Näringsutskottets betänkande
1985/86:35
om vissa anslag m. m. på tilläggsbudget III inom
industridepartementets område
(prop. 1985/86:125 delvis)
NU
1985/86:35
Ärendet
I detta betänkande behandlas proposition 1985/86:125 med förslag om
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt gäller bilaga
10 (industridepartementet) punkt 4 (statens vattenfallsverk). Förutom
anslag föreslås där vissa bemyndiganden m. m.
Vidare behandlas - helt eller delvis - fyra motioner som har väckts med
anledning av propositionen. Motionerna gäller ett byte av krafttillgångar
mellan statens vattenfallsverk och Bålforsens Kraftaktiebolag (BÅKAB)
samt vissa frågor i samband med det s. k. Bergslagspaketet.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande vissa förvärv av vattenkraftstillgångar
samt anslag i anslutning därtill. I en reservation motsätter sig
centern och folkpartiet vattenfallsverkets förvärv av fallhöjder i Råneälven.
Vänsterpartiet kommunisterna ifrågasätter förvärvet från ekonomisk synpunkt.
Fyra motioner som har samband med Bergslagspaketet avstyrks med
hänvisning till att utskottet tidigare under våren 1986 har behandlat liknande
motioner vilka har avslagits av riksdagen.
TOLFTE HUVUDTITELN
1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.
Regeringen har under punkt 4 (s. 39—44) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att godkänna ett mellan statens vattenfallsverk
och Bålforsens Kraftaktiebolag träffat avtal om byte av krafttillgångar,
2. bemyndiga regeringen att godkänna ett mellan statens vattenfallsverk,
Skellefteå Kraftverk och Boliden Metall AB ingånget avtal varigenom
vattenfallsverket av Boliden Metall AB förvärvar aktier i AB Grytforsen och
Rebnis Kraft AB,
3. godkänna vad föredragande statsrådet har anfört om ytterligare investeringsändamål
under reservationsanslaget Statens vattenfallsverk: Kraftstationer
m. m.,
1
1 Riksdagen 1985/86. 17sami. Nr35
4. till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
105 000 000 kr.
Regeringens förslag under denna punkt har föranlett yrkanden i följande två
motioner:
1985/86:471 av Paul Lestander m.fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
1. med anledning av proposition 1985/86:125 i första hand som sin mening
ger regeringen till känna att uppgörelsen med BÅKAB bör omförhandlas
med målsättning att BÅKAB:s ersättningsdel reduceras till 11 % i Gulsele
enligt motionens förslag,
2. därest yrkande 1 ej bifalls i andra hand hos regeringen hemställer om
åtgärder i syfte att uppkommen realisationsvinst till fullo beskattas i enlighet
med vad i motionen anförts.
1985/86:474 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen avslår
proposition 1985/86:125 i den del som rör avtal om byte av krafttillgångar i
Råne älv mellan statens vattenfallsverk och Bålforsens Kraftaktiebolag.
Propositionen
I propositionen begärs bemyndigande att genomföra ett byte av krafttillgångar
mellan statens vattenfallsverk och Bålforsens Kraftaktiebolag (BÅKAB).
Genom bytet skulle vattenfallsverket få Sikfors kraftstation i Piteälven,
BÅKAB:s andel i Piteälvens Elektriska Distributions AB inkl. distributionsanläggningar
samt dispositionsrätt till vissa fallhöjder i Råneälven. Som
ersättning skulle BÅKAB erhålla 15 % av aktierna i Gulsele AB inkl. rätt till
viss kraftproduktion. Transaktionen innebär ett byte av tillgångar utan att
någon mellanskillnad behöver erläggas.
Regeringen begär riksdagens godkännande av att en utbyggnad av Sikfors
kraftstation kommer till stånd med ianspråktagande av medel som anvisats
under detta anslag för budgetåret 1986/87. Utbyggnaden beräknas kosta
totalt 280 milj. kr. Regeringen skall senare återkomma till frågan om slutlig
finansiering av utbyggnaden.
