TU 1983/84:20

Trafikutskottets betänkande
1983/84:20

om anslag till Luftfart (prop. 1983/84:100 bil. 8)

SJÄTTE HUVUDTITELN
Luftfart

1. Flygplatser m. m. Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 8
(kommunikationsdepartementet) föreslagit riksdagen att till Flygplatser
m. m. förbudgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 131 900 000 kr.
(punkt Fl., s. 112-123).

Motionerna

I motion 1983/84:316 av Paul Lestander (vpk) yrkas att riksdagen uttalar
sig för anläggning av ett flygfält i Arvidsjaurs kommun och hemställer hos
regeringen om erforderliga åtgärder.

I motion 1983/84:376 av John Johnsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att överläggningar snarast upptas med SAS eller utländska
flygbolag om direkt reguljär trafik från Sturup till Mellaneuropa och
England.

I motion 1983/84:898 av Hans Nyhage (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en översyn av
de nuvarande avgiftsbestämmelserna för besiktning av luftfartyg.

I motion 1983/84:1096 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga
(båda fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1 delvis), att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motion 1983/84:1094 anförs
angående trafiken på Sturups flygplats.

I motion 1983/84:1768 av Görel Bohlin m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om huruvida ett flygnät i inre Norrland kan
åstadkommas som en regionalpolitisk satsning.

I motion 1983/84:1769 av Gunhild Bolander (c), såvitt nu är i fråga
(yrkande 4), att riksdagen uttalar sig för att beträffande kostnader för
flygresor hänsyn tas till vad som i motionen anförs.

1 Riksdagen 1983184. ]5 sami. Nr 20

TU 1983/84:20

I motion 1983/84:1774 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett primärflyg
bör byggas upp på Bromma som kan utgöra ett komplement till och en
avlastning av Arlanda flygplats,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en förbättrad
service och gynnsam avgiftsersättning som gör Bromma flygplats attraktiv i
förhållande till Arlanda skall användas.

I motion 1983/84:1775 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att sammanföra de
statliga flygplatserna till ett aktiebolag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att avskilja myndighetsfunktionen
i form av bl. a. flygsäkerhetsfrågoma från den affärsdrivande
verksamheten.

I motion 1983/84:1788 av Gunnel Liljegren och Birgitta Rydle (båda m)
yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar sig för att åtgärder i enlighet
med motionen vidtas vid trafikplaneringen i syfte att häva den regionala
obalansen i Stockholms län.

I motion 1983/84:1802 av Per Petersson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen uttalar att regeringen skall verka för lägre flygpriser för längre
avstånd i Sverige.

I motion 1983/84:2116 av Per Stenmarck m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 2 och 3),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående bibehållen flygtrafik på linjen Sturup-Kastrup
och om öppnande av flyglinjer från Sturup till vissa större europeiska städer,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för avgifter
i chartertrafik och för veckoslutscharter till Sverige.

I motion 1983/84:2500 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
i motionen anförs om trafikinvesteringar i Stockholmsregionen.

I motion 1983/84:2509 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 12-15),

12. att riksdagen uttalar sig för att det aviserade utbyggda samarbetet
mellan SAS och Linjeflyg skall ske på sådant sätt att konkurrensen företagen
emellan kvarstår på de för konsumenterna angelägna verksamhetsgrenarna,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildningsstarten
vid den statliga trafikflygarskolan skjuts upp i första hand i ett år,

TU 1983/84:20

14. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna att luftfartsverket
skall kunna träffa sådana avtal för investeringar med kunder och övriga
intressenter som regeringen godkänner,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs under avsnittet Luftfartspolitik.

Utskottet

Inledning

Luftfartsverket driver och förvaltar statens flygplatser för civil luftfart samt
ansvarar för driften av stationsområdena för den civila luftfarten på militära
flygplatser. Luftfartsverket har också till uppgift att i fred svara för civil och
militär flygledning samt ha överinseendet över flygsäkerheten för den civila
luftfarten. Verket skall vidare utföra trafikala myndighetsuppgifter.

Luftfartsverkets ekonomiska mål är att driva verksamheten så att full
kostnadstäckning erhålls och så att ett överskott uppnås som motsvarar
räntekravet på det av staten och berörda kommuner tillskjutna investeringskapitalet.
Det ekonomiska resultatet för verket uppgick till 98,9 milj. kr.
budgetåret 1982/83.

Under 1970-talet skedde en kraftig utbyggnad av flygplatser och trafikledningssystem.
De omfattande investeringarna har lett till att luftfartsverket
f. n. inte helt kan uppfylla sitt förräntningskrav. Enligt luftfartsverkets
ursprungliga plan för tioårsperioden 1977/78-1986/87 skulle staten och
kommunerna fr. o. m. budgetåret 1983/84 erhålla full ränteersättning samt
kompensation för tidigare underförräntning.

