TU 1983/84:18

Trafikutskottets betänkande
1983/84:18

om anslag till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik
m.m. (prop. 1983/84:100 bil. 8)

SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen

I proposition 1983/84:100 bilaga 8 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet),
såvitt nu är i fråga,
dels att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
förordade riktlinjerna för bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av
järnvägstrafik i vissa fall (avsnittet D. Järnvägar punkt D2., s. 82-87),
dels att riksdagen till Ersättning till lokal och regional persontrafik för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag på 251 800 000 kr. (avsnittet I.
Institut m.m., punkt 15. s. 179-180),

dels att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken
(avsnittet Särskilda frågor, C. Åtgärder för att främja kollektivtrafiken,
punkterna 1, 3 och 4, s. 201-204 och 208-212).

Motionerna

1 motion 1983/84:414 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 10, 21 och 22),

10. att riksdagen beslutar införa ett bidrag till länshuvudmännen på 20 kr.
per tågkm för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer
lördag-söndag i de fall de övertagit betalningsansvaret för driften av viss
tågtrafik,

21. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om länshuvudmännens ansvarsområde,

22. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ändrade riktlinjer för statsbidragsgivningen till
kollektivtrafik.

I motion 1983/84:415 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkas

1. att riksdagen i första hand beslutar uttala sig för att järnvägen
Växjö-Hultsfred-Västervik hänförs till SJ:s riksbanenät på vilket gods- och
persontrafik skall behållas och att SJ aktivt medverkar till en upprustning av
banan och genomför en effektivare marknadsföring av banan,

2. att riksdagen i andra hand - om yrkandet under 1 inte bifalls - beslutar
att ett statsbidrag skall utgå till de berörda länstrafikbolagen på 20 kr. per

1 Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 18

TU 1983/84:18

tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer
lördag-söndag så att länsbolaget kan svara för driften på järnvägslinjen
Växjö-Hultsfred-Västervik.

Yrkande 1 i motionen behandlas i betänkandet TU 1983/84:17.

I motion 1983/84:503 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om att det extra statsbidraget även skall utgå vid val av tågtrafik.

I motion 1983/84:667 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Kerstin
Andersson (båda c) yrkas att riksdagen beslutar införa ett bidrag till
länshuvudmännen på 20 kr. per tågkilometer för tre dubbelturer
måndag-fredag och två dubbelturer lördag-söndag i de fall de övertar
betalningsansvaret för driften av viss tågtrafik.

I motion 1983/84:828 av Hans Petersson i Röstånga och Karin Ahrland
(båda fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
reglerna för det statliga ersättningsbidraget ändras så att det även kan utgå
för fortsatt järnvägstrafik.

I motion 1983/84:1006 av Lennart Brunander och Inger Josefsson (båda c)
yrkas att riksdagen uttalar sig för järnvägstrafikens betydelse i linje med vad
som anförs i motionen.

I motion 1983/84:1009 av Sven Henricsson och Bertil Måbrink (båda vpk)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande speciellt
gynnsamma villkor för berörda länshuvudmän vid ett övertagande av
persontrafiken på banorna Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro.

I motion 1983/84:1801 av Hans Petersson i Röstånga och Karin Ahrland
(båda fp) yrkas att riksdagen begär att regeringen kompletterar gällande
riktlinjer för ersättning till SJ vid länshuvudmans köp av särskilda tåg i
enlighet med vad som uttalas i motionen.

I motion 1983/84:1808 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om storleken på bidraget till SJ:s gemensamma kostnader vid
huvudmans köp av trafiktjänster.

I motion 1983/84:2423 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas att riksdagen till
Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik anslår 5 319000 kr.

I motion 1983/84:2432 av Elver Jonsson och Eric Hägelmark (båda fp)
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att det särskilda bidraget till
ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik begränsas och utgår under högst
tre år,

TU 1983/84:18

2. att riksdagen hos regeringen begär att ett särskilt bidrag införs för
spårtrafik och ersättning utgår med 50 kr./mil och i övrigt efter samma princip
som nuvarande bidrag.

I motion 1983/84:2434 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda
c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 4),

2. att riksdagen uttalar sig för att driftbidrag utgår till länstrafikbolagen
med 20 kr. per tågkilometer om de behåller nedläggningshotade
järnvägslinjer,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförs i motionen om länshuvudmännens ansvarsområde och
verksamhet.

