Näringsutskottets betänkande

om cement- och kalkproduktion

1985/86:2

Ärendet

I detta betänkande behandlas två motioner från allmänna motionstiden år
1985. Motionerna rör cementproduktionen i Degerhamn resp. ägarförhållandena
inom kalkbranschen.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker en motion (s) om åtgärder av regeringen för att
verksamheten vid cementfabriken i Degerhamn skall bevaras och utvecklas.
Härvid understryker utskottet vikten av fortsatta ansträngningar i syfte att
nya arbetstillfällen skall tillskapas på Öland. Vidare avstyrks, med hänvisning
till att undersökning pågår, en motion (s) med begäran att ägarförhållandena
inom kalkbranschen skall utredas.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som behandlas här är följande:

1984/85:1437 av Lena Öhrsvik (s) och Bengt Kronblad (s), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att bevara och utveckla
verksamheten vid cementfabriken i Degerhamn.

1984/85:640 av Ingvar Johnsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning av ägarförhållandena inom kalkbranschen så att
ytterligare ägarkoncentration kan stoppas.

Motivering

Vid cementfabriken i Degerhamn på Öland, vilken ägs av Cementa AB, sker
för närvarande viss tillverkning av specialcement. I motion 1984/85:1437 (s)
erinras om att Cementa, som har monopol på tillverkningen av cement i
Sverige, har velat lägga ned hela fabriken med hänsyn till överproduktion av
cement i landet. Den nämnda tillverkningen av specialcement sker försöksvis
och med reducerad arbetsstyrka. Motionärerna anser att Cementa med

1 Riksdagen 1985/86.17sami. Nr2

hänsyn till sin monopolsituation bör ta ansvar för de anställdas och bygdens
framtid. Då försöksverksamheten hittills har utfallit positivt förutsätter de att
produktionen i Degerhamn får fortsätta, att ansträngningar görs för att
exporten skall öka och att en planering för full produktion påbörjas. De
förutsätter också att staten utnyttjar sin ägarandel i företaget till att noga
bevaka samhällets intressen från beredskapssynpunkt. Om önskvärda resultat
för samhället inte kan uppnås på dessa vägar måste monopolsituationen
ses över.

I motion 1984/85:640 (s) uttrycks oro över de allvarliga skador på skogar,
åkrar och vattendrag som försurningen medför. Kalkning måste i framtiden
genomföras i stor utsträckning för att försurningens skadeverkningar skall
kunna minskas, framhåller motionärerna. Behovet av kalk är stort också
inom jordbruket. Det är viktigt både för miljövården och från ekonomisk
synpunkt att kalk finns att tillgå av rätt kvalitet och till rätt pris. Mot denna
bakgrund inger vissa tendenser till ökande ägarkoncentration inom kalkbranschen
oro. Som exempel nämner motionärerna företagssamarbete och
företagsförvärv som har genomförts av Cementa AB och Stråbruken AB. De
befarar prishöjningar på kalk som följd av en fortsatt ägarkoncentration.
Statens bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag skulle därvid räcka till
färre insatser. Priset på matvaror skulle vidare öka, eftersom jordbrukarna
finge betala mer för jordbrukskalken. Företag som enbart ägnar sig åt att
sprida kalk kan också få svårt att existera om de inte är knutna till företag som
kontrollerar kalkbrytningen.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Cement

Försäljnings- och produktionsförhållanden

Den sammanlagda cementförsäljningen i Sverige sjönk år 1984 för fjortonde
året i följd. Från år 1970 till år 1984 har försäljningen gått ned från 4 miljoner
ton till knappt 1,8 miljoner ton. Exporten har ökat under 1980-talet och har
under de senaste åren legat på nivån 0,7-0,8 miljoner ton per år.

Tre leverantörer av cement finns på den svenska marknaden: Cementa AB
som ensamt tillverkar cement, Nordic Industrial Cement (NIC) som
importerar polsk cement och Skandinaviska Cement AB som importerar
cement från Östtyskland. Som framgår av tabellen överst på nästa sida är
Cementa helt dominerande på marknaden. Cementa äger också en tredjedel
av aktierna i Skandinaviska Cement (se vidare s. 4).