Luftfartsverkets resultatutveckling har hittills i stort sett svarat mot
planen. En uppdatering av de beräkningar som ligger till grund för
tioårsplanen visar emellertid att den prognostiserade resultatutvecklingen
under de återstående budgetåren av perioden är sådan att taxehöjningarna
inte kan begränsas till de tidigare förutsatta 10% per år om planen skall
kunna fullföljas.

I budgetpropositionen säger sig föredragande departementschefen dela
luftfartsverkets bedömning att verkets taxor inte kan höjas i den takt som
krävs för att tioårsplanen skall kunna fullföljas. Det övergripande ekonomiska
målet för verket står dock fast, nämligen att kostnadstäckning skall nås
inkl. räntekravet på tillskjutet investeringskapital. Föredraganden anger att
kostnadstäckningskravet i princip skall uppfyllas för varje budgetår men att
en resultatutjämning över tiden kan medges. Kommunerna kommer i
enlighet med den ursprungliga planen att erhålla full förräntning på
investerat kapital.

Vad föredraganden i denna del anför har inte givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande.

TU 1983/84:20

Anslag till flygplatser m. m.

I budgetpropositionen har för luftfartsverkets investeringar räknats med
en total medelsförbrukning på 192,9 milj. kr. för nästa budgetår. Den statliga
andelen härav uppgår till 163,7 milj. kr. Föredraganden har prioriterat
investeringar av säkerhets- och rationaliseringskaraktär och investeringar
som syftar till att bibehålla kapaciteten på flygplatserna.

Innan avtal träffats om bidrag till de objekt som kan rymmas inom den
angivna ramen kan enligt budgetpropositionen någon exakt fördelning
mellan flygplatser och andra objektsgrupper av det tillgängliga medelsutrymmet
inte göras. Av följande sammanställning framgår hur investeringarna
(statlig andel) i stort beräknas komma att fördela sig under budgetåret
1984/85. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1982/83 samt
den i proposition 1982/83:100 och den under hösten 1983 beräknade
medelsförbrukningen för innevarande budgetår.

Statlig andel av investeringsutgifterna budgetåren 1982/83-1984/85; milj. kr. i
löpande priser

	1982/83 Utfall	1983/84 Beräkn. i prop. 1982/83:100	Beräkn. hösten 1983	1984/85 Föredra- ganden
Arlanda inrikes	91,8	86,1	21,1	0
Övriga flygplatser	71,8'	65,82	123,23	109,5
Flygtrafiktjänst en
route	39,3	51,7	45,5	40,3
Fordon, maskiner,
utrustning	7,6	3,4	25,5	8,9
Diverse och oför-
utsett	2,7	3,0	4,5	5,0
Summa	213,21	210,Ö2	219, S3	163,7

1 Därutöver 11,9 milj. kr. över anslag F6.

2 Därutöver 27,7 milj. kr. över anslag F6.

3 Därutöver 48,1 milj. kr. över anslag F6.

För gruppen Övriga flygplatser har beräknats medel för ombyggnad av den
förutvarande inrikesterminalen på Arlanda (T 3) samt en upprustning av
eldistributionssystemen på Örnsköldsviks och Umeå flygplatser. Föredraganden
beräknar 40,3 milj. kr. för investeringar inom gruppen Flygtrafiktjänst,
en route. Denna ram medger planenlig ersättning och erforderlig
nyanskaffning av utrustning. Bl. a. kommer radioutrustningen i ett antal
navigeringsfyrar att bytas ut. Installation av halvautomatiska väderobservationsstationer
fortsätter.

För ersättnings- och nyanskaffningar av fordon, maskiner och utrustning
beräknar föredraganden 8,9 milj. kr. och under posten Diverse och
oförutsett har 5 milj. kr. beräknats.

TU 1983/84:20

Erforderlig medelsanvisning för nästa budgetår beräknas, sedan hänsyn
tagits till viss marginal och ingående behållning, till 131,9 milj. kr.

Utskottet godtar den angivna anslagsberäkningen och tillstyrker förslaget
till medelsanvisning.

Flygplatser i Stockholmsområdet

I motion 1983/84:1774 (m) förordas att ett primärflyg byggs upp på
Bromma flygplats som kan utgöra ett komplement till och en avlastning av
Arlanda. Motionärerna anser att Bromma bör göras attraktiv i förhållande
till Arlanda genom en förbättrad service och en gynnsam avgiftssättning.

