TU 1983/84:17

Trafikutskottets betänkande
1983/84:17

om anslag till Järnvägar m.m. (prop. 1983/84:100 bil. 8)

SJÄTTE HUVUDTITELN
Järnvägar m. m.

Statens järnvägar m. fl. anslag. I proposition 1983/84:100 bilaga 8
(kommunikationsdepartementet) återfinns regeringens förslag till medelsanvisning
för budgetåret 1984/85 under avsnittet D. Järnvägar (s. 70-88).
Förslagen innebär

att till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisas ett reservationsanslag
på 1898800000 kr. (punkt D 1.),
att statens järnvägar får träffa hyresköpsavtal och långtidsförhyra (leasa)
godsvagnar motsvarande ett anskaffningsvärde på 60000000 kr. (punkt D
1).

att till Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster för budgetåret
1984/85 anvisas ett anslag på 1511400000 kr. (punkt D 2.),
att till Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för budgetåret 1984/85
anvisas ett reservationsanslag på 11500000 kr. (punkt D 3.).

Vidare har regeringen föreslagit riksdagen

att godkänna vad som i propositionen förordats beträffande finansiering av
investeringar för busstrafiken vid statens järnvägar, liksom investeringar i
motorvagnar och annan rullande materiel samt anläggningar och inventarier
avsedda för trafik enligt avtal med länshuvudmännen (punkt Dl.),
att godkänna att statens järnvägar, intill ett belopp av totalt 300 milj. kr.,
får lämna statlig kreditgaranti till ett av statens järnvägars dotterföretag till
följd av den föreslagna nya finansieringsformen för busstrafikinvesteringar
m.m., och den utökade rätten för statens järnvägar att leasa godsvagnar
(punkt D 1.),

att godkänna de av föredragande departementschefen förordade
riktlinjerna för separatredovisningar (punkt D 2. i denna del).

Regeringens förslag att godkänna de i propositionen förordade
riktlinjerna för bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik
i vissa fall (punkt D 2. i denna del) behandlas i betänkande TU 1983/84:18.

1 Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 17

TU 1983/84:17

Motionerna

I motion 1983/84:317 av Paul Lestander m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs om behovet av upprustning av malmbanans södra
inlopp.

I motion 1983/84:357 av Lennart Brunander m.fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala sig för att järnvägen Borås-Varberg förs till
riksnätet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen i övrigt anförs angående trafiken på järnvägen Borås-Varberg.

I motion 1983/84:358 av Arne Fransson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen uttalar sig tor att järnvägen Nässjö-Nybro på vilken godsoch
persontrafiken skall bibehållas hänförs till SJ:s riksnät,

2. att riksdagen uttalar sig för att järnvägsansluta Pauliström till banan
Nässjö-Nybro.

I motion 1983/84:414 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 8-9, 11-13 och 19),

8. att riksdagen beslutar begära att regeringen grundligt utreder SJ:s
struktur och verksamhet med hänsyn till verkets fortgående stora förluster,

9. att riksdagen beslutar att till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 200 milj. kr. förhöjt
reservationsanslag på 2 098 800 000 kr.,

11. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en särskild ledning för det
ersättningsberättigade järnvägsnätet,

12. att riksdagen beslutar att hela inlandsbanan samt bibanorna
Arvidsjaur-Jörn, Storuman-Hällnäs och Hoting-Forsmo hänförs till SJ:s
riksnät fr. o.m. budgetåret 1984/85,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om investeringsmedel till inlandsbanan,

19. att riksdagen beslutar att begära att regeringen utreder transportrådets
verksamhet i enlighet med vad som i motionen anförs.

I motion 1983/84:415 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkas

1. att riksdagen i första hand beslutar uttala sig för att järnvägen
Växjö-Hultsfred-Västervik hänförs till SJ :s riksbanenät på vilket gods- och
persontrafik skall behållas och att SJ aktivt medverkar till en upprustning av
banan och genomför en effektivare marknadsföring av banan,

2. att riksdagen i andra hand - om yrkandet under 1 inte bifalls - beslutar
att ett statsbidrag skall utgå till de berörda länstrafikbolagen på 20 kr. per
tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer
lördag-söndag så att länsbolaget kan svara för driften på järnvägslinjen
Växjö-Hultsfred-Västervik.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

22-24

24-25

22-24

10 e

12 a

13 a

12 b
15

15-17 6

12-13 1 a

15 5

22-23 11 a-d

19-20 9 a

26-27 16 a

22-24 12 c

24-25 13 b

se TU 1983/84:18

TU 1983/84:17

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:450 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen som sin 20 9 b

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
inlandsbanans elektrifiering.