Under år 1984 har Östtyskland och Polen förklarat att de begränsar sin
export till Sverige av cement till vartdera högst 120 000 ton per år.

NU 1985/86:2

Försäljning av cement åren 1980 och 1984 (tusen ton)

NU 1985/86:2

	1980	1984	Andel i % 1984
Cementa
Sverige	2 189	1 540	87,6
Export	394	767
Totalt	2 583	2 307
NIC
Sverige	115	90	5,1
Skandinaviska Cement
Sverige	-	128	7,3
Export	-	14
Totalt	-	142
S:a Cementa, NIC och Skandinaviska Cement
Sverige	2 304	1 758	100,0
Cementas tillverkningskapacitet och produktion år 1984 med fördelning
på arbetsställen framgår av följande tabell:
	Kapacitet		Produktion 1984
	tusen ton		tusen ton
Slite	1 800		1 640
Degerhamn	601		43
Skövde	550		441
Summa	2 410		2 124

1 Angivet värde bygger på användning av en ugn under delar av året.

Cementfabriken i Degerhamn

Med anledning av minskad efterfrågan på cement genomförde Cementa
under åren 1982 och 1983 en kapacitetsanpassning som innebar avställning av
en cementugn i vartdera Slite och Degerhamn. Ursprungligen hade man
planerat att stänga ytterligare en ugnslinje i Degerhamn och därmed helt
lägga ned driften där. Emellertid förklarade sig företagsledningen sedermera
beredd att fortsätta driften för tillverkning av 60 000 ton specialcement.
Produktionen skulle i ett första steg pågå två år, fram till årsskiftet 1985-1986.
En förutsättning för att tillverkningen skulle fortsätta därefter var att nyss
angivna 60 000 ton cement kunde avsättas på marknaden. I samband med
driftsinskränkningen i Degerhamn friställdes ca halva arbetsstyrkan eller ett
åttiotal personer.

Vid fabriken i Degerhamn tillverkas nu ett specialcement som kallas
anläggningscement. Denna cementkvalitet används framför allt för grövre
konstruktioner, såsom bro- och dammbyggen. De viktigaste köparna i
Sverige är statens vägverk och statens vattenfallsverk. Export förekommer
sporadiskt, men tillverkningen bedöms inte varaktigt kunna konkurrera på
exportmarknaderna. År 1984 var produktionsvolymen 43 000 ton. Innevarande
år beräknas den bli något mindre, 40 000 ton. Den önskade produktionsnivån
på 60 000 ton har således inte kunnat nås inom den tvåårsperiod

1* Riksdagen 1985186.17sami. Nr2

som ursprungligen var beslutad för försökstillverkningen.

Cementas styrelse har nyligen godkänt att försökstiden förlängs efter den
31 december 1985. Någon ny tidsgräns är inte satt, men sannolikt kommer
beslut om fabrikens framtid att aktualiseras under år 1986. Försök har också
påbörjats med tillverkning av kalkprodukter som skall användas vid stålframställning.

Konkurrens- och ägarförhållanden på cementmarknaden

I och med övertagandet år 1973 av det statligt ägda AB Gullhögens Bruk blev
Cementa ensam tillverkare av cement i Sverige. Under åren 1974-1977
levererade Cementa all cement i Sverige. I början av 1978 bildades det
cementimporterande företaget Nordic Industrial Cement (NIC). I november
1981 tillkom ytterligare ett importföretag, Skandinaviska Cement AB.

Under år 1984 förvärvade Euroc-koncernen, vari Cementa ingår, 70 % av
aktierna i Skandinaviska Cement. Näringsfrihetsombudsmannen (NO) beslöt
i november 1984 att genomföra en undersökning av förvärvet med
hänvisning till 20 § konkurrenslagen (1982:279). Slutsatsen från den utredningsgrupp
som tillsattes var att åtgärder måste vidtas för att befarade
skadeverkningar av förvärvet och ingångna leveransavtal skulle undanröjas.
Vid överläggningar mellan NO och parterna enades man om att Eurockoncernens
ägarengagemang i Skandinaviska Cement (med viss ändring av
bolagsbildningen) skulle begränsas till att omfatta högst en tredjedel av
aktierna och röstetalet. I uppgörelsen ingick också vissa åtaganden beträffande
fortsatt försäljning av cement från Östtyskland samt ändringar beträffande
giltighetstiden för vissa bestämmelser i ingångna förvärvs- och leveransavtal.

