Näringsutskottets betänkande
1985/86:21
om riktlinjer för industripolitiken på
rymdområdet m. m. (prop. 1985/86:127) 1985/86:21
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1985/86:127 om riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet
m. m.,
dels sex motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för industripolitiken
på rymdområdet. I en reservation (m, fp, c) invänds att den av regeringen
föreslagna ambitionsnivån för rymdverksamhet är alltför låg och att ytterligare
100 milj. kr. bör anslås för ändamålet under kommande fyraårsperiod.
Den regionalpolitiska betydelsen för Norrbotten framhålls av utskottet. I
en reservation (m, fp, c) uttalas att Esrange som rymdcentrum bör vidareutvecklas.
Beträffande Tele-X-projektet välkomnar utskottet att en arbetsgrupp
tillsätts för att utreda hur projektet skall utvecklas kommersiellt.
Moderata samlingspartiet vill enligt en reservation privatisera Tele-Xprojektet
och därmed finansiera ökade svenska rymdsatsningar.
Propositionen
Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås att rymdverksamheten under den kommande fyraårsperioden
skall bedrivas inom en total ram av 966 milj. kr. Vidare
föreslås svenskt deltagande i ett vidgat samarbete inom det europeiska
rymdorganet ESA. Riktlinjer för samverkan mellan staten och berörda
industriföretag om genomförande och finansiering av viss industriell utveckling
inom ett nationellt rymdprogram anges även. Beträffande Tele-Xprojektet
redovisas att en arbetsgrupp skall tillsättas för att utreda hur
projektets kommersiella möjligheter skall tas till vara på bästa sätt.
I Riksdagen 1985/86. 17 sami. Nr 21
Förslag
NU 1985/86:21
Regeringen föreslår - efter föredragning av statsrådet Thage Peterson -att riksdagen
1. godkänner de allmänna riktlinjer för rymdverksamheten som föredragande
statsrådet har förordat (avsnitt 3.1 i propositionen),
2. godkänner vad föredragande statsrådet har föreslagit om svenskt
deltagande i det europeiska rymdsamarbetet (avsnitt 3.2 i propositionen),
3. godkänner vad föredragande statsrådet har föreslagit om den nationella
rymdverksamheten (avsnitt 3.3 i propositionen).
Regeringen bereder vidare (4) riksdagen tillfälle ta del av vad föredragande
statsrådet har anfört om Tele-X-projektet (avsnitt 3.4 i propositionen).
Regeringen framlägger också vissa förslag om anslag för budgetåret 1986/
87. Under angivna punkter föreslås:
F 4. Europeiskt rymdsamarbete m.m. (prop. s. 14—18)
att riksdagen
1. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 175000000 kr.,
2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1986/87 ikläda staten nya
förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om högst 720000000 kr.
F 19. Nationell rymdverksamhet (prop. s. 18)
att riksdagen
1. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 34000000 kr.,
2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1986/87 anvisar ett med 17 100000 kr. minskat anslagsbelopp
jämfört med vad som föreslagits i prop. 1985/86:100 bil. 14,
3. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1986/87 ikläda staten nya
förpliktelser på det nationella rymdområdet om högst 40000000 kr.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:
1985/86:412 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Per-Ola Eriksson (c), vari
hemställs att riksdagen
1. beslutar att anslaget för nationell industriutveckling [skall] disponeras
och fördelas av statens delegation för rymdverksamhet i enlighet med
vad som anförs i motionen,
2. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 25 milj. kr. förhöjt förslagsanslag
om totalt 200000000 kr.,
3. beslutar att satsningen på Esrange som svenskt rymdcentrum skall
vidareutvecklas i enlighet med vad som anförs i motionen.
1985/86: 413 av Jan-Erik Wikström (fp) och Britta Bjelle (fp), vari hemställs 2
att riksdagen ökar anslaget F4 (Europeiskt rymdsamarbete m.m.) med
49,8 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
1985/86:414 av Carl Bildt m.fl. (m), vari hemställs att riksdagen NU 1985/86: 21
1. avslår vad regeringen förordat om de allmänna riktlinjerna för rymdverksamheten,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om svenskt deltagande i det europeiska rymdsamarbetet,
3. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 200000000 kr.,
4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1986/87 ikläda staten nya
förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om högst 820000000 kr.,
5. hos regeringen begär förslag till privatisering av Tele-X i enlighet med
vad som i motionen anförs.
1985/86:415 av Bruno Poromaa (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om de svenska
insatserna inom den europeiska rymdorganisationen ESA, om de industripolitiska
satsningarna och om de geografiska konkurrensfördelarna.
1985/86:416 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om riktlinjerna
för industripolitiken på rymdområdet.