I motion 1983/84:500 av John Andersson (vpk) yrkas att riksdagen som sin 21 10 d

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
järnvägsinvesteringar i Västerbotten.

I motion 1983/84:501 av Stina Gustavsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående järnvägslinjen Älmhult-Sölvesborg.	22-24	12 d
I motion 1983/84:503 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om begränsning av transportrådets roll vid järnvägsnedläggningar. I motion 1983/84:552 av Lars-Ove Hagberg (vpk) yrkas	27	16 a
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att persontrafiken på bandelen Borlänge-Malung bör överföras till riksnätet,	22-24	12 c
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bandelen Malungsfors-Särna bör återuppbyggas,	24-25	13 g
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bandelen Borlänge(Repbäcken)-Malung bör upprustas enligt vad som i motionen anförs,	24-25	13 f
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hela västerdalsbanan bör elektrifieras.	24-25	13 f
I motion 1983/84:661 av Stina Gustavsson och Rune Gustavsson (båda c) yrkas att riksdagen beslutar att järnvägslinjen Nässjö-Nybro förs till SJ:s riksnät.	22-24	12 b
I motion 1983/84:662 av Sven Henricsson och Marie-Ann Johansson (båda	22	10 j
vpk) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i	28	17
motionen anförs om upprustning av järnvägsstationerna och förbättrad service för tågresenärerna.	29	18 c
I motion 1983/84:666 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (båda c) yrkas att	22-24	11 e
regeringen måtte uttala sig för nödvändigheten av att de i motionen nämnda	22-24	12 f
järnvägslinjer i Värmland tillförs riksnätet.	22-24	12 i-
I motion 1983/84:668 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen hos	21-22	10 g

regeringen hemställer om förslag till åtgärder för att trygga sysselsättningen
och den fortsatta produktionen vid SJ:s dotterföretag Gävle Vagnverkstad.

TU 1983/84:17

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:673 av Anders Svärd och Britta Hammarbacken (båda c)
yrkas att riksdagen beslutar att persontrafiken på linjen Ställdalen-Kil skall
tillhöra SJ:s riksnät.

I motion 1983/84:817 av Tore Claeson m. fl. (vpk, s, m, c) yrkas att
riksdagen uttalar att en omfattande upprustning av Södertälje Södra
järnvägsstation snarast bör komma till stånd och hemställer till regeringen
om förslag härom.

I motion 1983/84:823 av Blenda Littmarck (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om åtgärder i syfte att åstadkomma smidigare
kundservice från SJ:s sida vad gäller i motionen nämnda fall.

I motion 1983/84:829 av Hans Petersson i Röstånga och Karin Ahrland
(båda fp) yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast utreder om
transportrådet kan avvecklas och dess arbetsuppgifter överföras till SJ och
länshuvudmännen.

I motion 1983/84:831 av Ulla Tillander och Sigvard Persson (båda c) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående upprustning och utbyggnad av partiellt dubbelspår på
västkustbanan.

I motion 1983/84:1005 av John Andersson (vpk) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
överförande av bandelen Hällnäs-Storuman till riksnätet.

I motion 1983/84:1007 av Alexander Chrisopoulos (vpk) yrkas att
riksdagen uttalar sig för att den personförande tågtrafiken bör återupptas vid
Vårgårda station.

I motion 1983/84:1009 av Sven Henricsson och Bertil Måbrink (båda vpk)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande en särskild handläggning av järnvägslinjerna
Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en samtidig bedömning av de båda banorna på grund av
deras betydelse framför allt för Uppvidinge kommun.

I motion 1983/84:1010 av Per Israelsson (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för upprustning och
bevarande av järnvägen Hjortkvarn-Finspång i enlighet med vad som i
motionen anförs,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder syftande till att
vagnverkstaden vid SJ:s verkstad i Örebro åter öppnas.

22-24

28-29

18-19

22-23

24-25

12 f-g

18 a

16 a

8 a

11 b

13 1

13 d

10 h

TU 1983/84:17

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:1011 av Marie-Ann Johansson (vpk) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att bandelarna Borås-Varberg och
Falköping-Landeryd bör överföras till riksnätet.

I motion 1983/84:1012 av Paul Lestander (vpk) yrkas att riksdagen uttalar
sig för att järnvägssträckan Jörn-Arvidsjaur bör överföras till riksnätet.

I motion 1983/84:1016 av Björn Samuelson (vpk) yrkas att riksdagen
uttalar sig för att till riksnätet bör överföras bandelarna Torsby-Kil,
Lesjöfors-Kristinehamn, Ställdalen-Kil och Arvika-Mellerud.