Euroc äger 19 % av aktierna i Norcem A/S, som i sin tur innehar ca 40 %
av aktierna i Conus Trading AB, moderbolag till NIC.

Riktlinjer för samarbetet mellan Cementa och staten

I samband med Cementas förvärv av AB Gullhögens Bruk utarbetades
riktlinjer för det framtida samarbetet mellan Cementa och staten (se prop.
1974:85 bil. 11 s. 45 f., NU 1974:19). Avtalet kan sammanfattas i följande
punkter:

- Parterna är överens om att rörelsen i Cementa skall drivas efter normala
företagsekonomiska principer.

- Cementa skall tillämpa en prissättning som innebär att dess ställning på
den svenska marknaden inte missbrukas. Rationaliseringsmöjligheter
skall tillvaratas i rimlig utsträckning med hänsyn till Euroc-koncernens
finansiella resurser. De ekonomiska effekterna härav skall påverka
prissättningen.

- Cementa förbinder sig att fortlöpande informera statens pris- och kartellnämnd
om sin kostnads- och marknadssituation och till nämnden meddela
planer på prishöjningar.

- Cementa får inte diskriminera några kunder eller kategorier av kunder i
Sverige.

NU 1985/86:2

- Nedläggningar skall ske med vederbörligt hänsynstagande till de anställdas
och samhällets intressen.

- Avveckling skall ske i enlighet med en kontinuerligt reviderad plan som
fastställs av Cementas styrelse i samråd med representanter för de
anställda.

- Vid nedläggningar skall Cementa aktivt verka för att friställd arbetskraft
bereds annan sysselsättning inom företaget eller Euroc-koncernen i övrigt
samt genom lämpliga åtgärder aktivt verka för att ny sysselsättning skapas
på berörd ort för den händelse alternativa anställningsmöjligheter där
saknas.

- Staten äger rätt att efter samråd med Euroc anvisa två personer att ingå
såsom ordinarie ledamöter i Cementas styrelse, två suppleanter för dessa,
en person som ordinarie revisor samt personlig suppleant för denne.

- Euroc överlåter till staten 50 000 B-aktier i Cementa på nominellt tillhopa
5 milj. kr. utgörande 5 % av aktierna i bolaget.

SPK:s och NO:s bevakning av cementmarknaden

Som framgår av nyss angivna avtal skall Cementa fortlöpande informera
statens pris- och kartellnämnd (SPK) om sin kostnads- och marknadssituation
och till nämnden meddela planer på prishöjningar.

Med hänvisning till den starka ställning som Cementa intar på marknaden
för cement samt till Euroc-koncernens inflytande i betongvaru- och fabriksbetongindustrin
begärde NO i skrivelse den 14 maj 1974 biträde av SPK med
att inhämta uppgifter från Euroc. NO hemställde att SPK fortlöpande skulle
rapportera om kostnads-, pris- och marknadssituationen inom cementindustrin
samt om eventuella diskriminerande priser och andra försäljningsvillkor.

SPK redovisar årligen i en rapport till NO cementindustrins utveckling.
Tidigare riksdagsbehandling

Våren 1983 väcktes två motioner (s; c) med anledning av Cementas då
aviserade planer på nedläggning av cementfabriken i Degerhamn. I motionerna
begärdes att regeringen genom överläggningar med Cementa skulle
medverka till att företaget även i fortsättningen upprätthöll produktionen i
Degerhamn.