Vidare begärs riksdagens godkännande av att vattenfallsverket från
Boliden Metall AB förvärvar aktier i AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB.
Båda kraftstationerna är belägna i Skellefteälven. Kostnaden för förvärvet är
105 milj. kr.
Motionerna
Avtalet mellan vattenfallsverket och BÅKAB kan inte godkännas i den del
som avser Råneälven, sägs det i motion 1985/86:474 (c). Genom bytet skulle
vattenfallsverket bli den dominerande ägaren av fallhöjder i Råneälven. En
utbyggnad av älven möter kraftigt motstånd i Råne älvdal, eftersom en sådan
skulle komma i konflikt med andra intressen, såsom rennäringen, heter det i
motionen. Om riksdagen godkänner vattenfallsverkets förvärv skulle det
NU 1985/86:35
2
kunna uppfattas sorn ett ställningstagande för en utbyggnad, innan en sådan
har prövats enligt vattenlagen.
I motion 1985/86:471 (vpk) ifrågasätts den ekonomiska uppgörelsen i
vattenfallsverkets avtal med BÅKAB om byte av krafttillgångar. Motionärerna
anser att de krafttillgångar som BÅKAB lämnar har värderats för högt
i uppgörelsen och endast motsvarar 11 % av aktierna i Gulsele AB. De yrkar
därför att BÅKAB:s ersättning sänks från 15 % till 11 %, alternativt att
BÅKAB får betala full realisationsvinstskatt för affären.
Tidigare riksdagsbehandling
I december 1985 behandlade näringsutskottet ett liknande ärende (prop.
1985/86:25 bil. 7, NU 1985/86:9 s. 7f.). Även i det fallet gällde det ett byte av
krafttillgångar mellan vattenfallsverket och BÅKAB, varvid vattenfallsverket
erhöll bl. a. vissa fallhöjder i Råneälven. Näringsutskottet erinrade då om
att Råneälven ingick i den plan för utbyggnad av vattenkraften under en
tioårsperiod som hade lagts fast av riksdagen år 1984 (BoU 1983/84:30).
Råneälven beräknades i planen kunna ge ett tillskott motsvarande ca 250
GWh per år. Vid behandlingen i bostadsutskottet reserverade sig vänsterpartiet
kommunisternas representant, en reservation som upprepades våren
1985 (BoU 1984/85:25). Bostadsutskottets majoritet intog ståndpunkten att
Råneälven representerade ett så stort produktionstillskott att det inte fanns
realistiska möjligheter att undanta älven om man ville bibehålla omfattningen
av planen. Riksdagen följde bostadsutskottet.
Näringsutskottet påpekade i sitt betänkande att vattenkraftsplanen saknar
rättsverkan. Prövning enligt vattenlagen krävs även för projekt som ingår i
planen. Att ett projekt har tagits upp i planen innebär inte att det kommer att
erhålla tillstånd enligt vattenlagen. Utskottet underströk att statsmakternas
godkännande av ett avtal om överlåtelse av outbyggd vattenkraft inte
innebar något ställningstagande till frågan huruvida utbyggnad skulle
genomföras eller inte. Motsvarande gällde även i fall då investeringsmedel
anvisades till vattenfallsverket för projekt som inte hade prövats enligt
vattenlagen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag som också godkändes
av riksdagen. Mot beslutet avgavs två reservationer (c, fp; vpk).
Utskottet
I två motioner riktas kritik mot regeringens förslag om byte av krafttillgångar
mellan statens vattenfallsverk och BÅKAB. Kritiken i motion 1985/86:474
(c) avser främst den del av avtalet som gäller vattenfallsverkets övertagande
av fallhöjder i Råneälven, varigenom verket skulle förstärka sin ställning som
dominerande fallhöjdsinnehavare i älven och få ett avgörande inflytande på
älvens utbyggnad. Ett bemyndigande att godkänna avtalet måste, hävdas det
i motionen, uppfattas som ett ställningstagande för en utbyggnad av älven
innan ärendet har prövats av vattendomstolen. Motionärerna yrkar därför på
avslag på propositionen i denna del. Kraftbytet kritiseras också i motion
1985/86:471 (vpk), främst från affärsmässig synpunkt.