I motion 1983/84:1017 av Oswald Söderqvist m.fl. (vpk) yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för en utbyggnad av norra
stambanans första del i enlighet med vad som föreslås i motionen.

I motion 1983/84:1096 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga
(båda fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 delvis), att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motion 1983/84:1094 anförs
angående järnvägarna i Malmöhus län.

I motion 1983/84:1261 av Hugo Bergdahl m. fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning om möjligheten att införa ett system med
snabbtåg i en ringlinje runt Mälaren.

I motion 1983/84:1264 av Karl Boo m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
västerdalsbanan Borlänge-Malung, inlandsbanan Mora via Orsa till Brunflo
och linjen Mora-Älvdalen elektrifieras och införlivas i riksnätet.

I motion 1983/84:1271 av Åke Gustavsson och Catarina Rönnung (båda s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att överföra bandelen Nässjö-Nybro till riksnätet.

I motion 1983/84:1275 av Karin Israelsson (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att de planerade 34 milj. kr. för
investeringar på inlandsbanan bibehålls.

I motion 1983/84:1276 av Karin Israelsson (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av en ortsanpassad arrendeavgift i
de fall SJ arrenderar ut mark.

I motion 1983/84:1277 av Karin Israelsson och Per-Ola Eriksson (båda c)
yrkas

1. att riksdagen beslutar att hela inlandsbanan samt bibanorna
Arvidsjaur-Jörn, Storuman-Hällnäs hänförs till SJ:s riksnät fr.o.m.
budgetåret 1984/85,

22-24

22-23

22-24

24-25

22-24

24-25

22-24

19-20

12 a
12 h

11 c

11 e

12 f-g
12 i-j

10 c

13 i-j

10 a

9 c

11 f

12 e, k

13 h

12 b

9 a

22-23

11 a-c

TU 1983/84:17

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en särskild ledning för det
ersättningsberättigade järnvägsnätet.

I motion 1983/84:1278 av Elver Jonsson och Kenth Skårvik (båda fp) yrkas
att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om att bygga ut och säkerställa spårbunden kollektivtrafik i den
västsvenska regionen.

I motion 1983/84:1281 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om bandelen
Hudiksvall-Ljusdal.

I motion 1983/84:1284 av Erik Olsson m. fl. (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om
Norrlandstågens standard.

I motion 1983/84:1287 av Oswald Söderqvist och Sven Henricsson (båda
vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett program för
renovering och ombyggnad av ånglok igångsätts.

I motion 1983/84:1289 av Jörgen Ullenhag (fp) och Rosa Östh (c) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av principerna för avgiftsbeläggning
av SJ:s parkeringsplatser.

I motion 1983/84:1290 av Inger Wickzén m. fl. (m, s, c, fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om prioritering av dubbelspår och pendeltrafik på västkustbanan.

I motion 1983/84:1759 av Karin Ahrland och Eric Hägelmark (båda fp)
yrkas att riksdagen beslutar att persontrafiken å bandelen ÄlmhultSölvesborg
f. n. icke nedläggs.

I motion 1983/84:1760 av Arne Andersson i Gamleby m. fl. (s, m, c, fp,
vpk) yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att bandelen Bjärka
Säby-Västervik tillförs riksnätet.

I motion 1983/84:1761 av Axel Andersson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
tillverkning av godsvagnar och annan rullande järnvägsmateriel vid SJ:s
dotterföretag Ageve.

I motion 1983/84:1762 av Georg Andersson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
behovet av upprustning av järnvägsnätet i Västerbottens län.

I motion 1983/84:1763 av Georg Andersson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att bandelen Storuman-Hällnäs skall tillföras riksnätet.

Behandlas i
utskottets

yttr. s. hemst. p.
15 5

22-24

24-25

18-19

24-25

22-24

21-22

22-23

12 r

13 e

18 d
10 i
21
8 a
13 c
12 1
10 g

10 d

11 b

TU 1983/84:17

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:1764 av Kerstin Andersson m.fl. (c, m, fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om en utökning av antalet orter med tåguppehåll.

I motion 1983/84:1765 av Rune Backlund (c) yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för att järnvägen Jönköping-Vaggeryd skall ingå i SJ:s riksnät.

I motion 1983/84:1767 av Görel Bohlin och Ingrid Hemmingsson (båda m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om museitåg på inlandsbanan.

I motion 1983/84:1772 av Rune Carlstein och Lahja Exner (båda s) yrkas
att riksdagen beslutar att hänföra järnvägslinjen Borås-Varberg till SJ:s
riksnät på vilket gods- och persontrafik skall bibehållas.

