Nänngsutskottets betänkande
1985/86:1
om informationsteknologi
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dets regeringens skrivelse 1984/85:218 med redovisning av vissa planerade
åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet,
dels — helt eller delvis — åtta motioner från allmänna motionstiden år
1985, vilka rör frågor om informationsteknologi.
Samtidigt med betänkandet avger utskottet yttrande (NU 1985/86:1 y)
till finansutskottet över proposition 1984/85:220 om datapolitik jämte vissa
motioner.
Sammanfattning
Regeringens skrivelse innehåller bl. a. en redogörelse för den pågående
planeringen av ett samlat informationsteknologiskt program. Utskottet anser
att vad som sägs härom i skrivelsen inte ger anledning till erinran från
riksdagens sida. 1 skilda reservationer (fp, c; m; vpk) föreslås emellertid att
riksdagen skall uttala kritik mot uppläggningen av programarbetet i vissa
hänseenden.
1 anslutning till skrivelsen behandlar utskottet motioner om olika informationsteknologiska
frågor. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Reservationer avges till förmån för yrkanden om åtgärder för att motverka
centralisering på informationsteknologins område (c; vpk), om tilllämpningsprojekt
på telekommunikationsområdet (fp) och om informationsteknologi
och handikapp (m, fp, c).
Regeringens skrivelse
1 regeringens skrivelse definieras informationsteknologi som automatisk
hantering och överföring av information med hjälp av mikroelektronik. 1
ett inledande avsnitt lämnas en allmän redogörelse för informationsteknologins
industriella betydelse. Bl. a. redovisas den snabba expansionen i vårt
land såväl av informationsteknologins användning inom industrin som av
varu- och tjänsteproduktion på området.
Regeringens skrivelse föranleds närmast av riksdagens uttalande hösten 1
NU
1985/86:1
1 Riksdagen 1985/86. 17 sami. Nr I
1983 (NU 1983/84:11) om att ett samlat informationsteknologiskt program NU 1985/86:1
borde läggas fram under riksmötet 1984/85. Med anledning av detta uttalande
uppdrog regeringen i juni 1984 åt berörda myndigheter att utarbeta
underlag till ett förslag till ett sådant program indelat i tre block, nämligen
mikroelektronik, systemteknik och informationsteknologins användning.
Inom varje block borde redovisas insatser för utbildning, forskning och
industriell utveckling. Som förutsättning angavs att programmet skulle
rymmas inom de anslag och långtidsramar som står till berörda statliga
organs förfogande. Styrelsen för teknisk utveckling (STU), universitets- och
högskoleämbetet och arbetarskyddsfonden fick i uppdrag att samordna
arbetet. Programunderlaget förelåg i oktober 1984 och remissbehandlades
därefter.
Enligt regeringens bedömning har emellertid remissbehandlingen inte
gett tillräckligt underlag för att ett informationsteknologiskt program nu
skall kunna läggas fast. Med hänsyn till att ett antal centrala frågor rörande
bl. a. finansiering och prioritering av de statliga insatserna har lämnats
obesvarade får arbetet med dessa frågor drivas vidare inom regeringskansliet,
anförs det i skrivelsen. Det framgår att föredragande statsrådet —
industriminister Thage Peterson — avser att under innevarande budgetår ta
initiativ till att ett handlingsprogram utarbetas för budgetåren
1986/87—1989/90. Det första verksamhetsåret bör betraktas som upptakten
till ett treårigt program, som därigenom skulle sammanfalla med planeringen
inom det forskningspolitiska området i stort.
1 skrivelsen berörs också frågor om statens roll för utvecklingen av informationsteknologin.
Staten svarar för bl. a. yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning
och åtgärder för att stimulera forsknings- och utvecklingsarbete
rörande informationsteknologins användning, liksom för regional spridning
av den nya tekniken. Staten har också en roll, anförs det, när det gäller
främjandet av den svenska informationsteknologiindustrin. Det påpekas
att denna industri ägnas speciell uppmärksamhet i regeringens politik för
industriell förnyelse och tillväxt. Mot bakgrund av erfarenheter från andra
länder redogör industriministern för olika tänkbara strategier för att främja
informationsteknologiindustrin, såsom skapande av stora forsknings- och
utvecklingsprogram och införande av ekonomiska stimulanser för vissa
teknikområden och företagskategorier. En protektionistisk strategi i form
av t. ex. tekniska handelshinder och styrd offentlig upphandling avvisas
uttryckligen. Vidare anförs (s. 18):
Den fjärde strategi jag här vill ta upp är att använda den statliga sektorns
resurser som en drivkraft för industriell utveckling. Inom den statliga sektorn
bedrivs en betydande FoU. Likaså är staten en stor upphandlare av
industriella varor och tjänster. En förbättrad samordning av de statliga
utbildnings- och FoU-resurserna kan enligt min mening ge en väsentlig
industri politisk effekt. Jag vill därför förorda denna strategi som huvudlinje
för fortsättningen av det informationsteknologiska programmet. Det är
särskilt inom televerket, försvaret och delar av den civila statsförvaltningen
som informationsteknologiskt intressant verksamhet bedrivs.