I motion 1983/84:2509 av Rolf Clarkson m. fl. (m), yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 8-9 och 10 delvis),

8. att riksdagen uttalar sig för att de regionala trafikhuvudmännen i ökad
utsträckning baserar sin verksamhet på befintliga trafikföretag, i stället för
att bedriva verksamheten i egen regi,

9. att riksdagen beslutar att avslå den i propositionen föreslagna
utvidgningen av länstrafikhuvudmännens ansvarsområde till att omfatta
nästan all lokal och regional kollektivtrafik i länen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs under avsnittet Kollektivtrafik.

Utskottet
1 Inledning

Från den 1 juli 1983 finns i varje län en huvudman med ansvar för den
lokala och regionala kollektivtrafiken på väg. Principbeslut härom fattades
av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:92, TU 1977/78:28, rskr 1977/78:364).
Samtidigt beslöt man införa ett förändrat statligt bidragssystem för trafik som
anordnas av huvudmannen. Bestämmelser om huvudmannaskapet finns i
lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.
Bestämmelser om bidragsgivningen finns i förordningen (1978:443) om
statligt stöd till viss kollektiv persontrafik. Bidrag utgår i form av s. k.
vägmilsersättning- främst för ett visst antal dubbelturer - och kan bl. a. även
avse sådan järnvägstrafik som fyller utpräglade lokala och regionala trafikbehov.

1979 års trafikpolitiska beslut (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr
1978/79:419) innebar bl. a. att länshuvudmännen - förutom vägmilsersättning
- även skulle kunna få ett särskilt statsbidrag för ersättningstrafik vid
nedläggning av persontrafik på järnväg. I propositionen förutskickades att
det särskilda statsbidraget normalt skulle upphöra efter fem år. Riksdagen
fann emellertid att en sådan ordning skulle innebära en uppenbar risk för

Rättelse: S. 13, rad 4 Står: innebär statsbidraget Rättat till: innebär det slopade
statsbidraget

TU 1983/84:18

övervältring av kostnaderna för trafiken på berörda bandelar från staten till
länshuvudmännen. En utvärdering av bidraget borde därför ske efter fem år,
varpå detta fortlöpande borde förändras med hänsyn till ändrade förutsättningar
och förhållanden.

År 1983 uttalade sig riksdagen för ett vidgat ansvar för länshuvudmännen
(prop. 1982/83:100 bil. 8, TU 1982/83:15, rskr 1982/83:293). Riksdagens
beslut innebär att länshuvudmännen fr. o. m. den 1 juli 1985 får ansvaret för
lokal och regional persontrafik på bandelar utanför riksnätet, dvs. sådana
bandelar som genom 1979 års trafikpolitiska beslut har gjorts till föremål för
nedläggningsprövning enligt en av riksdagen fastställd handläggningsordning.
För sådana trafiksvaga delar av riksnätet som berättigar SJ till
underskottstäckning från staten (dvs. de delar av riksnätet som ingår i det
s. k. ersättningsberättigade bannätet) innebär riksdagens beslut vidare att
huvudmännen får ansvaret för det trafikutbud som, efter särskilt regeringsbeslut,
avgränsas till att vara av lokal eller regional karaktär.

I samband med nedläggningsprövningen kan länshuvudmännen välja att
låta trafiken vara kvar på järnväg. Han får då betala viss ersättning till SJ för
driften, medan staten svarar för investeringar i infrastrukturen. Detsamma
gäller om huvudmannen på bandel som tillhör riksnätets ersättningsberättigade
del vill ha ett större utbud av lokal eller regional persontrafik än vad som
ryms inom den ram för antalet interregionala tåg varom regeringen beslutar.
Riktlinjer för regleringen av dessa ersättningar har angivits i regeringsbeslut i
december 1981 och i juni 1983.

Om länshuvudmännen väljer att ersätta trafiken på en bandel utanför
riksnätet med busstrafik erhåller han - i enlighet med 1979 års trafikpolitiska
beslut - ett särskilt statsbidrag. Regler om bidraget finns i förordningen
(1983:535) om statsbidrag för viss kollektiv ersättningstrafik på väg. Av
förordningen framgår bl. a. att bidrag lämnas för en tid av fem år, om inte
regeringen vid periodens utgång bestämmer annat.