Näringsutskottet noterade i sitt betänkande (NU 1982/83:28) att ett förslag
om produktion av specialcement i Degerhamn (se s. 3) hade aktualiserats
efter det att motionerna hade väckts. Mot den bakgrunden avstyrkte
utskottet motionärernas förslag att riksdagen skulle göra en framställning till
regeringen om särskilda åtgärder för fortsatt cementtillverkning i Degerhamn.
Utskottet förutsatte emellertid att Cementa vidtog alla rimliga
åtgärder för att skapa alternativ produktion på orten för att kompensera det
bortfall av sysselsättningstillfällen som skulle komma att ske.

I ett särskilt yttrande av de borgerliga partiernas företrädare i utskottet
anfördes att det i det rådande läget inte syntes finnas någon annan lösning av
problemen i Degerhamn än den dellösning som Cementa AB erbjöd. Enligt

NU 1985/86:2

deras mening kunde situationen ha varit betydligt gynnsammare om Cementa
- där staten har ett medansvar som delägare med styrelserepresentation -på ett tidigt stadium hade inriktat sig på att sälja anläggningen i Degerhamn
till någon intressent som mera förutsättningslöst än Cementa, med dess
dominans på cementmarknaden i Sverige, hade kunnat överväga olika
produktionsalternativ.

Mörbylånga kommuns näringspolitiska stiftelse

För att näringslivsutvecklingen på södra Öland skall stimuleras har Mörbylånga
kommuns näringspolitiska stiftelse bildats. Stiftelsen påbörjade sin
verksamhet den 1 januari 1984.

Enligt stiftelsens stadgar skall den vara ett konsultativt organ för att
planera, bereda och genomföra åtgärder för att utveckla nya verksamheter
inom kommunen eller utökade verksamheter hos befintliga industrier.
Stiftelsens huvudmän är Mörbylånga kommun, Cementa AB, Föreningsbanken
Mörbylånga och Färjestaden samt Svenska Sockerfabriks AB. Dessutom
deltar Svenska Handelsbanken som stödjande part, dock utan att vara
huvudman. De ekonomiska bidragen till stiftelsens verksamhet, av vilka
kommunen och Cementa svarar för de huvudsakliga delarna, utgör under
innevarande treårsperiod totalt ca 900 000 kr. årligen.

Som mål för stiftelsens verksamhet har uppställts att minst 100 nya
arbetstillfällen skall tillföras kommunen under en treårsperiod.

Under åren 1984 och 1985 har stiftelsen tagit del av eller i olika
utsträckning behandlat ett 60-tal idéer och projekt av varierande karaktär,
kvalitet och omfattning. Tillgången på verkligt bärkraftiga idéer och, framför
allt, på uthålliga och i övrigt lämpliga entreprenörer är enligt vad stiftelsen
uppger mycket begränsad. Endast ett fåtal projekt har bedömts vara
lönsamma. Hittills har några nyetableringar innebärande vardera ett till fem
nya arbetstillfällen kommit till stånd.

Kalkstens- och kalkmarknaden

Statsbidrag till sjökalkning

Försöksverksamhet med kalkning av sjöar och vattendrag pågick åren
1977-1982. Härefter har kalkning skett i större skala. Sedan år 1982 pågår
försöksverksamhet med kalkning också av skogsmark och grundvatten.
Länsstyrelserna svarar för planering av kalkningen och fördelar de statliga
bidragen till verksamheten. I det sammanhållna program mot luftföroreningar
och försurning som riksdagen beslutade om i juni 1985 (prop. 1984/85:127,
JoU 1984/85:28, rskr. 1984/85:275) ingår bl. a. att kalkningen av sjöar och
vattendrag skall utökas och försöksverksamheten avseende skogsmark och
grundvatten fortsättas. Under anslaget Åtgärder mot försurningen (jordbruksdepartementet)
har för budgetåret 1985/86 anvisats 135 milj. kr., varav
90 milj. kr. har beräknats för statsbidrag till kalkning. Det är 20 milj. kr. mer
än vad som anslogs för föregående budgetår. Det statliga bidraget uppgår
normalt till 85 % av kostnaderna för ett kalkningsprojekt.