1985/86:417 av Gullan Lindblad (m), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna
1. att Rymdbolagets i dag alltför styrande roll vad gäller beställningar på
rymdteknologins område bör upphöra,
2. att det bör råda fri konkurrens mellan svenska företag på rymdområdet,
3. att Rymdbolagets organisation bör förändras enligt alternativ C i den i
propositionen redovisade utredningen,
4. att STU bör vara anslagsgivande instans för småföretag vad gäller
rymdteknologiska satsningar,
5. att de små högteknologiska företagens möjligheter att leverera rymdteknologi
bör uppmärksammas.
Utskottet
Tidigare riktlinjer för svensk rymdverksamhet
Nuvarande riktlinjer för de svenska industripolitiska insatserna på rymdområdet
lades fast år 1979 (prop. 1978/79:142, NU 1978/79: 36). Statsmakternas
beslut vid detta tillfälle innebar att satsningarna i stort sett skulle
trefaldigas under en treårsperiod och sedan kvarstå på den högre nivån
under tre år, för att därefter åter kunna minska. Budgetåret 1985/86 avsågs
vara det sista året på den högre nivån. I propositionen anfördes bl. a. att
volymen på de svenska aktiviteterna borde höjas till en sådan nivå att den
skulle ge den svenska rymdindustrin förutsättningar att få beställningar
såväl i samarbets- som i konkurrenssituationer. I propositionen noterades
att det efter fem år (alltså fr. o. m. budgetåret 1986/87) borde finnas goda
förutsättningar för svensk industri att på kommersiella grunder nyttiggöra
gjorda insatser.
Rymdverksamhet under den kommande fyraårsperioden
NU 1985/86:21
I den nu aktuella propositionen (1985/86:127) föreslås följande riktlinjer för
fyraårsperioden 1986/87—1989/1990:
- svenskt näringslivs möjligheter att bli konkurrenskraftigt på rymdområdet
skall förbättras,
— rymdteknologi skall spridas utanför rymdindustrin,
- de fördelar som rymdverksamhet i norra Sverige erbjuder skall tillvaratas,
— den totala ramen för verksamheten skall vara 966 milj. kr. fördelade på
fyra år.
Beräkningarna bygger på förutsättningen att rymdindustrin skall bidra
med 60 milj. kr. som delfinansiering av denna totalram.
Med motiveringen att regeringens ambitionsnivå på rymdområdet är
alltför låg yrkas i motion 1985/86:414 (m) att riksdagen skall avslå de
föreslagna allmänna riktlinjerna för rymdverksamheten. Den fyraårsram
som föreslås i propositionen innebär en nedtrappning av det svenska
engagemanget i rymdverksamheten. Sverige riskerar härigenom, säger
motionärerna, att ställa sig utanför en stor del av det praktiska utnyttjandet
av rymdteknologin, trots att Sverige har goda naturliga förutsättningar för
en utvecklad rymdteknologi och en industristruktur som är lämpad för
ändamålet. För att vårt land skall kunna delta i och dra nytta av den
tekniska utvecklingen är det nödvändigt att det lämnas bidrag med statliga
medel, anförs det i motionen.
I motion 1985/86:416 (c) uttalas att det är väsentligt att den svenska
industrins konkurrenskraft och teknologiska nivå upprätthålls. Det internationella
forskningssamarbetet har stor betydelse för den tekniska och
industriella utvecklingen. Ett litet land som Sverige med begränsade ekonomiska
resurser kan dock inte ha ambitionsnivån att delta längs hela den
tekniska frontlinjen på rymdområdet, sägs det i motionen. Sverige måste
prioritera sina satsningar för att få det bästa utbytet. Därför är det enligt
motionärerna förvånande att industrin i förhandlingarna med staten har
tagit avstånd från att ta en del av det finansiella ansvaret i det europeiska
rymdprogrammet. Ett sådant deltagande hade inneburit ökade resurser för
svensk del, menar motionärerna.
Utskottet anser att den ram för den kommande fyraårsperioden som
regeringen föreslår för svensk rymdverksamhet är lämplig. Utskottet ansluter
sig även till de föreslagna riktlinjerna och ställer sig bakom de
industripolitiska motiv som redovisas i propositionen. Samtidigt som de
industripolitiska syftena har kommit att bli allt starkare betonade har,
konstaterar utskottet, utvecklingen på rymdområdet öppnat intressanta
möjligheter för forskningen. Svenska företag har byggt upp ett högteknologiskt
kunnande på viktiga områden. Satsningarna på rymdteknologi har
lett till framgångar bl. a. på telekommunikationsområdet. Även de utrikespolitiska
och säkerhetspolitiska motiven har central betydelse för svensk
rymdverksamhet.
Utskottet utgår från att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen
med hänsyn till rymdteknologins stora betydelse för landets indu- 4
striella utveckling. Dessutom anser utskottet det viktigt att framhålla NU 1985/86:21
rymdverksamhetens regionalpolitiska betydelse för Norrbotten.