Av förordningen (1983:722) om ändring i förordningen (1978:448) om
statligt stöd till viss kollektiv persontrafik framgår att statsbidrag i form av
milersättning kan utgå även för trafik som ersätter indragen lokal eller
regional järnvägstrafik på sådana delar av det ersättningsberättigade bannätet
som tillhör riksnätet. Bidraget får utgå under längst fem år.

2 Bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall

Av förordningen (1983:535) om statsbidrag för viss kollektiv ersättningstrafik
på väg framgår, som nämnts inledningsvis, att bidrag lämnas för en tid
av fem år, om inte regeringen vid periodens utgång bestämmer annat.

Föredraganden framhåller att detta särskilda bidrag är avsett att täcka
länshuvudmännens merkostnader för ersättningstrafiken. Efter en period av
fem år torde enligt föredraganden ersättningstrafiken vara helt integrerad
med länshuvudmännens övriga trafik. Bidraget bör därför inte utgå efter
denna femårsperiod. Om synnerliga skäl föreligger bör dock transportrådet

TU 1983/84:18

kunna få besluta om visst statsbidrag utöver gängse bidrag till kollektivtrafiken.

I motion 1983/84:2432 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att det
särskilda bidraget begränsas och utgår under högst tre år. Till stöd för
yrkandet anförs att statsmakterna bör söka skapa konkurrensneutralitet
mellan järnvägs- och busstrafik.

I motion 1983/84:1006 (c) framhålls att det statliga bidraget till persontrafiken
bör vara utformat så att det är neutralt mellan tåg och buss.

I motion 1983/84:503 (vpk) framhålls, såvitt nu är i fråga, att det särskilda
bidraget - i syfte att skapa konkurrensneutralitet i valet mellan järnvägs- och
busstrafik - även bör utgå vid val av tågtrafikalternativet.

I motion 1983/84:828 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att reglerna för det särskilda bidraget skall ändras så att
det även kan utgå för fortsatt järnvägstrafik.

I motion 1983/84:1009 (vpk) framhålls att systemet med vägmilsersättning
bör vidareutvecklas så att det för länstrafiken blir helt kostnadsneutralt
oavsett vilken modell man väljer.

I motion 1983/84:414 (c) yrkas att riksdagen beslutar införa ett bidrag till
länshuvudmännen på 20 kr. per tågkilometer för tre dubbelturer måndagfredag
och två dubbelturer lördag-söndag i de fall de övertagit betalningsansvaret
för driften av viss tågtrafik. Till stöd för yrkandet anförs att
länshuvudmännens nuvarande valfrihet endast är formell och att de bör få två
i reell mening jämförbara alternativ att välja mellan.

Yrkanden med samma eller liknande innebörd återfinns även i motionerna
1983/84:415 (c), 1983/84:667 (c) och 1983/84:2434 (c). Yrkandet i den
förstnämnda av dessa tre motioner är ett andrahandsyrkande. Förstahandsyrkandet
behandlas - och avstyrks - i utskottets betänkande TU 1983/84:17.

I motion 1983/84:2432 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att ett
särskilt bidrag införs för spårtrafik och att ersättning skall utgå med 50 kr. per
mil efter samma principer som gäller för nuvarande bidrag.

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden till en
början erinra om föredragandens uttalande att en tid av fem år torde
erfordras för att ersättningstrafiken skall hinna integreras i länshuvudmannens
övriga trafik.

Enligt föredraganden är vidare förslaget att slopa det särskilda bidraget
efter fem år att se som ett led i strävandena att nå ökad konkurrensneutralitet
i valet mellan järnvägs- och busstrafik på de trafiksvagaste linjerna. I
sammanhanget erinras om det delade betalningsansvar som gäller i och med
att staten svarar för upprustning och förstärkt underhåll vid de nedläggnings -

TU 1983/84:18

prövade linjer där länshuvudman köper fortsatt tågtrafik av SJ.

Utskottet ansluter sig till föredragandens uppfattning att det särskilda
bidraget bör slopas efter fem år. En period av tre år torde enligt utskottets
mening inte generellt vara tillräcklig för att ersättningstrafiken skall hinna
integreras i länshuvudmannens övriga trafik. Härav följer att utskottet
avstyrker yrkandet i motion 1983/84:2432 (fp) om att slopa det särskilda
bidraget efter tre år.