Mot bakgrund av ett sådant strategival pekar industriministern på vikten av
effektivare samverkan inom den statliga sektorn. Exempel anges på sam
-
2
ordningsbehov inom bl. a. statlig teknikupphandling, utveckling, forskning NU 1985/86:1
och utbildning.
Skrivelsen avslutas med en redovisning av nuvarande insatser, problem
och behov på informationsteknologiområdet inom olika delar av den statliga
verksamheten.
Motionsyrkanden
De motioner som behandlas här är följande:
1984/85:812 av Berit Löfstedt m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalisering
av det i dataeffektutredningen föreslagna centrumet för administrativ
utveckling till Linköping.
1984/85:895 av Berit Löfstedt m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om behovet av konstruktiva nationella teknikupphandlingsprojekt som
grund för utvecklingen av morgondagens samhälle,
2. hos regeringen anhåller om en inventering av lämpliga områden för
tilllämpning och utveckling av modern informationsteknologi.
1984/85:1067 av Sven Henricsson (vpk), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram
för Västernorrland.
1984/85:1496 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari — med motivering i
motion 1984/85:1493 — hemställs att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om forskningsinsatser på det informationsteknologiska området samt om
tilllämpningsprojekt inom telekommunikationsområdet,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om informationsteknologi
och handikapp.
1984/85:1516 av Arne Fransson m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (7) att
riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder i syfte att sprida etableringen
av data- och elektronikföretag över hela landet i enlighet med vad
som förordas i motionen.
1984/85:2060 av Lennart Bladh m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om datateknisk
utveckling [i Kristianstads län].
1984/85:2274 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c), såvitt gäller
hemställan — med motivering i motion 1984/85:2269 — (1) att riksdagen
hos regeringen begär förslag om åtgärder i syfte att sprida etableringen av
data- och elektronikföretag i enlighet med vad som förordas i motionen.
1984/85:2753 av Bengt Kindbom m. fl. (c), vari — med motivering i motion
1984/85:2749 — hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om nordiskt samarbete på datateknolo
giområdet.
3
Utskottet
NU 1985/86:1
Inledning
Utskottet vill först erinra om bakgrunden till den pågående planeringen av
ett samlat informationsteknologiprogram. Hösten 1983 fattade riksdagen
beslut om ett nationellt mikroelektronikprogram (NMP) för femårsperioden
1983/84-1987/88 (prop. 1983/84:8, NU 1983/84:11, rskr. 1983/
84:130). En betydande ökning av de statliga insatserna på området förutsattes.
Syftet med NMP var att svensk industris förmåga att konstruera och
framställa elektroniska komponenter — som utgör grunden för informationsteknologin
— skulle stärkas. NMP utgjorde ett första block i ett tänkt
informationsteknologiskt program.
Vid behandlingen av förslaget om NMP anslöt sig utskottet till regeringens
bedömning att det fanns starka skäl av såväl industripolitisk som försörjningspolitisk
natur att ge hög prioritet åt mikroelektroniken. Samtidigt
framhöll emellertid utskottet, med anledning av vissa motionsyrkanden,
önskvärdheten av balans i de framtida statliga insatserna på informationsteknologins
område. Statens insatser avseende systemteknik, programmeringsmetodik
och relationsfrågor borde således anpassas till de planerade
insatserna på komponentområdet i syfte att möjliggöra en motsvarande
utveckling. Detta borde beaktas vid prövning av anslagen till bl. a. STU
under de kommande budgetåren, anfördes det (NU 1983/84:11 s. 7). Ett
samlat informationsteknologiskt program borde redovisas för riksdagen
under budgetåret 1984/85. Utskottet, som i denna fråga var enigt, föreslog
ett särskilt uttalande av riksdagen till regeringen av angiven innebörd. Riksdagen
beslöt också i enlighet härmed.