Alltsedan starten har de kommersiella möjligheterna för rymdverksamheten
förutsetts. Utskottet anser det naturligt att dessa möjligheter tillvaratas
och att industrin medverkar finansiellt i projekt som kan utnyttjas
affärsmässigt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer och
avstyrker motion 1985/86:414 (m) i denna del och motion 1985/86: 416 (c).
Regionalpolitiska aspekter
I propositionen framhålls den särskilda betydelse från regionalpolitisk
synpunkt som tillmäts satsningarna på rymdverksamhet i norra Sverige.
Där finns de bästa förutsättningarna i Europa för kontroll av och kommunikation
med satelliter i polära banor. Genom nationella och internationella
engagemang på rymdområdet har det skapats anläggningar på Esrange i
Kiruna till ett värde som är flerfaldigt större än den svenska kostnadsandelen
om ca 220 milj. kr. Under de närmaste åren kommer en utbyggnad att
ske. Bl. a. kommer en ny markstation att byggas i samarbete med det
europeiska rymdorganet ESA. Möjligheten till ett vidgat bilateralt samarbete
med andra länder bedöms också som god.
Flera motioner tar upp Kirunas ställning som centralort i svensk rymdverksamhet.
I motion 1985/86:412 (c) betonas den viktiga roll som Esrange
spelar i det europeiska rymdsamarbetet och uttalas farhågor för att de i
propositionen angivna ramarna kan leda till negativa konsekvenser på sikt.
Riksdagen föreslås besluta att satsningen på Esrange skall vidareutvecklas.
De regionalpolitiska effekterna för Kiruna lyfts fram också i motion
1985/86:415 (s). Strategin bör vara att Kirunas geografiska konkurrensfördelar
kan bibehållas och förstärkas, anför motionären, som är positiv till
regeringens förslag om en fyraårig programperiod. Den stora satsning som
görs av andra länder i Europa borde dock ha beaktats, hävdas det i
motionen, eftersom detta leder till att den svenska andelen relativt sett blir
mindre, vilket i sin tur kan medföra att svensk industri får färre uppdrag.
I ytterligare två motioner berörs de regionalpolitiska aspekterna, dock
utan att något yrkande framförs. En förutsättning för en fortsatt utbyggnad
av Esrange i Kiruna är, enligt motion 1985/86:413 (fp), att Sverige deltar i
vissa europeiska samarbetsprojekt på en adekvat nivå. Resurserna för
rymdverksamhet måste användas så att intresset för att utnyttja Esrange
inte minskar till förmån för andra rymdtekniska anläggningar, sägs det i
motion 1985/86:416 (c).
Utskottet noterar med tillfredsställelse vad som anförs i propositionen
om att Kiruna och Esrange skall spela en central roll i svensk och europeisk
rymdverksamhet. Antalet sysselsatta i rymdanknuten verksamhet i
Kirunaområdet bedöms i propositionen komma att öka kraftigt under
fyraårsperioden. Förutom de industripolitiska satsningarna görs nu också
insatser med regional-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiska medel för
att främja utvecklingen av rymdverksamheten i Kiruna och verksamheter
med anknytning till denna. 5
Det sagda innebär, finnér utskottet, att önskemålen i motion 1985/86:415 NU 1985/86: 21
(s) och i motion 1985/86:412 (c) vad avser Kiruna och Esrange väsentligen
har tillgodosetts. Motionerna avstyrks, den sistnämnda såvitt den berörs
här.
Europeiskt rymdsamarbete
Sverige deltar i europeiskt rymdsamarbete dels genom det europeiska
rymdorganet ESA, dels genom bilaterala samarbetsprojekt inom rymdområdet.
Inom ramen för ESA deltar Sverige i grundprogrammet (obligatoriskt),
i det vetenskapliga programmet (obligatoriskt) och i tillämpningsprogrammet.
En långtidsplan för ESA:s verksamhet fram till 1990-talets
slut har fastställts. Planen innebär en mindre ökning av anslaget till de
obligatoriska programmen samt ett nytt tillämpningsprogram som är inriktat
på rymdverksamhet. Målet är att uppnå europeiskt industriellt och
tekniskt oberoende i rymden. Basprojekten i det nya tillämpningsprogrammet
är raketen Ariane 5, rymdstationen Columbus och rymdfarkosten
Hermes.
Uppdrag till industrierna i ESA:s medlemsländer fördelas i förhållande
till den finansiella insatsen från resp. land.
Sverige deltar också i bilateralt samarbete på rymdområdet, bl. a. med
Frankrike och Belgien i SPOT-projektet, som avser utveckling och drift av
en fjärranalyssatellit, och med Västtyskland avseende antenn till satellitradar.