I motion 1983/84:1773 av Tore Claeson och Hans Petersson i
Hallstahammar (båda vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att persontrafiken på järnvägslinjen Åkers
styckebruk-Strängnäs bör bibehållas och begär att regeringen tar initiativ till
utredning härom i enlighet med vad som anförs i motionen.

I motion 1983/84:1778 av Bo Finnkvist m. fl. (s) yrkas att riksdagen begär
att regeringen rekommenderar transportrådet att i sin slutliga prövning av
alternativa trafiklösningar t. v. undanta inlandsbanans nedre del, dvs. linjen
Les jöfors-Kristinehamn.

I motion 1983/84:1779 av Jan Fransson och Anders Nilsson (båda s) yrkas
att riksdagen beslutar att järnvägslinjen Gårdsjö-Håkantorp hänförs till
riksnätet.

I motion 1983/84:1780 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att det alternativ till utbyggnaden av
Grödingebanan som redovisas i motionen blir föremål för närmare
utredning.

I motion 1983/84:1781 av Sven Henricsson m.fl. (vpk, s, c) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om bandelen Forsmo-Hotings överförande till riksnätet.

I motion 1983/84:1783 av Larz Johansson och Tage Sundkvist (båda c)
yrkas att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt SJ att skapa
förutsättningar för en bättre spårbunden kollektivtrafik i Södermanlands län.

22-24

20-21

22-24

22-23

13 1

12 m

9 e

12 a

13 r

9 d

12 p

11 d

13 o

I motion 1983/84:1785 av Ove Karlsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen i 22-24 12 e

enlighet med vad som i motionen anförs beslutar att överföra 24-25 13 f

västerdalsbanan till riksnätet.

TU 1983/84:17

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:1786 av Sture Korpås m.fl. (c, fp) yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att tåg som går igenom en kommuns
centralort normalt skall göra uppehåll där i en utsträckning som gör det
möjligt för kommunens invånare att i rimlig grad ha den egna kommunen
som utgångspunkt för resor,

2. att riksdagen uttalar sig för att regeringen med situationen i Uppsala län
som exempel bör låta utreda vilken effekt på en missgynnad kommuns
utveckling den påtalade trafikpolitiken har.

I motion 1983/84:1788 av Gunnel Liljegren och Birgitta Rydle (båda m)
yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar sig för att åtgärder i enlighet
med motionen vidtas vid trafikplaneringen i syfte att häva den regionala
obalansen i Stockholms län.

I motion 1983/84:1789 av Anna Lindh (s) yrkas att riksdagen uttalar det
önskvärda i att SJ på nordiskt plan verkar för införandet av ett nordiskt
tågluffarkort för ungdomar.

I motion 1983/84:1790 av Anna Lindh (s) yrkas att riksdagen uttalar det
angelägna i att SJ avskaffar avgiften för SJ:s rabattkort för studerande.

I motion 1983/84:1797 av Elvy Nilsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar uttala sig för att bandelen Kil-Torsby (Fryksdalsbanan) överförs till
riksnätet.

I motion 1983/84:1805 av Arne Svensson och Hans Nyhage (båda m) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bandelen
Borås-Varberg upptas i SJ:s riksnät.

I motion 1983/84:1806 av Jörn Svensson och Bertil Måbrink (båda vpk)
yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till elektrifiering
och upprustning av järnvägslinjen Karlskrona-Kristianstad.

I motion 1983/84:1807 av Olle Svensson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en
förbättring av den interregionala kollektivtrafiken för Eskilstuna.

I motion 1983/84:1810 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 410 milj. kr. förhöjt
reservationsanslag av 2308800000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om bibehållande av investeringsnivån 1984/85 i enlighet
med 1980 års strukturplan innebärande att upprustningsprogram för bl. a.
västkustbanan och inlandsbanan fullföljs,

13 n

2 b

32-33 26

22-24 12 i

22-24 12 a

10 f

13 p

12-13 1 a

19 8 a

19-20 9 a

TU 1983/84:17

3. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ett nytt system för SJ:s betalningsansvar vad gäller
infrastrukturen.

I motion 1983/84:1811 av Anna Wohlin-Andersson och Per-Ola Eriksson
(båda c) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om kostnaderna för godstrafik på vissa
järnvägslinjer.

I motion 1983/84:2023 av Karl Björzén och Anders Andersson (båda m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att SJ bör
prioritera investeringar i dubbelspår m. m. för att skapa snabbare och säkrare
tågförbindelser i Mälardalen i första hand på linjen Stockholm-Västerås.

Motiveringen till motionsyrkandet finns i motion 1983/84:2022.

I motion 1983/84:2116 av Per Stenmarck m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs angående en förbättring av kollektivtrafiken bl. a. vad
avser vissa järnvägslinjer samt om införande av biltåg.