En utgångspunkt för motionärerna är att det behövs två flygplatser i
Stockholmsregionen, bl. a. på grund av att allmänflygets behov måste
tillgodoses. På Bromma finns ett visst investeringsbehov som dock enligt
motionärerna är avsevärt mindre än det investeringsbehov som uppstår om
annat alternativ än Bromma blir aktuellt. En uppdelning av reguljärflyget
mellan Bromma och Arlanda ger enligt motionärerna en rimligare kostnadsfördelning
mellan olika intressenter, bättre trafikfördelning och bättre
ekonomi.

Även i två andra motioner har flygplatsfrågan i Stockholmsregionen tagits
upp. I motion 1983/84:1788 (m) hemställs sålunda om åtgärder för att häva
den regionala obalansen i Stockholms län. Motionärerna anser därvid att en
flygplats i Tullinge med inrikes- och allmänflyg skulle innebära ett starkt stöd
för regionens näringsliv och skapa förutsättningar för nya företagsetableringar.
I motion 1983/84:2500 (fp) framhålls att det inte nu är nödvändigt att
besluta var Stockholms andra flygplats skall vara belägen. I avvaktan på ett
beslut bör inte något av de alternativ som hittills varit aktuella, Bromma eller
en flygplats söder om Stockholm, uteslutas.

Frågorna om Bromma och Arlanda flygplatser har behandlats av utskottet
vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. I betänkandet TU 1981/82:28
deklarerade utskottet uppfattningen att det - i avvaktan på en mera slutgiltig
lösning av flygplatsfrågan för Stockholmsregionen - inte vore möjligt att
avveckla Bromma som flygplats. Bromma borde således bibehållas för övrigt
inrikesflyg och allmänflyget, när jetflyget hade flyttat till Arlanda. Utskottet
erinrade beträffande allmänflyget om att detta främst är en angelägenhet för
landsting, kommuner och enskilda intressenter. Flyget ansågs inte kunna
flyttas till Arlanda. Samma uppfattning deklarerades av utskottet under år
1983 (TU 1982/83:16).

Utskottet har inte heller nu funnit någon anledning att frångå sin tidigare
inställning till behovet av två trafikflygplatser i Stockholmsområdet. I
anslutning härtill vill dock utskottet erinra om de utredningar som luftfartsverket
genomförde under år 1983 om behovet av trafikflygplatser i Stockholmsregionen.
Verket redovisade i maj 1983 en rapport, i vilken det ansågs

TU 1983/84:20

klarlagt att behovet av flygplatskapacitet för Stockholmsregionen endast kan
tillgodoses med tillgång till två trafikflygplatser. Vidare konstaterades att
Arlanda måste anses som regionens huvudflygplats och att denna flygplats
under överskådlig tid kan uppfylla statens ansvar för att tillhandahålla
flygplatskapacitet. Det ekonomiska ansvaret för flygplatser med enbart
inrikes sekundärtrafik samt affärs- och privatflyg är inte en angelägenhet för
staten och luftfartsverket. Utskottet vill också erinra om att luftfartsverket
den 1 december 1983 redovisade en kompletterande studie till denna
rapport.

I sammanhanget må nämnas att företrädare för Stockholms kommun och
Stockholms läns landsting vid överläggningar med regeringen i december
1983 deklarerade att avtalet mellan staten och kommunen om upplåtelse av
Bromma flygplats till staten inte kommer att förlängas.

Mot denna bakgrund uppdrog regeringen i januari 1984 åt luftfartsverket
att ta upp förhandlingar med Stockholms kommun och Stockholms läns
landsting om den långsiktiga flygplatskapaciteten i Stockholmsregionen.
Förhandlingarna kommer att genomföras i samråd med övriga berörda
kommuner, landstingskommuner och flygbolag.

Utskottet delar luftfartsverkets uppfattning att det statliga huvudmannaskapet
för Arlanda under överskådlig tid uppfyller det statliga ansvaret för
trafikflygplatser i Stockholmsområdet. Frågan om fortsatt statligt huvudmannaskap
för Bromma flygplats bör därför ingå i det förhandlingsuppdrag
till luftfartsverket som nu redovisats.

Med hänvisning till vad som här har anförts anser utskottet att det skulle
vara olämpligt att binda sig för en lösning innan luftfartsverkets förhandlingsuppdrag
har fullföljts. Utskottet avstyrker därför motionerna 1983/84:1774
(m) och 1983/84:1788 (m) i berörd del. Genom det anförda torde syftet med
yrkandet i motion 1983/84:2500 (fp) - nämligen att olika alternativ till lösning
av denna fråga bör hållas öppna-i huvudsak vara tillgodosett. Motionen bör
därför i berörd del kunna lämnas utan någon åtgärd från riksdagens sida.

Sturups flygplats

I motion 1983/84:376 (s) begärs att överläggningar snarast tas upp med
SAS eller utländska flygbolag om direkt reguljär trafik från Sturup till
Mellaneuropa och England.