En utvärdering av effekterna för industrin av Sveriges deltagande i det
europeiska rymdsamarbetet åren 1972-1985 har gjorts (prop. s. 28 f.). Där
konstateras bl. a. att det svenska deltagandet i ESA har givit ett rimligt
utbyte i förhållande till insatserna och att de statliga satsningarna har
medverkat till att skapa en teknologiskt högtstående och internationellt väl
kvalificerad svensk rymdindustri.
I propositionen betecknas ett svenskt deltagande i ESA:s basprojekt
som angeläget, dock inte fullt i den utsträckning som statens delegation för
rymdverksamhet (DFR) har föreslagit i sin långtidsplan och anslagsframställning.
Sverige bör delta också i mindre ESA-projekt bl. a. på telekommunikationsområdet.
De svenska insatserna i dessa projekt bör vara av en
sådan omfattning att fördelningen av ESA-uppdrag mellan de svenska
rymdindustrierna blir balanserad. Sverige bör även fortsätta det bilaterala
samarbetet med Frankrike på ljärranalysområdet för att trygga försörjningen
av data till Satellitbild AB i Kiruna, sägs det i propositionen.
Flera motioner tar upp omfattningen av Sveriges engagemang i ESA.
Den ekonomiska ram som föreslås i propositionen innebär enligt motion
1985/86:414 (m) att Sveriges andel i de frivilliga programmen kommer att
minska. Detta kan medföra att Sverige får allt mindre betydelse på ett av
de viktigaste framtidsteknologiområdena, att vad som redan uppnåtts spolieras
och att framtida möjligheter går förlorade. Det naturliga hade i stället
varit att något öka Sveriges bidrag. Motionärerna yrkar att riksdagen skall
göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd. I motionerna 1985/
86:412 (c) och 1985/86:413 (fp) förs liknande resonemang. 6
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om inriktning av och ram NU 1985/86: 21
för Sveriges deltagande i samarbetet inom ESA och i bilaterala projekt
under kommande fyraårsperiod. Med det sagda avstyrks motion 1985/
86:414 (m) i denna del.
Anslag till europeiskt rymdsamarbete
I propositionen föreslås för svenskt deltagande i ESA-samarbete och i
bilateralt europeiskt rymdsamarbete ett anslag för budgetåret 1986/87 av
170,6 milj. kr. För myndighetsuppgifter vid statens delegation för rymdverksamhet
föreslås 4,4 milj. kr. Ett bemyndigande för regeringen att ingå
förpliktelser för åtaganden inom rymd- och fjärranalysområdet med betalningar
under kommande budgetår begärs inom en ram av 720 milj. kr.
I tre motioner yrkas på högre anslag till europeisk rymdverksamhet.
DFR:s begäran i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 om ett
anslag på 224,8 milj. kr. är välgrundad och rimlig, sägs det i motion 1985/
86:413 (fp). En ökning av anslaget med 49,8 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag yrkas. I motionerna 1985/86:412 (c) och 1985/86:414
(m) hemställs att anslaget ökas med 25 milj. kr. till 200 milj. kr. för
budgetåret 1986/87. Den sistnämnda motionen innehåller också ett yrkande
att bemyndiganderamen skall vidgas med 100 milj. kr. till 820 milj.
kr.
Utskottet, som finner den av regeringen föreslagna ambitionsnivån för
svenskt deltagande i europeiskt rymdsamarbete rimlig, tillstyrker de i
propositionen angivna medelsanvisningarna liksom bemyndiganderamen.
I konsekvens härmed avstyrks motionerna 1985/86:412 (c), 1985/86:413
(fp) och 1985/86:414 (m) i berörda delar.
Nationell rymdverksamhet
Under denna rubrik redovisar regeringen resultatet av de förhandlingar
som har förts med rymdindustrin om en samfinansiering av vissa nationella
rymdprojekt. En principöverenskommelse har träffats mellan staten och
industrin, som innebär att industrin bidrar med 60% och staten med 40%
av den delen av programmet. Under den kommande fyraårsperioden skall
industrin således bidra med 60 milj. kr. och staten med 40 milj. kr. Denna
del av programmet för nationell rymdverksamhet syftar speciellt till att
stärka den svenska rymdindustrins internationella konkurrenskraft.
Det samfinansierade industriutvecklingsprogrammet avses enligt propositionen
läggas under den industrikommitté som har inrättats under DFR.
Industrikommittén, som består av tre företrädare för industrin och två för
staten, skall besluta om inriktning och medelstilldelning under programmet.
Utöver den samfinansierade verksamheten avses viss annan nationell
rymdverksamhet, främst på Qärranalysområdet, bedrivas med statlig finansiering.
Regeringen begär riksdagens godkännande av vad som sagts i
denna del av propositionen.