Det särskilda bidraget och det delade betalningsansvar som föredraganden
erinar om säkerställer enligt utskottets mening länshuvudmännens rätt att i
fråga om fortsatt tågtrafik eller ersättningstrafik på väg på de trafiksvagaste
linjerna träffa ett fritt val inom ramen för de samhällsekonomiska överväganden
som enligt 1979 års riksdagsbeslut skall vara vägledande för trafikpolitiken.
Genom att det särskilda bidraget slopas efter fem år synes vidare kraven
på konkurrensneutralitet mellan järnvägs- och busstrafik på ifrågavarande
linjer bli tillgodosedda.

Av det nu anförda framgår att utskottet f. n. inte heller i övrigt ser något
behov av att ändra eller komplettera bidragsreglerna på sätt som begärs i de
motioner som nu är i fråga. Utskottet avstyrker följaktligen även samtliga
övriga här berörda motionsyrkanden. Regeringens förslag tillstyrks.

3 Anslaget Ersättning til lokal och regional kollektiv persontrafik

Från anslaget ges ersättning till lokal och regional kollektivtrafik i samtliga
län.

Av propositionen framgår att transportrådet har beräknat nästa budgetårs
medelsbehov för linje- och kompletteringstrafik till 229 milj. kr., för
skärgårdstrafik till 6,5 milj. kr., för den trafik som Waxholms Ångfartygs AB
utför i Stockholms skärgård till 9,5 milj.kr. och för fjällflygtrafik till 0,5 milj.
kr.

Från anslaget lämnas också stöd till esättningstrafik för nedlagd persontrafik
på järnväg, dvs. det i föregående avsnitt nämnda ”särskilda stödet” enligt
förordningen (1983:535) om statsbidrag för viss kollektiv ersättningstrafik på
väg. För detta stöd har transportrådet beräknat nästa budgetårs medelsbehov
till 5 319 000 kr.

Föredraganden ansluter sig i huvudsak till transportrådets anslagsberäkningar.
Med hänsyn till förhållanden som blivit kända efter anslagsframställningens
överlämnande till regeringen beräknar emellertid föredraganden
anspråken på statsbidrag till ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik till
ca 6,4 milj. kr. Totalt föreslås en medelsanvisning på 251,8 milj. kr.

I motion 1983/84:2423 (m) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
5 319 000 kr. Motionärerna framhåller att ca en fjärdedel av de sammanlagda
kommunala utgifterna - eller omkring 50 miljarder kronor - täcks av
statsbidrag och att volymökningen i kommuner och landsting beräknas

TU 1983/84:18

uppgå till 2% under år 1984. I ett läge med stort underskott inom den
offentliga sektorn är det - heter det vidare i motionen - helt oacceptabelt med
en volymexpansion på det kommunala området. Enligt motionärerna har
kommunernas likviditet på senare år varit osedvanligt god. Besparingsförslaget
sägs därför komma att medföra endast en successiv förändring av
verksamheten i kommuner och landsting.

Det i motionen framförda förslaget innebär i realiteten att statsbidragsgivningen
till lokal och regional persontrafik skulle upphöra. Detta vill utskottet
på det bestämdaste avvisa, varför motionen avstyrks.

Utskottet godtar för sin del föredragandens anslagsberäkning och tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning.

4 Länshuvudmännens ansvarsområde m. m.

Föredraganden erinrar om att länshuvudmännens obligatoriska ansvarsområde
enligt nu gällande lagstiftning är begränsat till lokal och regional
linjetrafik på väg. Flera länshuvudmän har dock självmant tagit på sig ansvar
också för kompletteringstrafik, skärgårdstrafik och viss järnvägstrafik. I
många län har även - fortsätter föredraganden - ett nära samarbete
utvecklats mellan skolskjutstrafiken och den reguljära kollektivtrafiken. För
att anpassa lagstiftningen till dagens förhållanden och för att stimulera till en
fortsatt samverkan - och därmed ett effektivare resursutnyttjande - anser
föredraganden att man nu bör överväga en utvidgning av länshuvudmännens
ansvarsområde till att i princip omfatta all lokal och regional kollektivtrafik i
länen.

I sammanhanget erinras om riksdagens beslut år 1983 om ett vidgat ansvar
för länshuvudmännen i fråga om järnvägstrafik.

Mot den sålunda angivna bakgrunden säger sig föredraganden i annat
sammanhang ämna återkomma med förslag till ändringar i lagen (1978:438)
om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.