NU 1985/86:35
3
Vid behandlingen av ett liknande ärende i december 1985 (se föregående
avsnitt) anförde utskottet bl. a. att statsmakternas godkännande av ett avtal
om överlåtelse av outbyggd vattenkraft inte innebar något ställningstagande i
utbyggnadsfrågan.
I det nu aktuella ärendet sägs i propositionen att ett genomförande av
projektet givetvis kräver att det prövas och befinns tillåtligt enligt vattenlagen
(1983:291).
Även utskottet vill framhålla detta. I samband med denna prövning
kommer motstående intressen att ingående prövas och vägas mot varandra.
Att vattenfallsverket nu förvärvar fallhöjder i Råneälven kan enligt utskottets
uppfattning inte på något sätt föregripa en sådan prövning. Med det
sagda avstyrks motion 1985/86:474 (c).
I fråga om värdering av krafttillgångar måste hänsyn tas till samtliga
ingående faktorer, t. ex. anläggningarnas ålder, som i hög grad påverkar
kapitalkostnaderna, och kostnaderna för drift och underhåll. Det finns enligt
utskottets mening inget som tyder på att de aktuella bytesobjekten vid en
sådan värdering inte skulle vara likvärdiga. Frågan om realisationsvinstbeskattning,
som också tas upp i motion 1985/86:471 (vpk), är i första hand en
sak för skattemyndigheterna. Utskottet avstyrker motionen.
Vad som i propositionen föreslås om vattenfallsverkets förvärv av aktier,
om nya investeringsändamål och om anslag till statens vattenfallsverk
föranleder ingen erinran från utskottet, som tillstyrker förslagen.
Utskottet hemställer
1. beträffande byte av krafttillgångar
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:125 bilaga 10 punkt 4
moment 1 och med avslag på motionerna 1985/86:471 och 1985/86:474
bemyndigar regeringen att godkänna det mellan statens vattenfallsverk
och Bålforsens Kraftaktiebolag träffade avtalet om byte av
krafttillgångar,
2. beträffande förvärv av aktier i kraftbolag
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:125 bilaga 10 punkt 4
moment 2 bemyndigar regeringen att godkänna det mellan statens
vattenfallsverk, Skellefteå Kraftverk och Boliden Metall AB ingångna
avtal varigenom vattenfallsverket av Boliden Metall AB förvärvar
aktier i AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB,
3. beträffande nya investeringsändamål
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:125 bilaga 10 punkt 4
moment 3 godkänner vad som anförs i propositionen om ytterligare
investeringsändamål under reservationsanslaget Statens vattenfallsverk:
Kraftstationer m. m.,
4. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:125 bilaga 10 punkt 4
moment 4 till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 105 000 000 kr.
NU 1985/86:35
4
2. Övriga frågor
NU 1985/86:35
Regeringens förslag i propositionen vad avser särskilda insatser i Bergslagen
har föranlett yrkanden i flera motioner, av vilka följande två behandlas här:
1985/86:480 av Karl Boo m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (7) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande byggandet av etanolfabriker i Avesta och Köping.
1985/86:472 av Lars De Geer m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
4. vad som i motionen anförts om utbyggnaden av minikraftverk,
5. vad som i motionen anförts om framdragningen av naturgasledningen
till Bergslagen,
6. vad som i motionen anförts om mineralletningen i Bergslagen.
Yrkandena behandlas i det följande under angivna rubriker.
2.1 Etanolfabriker i Avesta och Köping
Motion 1985/86:480 (c)
De i propositionen anvisade anslagsramarna för projekt i Bergslagen är helt
otillräckliga, sägs det i motionen. Motionärerna föreslår förstärkningar och
kompletteringar. Regeringen skall vidta åtgärder för att bygga etanolfabriker
i Avesta eller Köping, yrkas det. Detta skulle förbättra sysselsättningen
och vara regionalpolitisk! väl motiverat.