I motion 1983/84:1096 (fp) yrkas - med hänvisning till vad som anförs i
motion 1983/84:1094 (fp) - att det med tanke på Sturups kapacitet och det
stora befolkningsunderlaget i Sydsverige måste vara möjligt att i högre grad
utnyttja flygplatsen för internationellt flyg. Motionärerna förordar därför
direktlinjer från Sturup till Frankfurt, London och Ziirich. Vidare anser
motionärerna att om inte SAS är intresserat av att inrätta internationella
flyglinjer från Sturup bör regeringen och luftfartsverket överväga att ge
koncession till utländska bolag.

TU 1983/84:20

I motion 1983/84:2116 (m) framförs liknande synpunkter om möjligheten
att öppna flyglinjer från Sturup till vissa större europeiska städer. Vidare
eftersträvar motionärerna en bibehållen flygtrafik på linjen Sturup-Kastrup.
Motionärerna begär också förslag till ändrade regler för avgifter i chartertrafik
och för veckoslutscharter till Sverige. Motionärerna ser detta som en
möjlighet att intensifiera arbetet med att förbättra Sturups möjligheter att
konkurrera om charterflyget.

Av budgetpropositionen framgår att utvecklingen av trafiken på Sturup
medfört speciella problem. Flygplatsen som togs i drift i början av 1970-talet
har fortfarande ett visst kapacitetsöverskott. De åtgärder luftfartsverket
under senare år har vidtagit för att öka trafiken på Sturup har dock inneburit
att flygplatsen blivit betydelsefull för chartertrafik.

Luftfartsverket arbetar sedan hösten 1983 efter ett åtgärdsprogram som
består av fyra delar: charterflygbuss, marknadsföringsstöd, bonus och
rabatter. Åtgärderna syftar till att stimulera researrangörer och flygbolag till
en ytterligare ökad chartertrafik från Sturups flygplats.

Flygplatsen saknar utrikes reguljär trafik förutom den s. k. pendeln mellan
Sturup och Kastrup. Föredraganden framhåller att SAS f. n. inte avser att
lägga ned pendeltrafiken förrän möjligheterna att förbättra denna trafik och
göra den mer kundanpassad först har prövats. Vidare avser SAS att
undersöka möjligheterna att dels inrätta en DC9-linje till London från
Malmö via Köpenhamn, dels sätta in SAAB-Fairchild SF-340 mellan Malmö
och vissa orter i Västtyskland.

SAS nya företagsfilosofi innebär enligt föredragandens bedömning en
större känslighet för marknadens krav på direktlinjer och färre mellanlandningar
i Köpenhamn. På t. ex. Landvetters flygplats ökar SAS successivt sin
direkttrafik. Det förefaller enligt föredraganden naturligt att man nu också
fortsätter med att förbättra resemöjligheten på den svenska marknaden med
direkt utrikestrafik också från Sturup. Alla möjligheter till direkttrafik från
och via Landvetter och Sturup måste fortlöpande prövas av SAS. Som ett led
i en kraftigare satsning på Sturup kan man också se att SAS öppnat trafik på
sträckan Malmö-Göteborg. Sammantaget finns det därför enligt föredraganden
anledning att se positivt på Sturups framtid. Utvecklingen av trafiken på
flygplatsen kommer liksom hittills att uppmärksamt följas av kommunikationsdepartementet.
Trafiken på Sturup kommer också att tas upp vid de
återkommande överläggningarna med SAS och de skandinaviska trafikministrarna.

Utskottet har senast i sitt betänkande TU 1982/83:16 understrukit
önskvärdheten av att SAS överväger åtgärder som syftar till ett bättre
kapacitetsutnyttjande vid både Sturup och Landvetter. Insatser i denna
riktning anser utskottet alltjämt vara angelägna. Utskottet förutsätter därför
att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen av trafiken på Sturup och
Landvetter. Utskottet vill dessutom fästa uppmärksamheten på det arbete
som bedrivs vid länsstyrelsen i Malmöhus län för att stärka Sturups ställning.

TU 1983/84:20

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört synes samtliga här
redovisade motionsyrkanden kunna lämnas utan åtgärd.

Flygfält i Arvidsjaur

I motion 1983/84:316 (vpk) hemställs om erforderliga åtgärder för att
anlägga ett flygfält i Arvidsjaurs kommun.