NU 1985/86:2

Utredningsuppdrag

NU 1985/86:2

NO har i februari 1985 hos SPK begärt en översiktlig beskrivning av
konkurrensförhållandena på marknaden för kalk och kalkprodukter för
olika ändamål samt på marknaden för sjökalkning. I uppdraget hänvisas
bl. a. till uppgifter lämnade i den aktuella motionen 1984/85:640 (s).

En planeringspromemoria i ämnet kommer enligt vad SPK uppger att
föreligga i december månad. Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört till
sommaren 1986.

Utskottet

Cementfabriken i Degerhamn

Cementa AB, som är den enda tillverkaren av cement i Sverige, producerar
cement vid tre anläggningar - i Slite på Gotland, i Skövde och i Degerhamn
på Öland. I Degerhamn tillverkas numera på försök en särskild cementkvalitet
avsedd för grövre betongkonstruktioner. Försöksverksamheten inleddes
under år 1983 i syfte att cementfabriken skulle kunna delvis hållas i gång
genom produktion av andra produkter än det standardcement som dittills
hade tillverkats. Verksamheten skulle eljest, enligt Cementas ursprungliga
planer, helt ha lagts ned. I motion 1984/85:1437 (s) begärs att regeringen skall
vidta åtgärder för att verksamheten vid cementfabriken i Degerhamn skall
bevaras och utvecklas.

Som har framgått av den inledande redovisningen (s. 2) har cementförsäljningen
i Sverige minskat årligen sedan början på 1970-talet. Den utgör nu
mindre än hälften mot vad den var för 15 år sedan. Utvecklingen har medfört
krav på strukturanpassning inom den svenska cementindustrin. Cementa har
minskat sin kapacitet väsentligt genom nedläggningar helt eller delvis av flera
tillverkningsenheter. Omstruktureringen har senast drabbat Slite och Degerhamn.
Två ugnslinjer, en på vardera orten, blev avställda under år 1982.

Utskottet konstaterar att den anpassning av Cementas tillverkningskapacitet
som skett har varit en beklaglig men nödvändig konsekvens av den
negativa marknadsutvecklingen för cement. Anpassningen har inneburit
svåra omställningsproblem för de berörda orterna. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om sitt uttalande våren 1983 (se s. 5) om förväntningarna
på Cementa att företaget skall vidta alla rimliga åtgärder för att skapa
alternativ produktion för att kompensera det bortfall av sysselsättning som
skedde i anslutning till kapacitetsneddragningen i Degerhamn. Som också
har framgått av den inledande redovisningen har det bildats en särskild
stiftelse - Mörbylånga kommuns näringspolitiska stiftelse med kommunen
och Cementa som huvudsakliga bidragsgivare - för att näringslivsutvecklingen
på södra Öland skall stimuleras. Denna åtgärd ligger i linje med utskottets
nyss nämnda uttalande.

Vad gäller den cementtillverkning som sedan ett par år tillbaka sker på
försök i Degerhamn och som motionärerna vill se permanentad och utbyggd
kan följande konstateras. Det uppgivna försäljningsmålet, 60 000 ton
cement per år, har ännu inte kunnat nås. Cementa har emellertid beslutat att

tillverkningen skall fortsätta även efter utgången av innevarande år för att
ytterligare tid för marknadsbearbetning skall ges. Vissa försök med tillverkning
av andra kalkstensbaserade produkter pågår också. Ett slutligt beslut
om fabrikens framtid torde komma att aktualiseras under år 1986.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om ett par punkter i samarbetsavtalet
mellan Cementa och staten (se s. 4). Cementa skall driva sin rörelse
efter normala företagsekonomiska principer. Företaget skall vid nedläggningar
aktivt verka för att friställd arbetskraft bereds annan sysselsättning.
Med utgångspunkt häri förutsätter utskottet att Cementa vid sin utvärdering
av de pågående försöken tar till vara alla möjligheter till en fortsättning och
en positiv utveckling av verksamheten vid Degerhamnsfabriken. Detta
skulle självfallet vara av synnerligen stor betydelse för sysselsättningsmöjligheterna
på södra Öland.