Utskottet
Utskottet har tidigare i år i sitt betänkande om energipolitik (NU 1985/86:17
s. 70) behandlat 16 motioner avseende lokalisering av en etanolfabrik. Tre av
dem gällde Avesta eller Köping. Utskottet hänvisade då till att motoralkoholkommittén
(I 1985:02) studerar möjligheterna att producera etanol ur
jordbruksråvaror i en fullskaleanläggning. Frågan om en lämplig lokaliseringsort
för en eventuell etanolfabrik borde anstå tills kommittén hade
undersökt om förutsättningar för en sådan anläggning förelåg. Det var enligt
utskottets uppfattning inte en uppgift för riksdagen att uttala sig för
lokalisering till en viss ort. Motionerna avstyrktes av utskottet och avslogs av
riksdagen.
Utskottet finner inte skäl att nu inta någon ändrad ståndpunkt i denna
fråga. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1985/86:480 yrkande 7.
2.2 Minikraftverk i Bergslagen
Motion 1985/86:472 (fp)
Med hänsyn till de många arbetsplatser som har gått förlorade i Bergslagsregionen
framstår propositionens kostnadsram för Bergslagspaketet som
alltför snävt tilltagen, säger motionärerna. Man borde satsa på att bygga NU 1985/86:35
minikraftverk i anslutning till befintliga dammar och härigenom förbättra
regionens energiproduktion.
Utskottet
I utskottets betänkande tidigare i år om energipolitik (NU 1985/86:17 s. 44)
redovisades regeringens förslag om stöd till små vattenkraftverk inom ramen
för det nya stödprogrammet för teknikutveckling. Utskottet tillstyrkte
regeringens förslag att stöd i form av en högst 50-procentig lånegaranti skall
kunna utgå till åtgärder som syftar till att vidmakthålla, öka eller få till stånd
elproduktion i sådana verk. Mot utskottets mening avgavs två reservationer
med olika innebörd (m; c). Riksdagen följde utskottet.
Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till att dammriskutredningen
(I 1985:06) bl. a. har till uppgift att studera förutsättningarna för
utbyggnad av små vattenkraftverk vid äldre, övergivna dammar (NU
1985/86:17 s. 48).
Utskottet finner inte skäl för att riksdagen nu skall ta upp denna fråga till
förnyad bedömning och avstyrker därför motion 1985/86:472 (fp) i ifrågavarande
del.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1985/86:472 yrkande 4.
2.3 Naturgasledning till Bergslagen
Motion 1985/86:472 (fp)
Regeringen borde i samband med Västgas-l-projektet ha undersökt möjligheten
att förlänga gasledningen från Göteborg till Bergslagen, hävdas det i
motionen. Det finns, enligt motionärerna, skäl att tro att industrins
användning av gas i regionen skulle bli omfattande.
Utskottet
Utskottet behandlade nyligen ett antal motioner om en fortsatt utbyggnad av
naturgasnätet till Mellansverige i samband med sitt ställningstagande till
proposition 1985/86:91 om vissa naturgasfrågor. Av betänkandet i detta
ämne (NU 1985/86:18) framgår att det redan pågår ett utrednings- och
förhandlingsarbete för att klargöra förutsättningarna för en utökad naturgasanvändning
även i Mellansverige. Utskottet konstaterade då att åtskilligt
undersöknings- och förhandlingsarbete återstod. Vidare noterade utskottet i
fråga om en fortsatt utbyggnad och naturgasens framtida roll regeringens
avsikt att ta initiativ till en utredning på detta område. Utskottet avstyrkte de
nämnda motionsyrkandena med hänvisning till de undersökningar som
pågick. Centerns företrädare reserverade sig på denna punkt. Riksdagen
följde utskottet.
Utskottet finner inte skäl för att riksdagen nu skall ta upp denna fråga till
6
ny bedömning. Således avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion
1985/86:472 (fp).
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1985/86:472 yrkande 5.