I motionerna 1983/84:414 (c), 1983/84:2434 (c) och 1983/84:2509 (m)
framhålls att man motsätter sig den av föredraganden förordade utvidgningen
av länshuvudmännens ansvarsområde.

I den förstnämnda motionen betonas att skolskjutsarna bör förbli en
kommunal angelägenhet. Vidare erinras om att kompletteringstrafik, skolskjutsar
och skärgårdstrafik är viktiga komplement i verksamheten för
många privata buss- och taxiföretag. Om all sådan trafik överförs till
länsbolagen riskerar enligt motionärerna många trafikföretag att få lägga
ned.

Liknande synpunkter anförs i de båda övriga motionerna.

I motion 1983/84:2509 (m) framhålls även att länshuvudmännen i ökad

TU 1983/84:18

utsträckning bör basera sin verksamhet på befintliga trafikföretag i stället för
att bedriva verksamheten i egen regi.

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden erinra om
att grundtanken bakom 1978 års lag är att länshuvudmännen - som är
landstingskommunala och/eller kommunala organ - skall ha det politiska och
ekonomiska ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken på väg.
Det står länshuvudmännen fritt att tillgodose trafikbehoven genom trafik i
egen regi eller genom att anlita entreprenörer. I det stora flertalet fall har
länshuvudmännen valt det sistnämnda alternativet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks det sistnämnda yrkandet i motion
1983/84:2509 (m).

Enligt utskottets mening bör ett ställningstagande till frågan om att utvidga
länshuvudmännens ansvarsområde - på sätt som föredraganden förordar -anstå till dess förslag härom föreläggs riksdagen. I avvaktan härpå bör de
övriga motionsyrkanden som nu är i fråga lämnas utan åtgärd.

5 Statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken

Föredraganden erinrar om att nuvarande statliga bidragssystem omfattar
sex olika stödformer, nämligen stöd till linjetrafik, till kompletteringstrafik,
till skärgårdstrafik med fartyg, till fjälltrafik med flyg, särskilt stöd till den
trafik som bedrivs av Waxholms Ångfartygs AB, enligt avtal mellan staten
och Stockholms läns landsting, och särskilt stöd till ersättningstrafik för
nedlagd järnvägstrafik. Stödet till linjetrafiken och till ersättningstrafiken
lämnas till länshuvudmännen, medan stödet till kompletteringtrafik, skärgårdstrafik
och fjällflygtrafik lämnas till länshuvudman eller kommun.

Föredraganden framhåller att de fem förstnämnda stödformerna bör ses
mot bakgrund av samhällets målsättning att trygga en grundläggande
trafikförsörjning i hela landet. Den sjätte stödformen - avseende ersättningstrafik
för nedlagd järnvägstrafik - har däremot införts dels för att förhindra
kostnadsövervältringar när tågtrafiken dras in till dess ersättningstrafiken
integrerats med länshuvudmännens övriga trafik, dels för att stimulera till en
övergång till samhällsekonomiskt effektiva trafiklösningar.

För de fem förstnämnda stödformerna förordar föredraganden en successiv
övergång till ett nytt generellt bidragssystem. Med tanke på länshuvudmännens
politiska och ekonomiska ansvar för trafiken bör - framhåller
föredraganden - statsbidrag även i form av ett schablonbidrag medverka till
att garantera en viss minimistandard. Statsbidragets nuvarande konstruktion,
med ett stöd för vissa specificerade lokala och regionala transporter,
kan därför inte längre anses nödvändig för att uppfylla samhällets målsättning
att trygga en grundläggande trafikförsörjning.

Situationen är däremot något annorlunda - fortsätter föredraganden - i de
län där ansvaret för kompletteringstrafiken, skärgårdstrafiken och fjällflyg -

TU 1983/84:18

trafiken ännu inte ingår i länshuvudmännens ansvarsområde. Med hänsyn till
att trafiken i dessa fall är en kommunal angelägenhet torde bidraget i flera fall
t. v. spela en roll för att uppnå en tillfredsställande trafikförsörjning.

Den successiva övergången till en mer generell bidragsgivning bör enligt
föredraganden ske fr. o. m. budgetåret 1985/86. Genom övergången främjas
en rationellt uppbyggd kollektivtrafik. Vidare minskas administrationskostnaderna
både för stat och kommun.