Arbetet med det av riksdagen begärda informationsteknologiska programmet
redovisas i den skrivelse som regeringen nu har lagt fram. Någon
motionsrätt har inte förelegat beträffande skrivelsen. Utskottet vill i det
följande lämna vissa synpunkter på uppläggningen av programarbetet.
1 anslutning härtill kommer utskottet att behandla ett antal motionsyrkanden
från allmänna motionstiden om bl. a. regional spridning av informationsteknologin.
Planeringen av ett informationsteknologiprogram
Av regeringens skrivelse framgår att det av riksdagen begärda programmet
inte har hunnit läggas fram i avsedd tid. Ett förslag kommer att kunna
redovisas först under innevarande budgetår, sedan frågan om prioriteringen
mellan olika delar av programmet har bearbetats ytterligare. Som förutsättning
för programarbetet har gällt att nya insatser skall rymmas inom
redan beslutade ekonomiska ramar.
Utskottet godtar de skäl som regeringen har redovisat för förseningen av
programarbetet. Med hänsyn till att ett informationsteknologiprogram
måste komma att beröra centrala delar av det statliga stödet till forskning
och tekniskt utvecklingsarbete genom bl. a. STU är det naturligt att programmet
samordnas med den forskningspolitiska planeringen, som nu är
inriktad på treårsperioden 1987/88—1989/90. 4
I likhet med regeringen anser utskottet att behovet av ökade resurser för NU 1985/86:1
angelägna insatser på informationsteknologins område bör tillgodoses i
första hand genom en effektivare samverkan såväl inom den offentliga
sektorn som mellan denna och näringslivet. Av skrivelsen framgår att det
hos olika myndigheter och företag finns likartade behov av forsknings- och
utvecklingsarbete inom informationsteknologin och att detta ger en betydande
potential för samordningsvinster. Ett ökat finansiellt deltagande av
industrin i gemensamma utvecklingsprojekt bör också eftersträvas. För
andra insatser på informationsteknologiområdet måste emellertid staten
även fortsättningsvis bära det ekonomiska huvudansvaret. Detta gäller särskilt
inom den högre utbildningen, där ökade insatser allmänt bedöms vara
mycket angelägna.
Utskottet anser att den restriktion som hittills har gällt för programarbetet
— nämligen oförändrade ekonomiska ramar för berörda myndigheter
— inte bör utesluta en förutsättningslös prövning av behovet av statliga
insatser när programmet slutligt fastställs. Det är en fråga för statsmakterna
att pröva avvägningen av statens åtgärder i syfte att främja utvecklingen av
olika delar av näringslivet. Utskottet räknar med att regeringen i samband
med att programförslaget läggs fram kommer att redovisa underlag också
för en sådan bredare prioriteringsdiskussion.
Enligt utskottets mening ger vad som anförts i regeringens skrivelse inte
anledning till någon erinran från riksdagens sida.
Regional teknikspridning
1 flera av motionerna från allmänna motionstiden år 1985 berörs olika
regionalpolitiska aspekter på informationsteknologin. Gemensam för motionärerna
är uppfattningen att statens åtgärder på området bör sikta till att
motverka tendenserna till koncentration av viktiga samhällsfunktioner till
storstadsområdena.
I motion 1984/85:895 (s) påpekas att informationsteknologin skapar nya
förutsättningar bl. a. när det gäller decentralisering av företags och myndigheters
verksamhet eller etablering av ny tjänsteproduktion på orter där
konventionell varuproduktion inte längre är möjlig. Från denna utgångspunkt
är det viktigt att några teknikupphandlingsprojekt genomförs som
kan främja såväl industriell utveckling som export av systemlösningar. Ett
landsomfattande optiskt fibernät skulle kunna ge regionerna utanför Stockholmsområdet
samma möjligheter som detta att delta i den kvalificerade
tekniska och industriella utvecklingen, anser motionärerna. Vidare föreslås
en inventering av lämpliga områden för tillämpning och utveckling av modern
informationsteknologi.
Det krävs särskilda åtgärder för att koncentrationen av data- och elektronikföretag
till Stockholmsregionen skall kunna brytas, sägs det i motion
1984/85:1516 (c). Som en möjlig väg anges slopande av arbetsgivaravgifter
vid nyetablering av data- och elektronikföretag inom stödområdet under de
första fem åren. Ytterligare åtgärder som enligt motionärerna kan övervägas
är införande av enhetliga taxor för hela landet för utnyttjande av teleda
tanätet
samt upprustning och förstärkning av telenätet i syfte att skapa 5
bättre ekonomiska och tekniska möjligheter för en spridning av data- och NU 1985/86:1
elektronikindustrin över landet. Liknande åtgärder föreslås i motion 1984/
85:2274 (c).