Frågan om ett flygfält i Arvidsjaur har diskuterats alltsedan jägarförbandet
(K4) flyttades till kommunen. Flera utredningar i frågan har genomförts,
främst vid länsstyrelsen i Norrbottens län och luftfartsverket. Fortifikationsförvaltningen
har på regeringens uppdrag genomfört en detaljerad investerings-
och driftskalkyl för en flygplats i Arvidsjaur. Ett viktigt motiv för att
anlägga ett flygfält i kommunen har angetts vara önskvärdheten att förkorta
hemresetiderna för de värnpliktiga. Andra motiv som framförts har gällt
flygfältets betydelse för turistnäringen och sysselsättningsskäl. Luftfartsverket
anser emellertid inte att det föreligger några luftfartspolitiska skäl till att
anlägga ett flygfält i Arvidsjaur.

Utskottet vill för sin del inte göra någon annan bedömning än luftfartsverket
av de luftfartspolitiska motiven för ett flygfält för civil trafik i Arvidsjaur.
Men utskottet finner att denna fråga trots de utredningar som förevarit
innehåller oklarheter. Bl. a. är frågan om huvudmannaskapet för en
eventuell flygplats ännu inte löst. Under hänvisning bl. a. härtill avstyrker
utskottet motionen.

Luftfartens betydelse för regionalpolitiken

I motion 1983/84:1768 (m) begärs en utredning om huruvida ett flygnät i
inre Norrland kan åstadkommas som en regionalpolitisk insats. Motionärerna
anser att förutsättningarna för näringslivet i Norrland måste förbättras
genom kompensation för t. ex. långa avstånd och ett hårt klimat. Det är
därför angeläget att satsa på flygtrafik. Flygfält finns enligt motionärerna
redan på ett flertal orter i inre Norrland, varför investeringskostnaderna inte
behöver bli alltför stora utan väl kan motiveras genom den regionalpolitiska
effekt som kan beräknas uppkomma.

Regionalpolitiska skäl anförs även i motion 1983/84:1802 (m). Motionärerna
anser att transportstödet är en bra och relativt billig stödform som
stimulerar till en ökad produktion i norra Sverige. Företag som är belägna
långt från de stora folkrika marknaderna har höga kostnader för kundkontakter
och flygfrakt. Motionärerna hemställer därför om att regeringen skall
verka för lägre flygpriser på resor över långa avstånd i Sverige.

Inrikesflyget har efter utflyttningen av LIN:s trafik till Arlanda visat en
mycket snabb ökning. Från oktober 1983 har trafiken ökat med ca 15 % som
kan jämföras med årstillväxten på ca 6-7 % för de närmast föregående åren.
Ökningen innefattar även den s. k. sekundärlinjetrafiken. Antalet transfer -

TU 1983/84:20

passagerare har i det närmaste fördubblats.

Utskottet delar den principiella uppfattning som motionärerna ger uttryck
för om flygtrafikens fördelar när det gäller att binda samman glest befolkade
regioner. Flyget borde därför ha goda möjligheter att hävda sig i Norrland.
Sekundärlinjetrafiken har också byggts ut successivt. I takt med att
ändamålsenliga mindre trafikflygplan introduceras torde förutsättningarna
för detta flyg ytterligare förbättras. En fortsatt utbyggnad av sekundärlinjetrafiken
är dock främst en uppgift för flygbolagen och kommunerna.
Utskottet vill härvid erinra om att luftfartsverket i juni 1983 redovisade
sekundärlinjeutredningen (SLUT 83). Utredningen har nyligen remissbehandlats
och enligt vad utskottet har inhämtat kommer regeringens överväganden
i anslutning härtill att redovisas för riksdagen. Utskottet vill i detta
sammanhang understryka önskvärdheten av att flygtrafik och anslutande
marktransporter samordnas så att onödiga tidsförluster för trafikanterna
undviks.

Utskottet vill vidare erinra om att den regionalpolitiska utredningen har i
uppdrag att belysa transportstödets roll i regionalpolitiken. Därvid bör enligt
direktiven bl. a. åtgärder övervägas som kan sänka företagens kostnader för
persontransporter.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte någon särskild
framställning till regeringen med anledning av motionerna 1983/84:1768 (m)
och 1983/84:1802 (m) i denna del vara påkallad. Motionsyrkandena avstyrks
följaktligen.

I motion 1983/84:1769 (c) yrkande 4 begärs att anslaget till Linjeflyg
anpassas så att bolaget får möjligheter att införa fler lågpristurer på trafiken
till och från Gotland.

Föredraganden har i budgetpropositionen föreslagit att en ersättning
lämnas till Linjeflyg AB (LIN) för särskilda rabatter vid flygtrafik till och från
Gotland. Föredraganden har beräknat ersättningen så att en tillfredsställande
flygtrafik kan upprätthållas. Enligt vad utskottet har erfarit avser LIN att
öka antalet turer i Gotlandstrafiken så snart flygplansflottan har utökats.
Frågan om rabatter i flygtaxan bör enligt utskottets uppfattning i princip
avgöras av LIN på kommersiella grunder. Utskottet förutsätter dock att
luftfartsverket fortlöpande följer dessa frågor.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört avstyrks motionen i denna
del.