7
I motion 1985/86:416 (c) sägs att det är väsentligt att samhällets stöd till NU 1985/86: 21
den nationella rymdverksamheten stärks. Detta hade varit möjligt om
industrin visat en mera positiv inställning till samfinansiering med staten
av projekt i det internationella samarbetet, hävdar motionärerna.
Konstruktionen med en industrikommitté som skall disponera över och
besluta om anslag till den samfinansierade nationella rymdverksamheten
möter kritik i motion 1985/86:412 (c). Det är egendomligt att DFR:s styrelse
fråntas beslutanderätten över en väsentlig del av anslagen, menar motionärerna.
Myndigheten förlorar sin möjlighet till övergripande planering
och prioritering. Risken är också stor att industrirepresentanterna fattar
kortsiktiga beslut. Det anslag som DFR får att disponera blir alltför litet.
Anslaget borde i sin helhet disponeras av DFR, anförs det i motionen.
Utskottet konstaterar att den här refererade konstruktionen för samfinansiering
inte är ny utan sedan länge tillämpas av STU i fråga om forskningsprogram.
Det finns ett trettiotal avtal med industrin av denna typ,
omfattande ca 1/4 miljard kronor.
Enligt vad utskottet erfarit bedöms denna typ av konstruktion ge staten
en god inblick i hur de statliga medlen används och möjlighet att följa
utvecklingen av projekten. Risken för kortsiktiga beslut måste mot bakgrund
av rymdverksamhetens karaktär av långsiktigt engagemang bedömas
som liten. Utskottet vili erinra om att DFR alltjämt kommer att
disponera en väsentlig del av anslaget till nationell rymdverksamhet, nämligen
24 milj. kr. Till den samfinansierade delen bidrar staten med 10 milj.
kr. och industrin med 15 milj. kr. Med hänsyn till det sagda finnér utskottet
inte skäl till erinran mot förslagen i propositionen i denna del. Motion 1985/
86:412 (c) avstyrks i nu berörd del.
Anslag till nationell rymdverksamhet
I budgetpropositionen förs under tolfte huvudtiteln upp ett nytt reservationsanslag,
Nationell rymdverksamhet. Det ersätter dels anslagsposten
Rymdverksamhet under STU:s anslag till teknisk forskning och utveckling,
dels den nationella delen av anslaget Europeiskt rymdsamarbete
m.m. För budgetåret 1986/87 föreslås det nya anslaget uppgå till 34 milj.
kr. Ett bemyndigande för regeringen att ikläda staten nya förpliktelser på
det nationella rymdområdet om högst 40 milj. kr. under budgetåret 1986/87
begärs också i propositionen. STU:s anslag har samtidigt minskats med
17,1 milj. kr. (NU 1985/86: 14 s. 34).
STU bör alltjämt vara anslagsgivande instans för småföretag, hävdas det
i motion 1985/86:417 (m). Småföretagen har etablerat ett gott samarbete
med STU. Det ifrågasätts i motionen om inte STU är bättre skickat än
DFR för kontakter med småföretagen. Liknande synpunkter framförs i
motion 1985/86:416 (c).
Enligt vad utskottet erfarit har den hittillsvarande anslagsposten Rymdverksamhet
endast formellt hänförts till STU:s anslag. I realiteten har
anslagsposten redan tidigare genom en föreskrift i regleringsbrevet disponerats
av DFR. Den nya anslagskonstruktionen innebär en förenkling
genom att alla anslag under tolfte huvudtiteln som avser nationell rymdverksamhet
sammanförs under ett anslag. Någon förändring av de nuva
-
rande formerna för anslagsgivningen till rymdteknologisk verksamhet vid NU 1985/86: 21
småföretag föreslås inte i propositionen. Med det sagda avstyrks det nu
aktuella yrkandet i motion 1985/86: 417 (m).
Vissa organisationsfrågor m. m.
I motion 1985/86:417 (m) tas upp vissa organisationsfrågor som rör DFR
och Svenska rymdaktiebolaget (Rymdbolaget) i anslutning till den översyn
av organisationen som genomförts av en konsultfirma. Motionären kräver
att Rymdbolagets enligt hennes mening alltför styrande roll vad gäller
beställningar på rymdteknologins område skall upphöra. Verksamheten
koncentreras i alltför stor utsträckning till fyra större företag, hävdar hon.
Vidare yrkas att Rymdbolagets organisation skall förändras så att projektberedning
och projektledning förs över till DFR.
DFR är förvaltningsmyndighet för frågor om svensk rymdverksamhet.
Det statsägda Rymdbolaget svarar för verkställande funktioner. Genom
konstruktionen med en delegation och ett aktiebolag önskade man vid
bildandet skilja myndighetsuppgifterna från de exekutiva funktionerna
(prop. 1972:48, NU 1972:37). Ett bolag med dess större rörelsefrihet
bedömdes ha större förmåga än en myndighet att fungera som projektledare
för komplicerade rymdprojekt. Samtidigt betraktades det som olämpligt
att överlåta direkta myndighetsuppgifter på ett bolag.