I några motioner föreslås särskilda insatser i vissa län. 1 motion 1984/
85:1067 (vpk) begärs statligt stöd till Västernorrlands län i utformandet av
ett åtgärdsprogram innefattande data- och informationsområdet, med klar
koppling till dess nyckelroll för vidareutveckling av process- och verkstadsindustrin
i länet. Förhållandena i Kristianstads län behandlas i motion
1984/85:2060 (s). Med hänsyn till det stora behovet av datateknisk utbildning
inom näringslivet i länet bör en prioritering ske av statliga medel till
CAD-CAM-centret i Hässleholm, anser motionärerna.
Utskottet erinrar om att de regionala aspekter på informationsteknologin
som hade tagits upp i de nämnda fem motionerna kom att behandlas av
riksdagen senare under våren 1985 på grundval av proposition 1984/85:115
om regional utveckling och utjämning. Beslut fattades om olika åtgärder i
syfte att främja regional teknikspridning (AU 1984/85:13). Särskilda medel
anvisades för att stärka högskolebaserad forskning och utveckling i bl. a.
datateknik i Umeå högskoleregion. Vidare ställdes resurser till förfogande
för stöd till teknik- och kunskapsspridning i regionalpolitisk! prioriterade
regioner. Efter riksdagens beslut tog regeringen initiativ till ett landsomfattande
regionalt programarbete inom data- och elektronikområdet. Sålunda
har den 19 juni 1985 uppdragits dels åt samtliga länsstyrelser att utarbeta
regionala teknikspridningsprogram, dels åt vissa centrala myndigheter att
medverka i teknikspridning. Uppdragen skall redovisas senast den 31 mars
1987 resp. den 1 oktober 1986.
1 samband med behandlingen av proposition 1984/85:115 tog riksdagen
ställning också till frågan om nedsättning av företagens socialavgifter som
regionalpolitisk! medel. Därvid avslogs olika motionsyrkanden (m; c; fp)
om ändringar av nedsättningens geografiska eller branschmässiga omfattning
(AU 1984/85:13 s. lii.).
Även frågan om utbyggnad av telekommunikationsnätet för dataöverföring
behandlades av riksdagen våren 1985 (TU 1984/85:28). Televerkets
investeringar under budgetåren 1984/85—1986/87 beräknas uppgå till
nära 20 miljarder kronor, varav ca 12,5 miljarder kronor för utbyggnad och
modernisering av telenätet. Ett rikstäckande digitalt nät beräknas bli färdigt
år 1987. Härigenom kommer möjligheterna till datakommunikation att
förbättras starkt.
Frågor om televerkets taxor för datakommunikation togs upp även i samband
med behandlingen av proposition 1984/85:115. Riksdagen fattade
beslut om kraftigt reducerade taxor för datakommunikation till och från
malmfälten under en treårsperiod (TU 1984/85:20). Motionsyrkanden (c;
fp) om en enhetstaxa för hela landet avslogs emellertid (AU 1984/85:13
s. 49 —51). Enligt vad som sägs i proposition 1984/85:220(s. 21) är regeringens
avsikt att hög telekapacitet för datakommunikation skall kunna erbjudas
med kort varsel över hela landet och att teletaxorna skall göras alltmer
oberoende av avståndet. Därmed skall teleförbindelserna och taxorna i
ännu mindre grad än i dag utgöra en restriktion för lokalisering av en
verksamhet, anförs det. 6
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att det NU 1985/86:1
skapas goda förutsättningar för utnyttjande av informationsteknologin
över hela landet. Den pågående snabba utbyggnaden av telenätet kommer
att bidra härtill. När det gäller utbildnings-, forsknings- och utvecklingsresurser
erinrar utskottet om sitt uttalande år 1983 vid behandlingen av NMP
(NU 1983/84:11 s. 12) om att koncentrationen till Stockholmsområdet inte
borde onödigtvis förstärkas och att de resurser som byggts upp på andra
håll i landet borde beaktas vid den fortsatta planeringen. Enligt utskottets
uppfattning är det önskvärt att detta synsätt får bli vägledande även vid
planeringen av det nu aktuella programmet.
Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet inte att det behövs
några särskilda uttalanden av riksdagen enligt vad som begärs i motionerna
1984/85:895 (s), 1984/85:1516 (c), 1984/85:2274 (c), 1984/85:1067 (vpk)
och 1984/85:2060 (s). Dessa motioner avstyrks i berörda delar.