2.4 Mineralletning i Bergslagen
Motion 1985186:472 (fp)
I Bergslagen bedriver Sveriges geologiska undersökning och en del privata
företag omfattande prospektering efter brytvärda mineral. Denna verksamhet
måste nu forceras, säger motionärerna, och utvidgas till att omfatta
fyndigheter av fler mineral.
Utskottet
Liknande motioner avstyrktes nyligen av utskottet i ett betänkande om
mineralpolitik (NU 1985/86:19 s. 11) med hänvisning till redan pågående
aktiviteter och satsningar. Bergslagen har varit ett av de områden som
prioriterats i fråga om prospekteringsinsatser med stöd från det statliga
programmet för utökad prospektering, framhöll utskottet. Riksdagen avslog
motionerna.
Utskottet finner inte skäl för att frågan nu skall tas upp till förnyad
prövning. Motionen avstyrks.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1985/86:472 yrkande 6.
Stockholm den 20 maj 1986
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson
(s), Erik Hovhammar (m), Olof Johansson (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten
Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp),
Ivar Franzén (c), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Nic
Grönvall (m) och Sven-Åke Nygårds (s).
Reservationer
1. Avtal om byte av krafttillgångar (punkt 1 mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Hadar Cars (fp) och Ivar Franzén
(c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Även
utskottet” och slutar med ”avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:
NU 1985/86:35
7
Enligt utskottets mening måste emellertid ett bemyndigande till regeringen
nu att godkänna förvärvet av fallhöjder i Råneälven uppfattas som ett
ställningstagande för en utbyggnad innan ärendet ens behandlats av vattendomstolen.
Detta är, som hävdas i motion 1985/86:474 (c), inte förenligt med
gällande principer. I reservation 5 i betänkandet NU 1985/86:9 (s. 13)
framhölls bl. a. att energi- och sysselsättningspolitiska skäl inte får ligga till
grund för ett beslut om utbyggnad innan denna prövats enligt vattenlagen.
Detta gäller alltjämt. Propositionen avstyrks således i denna del.
Ett avslag nu på regeringens förslag om bemyndigande att godkänna
avtalet mellan vattenfallsverket och BÅKAB bör inte utesluta att vissa från
struktursynpunkt motiverade byten av krafttillgångar mellan företagen
genomförs. Regeringen bör därför uppdra åt vattenfallsverket att ta upp
förhandlingar med BÅKAB om en ny uppgörelse, i vilken fallhöjd i
Råneälven inte ingår. Ett eventuellt nytt avtal torde därefter få underställas
riksdagen.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu
har anfört. Motion 1985/86:474 (c) tillstyrks sålunda. Genom utskottets
förslag tillgodoses även motion 1985/86:471 (vpk) i huvudsak.
dels att utskottet under punkt 1 moment 1 bort hemställa
1. beträffande byte av krafttillgångar
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:474 och med anledning av
motion 1985/86:471 avslår proposition 1985/86:125 bilaga 10 punkt 4
moment 1 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
2. Avtal om byte av krafttillgångar (punkt 1 mom. 1)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Även
utskottet” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill ifrågasätta den ekonomiska delen av uppgörelsen i den del
som gäller byte av krafttillgångar mellan vattenfallsverket och BÅKAB. Som
närmare framgår av motion 1985/86:471 (vpk) har de tillgångar som tillskjuts
av BÅKAB värderats för högt, vilket resulterar i att BÅKAB gör en vinst på
bytet på 35—40 milj. kr. Detta kan utskottet inte acceptera. BÅKAB:s
ersättning från vattenfallsverket bör reduceras från 15 % till 11 % av
aktierna i Gulsele AB. Avtalet med BÅKAB bör omförhandlas och
regeringen återkomma till riksdagen i ärendet. Propositionen avstyrks i
denna del.
dels att utskottet under punkt 1 moment 1 bort hemställa
1. beträffande byte av krafttillgångar
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:471 och med anledning av
motion 1985/86:474 avslår proposition 1985/86:125 bilaga 10 punkt 4
moment 1 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
NU 1985/86:35
8
gotab Slockholm 1986 11027