En översyn av organisationen har genomförts år 1985. I propositionen
föreslås som följd därav att DFR förstärks med två handläggartjänster,
varav en är avsedd att besättas med en person som har hög teknisk
kompetens på rymdområdet. Flärigenom får DFR ytterligare egen expertis
för beredning av projekt. Projektens ledning kommer däremot enligt förslaget
att ligga kvar hos Rymdbolaget.
Utskottet finner sålunda att de önskemål som framförs i motion 1985/
86:417 (m) delvis har tillgodosetts. De nu berörda yrkandena i denna
motion avstyrks.
Spridning av rymdverksamheten
I motion 1985/86:417 (m) yrkas bl. a. att de små högteknologiska företagens
möjligheter att leverera rymdteknologi skall uppmärksammas och att
det skall råda fri konkurrens mellan svenska företag på rymdområdet.
Motionären hänvisar till den utvärdering av Sveriges deltagande i det
europeiska rymdsamarbetet som redovisas i propositionen. Där framgår
att endast en mycket begränsad del av europeisk rymdverksamhet är
öppen för fri konkurrens. I propositionen framförs inte något förslag i
frågan, framhåller motionären, som menar att fler högteknologiska småföretag
borde få tillfälle att konkurrera på marknaden.
Av den utvärdering som det hänvisas till i motionen framgår att rymdindustrin
engagerar relativt få företag i direkt rymdverksamhet. Till stor del
är detta en följd av att det inom rymdområdet krävs mycket stora investeringar
i utrustning och arbetskraft och att det tar tid innan dessa investeringar
ger avkastning. Därtill kommer de extremt höga krav på teknisk 9
kompetens, tillförlitlighet och kvalitet som ställs i rymdsammanhang. I NU 1985/86:21
fråga om uppdrag till den europeiska rymdorganisationen ESA är det
dessutom så att varje lands andel av industrikontrakten i regel står i direkt
proportion till landets ekonomiska bidrag till organisationen. Det finns
sålunda starka institutionella drag i rymdverksamheten som motverkar en i
sig önskvärd breddad bas av rymdteknologiska företag och som hindrar en
utveckling i riktning mot en situation med fri konkurrens.
De riktlinjer för rymdverksamheten som redovisas i propositionen har
dock en klar anknytning till de frågor motionären berör och anger den
riktning i vilken man bör sträva. Syftet skall vara att ge svenska företag
förutsättningar att på ett lönsamt sätt konkurrera på framtida inhemska
och utländska marknader och att utnyttja de tekniska landvinningarna från
rymdområdet även på andra områden. 1 denna process bör det enligt
utskottets mening vara möjligt att vidga kretsen av rymdföretag, eventuellt
i samverkan med de stora på rymdområdet, med andra företag som arbetar
inom områden av intresse för rymdverksamhet. Denna fråga har enligt vad
utskottet erfarit uppmärksammats i de diskussioner om den framtida finansieringen
av rymdverksamhet som har förts med industrin. Utskottet finner
alltså att en utveckling om än långsamt är på väg i den i motion 1985/
86:417 (m) önskade riktningen. Utskottet avstyrker det berörda yrkandet i
motionen.
Tele-X-projektet
1 motion 1985/86:414 (m) begärs förslag av regeringen om privatisering av
telesatellitprojektet Tele-X. Det är olyckligt, anförs det i motionen, att de
två främsta och med varandra konkurrerande kommunikationsmedlen för
dataöverföring i Norden — optisk kabel och satelliten Tele-X — båda skall
ägas av televerken i Norge och Sverige. Televerken har hittills visat ett
svagt intresse för Tele-X. Däremot finns ett intresse hos svenska företag
att på kommersiella villkor överta äganderätten till Tele-X-satelliten. Beräkningar
tyder enligt motionärerna på att Tele-X skulle vara värt 800 milj.
kr. Dessa pengar skulle delvis kunna användas för att finansiera de ökade
anslag till europeiskt rymdsamarbete som har föreslagits i flera motioner
(se s. 6 f.).
I propositionen meddelar regeringen sin avsikt att tillsätta en arbetsgrupp
för utredning av hur Tele-X-projektets kommersiella möjligheter
skall tas till vara på bästa sätt. Gruppen skall också överväga om avtalen
beträffande Tele-X bör förändras i fråga om formerna för driften av systemet.
Även de ekonomiska, telepolitiska och industripolitiska effekterna av
en eventuell förändring skall bedömas av arbetsgruppen. Samråd skall
under behandlingen av frågan ske med berörda intressenter i de länder som
deltar i Tele-X-projektet.