Centrum för administrativ databehandling
1 anslutning till frågorna om regional teknikspridning behandlar utskottet
även motion 1984/85:812 (s). I denna föreslås att ett centrum för administrativ
databehandling förläggs till Linköping. Förslag om ett sådant centrum
lades fram av dataeffektutredningen i slutbetänkandet (SOU 1984:20)
Datorer och arbetslivets förändring. En redovisning av förslaget har lämnats
i proposition 1984/85:220 om datapolitik (s. 123 — 125). Där framgår
att regeringen inte avser att ta initiativ till inrättande av ett centrum i enlighet
med förslaget. Som skäl anförs att det nystartade Svenska institutet för
systemutveckling (SISU) genomför ett kollektivt forskningsprogram med
liknande inriktning. Utskottet ansluter sig till regeringens ställningstagande
och avstyrker motionen.
Tillämpningsprojekt inom telekommunikationsområdet
1 folkpartiets partimotion 1984/85:1496 föreslås bl. a. ett antal kvalificerade
demonstrationsprojekt inom telekommunikationsområdet. Vad som
avses är främst projekt som kan ge erfarenhet av s. k. tvåvägskommunikation.
Som exempel anges distribuerad utbildning till arbetsplatser, distansarbete
och datorstyrd konsumentupplysning. Enligt motionärerna bör projekten
genomföras av fristående parter med användar-, industri- och universitetsanknytning.
Av regeringens skrivelse (s. 51—54) framgår att betydande forskningsoch
utvecklingsinsatser görs i fråga om utnyttjande av informationsteknologin
i arbetslivet, främst vid arbetslivscentrum och vissa högskoleinstitutioner.
Verksamheten finansieras till stor del av arbetarskyddsfonden, som
disponerar nära 55 milj. kr. för ett femårigt utvecklingsprogram för ny teknik,
arbetsorganisation och arbetsmiljö. Fonden deltar aktivt i planeringen
av informationsteknologiprogrammet. Utskottet erinrar också om att olika
frågor om distansarbete nyligen har behandlats vid ett av arbetsmarknadsdepartementet
anordnat seminarium. I proposition 1984/85:220 anförs (s.
98) att regeringen kommer att uppmärksamt följa utvecklingen på området. 7
I sammanhanget bör även nämnas det forsknings- och utvecklingsarbete NU 1985/86:1
inom telekommunikationsområdet som bedrivs av televerket. En redogörelse
härför lämnas i regeringens skrivelse (s. 45—47). Bl. a. framgår att
televerket har föreslagit ett informationsteknologiskt program under de
närmaste åren till en kostnad av ca 680 milj. kr., som delvis skulle kunna
finansieras av verket. Regeringen har sedermera uppdragit åt televerket att i
samråd med STU och statskontoret utreda förutsättningarna för och föreslå
utformning av studier av användning av avancerad telekommunikation.
Av vad utskottet har anfört framgår att den typ av frågor som berörs i den
aktuella motionen beaktas i den pågående planeringen av ett informationsteknologiprogram.
Utskottet finnér att riksdagen inte kan ta ställning till de
önskemål om olika projekt som framförs i motionen. Utskottet avstyrker
följaktligen förslaget om ett uttalande av riksdagen i frågan.
Informationsteknologi och handikapp
I motion 1984/85:1496 (fp) berörs också möjligheterna att med hjälp av
modern informationsteknologi överbrygga olika handikapp. Enligt motionärerna
talar starka sociala och medmänskliga skäl för att hög prioritet
skall ges åt insatser på detta område.
Enligt det förslag till riktlinjer för den framtida datapolitiken som regeringen
har lagt fram i proposition 1984/85:220 skall forskning om datateknikens
användning inriktas framför allt på tre områden, nämligen användning
av tekniken som stöd för de anställdas yrkeskunskaper, som undervisningshjälpmedel
och som stöd vid funktionsnedsättningar på grund av åldrande
eller handikapp. Beträffande det sistnämnda området kommer forskningsrådsnämnden
och delegationen för social forskning att få i uppdrag
att kartlägga pågående forskning och utveckling och föreslå vilka insatser
inom området som skall ges förtur. I propositionen (s. 15 och 103 f.) redovisas
också viss pågående verksamhet på området. Bl. a. framgår att Handikappinstitutet
och televerket samarbetar för att utveckla vissa hjälpmedel,
t. ex. texttelefoner för döva. Vidare har regeringen nyligen uppdragit åt
arbetsmarknadsstyrelsen att genomföra ett projekt rörande teknikupphandling
av mikrodatorer som arbetshjälpmedel åt handikappade. Därtill
planerar STU att använda 4 milj. kr. om året för stöd till handikappteknik
under de närmaste åren.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av insatser för utnyttjande
av modern informationsteknologi för handikappade. Som framgått
bedrivs redan en betydande verksamhet på området. Utskottet räknar
med att behovet av fortsatta insatser kommer att beaktas i den pågående
planeringen av ett informationsteknologiprogram. Något initiativ i frågan
från riksdagens sida torde det inte finnas anledning till. Utskottet avstyrker
alltså motionen även i denna del.