Avgiftsbestämmelser för besiktning av luftfartyg

I motion 1983/84:898 (m) begärs en översyn av de nuvarande avgiftsbestämmelserna
för besiktning av luftfartyg. Motionären menar att nuvarande
avgiftssättning snarast bör omprövas i syfte att åstadkomma avgifter som är
direkt relaterade till den verkliga kostnaden för besiktningen.

TU 1983/84:20

Luftfartsverket presenterade i juni 1983 en utredning om avgifter inom
flygsäkerhetstjänsten. Verket anförde därvid att för att genomföra en
besiktning av luftfartyg fordras en organisation bemannad med personal som
besitter en hög och bred erfarenhet och kompetens. Vidare krävs att
organisationen blir så dimensionerad att luftfartygsägarna får sina ärenden
behandlade utan större fördröjning. Kostnaderna för denna organisation
skall enligt statsmakternas beslut täckas genom avgifter. Luftfartsverket har i
sina studier visat att avgifterna inom flygsäkerhetstjänsten täcker kostnaderna
i sin helhet.

Utskottet förutsätter att denna fråga fortlöpande följs av luftfartsverket.
Med anledning härav anser utskottet att motionen inte nu bör föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida. Densamma avstyrks därför.

Vissa organisatoriska frågor m. m.

I motion 1983/84:1775 (m) begärs förslag om att sammanföra förvaltningen
av de statliga flygplatserna till ett aktiebolag. Vidare begärs förslag om att
avskilja myndighetsfunktionen, bl. a. i fråga om flygsäkerheten, från den
affärsdrivande verksamheten. Motionärerna anser att utvecklingen har gått
mot en mer självständig ställning för flygsäkerhetsområdet inom luftfartsverket
samt också mot större självständighet och ansvar för flygplatsorganisationen
utan att steget tagits att frikoppla nämnda funktioner från varandra.

Frågan om luftfartsverkets organisation har övervägts senast i samband
med riksdagens luftfartspolitiska beslut under våren 1982 (prop. 1981/82:98,
TU 1981/82:28, rskr 1981/82:339). Som underlag förelåg då den luftfartspolitiska
utredningens betänkande (SOU 1981:12) Inrikesflyget under 1980-talet. Utredningen hade undersökt ett par alternativa företagsformer för
huvudmannaskap, drift och förvaltning av de interregionala flygplatserna.
En enig utredning avvisade alternativet att ombilda förvaltningen av
flygplatsverksamheten till bolag. Utredningen förordade i stället alternativet
med ett luftfartsverk där myndighetsfunktionen och den kommersiella
funktionen hålls samman. Man ansåg vidare att om verket använder de
möjligheter som affärsverksformen ger, bör verksamhetens effektivitet
kunna ökas.

Utskottet vill vidare erinra om att luftfartsinspektionen i sin funktion som
myndighet för flygsäkerhet har en fristående ställning visavi luftfartsverket.

Riksrevisionsverket har nyligen redovisat en kartläggning av affärsverkens
bolagsverksamhet. Verket har också på grundval härav analyserat problem
som är förknippade med affärsverkens bolagsverksamhet. Kartläggningen
och problemanalysen har nyligen överlämnats till regeringen.

Med anledning härav kan utskottet inte finna några skäl för att ändra
luftfartsverkets organisationsform. De uppgifter för luftfartsverket som
anges i motionen torde väl kunna fullgöras inom ramen för nuvarande
organisationsform. Motionen avstyrks därför.

TU 1983/84:20

I motion 1983/84:2509 (m) uttalas att det aviserade utbyggda samarbetet
mellan SAS och Linjeflyg skall ske på ett sådant sätt att konkurrensen
företagen emellan kvarstår.

SAS och Linjeflyg har under senare tid etablerat ett ökat samarbete, inte
minst efter jet-trafikens flyttning till Arlanda. Utskottet förutsätter att
bolagen även i fortsättningen tar till vara möjligheterna till samutnyttjande
av Arlanda. Någon parallell trafik föreligger i dag inte mellan de båda
bolagen,, vilket enligt utskottets uppfattning knappast heller skulle vara till
gagn för konsumenterna. Men utskottet vill samtidigt understryka vikten av
att konkurrensen inom luftfarten upprätthålls. Syftet med motionen i denna
del torde genom det anförda i huvudsak vara tillgodosett, varför någon
åtgärd från riksdagens sida inte är påkallad.

I samma motion, 1983/84:2509 (m), framhålls också att utbildningsstarten
vid den statliga trafikflygarskolan bör skjutas upp i första hand ett år.