I motion 1983/84:2421 av Gunilla André m.fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att järnvägslinjerna Hallsberg-Mariestad, Lidköping-Herrljunga
och Skövde-Karlsborg hänförs till SJ:s riksnät fr. o. m. budgetåret 1984/85.

I motion 1983/84:2422 av Anders Björck (m) yrkas att riksdagen uttalar sig
för att persontrafiken på järnvägslinjen Nässjö-Nybro bör bibehållas.

I motion 1983/84:2424 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning för att i lämplig organisation ändra statens
järnvägars företagsform från affärsverk till aktiebolag.

I motion 1983/84:2426 av Ingemar Eliasson (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om samordning
mellan tåg- och busstransporter.

I motion 1983/84:2429 av Eric Hägelmark och Karin Ahrland (båda fp)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär omfördelning av befintliga medel så
att SJ kan elektrifiera bandelen Karlskrona-Kristianstad så snart som
möjligt.

I motion 1983/84:2431 av Kjell Johansson (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av
förbättrade järnvägsförbindelser i Södermanland.

I motion 1983/84:2434 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda
c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 3),

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att bevara
Ljusdal-Hudiksvall-banans person- och godstrafik,

Behandlas i
utskottets

yttr. s. hemst. p.
16-17 6

27-28

24-26

22-24

17-18

28-29

16 b

10 b

8 a
13 k
19

12 n-o
12 q

12 b

18 b

10 f

13 q

24-25

13 e

TU 1983/84:17

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

3. att riksdagen uttalar sig för att vissa tågstopp görs inom Nordanstigs
kommun.

I motion 1983/84:2435 av Stig Josefson och Sigvard Persson (båda c) yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om åtgärder för att åter starta persontrafik och även utökad
godstrafik längs järnvägslinjen Malmö-Sjöbo,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om järnvägslinjen Ystad-Tomelilla-Simrishamn.

I motion 1983/84:2437 av Gullan Lindblad och Görel Bohlin (båda m)
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att SJ skall ordna
trivsammare väntsalar för resenärerna genom någon form av avgiftsfinansiering.

I motion 1983/84:2438 av Bertil Måbrink och Jörn Svensson (båda vpk)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående bandelen Älmhult-Sölvesborg.

I motion 1983/84:2439 av Birgitta Rydle (m) yrkas att riksdagen beslutar
uttala att SJ vid den fortsatta utbyggnaden av handikappanpassningen av
trafiken utökar och förbättrar rullstolsservicen på stationerna.

I motion 1983/84:2443 av Rune Ångström (fp) yrkas att riksdagen beslutar
att hela inlandsbanan samt bibanorna Arvidsjaur-Jörn, Storuman-Hällnäs
och Hoting-Forsmo skall överföras till SJ:s riksnät.

I motion 1983/84:2491 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 4 och 5),

4. att riksdagen begär att regeringen inom ramen för en parlamentarisk
utredning låter utreda frågan om en uppdelning av SJ i ett banverk och ett
driftverk,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
transportrådet.

I motion 1983/84:2496 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 6 och 7),

6. att riksdagen till Statens järnvägar anslår 1750000000 kr., varav 300
milj. kr. skall utgöras av likvid för försäljning av ett antal dotterbolag,

7. att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster anslår
1400000000 kr.

I motion 1983/84:2500 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
i motionen anförs om trafikinvesteringar i Stockholmsregionen.

24-25

22-24

30-31

22-23

16-17

12-13
31-32

13-14

13 m

13 i

12 d

11 a-d

16 a

1 a
24

2 a

TU 1983/84:17 11

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1983/84:2509 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 25-27),

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen i uppdrag att utforma 16-17 6

entydiga mål för SJ baserade på att företagets järnvägar skall bära sina

kostnader och ge förräntning på det satsade kapitalet,

26. att riksdagen beslutar uttala sig för att SJ ges ökad självständighet 16-17 6

gentemot riksdag och regering,

27. att riksdagen beslutar uttala sig för att SJ ges möjlighet att minska 13 1 b

turtätheten på mindre trafikerade linjer, till minimum tre stycken dagliga
dubbelriktade turer på ett flertal av de minst trafikerade linjerna.

Utskottet

1 Anslaget Statens järnvägar

1.1 Investeringsram för nästa budgetår samt vissa organisationsfrågor m. m.

Enligt riksdagsbeslutet år 1980 om strukturplan för SJ skulle SJ under en
femårsperiod erhålla en årlig uppräkning av investeringsvolymen med 5 % i
reala termer under förutsättning att SJ uppnådde full förräntning senast
budgetåret 1983/84. Den period som avsågs i beslutet var 1981/82 - 1985/86.