Nordiskt samarbete
Frågan om en nordisk handlingsplan på datateknologiområdet tas upp i
motion 1984/85:2753 (c). Regeringen bör se till att planen omgående omsätts
i konkreta åtgärder, säger motionärerna.
8
Utskottet har liksom motionärerna en positiv inställning till nordiskt NU 1985/86:1
samarbete på dataområdet. Vid sin behandling av frågan om NMP hösten
1983 anförde utskottet bl. a. att möjligheterna till nordiskt samarbete borde
beaktas vid utarbetandet av ett svenskt informationsteknologiskt program
(NU 1983/84:11 s. 7). Riksdagen anslöt sig härtill. Sedermera har Nordiska
ministerrådet antagit handlingsplanen på datateknologiområdet och avsatt
ca 50 milj. kr. för programmet under de första två åren, dvs. 1985 och 1986.
Huvuddelen av resurserna är avsedd för stöd till industriell forskning och
utveckling på området. En närmare redogörelse för frågan har lämnats i
proposition 1984/85:220 (s. 129—131). Enligt vad utskottet har erfarit har
medel redan beviljats till ett tiotal industriella projekt. Även ett antal andra
projekt har påbörjats, bl. a. på handikappområdet.
Mot bakgrund av det anförda saknas det enligt utskottets mening anledning
för riksdagen att uttala sig i frågan. Utskottet avstyrker sålunda motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande planeringen av eli informationsteknologiprogram
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1984/85:218 till handlingarna,
2. beträffande regional teknikspridning
att riksdagen
a) avslår motionerna 1984/85:895, 1984/85:1067 och 1984/85:
2060,
b) avslår motion 1984/85:1516 yrkande 7 och motion 1984/
85:2274 yrkande 1,
3. beträffande centrum för administrativ databehandling
att riksdagen avslår motion 1984/85:812,
4. beträffande tillämpningsprojekt inom telekommunikationsområdet
att
riksdagen avslår motion 1984/85:1496 yrkande 1,
5. beträffande informationsteknologi och handikapp
att riksdagen avslår motion 1984/85:1496 yrkande 2,
6. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen avslår motion 1984/85:2753.
Stockholm den 22 oktober 1985
På näringsutskottets vägnar
Christer Eirefelt
Närvarande: Christer Eirefelt (fp), Lilly Hansson (s), Lennart Pettersson
(s), Olof Johansson (c), Erik Hovhammar (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Birgitta
Johansson (s), Hadar Cars (fp), Sten Svensson (m), Åke Wictorsson
(s), Jörn Svensson (vpk), Bo Finnkvist (s), Sivert Andersson (s), Per Westerberg
(m) och Per-Ola Eriksson (c). 9
Reservationer
NU 1985/86:1
1. Planeringen av ett informationsteknologiprogram
(mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Hadar Cars (fp) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet
godtar” och slutar på s. 5 med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det beklagligt att programarbetet har fördröjts. Det programunderlag
som STU m. fl. myndigheter redovisade år 1984 borde enligt
utskottets mening ha kunnat läggas till grund för konkreta förslag från
regeringen. Fördröjningen innebär att viktiga forskningsprojekt inte kommer
att kunna förverkligas under innevarande budgetår.
Av regeringens skrivelse framgår att en ekonomisk restriktion har uppställts
för programarbetet, nämligen att nuvarande resursramar skall gälla.
Vidare läggs i skrivelsen stor vikt vid en samordning av resurserna inom den
statliga sektorn, särskilt televerket och försvaret.
Utskottet är väl medvetet om att utrymmet för nya statliga åtaganden är
begränsat även när det — som här — gäller angelägna ändamål. Emellertid
vill utskottet framhålla att den angivna restriktionen för programarbetet
inte står i överensstämmelse med riksdagens beslut år 1983. Innebörden av
riksdagens uttalande om balans mellan de framtida statliga insatserna på
informationsteknologiområdet var att den betydande resursförstärkningen
för mikroelektroniken skulle få en motsvarighet inom andra delar av området.