Med hänsyn till att tillverkningen av specialcement i Degerhamn skall
fortsätta även efter utgången av år 1985 i avvaktan på slutlig utvärdering och
mot här i övrigt angiven bakgrund finner utskottet inte anledning för
riksdagen att av regeringen begära sådana åtgärder som efterlyses i motion
1984/85:1437 (s).

Vad beträffar Cementas monopolställning vill utskottet erinra om att
utvecklingen på cementmarknaden är föremål för särskild uppmärksamhet
från SPK:s och NO:s sida (se s. 5). Så fann exempelvis NO hösten 1984 skäl
att ingripa för att undanröja befarade skadeverkningar av Cementas köp av
en majoritetspost i det cementimporterande företaget Skandinaviska Cement
AB. Vad slutligen gäller försörjningsberedskapsaspekter på cementtillverkningen
- vilka också berörs av motionärerna - vill utskottet framhålla att
dessa bevakas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF). Särskilda
planer har utarbetats för cementförsörjningen i ett krigsläge. En sådan
försörjning underlättas av men förutsätter, enligt vad ÖEF uppger, inte en
fortsatt cementtillverkning i Degerhamn.

Kalkstens- och kalkmarknaden

I motion 1984/85:640 (s) begärs en utredning av ägarförhållandena inom
kalkbranschen. Pågående ägarkoncentration inger oro, menar motionärerna,
som särskilt uppmärksammar möjliga negativa effekter härav för den
kalkning som sker inom miljövården och jordbruket.

Kalksten och kalk - som är bränd kalksten - har en mångsidig användning
inom bl. a. cement-, stål-, byggnads-, gödselmedels- och glasindustrin.
Kalkning för att motverka försurningen i sjöar och på skogsmark - vilken
särskilt framhålls i motionen - är ett förhållandevis nytt användningsområde.

Som har framgått av den inledande redovisningen (s. 7) har NO i februari
1985 hos SPK begärt en översiktlig beskrivning av konkurrensförhållandena
på marknaden för kalk och kalkprodukter för olika ändamål samt på
marknaden för sjökalkning. I uppdraget hänvisas bl. a. till uppgifter lämnade
i den aktuella motionen.

Med hänsyn härtill finner utskottet att syftet med motionen är tillgodosett
och att något initiativ från riksdagens sida därför inte är påkallat. Motionen
avstyrks därför.

NU 1985/86:2

Hemställan

NU 1985/86:2

Utskottet hemställer

1. beträffande cementfabriken i Degerhamn
att riksdagen avslår motion 1984/85:1437,

2. beträffande ägarförhållandena inom kalkbranschen
att riksdagen avslår motion 1984/85:640.

Stockholm den 5 november 1985

På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson
(s), Olof Johansson (c), Rune Jonsson (s), Birgitta Johansson (s), Sten
Svensson (m), Åke Wictorsson (s), Ivar Franzén (c), Jörn Svensson (vpk),
Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun
Norberg (fp) och Lars Ahlström (m).

Särskilt yttrande
Cementfabriken i Degerhamn

Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Sten Svensson (m), Ivar Franzén
(c), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anför:

Socialdemokraterna gick i valrörelsen år 1982 ut med löften om ökat
bostadsbyggande och bättre tider för alla de branscher som berörs av
byggandet, alltifrån cementindustrin till gardintillverkarna. Dessa löften har
inte infriats, och företagen har blivit ordentligt vilseledda i sin planering. Vi
vill med skärpa framhålla detta faktum i anslutning till den här aktuella
motionen om cementfabriken i Degerhamn. Dessutom vill vi upprepa vårt
tidigare uttalande (se s. 5 f.) att situationen i Degerhamn kunde ha varit
betydligt gynnsammare om Cementa, där staten har ett medansvar som
delägare med styrelserepresentation, på ett tidigt stadium hade inriktat sig på
att sälja anläggningen i Degerhamn till någon intressent som mera förutsättningslöst
än Cementa, med dess dominans på cementmarknaden i Sverige,
hade kunnat överväga olika produktionsalternativ.

Im 1985 83529