Dessutom bör enligt föredraganden nuvarande statliga granskning av
länshuvudmännens trafikförsörjningsplaner slopas samtidigt som den mer
generella bidragsgivningen träder i kraft.

I motion 1983/84:414 (c) framhålls att den föreslagna omläggningen av
statsbidragssystemet innebär att bidragen blir mindre knutna till utfört
transportarbete än f. n. En sådan omläggning kan enligt motionärerna leda
till nedläggning av busslinjer i glesbygdsområden, eftersom resandeunderlaget
är svagare där än på andra håll.

Den förordade omläggningen synes utskottet väl ägnad att förenkla
bidragsgivningen och decentralisera administrationen av denna på ett sätt
sorn står i överensstämmelse med länshuvudmännens ansvar för den trafik
som kommer att omfattas av schablonbidraget. Någon risk för att en
schabloniserad bidragsgivning skulle innebära en försämrad kollektivtrafik i
glesbygdsområden föreligger inte enligt utskottets mening. Då utskottet
även i övrigt ansluter sig till föredragandens överväganden och förslag
tillstyrks de av denne förordade riktlinjerna och avstyrks motionsyrkandet.

6 SJ:s gemensamma kostnader vid länshuvudmans köp av trafiktjänster

Av inledningen till detta betänkande framgår att regeringen har beslutat
att SJ skall tillämpa vissa riktlinjer för reglering av ersättning vid länshuvudmännens
utnyttjande av tåg för lokal eller regional trafik.

Regeringens beslut - som baseras på riksdagsuttalanden - innebär såvitt nu
är i fråga i huvudsak följande: Huvudman som önskar att persontrafik på
järnväg upprätthålls på bandel som inte tillhör riksnätet skall betala SJ en
ersättning som motsvarar särkostnaderna för trafiken samt ett tillägg för
täckning av de gemensamma kostnaderna i järnvägstrafiken. Storleken på
detta tillägg bör avpassas så att den lokala och regionala persontrafik som SJ
bedriver enligt avtal med länshuvudmannen bär sin andel av SJ:s gemensamma
kostnader. Tillägget får inte vara så stort att det täcker underskott i annan
trafik eller kostnader för tjänster som länshuvudmannen inte efterfrågar.
Vidare skall hänsyn tas till att huvudmannen inte skall belastas med
kapitalkostnader för redan gjorda eller kommande investeringar i det
ersättningsberättigade bannätet. Tillägget får utgå med högst 50% av
särkostnaderna.

I motion 1983/84:1801 (fp) framhålls att SJ kräver för stort tillägg av

TU 1983/84:18

länshuvudmännen för täckning av de gemensamma kostnaderna. Enligt
motionärernas beräkningar torde ett tillägg av 12-15 % på särkostnaderna
vara tillräckligt som täckningsbidrag för gemensamma kostnader.

Även i motion 1983/84:1808 (c) framhålls att nuvarande regler innebär
risker för att en länshuvudman kan få betala för stor del av SJ:s gemensamma
kostnader. Enligt motionärerna bör tillägget inte vara högre än 10 eller högst
15 % av särkostnaderna.

Utskottet vill med anledning av dessa båda motioner erinra om att de av
regeringen beslutade reglerna innebär att det tillägg som en länshuvudman
har att betala för SJ:s gemensamma kostnader får uppgå till högst 50 % av
särkostnaderna. Det är sålunda en förhandlingsfråga mellan vederbörande
länshuvudman och SJ till vilken procentsiffra som tillägget skall fastställas.
Utskottet förutsätter att regeringen följer ersättningsfrågorna och, om
erforderligt, kompletterar reglerna. Enligt utskottets mening bör riksdagen -med hänsyn till att förutsättningarna synes kunna starkt variera från fall till
fall - inte uttala sig om eller söka reglera ersättningsfrågorna på så detaljerat
sätt som motionärerna aktualiserar.