Detta gäller inte minst de frågor om relationerna mellan människa,
maskin och samhälle som informationsteknologins snabba spridning aktualiserar.
Med hänsyn till önskemålet om balans ser också utskottet en fara i
att vissa affärsverk och militära myndigheter ges ett starkt inflytande över
planering och genomförande av ett informationsteknologiprogram, vilket
synes vara regeringens avsikt.
Enligt utskottets mening bör riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluta
sig till vad utskottet nu har anfört.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
I. beträffande planeringen av ett informationsteknologiprogram
att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse 1984/85:218
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Planeringen av ett informationsteknologiprogram
(mom. 1)
Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per Westerberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet
godtar” och slutar på s. 5 med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Av regeringens skrivelse framgår bl. a. att stor vikt läggs vid samordning
av resurserna inom den statliga sektorn på informationsteknologiområdet.
Den strategi som industriministern förordar innebär att dessa resurser skall 10
användas som en ”drivkraft för industriell utveckling”. Beträffande de or- NU 1985/86:1
ganisatoriska formerna för genomförande av ett informationsteknologiskt
program antyds att regeringen överväger samma slag av styrning som till
lämpas
beträffande mikroelektronikprogrammet, nämligen ett programråd
bestående av cheferna för berörda myndigheter och affärsverk.
Utskottet tar avstånd från den uppfattning om statens roll för att främja
utvecklingen av informationsteknologin som kommer till uttryck i skrivelsen.
Såsom anförs i motion 1984/85:3243 (m) med anledning av proposition
1984/85:220 om datapolitik sker utvecklingen inom den enskilda varuoch
tjänstesektorn bäst utan statlig inblandning. Staten bör stimulera denna
utveckling med lämpliga åtgärder som siktar till att bygga upp kompetens
hos företagen. Liknande tankegångar framförs i motion 1984/85:3244 (m).
Den typ av central styrning som tycks föresväva regeringen är emellertid
enligt utskottets mening direkt skadlig. Särskilt betänkligt är att ett monopolföretag
som televerket, med starka ambitioner att utvidga sin verksamhet
på nya tekniska områden i konkurrens med enskilda företag, avses bli
ett huvudinstrument för den statliga styrningen.
Enligt utskottets mening bör riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluta
sig till vad utskottet nu har anfört.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande planeringen av ett informationsteknologiprogram
att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse 1984/85:218
sorn sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Planeringen av ett informationsteknologiprogram
(mom. 1)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet
godtar” och slutar på s. 5 med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner (= reservation 1) regeringens avsikt.
Över huvud taget präglas regeringens skrivelse enligt utskottets mening
av ett alltför ensidigt, teknokratiskt synsätt. Det betraktas nästan som en
självklarhet att Sverige skall delta i en ”industripolitisk kapprustning” som
till stor del är inriktad på att tillgodose storföretagens intressen. Det görs i
skrivelsen inget försök till en analys av informationsteknologins samhällseffekter,
t. ex. när det gäller näringslivets struktur. Det finns internationella
undersökningar som tyder på att den tekniska utvecklingen på området kan
få negativa effekter för de små och medelstora företagen. Likaså saknas i
skrivelsen en diskussion av maktfrågorna. Utskottet hänvisar här till vad
som anförs om datorisering och makt i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1985/86:27, som har väckts med anledning av proposition 1984/
85:220 om datapolitik. Utskottet anser det önskvärt att underlag för beslut
om ett informationsteknologiskt program som skall underställas riksdagen
belyser också frågor av angivet slag.
Enligt utskottets mening bör riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluta
sig till vad utskottet nu har anfört. 11
dels att utskottet under 1 bort hemställa NU 1985/86:1
1. beträffande planeringen av ett informationsteknologiprogram
att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse 1984/85:218
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Regional teknikspridning (mom. 2)
Olof Johansson (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Mot bakgrund”
och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det också angeläget med konkreta åtgärder med syfte att
motverka koncentrationen till Stockholmsområdet och sprida etableringen
av data- och elektronikföretag över hela landet. I motionerna 1984/85:1516
(c) och 1984/85:2274 (c) anges som exempel på sådana åtgärder reducerade
arbetsgivaravgifter och enhetliga taxor för utnyttjande av teledatanätet. Eftersom
det här gäller frågor inom andra utskotts beredningsområden anser
sig näringsutskottet inte böra närmare gå in på hur sådana stimulanser skall
utformas. Även andra åtgärder än de nämnda bör kunna övervägas. Riksdagen
bör genom ett särskilt uttalande begära förslag från regeringen om
åtgärder med den angivna inriktningen. De två motionerna tillstyrks alltså.