Av det sagda framgår att önskemålen i motion 1985/86:414 (m) delvis har
tillgodosetts. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i berörd
del. Vad regeringen har anfört om Tele-X-projektet ger enligt utskottets
mening inte anledning till någon erinran.
10
Hemställan
NU 1985/86:21
Utskottet hemställer
1. beträffande allmänna riktlinjer för rymdverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86: 127 moment 1 och
med avslag på motion 1985/86:414 yrkande 1 och motion 1985/
86: 416 godkänner de riktlinjer som anges i propositionen,
2. beträffande regionalpolitiska aspekter
att riksdagen
a) avslår motion 1985/86:412 yrkande 3,
b) avslår motion 1985/86:415,
3. beträffande svenskt deltagande i europeiskt rymdsamarbete
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:127 moment 2 och
med avslag på motion 1985/86:414 yrkande 2 godkänner vad som
föreslås i propositionen,
4. beträffande anslag till europeiskt rymdsamarbete m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86: 127 punkt F 4 och
med avslag på motion 1985/86:412 yrkande 2, motion 1985/86:413
och motion 1985/86:414 yrkandena 3 och 4
a) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1986/87
under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 175 000000 kr.,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1986/87 ikläda
staten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om högst
720000000 kr.,
5. beträffande nationell rymdverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86: 127 moment 3 och
med avslag på motion 1985/86:412 yrkande 1 godkänner vad som
föreslås i propositionen,
6. beträffande anslag till nationell rymdverksamhet
att riksdagen
dels avslår motion 1985/86: 417 yrkande 4,
dels med bifall till proposition 1985/85: 127 punkt F 19
a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1986/87 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 34000000 kr.,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1986/87 ikläda
staten nya förpliktelser på det nationella rymdområdet om högst
40000000 kr.,
7. beträffande organisation av svensk rymdverksamhet
att riksdagen avslår motion 1985/86:417 yrkandena 1 och 3,
8. beträffande spridning av rymdverksamhet
att riksdagen avslår motion 1985/86:417 yrkandena 2 och 5,
11
9. beträffande Tele-X-projektet NU 1985/86:21
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86: 127 moment 4
och med avslag på motion 1985/86:414 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 6 maj 1986
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Rune Jonsson (s),
Olof Johansson (c), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson
(s), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s), Ivar Franzén (c), Jörn
Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Per-Richard Molén (m), KjellArne
Welin (fp) och Mats Lindberg (s).
Reservationer
1. Allmänna riktlinjer för rymdverksamhet (mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg
(m), Ivar Franzén (c), Per-Richard Molén (m) och Kjell-Arne Welin
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 5 med ”motion 1985/86:416 (c)” bort ha följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig till synpunkterna i motionerna 1985/86:414 (m)
och 1985/86:416 (c) att den av regeringen föreslagna ambitionsnivån för
rymdverksamheten under kommande fyraårsperiod är alltför låg. Den ram
för verksamheten som föreslås innebär i realiteten en nedtrappning av
svensk rymdverksamhet som riskerar att spoliera vad som hittills har
byggts upp av svenskt kunnande och kompetens på området. Det är
angeläget att svensk industris konkurrenskraft och teknologiska nivå upprätthålls.
Utskottet förordar därför att riksdagen avslår regeringens förslag
till allmänna riktlinjer för rymdverksamheten och i stället antar de riktlinjer
som utskottet här har angett.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande allmänna riktlinjer för rymdverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:414 yrkande 1 och motion
1985/86:416 och med avslag på proposition 1985/86: 127 moment
1 godkänner av utskottet angivna riktlinjer.