SJ har nu i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 begärt att
investeringsramen skall höjas från 2 016 milj. kr. till 2 330 milj. kr., dvs. med
314 milj. kr. Ökningen består av dels en antagen prisnivåförändring på 213
milj. kr., dels en real volymökning med 5 % i enlighet med strukturplanen.

En fortsatt hög investeringsnivå är enligt föredragande departementschefens
mening en grundförutsättning för att SJ skall kunna leva upp till de
trafikpolitiska mål som ställts upp för verksamheten och för att verket skall
kunna nå upp till sitt ekonomiska mål. Stora satsningar behöver sålunda
göras för att rusta upp infrastrukturen. Den rullande materielen behöver
moderniseras och förnyas. Fortsatta satsningar på säkerhet och på åtgärder
för att öka rationaliseringstakten betecknas också som nödvändiga.

Föredraganden erinrar vidare om att regeringen, i enlighet med vad som
anförts i den i oktober förra året framlagda propositionen (prop. 1983/84:40)
om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m., bedömt det nödvändigt att
under nuvarande omständigheter sänka investeringsnivån. Flärvid har
räknats med en neddragning av investeringsramen för budgetåret 1984/85
med netto 200 milj. kr. Detta belopp kvarstår sedan hänsyn tagits med 100
milj. kr. till behovet av medel för investeringar i lokaltågstrafiken i
Stockholmsregionen under budgetåret 1984/85 enligt uppgörelsen mellan
Stockholms läns landsting, SJ och staten (prop. 1983/84:54).

TU 1983/84:17

Investeringsramen för nästa budgetår föreslås som följd härav böra
fastställas till 1 920 milj. kr. Föredraganden har därvid räknat med en
prisnivåförändring på 4 % samt med en real ökning av investeringsvolymen
på 5 % i enlighet med strukturplanen för SJ.

Den sålunda förordade investeringsramen innebär att anslaget Statens
järnvägar enligt det följande bör tas upp med 1 898,8 milj. kr. Härvid har
hänsyn tagits till att det bör finnas en viss marginal utöver den beräknade
medelsförbrukningen.

I motion 1983/84:414 (c) avvisas förslaget om en nedskärning av investeringsprogrammet
med 200 milj. kr. Genom en sådan nedskärning blir det
enligt motionärerna i realiteten så att det finansiella utrymmet för Stockholmsinvesteringarna
skapas genom att investeringar i andra delar av landet
undanträngs. Motionärerna yrkar därför och under hänvisning även till
strukturplanen en höjning av anslaget till 2 098,8 milj. kr. I motion
1983/84:1810 (vpk) yrkas - likaledes under hänvisning till strukturplanen och
de stora investeringsbehoven inom SJ - en höjning av anslaget med 410 milj.
kr. till 2 308,8 milj. kr. Vidare begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförs i motionen om bibehållande av
investeringsnivån 1984/85 i enlighet med 1980 års strukturplan innebärande
att upprustningsprogrammet för bl. a. västkustbanan och inlandsbanan
fullföljs.

I motion 1983/84:2496 (m) däremot yrkas en minskning av anslaget till
1 750 milj. kr., varav 300 milj. kr. skall utgöras av beräknad inflytande likvid
för försäljning av ett antal dotterbolag inom SJ.

Såsom i propositionen framhålls har vid anslagsberäkningarna hänsyn
redan tagits till Stockholmsinvesteringarna. I sitt betänkande över förslaget
om dessa (jfr TU 1983/84:10) förutsatte f. ö. också utskottet att järnvägsinvesteringarna
i landet i övrigt inte skulle drabbas av den träffade överenskommelsen
om lokaltågen i Storstockholm.

En sänkt investeringsnivå möjliggörs enligt propositionen bl. a. genom att
vissa av de av SJ planerade investeringarna senareläggs något. Neddragningen
får dock enligt föredraganden inte innebära att investeringar inom de mest
angelägna områdena eftersätts. Detta gäller bl. a. säkerhetsinvesteringarna.
Fortsatt utbyggnad av fjärrblockeringssystemet och fortsatta satsningar för
att lösa kapacitetsproblemen på vissa delar av bannätet anges vidare vara
nödvändiga. Satsningen på offensiva åtgärder i syfte att öka järnvägens

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1984/85
5 % marginal

Avgår beräknad ingående balans 1984-07-01

Milj. kr.
1 920,0

96,0

117,2

Anslag budgetåret 1984/85

1 898,8

TU 1983/84:17

marknadsandelar förutsätts fortsätta. Den rullande materielen måste också
successivt förnyas och moderniseras.

