte vara har också en
ekonomisk sida. Även om vi delar majoritetens uppfattning att taxeringskontrollen
bör vara så effektiv som möjligt finner vi det i hög grad ovisst om en
generell kontroll av bl.a. bankräntor och banktillgodohavanden med de
dryga kostnader den kan väntas medföra för det allmänna och för bankerna
bör prioriteras framför andra, sannolikt angelägnare kontrollinsatser. En
från integritetssynpunkt mycket tvivelaktig kontroll av de vanligen hederliga
människor som utgör bankernas kunder ter sig också stötande i ett läge då
den ekonomiska brottsligheten och den svarta ekonomin expanderar.

Med det anförda hemställer vi att den i våras beslutade uppgiftsskyldigheten
för banker och andra kreditinstitut slopas. Förslag av den innebörden bör
så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:186 yrkande 1 hos
regeringen begär att förslag så snart som möjligt föreläggs riksdagen
om slopande av uppgiftsskyldigheten för banker och andra kreditinstitut.

Uppgiftsskyldighetens ikraftträdande m. m.(mom. 2)

2. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m)
har

dels anfört följande:

Som framgår av reservation 1 yrkar vi i första hand att uppgiftsskyldigheten
för banker och andra kreditinstitut slopas. Om riksdagen anser sig inte kunna
biträda detta yrkande hemställer vi i andra hand att ikraftträdandet skjuts
upp två år till 1989 års taxering. Till stöd härför vill vi framhålla följande.

Bankernas uppgiftsskyldighet skall omfatta inte enbart den vanliga
inlåningen utan också alla räntor på obligationer, förlagsbrev, penningmarknadsinstrument
och andra skuldebrev som ett penninginstitut betalat ut
oberoende av om vederbörande person eller organisation är kund i banken
eller ej. Att detta i initialskedet kommer att innebära avsevärda problem för
uppgiftslämnarna torde vara ställt utom allt tvivel.

Riksdagsbeslut i detta ärende kan meddelas tidigast i mitten av december i
år. Enligt vår uppfattning är det helt orealistiskt att tro att bankerna på den
mycket korta tid som står till buds för förberedelsearbetet - i princip bör
detta vara avslutat redan före årsskiftet 1985-1986 — ens tillnärmelsevis skall
kunna färdigställa de rutiner som utgör en nödvändig förutsättning för ett
fullständigt och korrekt uppgiftslämnande.

SkU 1985/86:14

Representanter för affärs- och sparbankerna har i skrivelse till regeringen
och vid en uppvaktning inför utskottet - enligt vår uppfattning på ett mycket
övertygande sätt - motiverat varför ikraftträdandet av uppgiftsskyldigheten
bör senareläggas. Vi finner det mot den bakgrunden beklagligt att utskottsmajoriteten
inte ansett sig kunna gå dem till mötes i vidare mån än genom en
mycket begränsad och i sammanhanget säkerligen otillräcklig dispensmöjlighet.

Det ligger uppenbarligen i såväl kundernas och bankernas som skattemyndigheternas
intresse att kontrolluppgifterna håller en rimlig kvalitet. Med
den av utskottets majoritet nu föreslagna ordningen är såvitt vi kan bedöma
sannolikheten stor för att kontrolluppgifterna i inledningsskedet kommer att
vara felaktiga och ofullständiga. Detta i sin tur är naturligtvis ägnat att skapa
merarbete och irritation för alla berörda parter och kan - som vi ser det -komma att äventyra syftet med reformen.

Med det anförda hemställer vi — under förutsättning att vår reservation 1
inte bifalls — att riksdagen beslutar uppskjuta uppgiftsskyldighetens ikraftträdande
två år eller till 1989 års taxering.

dels ansett att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen - under förutsättning att reservation 1 inte bifalls -med bifall till motion 1985/86:186 yrkande 2, med anledning av
motionerna 1985/86:187 och 1985/86:188 samt med avslag på proposition
1985/86:58 i denna del antar det vid propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i taxeringslagen med de ändringar av
övergångsbestämmelserna att

dels punkt 3 b erhåller följande som reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag

b) Skyldighet att lämna kontrolluppgift
enligt 37 § 8 mom. föreligger
endast om den ränta som sammanlagt
gottskrivits eller utbetalats till borgenären
uppgår till minst 500 kronor.
Härvid medräknas inte ränta som är
undantagen från uppgiftsskyldighet
enligt samma moment första stycket.
I stället för beloppet 100 kronor i
första stycket c skall gälla ett belopp
av 1 000 kronor.

Reservanternas förslag

b) Skyldighet att lämna kontrolluppgift
enligt 37 § 8 mom. i dess nya
lydelse föreligger först i fråga om
1989 års taxering.

dels punkt 4 utgår.

SkU 1985/86:14

3. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och
Karl-Anders Petersson (c) har

dels anfört följande:

Vi instämmer helt i den motivering för ett uppskov med ikraftträdandet av
uppgiftsskyldigheten som åberopas i reservation 2.1 motsats till reservanterna
bakom denna reservation anser vi emellertid att uppgiftsskyldigheten bör
prövas praktiskt under en övergångstid. Med hänsyn härtill hemställer vi att
ikraftträdandet skjuts upp ett år eller till 1988 års taxering.

dels ansett att utskottet under mom 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:187 och 1985/86:188
samt med anledning av proposition 1985/86:58 i denna del och motion
1985/86:186 yrkande 2 antar det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i taxeringslagen med de ändringar av övergångsbestämmelserna
att

dels punkt 3 b erhåller följande som reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

b) Skyldighet att lämna kontrolluppgift
enligt 37 § 8 mom. i dess nya
lydelse föreligger först i fråga om
1988 års taxering.

dels punkt 4 erhåller följande som
lydelse:

Utskottets förslag

4. I fråga om 1987 års taxering får
riksskatteverket när synnerliga skäl
föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig
medge undantag från 37 § 8
mom. andra och tredje styckena.
Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas.

reservanternas förslag betecknade

Reservanternas förslag

4.1 fråga om 1988 års taxering får
riksskatteverket när synnerliga skäl
föreligger på ansökan av uppgiftsskyldig
medge undantag från 37 § 8
mom. andra och tredje styckena.
Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas.

SkU 1985/86:14

gotab Stockholm 1985 83797