Riksdagen beslutade år 1981 att en statlig trafikflygarhögskola skall
inrättas under förutsättning att avtal kunde slutas med SAS om bl. a.
formerna för en sådan utbildning. Våren 1983 träffades ett samarbetsavtal
mellan staten och bolaget avseende en civil trafikflygarutbildning. Utbildningen
startade under april 1984 i Ljungbyhed. Behovet av piloter beräknas
öka både inom SAS och Linjeflyg. Utskottet avstyrker under hänvisning
härtill motionens yrkande i denna del.

I samma motion begärs vidare att luftfartsverket skall kunna träffa sådana
avtal för investeringar med kunder och övriga intressenter som nu skall
godkännas av regeringen.

Investeringsavtal mellan luftfartsverket och kommunen underställs f. n.
regeringen för godkännande i enlighet med 1982 års luftfartspolitiska beslut.
I budgetpropositionen erinras om att affärsverkens finansiering av sina
investeringar successivt har omprövats. För luftfartsverkets del har därvid
genom det luftfartspolitiska beslutet en viss uppmjukning av tidigare
investeringsregler skett. Föredraganden har förklarat sig inte vara beredd att
föreslå ytterligare förändringar innan de nyligen beslutade ändringarna har
utvärderats. Detta kommer enligt föredraganden att ske i en särskild
arbetsgrupp i kommunikationsdepartementet.

Aven utskottet anser att det nuvarande systemet har prövats under en
alltför begränsad tidsperiod. Utskottet avstyrker därför motionen i denna
del.

Vad i motion 1983/84:2509 (m) i övrigt anförts beträffande luftfartspolitiska
frågor synes inte heller påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Flygplatser m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag på 131 900 000 kr.,

TU 1983/84:20

2. beträffande flygplatser i Stockholmsområdet
att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:1774 (m) om Bromma flygplats,

b. avslår motion 1983/84:1788 (m) i denna del om den regionala
obalansen i Stockholms län,

c. lämnar motion 1983/84:2500 (fp) i denna del om Stockholms
andra flygplats utan åtgärd,

3. beträffande Sturups flygplats
att riksdagen

a. lämnar motion 1983/84:376 (s) utan åtgärd,

b. lämnar motion 1983/84:1096 (fp) yrkande 1 i denna del utan
åtgärd,

c. lämnar motion 1983/84:2116 (m) yrkandena 2 och 3 utan åtgärd,

4. beträffande flygfält i Arvidsjaur

att riksdagen avslår motion 1983/84:316 (vpk),

5. beträffande luftfartens betydelse för regionalpolitiken
att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:1768 (m) om utbyggnad av flygnät i inre
Norrland,

b. avslår motion 1983/84:1802 (m) i denna del om lägre flygpriser
på resa över längre avstånd i Sverige,

c. avslår motion 1983/84:1769 (c) yrkande 4 om fler lågpristurer på
trafiken till och från Gotland,

6. beträffande avgiftsbestämmelser för besiktning av luftfart
att riksdagen avslår motion 1983/84:898 (m),

7. beträffande vissa organisatoriska frågor m. m.
att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:1775 (m) om organisationen av flygplatser
och flygsäkerhet,

b. avslår motion 1983/84:2509 (m) yrkandena 12-15 om samarbetet
mellan SAS och Linjeflyg m. m.

2. Beredskap för civil luftfart. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt F2. (s. 124) och hemställer

att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag på 11 000 000 kr.

3. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F3. (s. 124) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid
flygtrafik på Gotland för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
på 14 500 000 kr.

TU 1983/84:20

4. Statens haverikommission. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt F 4. (s. 125) och hemställer

att riksdagen till Statens haverikommission för budgetåret 1984/85
anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Stockholm den 26 april 1984

På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Rune Torwald (c), Wiggo Komstedt (m), Sven-Gösta Signell (s), Gösta
Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp),
Sven Henricsson (vpk), Göran Riegnell (m), Sören Lekberg (s), Ingrid
Andersson (s) och Lisbet Calner (s).