Föredraganden framhåller vidare att investeringsnivån kan bli högre än
den angivna om sysselsättningsläget eller andra skäl motiverar särskilda
insatser. SJ har sedan regeringsskiftet 1982, enligt en i propositionen intagen
sammanställning, utöver ordinarie investeringsram tilldelats investeringsmedel
om ca 450 milj. kr.

Enligt föredragandens mening är det möjligt för SJ att ytterligare öka
beredskapen för att kunna tidigarelägga planerade investeringar och i
samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen snabbt sätta i gång investeringar
och underhållsarbeten i sysselsättningsfrämjande syfte. För att kunna
motsvara dessa krav bygger SJ upp en särskild objektbank. Föredraganden
räknar därför med ökade möjligheter att, när sysselsättningsläget motiverar
det, tilldela järnvägstrafiken mer investeringsmedel.

Utskottet finner med beaktande av det anförda den i propositionen
föreslagna investeringsramen innebära en rimlig avvägning mellan å ena
sidan SJ:s investeringsbehov och -möjligheter, å andra sidan behovet i
nuvarande statsfinansiella läge att begränsa utgifterna på statsbudgeten.
Utskottet tillstyrker alltså en investeringsram för nästa budgetår om 1 920
milj. kr. samt den häremot svarande anslagsberäkningen. Härav följer att
utskottet avstyrker de i de båda förstnämnda motionerna föreslagna
anslagshöj ningarna.

Utskottet avstyrker vidare den i motion 1983/84:2496 (m) föreslagna
sänkningen av anslaget, som skulle möjliggöras bl. a. genom att SJ direkt
tillförs medel från försäljning av vissa dotterbolag inom SJ. Förslaget om
sådan försäljning har f. ö. aktualiserats i vissa andra moderatmotioner som
numera avstyrkts av riksdagen (se FiU 1983/84:25). Såsom i samband därmed
framhållits strider metoden att sälja ut företag för att finansiera investeringar
utan att dessa inkomster redovisas över statsbudgeten mot de allmänna
redovisningsprinciper som tillämpas för denna. Inkomster av försåld egendom
skall redovisas under särskild titel på statsbudgeten.

Utskottet finner sig inte kunna tillstyrka att, såsom förordas i motion
1983/84:2509 (m), riksdagen uttalar sig för att SJ - i syfte att åstadkomma de
av motionärerna föreslagna besparingarna - ges möjligheter att minska
turtätheten på mindre trafikerade linjer till minimum tre stycken dagliga
dubbelriktade turer på de minst trafikerade linjerna. Enligt gällande
beslutsordning ankommer det f. ö. redan nu på SJ att avgöra frågor om
turtätheten på olika banor. Utskottet som anser denna ordning ändamålsenlig
finner bl. a. därför ingen anledning föreligga för riksdagen att göra det av
motionärerna begärda uttalandet. Motionen avstyrks därför i denna del.

I motion 1983/84:2500 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om trafikinvesteringar i Stockholmsregionen.
Motionärerna har därvid framhållit att förutsättningarna för fjärr -

TU 1983/84:17

och närtrafik på järnvägsnätet kommer att förbättras väsentligt i takt med att
de investeringar som ingår i den nya överenskommelsen mellan staten och
Stockholms läns landsting genomförs. Det är enligt motionen viktigt att
utbyggnadsprogrammet verkställs i så snabb takt som möjligt och att i olika
avseenden förhållandena på Stockholms Central förbättras. I motion 1983/
84:1780 (c) begärs att riksdagen ger regeringen till känna att det alternativ till
utbyggnaden av Grödingebanan som redovisas i motionen blir föremål för
närmare utredning. I motion 1983/84:1788 (m) begärs att riksdagen uttalar
sig för att åtgärder i enlighet med motionen vidtas vid trafikplaneringen i
syfte att häva den regionala obalansen i Stockholms län. Motionärerna tar i
denna del upp planerna på en järnvägssträckning direkt från Flemingsberg
till Järna förbi centralorten Södertälje. Centralorten i länets näst största
kommun måste enligt motionärerna liksom tidigare vara huvudstation för
SJ-tågen.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden hänvisa till det
förut nämnda riksdagsbeslut om lokaltågen i Storstockholm som fattades så
sent som i december 1983. Beslutet innebar att riksdagen godkände den
överenskommelse om lokaltågstrafiken som träffats mellan företrädare för
staten, SJ och Stockholms läns landstingskommun. Överenskommelsen
ansågs tillgodose både SJ:s och landstingets intressen. Utrymme skulle
sålunda enligt densamma skapas för en utbyggd lokaltågstrafik samtidigt som
SJ:s kapacitetsproblem för den långväga person- och godstrafiken kunde
lösas.