Däremot ger vad som anförs i motionerna 1984/85:895 (s), 1984/85:1067
(vpk) och 1984/85:2060(s) enligt utskottets mening inte anledning till något
initiativ från riksdagen. Dessa motioner avstyrks.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande regional teknikspridning
att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med bifall till motion 1984/85:1516 yrkande 7 och motion
1984/85:2274 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
5. Regional teknikspridning (mom. 2)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Mot bakgrund”
och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den typ av åtgärdsprogram som föreslås i motion
1984/85:1067 (vpk) beträffande Västernorrlands län kan utgöra ett effektivt
medel för att motverka de starka tendenser till centralisering som präglar
utvecklingen på informationsteknologins område. Liknande program bör
kunna utarbetas även för andra län, med beaktande av de särskilda förutsättningarna
i regionen avseende bl. a. näringslivets struktur. Regeringen
bör med det snaraste låta utforma sådana program. Utskottet föreslår att
riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd och tillstyrker alltså motionen.
Syftet med motionerna 1984/85:895 (s) och 1984/85:2060 (s) skulle
också i viss mån tillgodoses genom ett sådant uttalande. Däremot kan ut- 12
skottet inte biträda förslaget i motionerna 1984/85:1516 (c) och 1984/ NU 1985/86:
85:2274 (c) om differentierade arbetsgivaravgifter som ett medel för att
främja spridning av data- och elektronikindustrin. Dessa motioner avstyrks
i berörda delar.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande regional teknikspridning
att riksdagen
a) med bifall till motion 1984/85:1067 och med anledning av motionerna
1984/85:895 och 1984/85:2060 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
b) (= utskottet).
6. Tillämpningsprojekt inom telekommunikationsområdet
(mom. 4)
Christer Eirefelt (fp) och Hadar Cars (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Av vad” och
slutar med ”i frågan” bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i motiveringen till motion 1984/85:1496 (fp) kan de
industriella, organisatoriska, sociala och regionala konsekvenserna av informationsteknologins
användning bli betydande. För att denna fråga skall
kunna få en konkret belysning bör ett antal demonstrationsprojekt av det
slag som anges i motionen nu genomföras. Utskottet biträder också vad som
sägs i motionen om projektarbetets organisation. Riksdagen bör i ett särskilt
uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört.
Motionen tillstyrks alltså i denna del.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande tillämpningsprojekt inom telekommunikationsområdet
att
riksdagen med bifall till motion 1984/85:1496 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Informationsteknologi och handikapp (mom. 5)
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Erik Hovhammar (m), Hadar
Cars (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m) och Per-Ola Eriksson (c)
anser
dets att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1984/85:1496 (fp) om
behovet av ökade insatser för utnyttjande av modern informationsteknologi
för handikappade. Enligt utskottets mening bör det ske en klar prioritering
av området, bl. a. i den pågående planeringen av ett informationsteknologiprogram.
Riksdagen bör framhålla detta i ett uttalande till regeringen.
Motionen tillstyrks alltså i denna del.
dets att utskottet under 5 bort hemställa NU 1985/86:1
5. beträffande informationsteknologi och handikapp
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1496 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Televerkets uppgifter
Christer Eirefelt (fp), Olof Johansson (c), Erik Hovhammar (m), Hadar
Cars (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m) och Per-Ola Eriksson (c)
anför:
Från moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerpartiets sida har vid
olika tillfällen kritik riktats mot den sammanblandning av myndighetsfunktioner
och marknadsmässig verksamhet som förekommer inom televerket.
Vi hänvisar till vad som anfördes härom i trepartimotionen 1984/
85:3131 med anledning av proposition 1984/85:158 om vissa telefrågor. I
motionen yrkades bl. a. på en parlamentarisk utredning med uppgift att
lägga fram förslag om dels televerkets roll, funktion och organisation, dels
statens engagemang i övrigt på teleområdet.
Enligt vår mening bör televerkets huvuduppgift vara att upprätthålla och
vidareutveckla ett väl fungerande telekommunikationsnät. Vi finnér det
därför naturligt att, såsom anförs i motion 1984/85:3131, verket bedriver
och initierar sådan forskning och utveckling som är nödvändig för fullgörande
av denna uppgift. Av regeringens skrivelse framgår emellertid att
televerket avses komma att tilldelas en central roll vid planeringen och
genomförandet av ett informationsteknologiskt program. Vi anser detta
olämpligt utifrån den principiella syn på televerkets uppgifter som vi har
redovisat här.
14
'