2. Regionalpolitiska aspekter (mom. 2)
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg
(m). Ivar Franzén (c), Per-Richard Molén (m) och Kjell-Arne Welin 12
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Det sagda"
och slutar med "berörs här” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid att det inte räcker med allmänna uttalanden
om den regionalpolitisk! viktiga roll som Esrange spelar. Anslagsramarna
måste anpassas till den önskade nivån om man skall uppnå de långsiktiga
effekter som eftersträvas. Det är olyckligt om möjligheterna att få ESAanläggningar
till Kiruna skulle minska. Utskottet finnér det angeläget att
riksdagen — i enlighet med vad som föreslås i motion 1985/86:412 (c) —
uttalar att Esrange som svenskt rymdcentrum skall vidareutvecklas.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande regionalpolitiska aspekter
att riksdagen med bifall till
a) motion 1985/86:412 yrkande 3,
b) motion 1985/86:415
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Svenskt deltagande i europeiskt rymdsamarbete (mom. 3)
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg
(m), Ivar Franzén (c), Per-Richard Molén (m) och Kjell-Arne Welin
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
ansluter” och slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att den föreslagna omfattningen av och ramen för
svenskt deltagande i ESA medför att Sverige visserligen kan vara med i
basprojekten Ariane 5, Columbus och Hermes men att den endast kommer
att tillåta en mycket låg insats i de tillämpningsprojekt som utvecklas av
dessa. Det är en alltför kortsiktig politik. Sverige har inte råd att hamna på
efterkälken inom detta viktiga teknologiområde. En utvidgning av fyraårsramen
med 100 milj. kr., fördelade med 25 milj. kr. per år under perioden,
skulle medge ett deltagande påen industripolitiskt meningsfull nivå. Riksdagen
bör i enlighet med synpunkterna i motionerna 1985/86:412 (c), 1985/
86:413 (fp) och 1985/86:414 (m) göra ett uttalande av denna innebörd.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande svenskt deltagande i europeiskt rymdsamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:414 yrkande 2 och med
avslag på proposition 1985/86:127 moment 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Anslag till europeiskt rymdsamarbete (mom. 4)
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Sten Svensson (m). Per Westerberg
(m), Ivar Franzén (c), Per-Richard Molén (m) och Kjell-Arne Welin
(fp) anser
NU 1985/86:21
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet,
som” och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
13
Utskottet har nyss uttalat sig för en ökad svensk aktivitet inom ESA- NU 1985/86:21
samarbetet under den kommande fyraårsperioden. Härav följer att anslaget
till denna verksamhet för budgetåret 1986/87 bör höjas med 25 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag. Detta ligger i linje med yrkandena i
motionerna 1985/86:412 (c), 1985/86:413 (fp) och 1985/86: 414 (m). Bemyndiganderamen
för regeringens åtagande avseende utbetalningar under
kommande budgetår bör som en konsekvens härav ökas med 100 milj. kr.
till 820 milj. kr. i enlighet med vad som föreslås i motion 1985/86:414 (m).
dets att utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande anslag till europeiskt rymdsamarbete m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86: 127 punkt F 4
momenten 1 och 2, med bifall till motion 1985/86:412 yrkande 2 och
motion 1985/86:414 yrkandena 3 och 4 och med anledning av motion
1985/86:413 yrkande 1
a) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1986/87
under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 200 000 000 kr.,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1986/87 ikläda
staten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om högst
820000000 kr.
5. Tele-X-projektet (mom. 9)
Sten Svensson (m). Per Westerberg (m) och Per-Richard Molén (m) anser
dets att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Av det”
och slutar med ”någon erinran” bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar att en arbetsgrupp tillsätts för att utreda frågan om
hur Tele-X-projektet skall utvecklas kommersiellt. Det bör emellertid av
direktiven klart framgå att syftet med arbetsgruppens arbete skall vara att
koppla bort de nordiska televerken som ägare av Tele-X och att privatisera
satelliten på sätt som föreslås i motion 1985/86:414 (m). En försäljning av
Tele-X skulle medge finansiering av de ökade svenska satsningar på rymdteknologi
inom ramen för europeiskt rymdsamarbete som har föreslagits
av utskottet (se reservation 3). Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen
av denna innebörd.
dels att utskottet under 9 bort hemställa
9. beträffande Tele-X-projektet
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:127 moment 4 och
med bifall till motion 1985/86:414 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
14
Särskilt yttrande
Tele-X-projektet (mom. 9)
NU 1985/86:21
Christer Eirefelt (fp) och Kjell-Arne Welin (fp) anför:
Direktiven för den arbetsgrupp som skall tillsättas för att utreda frågan om
hur Tele-X-projektet skall utvecklas kommersiellt bör utgå ifrån att satelliten
skall privatiseras. Vi anser det däremot inte vara lämpligt att direkt
koppla samman en försäljning av Tele-X med finansieringen av rymdprogrammet.
15
Innehåll NU 1985/86:21
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Huvudsakligt innehåll 1
Förslag 2
Motionerna 2
Utskottet 3
Tidigare riktlinjer för svensk rymdverksamhet 3
Rymdverksamhet under den kommande fyraårsperioden 4
Regionalpolitiska aspekter 5
Europeiskt rymdsamarbete 6
Anslag till europeiskt rymdsamarbete 7
Nationell rymdverksamhet 7
Anslag till nationell rymdverksamhet 8
Vissa organisationsfrågor m. m 9
Spridning av rymdverksamheten 9
Tele-X-projektet 10
Hemställan 11
Reservationer 12
1. Allmänna riktlinjer för rymdverksamheten (m, fp, c) 12
2. Regionalpolitiska aspekter (m, fp, c) 12
3. Svenskt deltagande i europeiskt rymdsamarbete (m, fp, c) 13
4. Anslag till europeiskt rymdsamarbete (m, fp, c) 13
5. Tele-X-projektet (m) 14
Särskilt yttrande 15
Tele-X-projektet (fp) 15
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986