Då någon riksdagens åtgärd sålunda inte synes böra komma i fråga
avstyrks motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik
i vissa fall

att riksdagen med godkännande av de i propositionen förordade
riktlinjerna avslår motionerna 1983/84:414 (c), yrkande 10, 1983/
84:415 (c) yrkande 2, 1983/84:503 (vpk) i denna del, 1983/84:667
(c), 1983/84:828 (fp), 1983/84:1006 (c), 1983/84:1009 (vpk) yrkande
3, 1983/84:2432 (fp) och 1983/84:2434 (c) yrkande 2,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:2423 (m) till Ersättning till lokal och regional
kollektiv persontrafik för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
på 251 800 000 kr.,

3. beträffande länshuvudmännens ansvarsområde m. m.
att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:2509 (m) yrkandena 8 och 10 i denna del,

b. lämnar motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 21,1983/84:2434 (c)
yrkande 4 och 1983/84:2509 (m) yrkandena 9 och 10 i denna del
utan åtgärd,

4. beträffande statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken

att riksdagen med godkännande av de i propositionen förordade
riktlinjerna avslår motion 1983/84:414 (c) yrkande 22,

TU 1983/84:18

5. beträffande SJ:s gemensamma kostnader vid länshuvudmans köp
av trafiktjänster
att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:1801 (fp),

b. avslår motion 1983/84:1808 (c).

Stockholm den 27 mars 1984

På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s), Olle
Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Rune Johansson (s), Rune Torwald (c),
Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson
(vpk), Göran Riegnell (m), Sören Lekberg (s), Anna Wohlin-Andersson (c)
och Per-Richard Molén (m).

Reservationer

1. Bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall
(mom. 1)

Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Det
särskilda” och slutar med ”förslag tillstyrks.” bort ha följande lydelse:

Länshuvudmännens ansvar för lokal och regional kollektivtrafik på väg,
utvidgningen av deras ansvarsområde till att kunna omfatta även viss
järnvägstrafik och skyldigheten för dem att därvid svara för driftkostnaderna,
handläggningsordningen för nedläggningsprövningen samt det generöst
tilltagna särskilda bidraget till ersättningstrafik är faktorer som enligt
utskottets mening allesammans medför att länshuvudmännen i själva verket
har näst intill obefintliga möjligheter att kunna behålla järnvägstrafiken på
de av nedläggningsprövningen omfattade bandelarna.

Med hänsyn till tidigare riksdagsuttalanden om bl. a. statens ansvar även
för det regionala bannätet och om prioritering av spårbunden trafik synes
åtgärder böra vidtas för att förbättra länshuvudmännens möjligheter till ett
fritt val mellan fortsatt järnvägstrafik och ersättningstrafik på väg på de
trafiksvagaste linjerna. Det i flera motioner föreslagna driftbidraget på 20 kr.
per tågkilometer synes väl ägnat att stärka länshuvudmännens valmöjligheter.
Härigenom tillgodoses också kraven på konkurrensneutralitet mellan
sådan järnvägs- och busstrafik som är i fråga - utan den kostnadsövervältring

TU 1983/84:18

från staten till länshuvudmännen som förslaget att slopa det särskilda
bidraget efter fem år kan komma att innebära, i strid mot 1979 års
trafikpolitiska beslut. Utskottet vill understryka att det föreslagna bidraget
skulle medföra en begränsad belastning på statsbudgeten. För de fall
länshuvudmännen väljer att behålla tågtrafiken kommer nämligen det
särskilda bidraget till ersättningstrafik inte att utgå.

I motionerna 1983/84:414 (c) och 1983/84:667 (c) är yrkandena att
riksdagen beslutar införa ett bidrag till länshuvudmännen på 20 kr. per
tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer lördagsöndag
i de fall de övertagit betalningsansvaret för driften av viss tågtrafik.
Yrkandet i motion 1983/84:415 (c) är praktiskt taget detsamma men med
tillägget att bidraget skall utgå så att den berörda länshuvudmännen kan
svara för driften på järnvägslinjen Växjö-Hultsfred-Västervik. I motion
1983/84:2434 (c) är yrkandet att riksdagen uttalar sig för att driftbidrag utgår
till länstrafikbolagen med 20 kr. per tågkilometer om de behåller nedläggningshotade
järnvägslinjer.

Enligt utskottets mening tillgodoses syftet med samtliga dessa motionsyrkanden
genom att riksdagen uttalar att bidraget skall utgå i enlighet med
yrkandena i de två förstnämnda motionerna. Det ankommer på regeringen
att utfärda erforderliga föreskrifter.

Genom utskottets ställningstagande synes vidare syftet även med alla de
övriga motionsyrkanden som nu är i fråga tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik
i vissa fall
att riksdagen

a. med anledning av de i propositionen förordade riktlinjerna samt
motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 10,1983/84:415 (c) yrkande 2,
1983/84:503 (vpk) i denna del, 1983/84:667 (c), 1983/84:828 (fp),
1983/84:1006 (c), 1983/84:1009 (vpk) yrkande 3,1983/84:2432 (fp)
yrkande 2 och 1983/84:2434 (c) yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

b. avslår motion 1983/84:2432 (fp) yrkande 1.

2. Bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall
(mom. 1)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Det
särskilda” och slutar med ”förslag tillstyrks.” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte dela föredragandens uppfattning att det särskilda
bidraget generellt bör slopas efter fem år. I samband med 1979 års

TU 1983/84:18

trafikpolitiska beslut blev klart uttalat av riksdagen att ingen kostnadsövervältring
på kommunerna fick ske. Därför tillkom det särskilda bidraget. Om
länshuvudman verkligen fortsätter med ersättningstrafik på landsväg i stället
för den indragna tågtrafiken innebär det slopade statsbidraget en övervältring
av kostnader från staten till kommunerna via länshuvudmännen.

Utskottet är av den meningen att det särskilda bidraget som f. n. endast
utgår till ersättningstrafik med buss innebär att bussalternativet gynnas vid en
kalkylmässig prövning. Tågtrafiken framstår som ekonomiskt ogynnsam för
länshuvudmännen varför något i verklig mening fritt val mellan tåg- resp.
busstrafik inte kommer till stånd.

Utskottet delar därför uppfattningen enligt motionerna 1983/84:503 (vpk)
och 1983/84:1009 (vpk) att det särskilda bidraget även skall utgå i de fall
länshuvudmännen önskar behålla tågtrafiken. Utskottet tillstyrker följaktligen
dessa motionsyrkanden.

Genom utskottets ställningstagande synes syftet med samtliga övriga
motionsyrkanden som nu är i fråga vara tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik
i vissa fall

att riksdagen

a. med bifall till motionerna 1983/84:503 (vpk) i denna del och
1983/84:1009 (vpk) yrkande 3 samt med anledning av de i
propositionen förordade riktlinjerna och motionerna 1983/84:414
(c) yrkande 10, 1983/84:415 (c) yrkande 2, 1983/84:667 (c),
1983/84:828 (fp), 1983/84:1006 (c), 1983/84:2432 (fp) yrkande2och
1983/84:2434 (c) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

b. avslår motion 1983/84:2432 (fp) yrkande 1,

3. Anslaget Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik (mom. 2)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Per-Richard Molén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Det i” och
slutar med ”till medelsanvisning.” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motionen talar för
att begränsa medelsanvisningen till att omfatta 5 319 000 kr. Yrkandet
härom tillstyrks följaktligen, medan regeringens förslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till
motion 1983/84:2423 (m) till Ersättning till lokal och regional

TU 1983/84:18

kollektiv persontrafik för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
på 5 319 000 kr.,

4. Statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken (moni. 4)

Rune Torwald (c), Sven Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson
(c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Den
förordade” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet.” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening hör de av föredraganden aktualiserade frågorna
nära samman med spörsmålet om en utvidgning av länshuvudmännens
ansvarsområde till att i princip omfatta all lokal och regional kollektivtrafik i
länen.

Härav följer att även i fråga om de i propositionen förordade riktlinjerna
för statsbidragsangivningen till kollektivtrafiken riksdagens ställningstagande
bör anstå till dess förslag om ansvarsområdet föreläggs riksdagen.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med yrkandet i motion
1983/84:414 (c) torde få anses vara i huvudsak tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken
att riksdagen med anledning av de i propositionen förordade
riktlinjerna och motion 1983/84:414 (c) yrkande 22 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

Särskilt yttrande

Statsbidragsgivningen till kollektivtrafiken (mom. 4)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Per-Richard Molén (alla
m) anför:

Av vår motion 1983/84:2509 (m) framgår att vi motsätter oss ifrågavarande
bidragsgivning utom såvitt den avser det till fem år begränsade särskilda
stödet enligt förordningen (1983:535) om statsbidrag för viss kollektiv
ersättningstrafik på väg. Det schablonbidrag som föreslås i propositionen är
avsett att ersätta samtliga nuvarande statliga bidrag till lokal och regional
kollektiv persontrafik utom det särskilda stödet enligt den nämnda förordningen.

På grund av de sålunda anförda omständigheterna har vi avstått från att ta
ställning till frågan om schablonbidragets införande.

minab/gotab Stockholm 1984 77970