Reservationer

1. vid punkt 1 Flygplatser m. m. beträffande flygplatser i Stockholmsområdet
(mom. 2)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 6 slutar med ”riksdagens sida.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motion 1983/84:1774 (m)
och som innebär ett ställningstagande för Bromma som ett komplement till
och en avlastning av Arlanda flygplats. Utskottet anser det vara uppenbart
att det behövs två flygplatser i Stockholm med omnejd inte minst därför att
allmänflygets behov av en flygplats måste tillgodoses i huvudstadens
omedelbara närhet. Den andra flygplatsen i Stockholmsområdet bör enligt
utskottets uppfattning göras så attraktiv att den drar till sig den trafik den är
avsedd för och risken för att det lätta flyget ändå flyttar till Arlanda
minimeras. Om Bromma flygplats läggs ned är det inte lätt att hitta lämpligt
alternativ i Stockholmsområdet. På Bromma finns ett visst investeringsbehov
som dock är avsevärt mindre än det investeringsbehov som uppstår om annat
alternativ än Bromma blir aktuellt. En uppdelning av reguljärflyget mellan
Bromma och Arlanda ger enligt utskottet en rimligare kostnadsfördelning
mellan olika intressenter, bättre trafikfördelning och bättre ekonomi.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
Utskottet avstyrker mot bakgrund av vad som här har anförts motionerna
1983/84:1788 (m) och 1983/84:2500 (fp) båda i berörd del.

TU 1983/84:20

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande flygplatser i Stockholmsområdet

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1774 (m) samt med
avslag på motionerna 1983/84:1788 (m) och 1983/84:2500 (fp) båda
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

2. vid punkt 1 Flygplatser m. m. beträffande avgiftsbestämmelser för besiktning
av luftfartyg (mom. 6)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Luftfartsverket
presenterade” och slutar med ”Densamma avstyrks därför.” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet anser att privatflyget i dag lever under svåra ekonomiska
förhållanden. En rad pålagor har lagts på allmänflyget. I motionen pekas på
de orimligt höga kostnaderna för besiktning/utredning av luftfartygs eller
annan flygmateriels luftvärdighet. Utskottet delar den uppfattning som förs
fram i motionen att en översyn och omprövning av den nuvarande
avgiftssättningen snarast bör komma till stånd i syfte att åstadkomma avgifter
som är direkt relaterade till den verkliga kostnaden för besiktningen.

Vad utskottet nu har anfört, vilket innebär ett tillgodoseende av syftet med
motion 1983/84:898 (m), bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande avgiftsbestämmelser för besiktning av luftfartyg
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:898 (m) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

3. vid punkt 1 Flygplatser m. m. beträffande vissa organisatoriska frågor
m. m. (mom. 7a)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”Motionen avstyrks därför.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet anser att de organisatoriska förändringar som föreslås i motionen
skulle förbättra effektiviteten inom luftfartsområdet. En rad invändningar
finns mot den nuvarande sammanblandningen av myndighetsfunktionen,
dvs. flygsäkerhetstjänsten, med den affärsdrivande verksamheten. Det finns
enligt utskottet således skäl som talar för att avskilja myndighetsfunktionen i

TU 1983/84:20

form av bl. a. flygsäkerhetsfrågorna från den övriga verksamheten. Luftfartsverkets
uppgifter i övrigt, dvs. att svara för den civila luftfartens markorganisation,
att driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart och att
verka för en utveckling av den civila luftfarten skulle i ett sådant läge kunna
drivas i bolagsform. Utskottet tillstyrker därför motionens hemställan om att
begära ett förslag från regeringen i dessa frågor.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7a bort ha följande lydelse:

7. beträffande vissa organisatoriska frågor m. m.
att riksdagen

a. med anledning av motion 1983/84:1775 (m) om organisationen
av flygplatser och flygsäkerhet som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

Särskilda yttranden

1. vid punkt 1 Flygplatser m. m. beträffande vissn organisatoriska frågor
m. m. (mom. 7 a-b)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla
m) anför:

Den i motionerna 1983/84:1775 (m) och 1983/84:2509 (m) föreslagna
ändringen av verksamhetsform för luftfartsverket skulle enligt vår mening
leda till en gynnsammare och mindre byråkratisk ordning för finansiering av
verksamheten. Den strikta koppling som anges i utskottsbetänkandet mellan
luftfartsverkets tioårsplan för resultatutvecklingen och nivån på planerade
taxehöjningar skulle om våra förslag genomfördes inte behöva upprätthållas.

2. vid punkt 1 Flygplatser m. m. beträffande vissa organisatoriska frågor
m. m. (mom. 7 b)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla
m) anför:

Med hänvisning till att den civila trafikflygarutbildningen nu har påbörjats
avstår vi från att reservera oss till förmån för vår hemställan i motion
1983/84:2509 (m) om att skjuta upp utbildningsstarten vid den statliga
pilotutbildningen. Vår erinran mot utbildningen kvarstår dock alltjämt.
Tvärtemot vad som anförts i betänkandet om att behovet av piloter beräknas
öka talar rapporten från bl. a. Svensk pilotförening. Man pekar där på ett
minskande behov av piloter. Tillgången på välutbildade piloter synes vara
god varför en ny utbildning i civil statlig regi endast kan leda till en ökad
arbetslöshet bland aktiva piloter.

minab/gotab 78214 Stockholm 1984