Utskottet förutsätter för sin del att SJ ur trafikekonomiska synpunkter
noggrant kommer att pröva förläggningen av det nya dubbelspåret söder om
Flemingsberg. Under hänvisning till det nu anförda avstyrks yrkandena i
fråga.

I motion 1983/84:817 (vpk, s, m, c) begärs att riksdagen uttalar sig för att en
omfattande upprustning och utbyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation
snarast kommer till stånd samt hos regeringen begär förslag därom.

Som utskottet senast i sitt betänkande TU 1983/84:10 framhållit får frågan
om en sådan upprustning och ombyggnad prövas av SJ i samband med den
fortlöpande investeringsplanering som sker inom verket. Motionen avstyrks
därför.

Sedan budgetåret 1977/78 har SJ erhållit bemyndigande att träffa avtal
med EUROFIMA beträffande hyresköp av godsvagnar. EUROFIMA tar
upp lån i olika valutor och ställer medlen till anslutna järnvägsföretags
disposition genom finansieringsavtal. Fr. o.m. budgetåret 1980/81 får SJ
inom vissa av statsmakterna angivna ramar bestämma fördelningen mellan
hyresköpsavtal med EUROFIMA och sedvanlig långtidsförhyrning, dvs.
leasing. För budgetåret 1984/85 begär SJ att få träffa ytterligare finansieringsavtal
med EUROFIMA motsvarande ett anskaffningsvärde på 40 milj. kr.,
dvs. oförändrad ram i förhållande till innevarande budgetår. Föredraganden
föreslår att SJ ges ett sådant bemyndigande.

TU 1983/84:17

Vidare föreslås i propositionen att SJ under budgetåret 1984/85 får en
leasingram, utöver EUROFIMA, motsvarande ett anskaffningsvärde på 20
milj. kr. Denna del av den totala leasingramen avses skola administreras av
ett inom SJ-koncernen vilande dotterföretag. Det förutsätts få ankomma på
regeringen att vid behov medge att leasingramen höjs om detta kan innebära
väsentligt ökade möjligheter till resultatförbättringar i godstrafiken.

Föredraganden föreslår också att den fortsatta anskaffningen och finansieringen
av bussar till SJ, liksom anläggningar och inventarier i övrigt för
busstrafiken, likaledes görs av ett inom SJ vilande dotterföretag. Företaget
föreslås sedan leasa utrustningen till SJ-koncernen på affärsmässiga villkor.
Detta innebär att för aktiebolag sedvanliga ränte-, avskrivnings- och
fonderingsprinciper kan tillämpas.

Vidare föreslås att SJ får möjlighet att på motsvarande sätt finansiera
motorvagnar och annan spårbunden rullande materiel liksom anläggningar
och inventarier avsedda för trafik enligt avtal med länshuvudmännen.

Leasingalternativet ger enligt föredragandens mening förutsättningar för
en mer marknadsmässig prissättning från SJ :s sida och flexibilitet i kapitalanskaffningen.
Dessutom får SJ lägre kostnader för kapitalet, vilket innebär att
bussdivisionens resultat totalt sett inte försämras.

Den nya finansieringsformen föreslås gälla senast fr. o. m. den 1 juli 1984.
SJ förutsätts vid behov, och intill ett belopp av totalt 300 milj. kr., få lämna
statlig kreditgaranti för dotterföretagets räkning. Det skall ankomma på
regeringen att fatta de ytterligare beslut som är nödvändiga för förslagens
genomförande.

Utskottet finner föredragandens förslag i dessa delar väl motiverade och
ägnade att skapa den bl. a. därmed åsyftade flexibiliteten i kapitalanskaffningen
för SJ:s del. Utskottet tillstyrker därför desamma.

I motionerna 1983/84:414 (c) och 1983/84:1277 (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en särskild ledning inom SJ tillsätts för det ersättningsberättigade
järnvägsnätet. Det är enligt förstnämnda motion helt uppenbart att
SJ:s ledning varken har tid eller intresse för de lokala banorna. Det måste
därför direkt under SJ:s generaldirektör tillsättas en särskild ledning för det
ersättningsberättigade nätet, en ledning som helt och fullt kan ägna sin kraft
åt de lokala och regionala järnvägarna.

Motionärerna har inte närmare gått in på hur en sådan organisation skulle
genomföras och kunna fungera. Utskottet, som vill erinra om att en
genomgripande omorganisation av SJ nyligen skett (prop. 1981/82:100,
bil. 8, TU 1981/82:22, rskr 1981/82:245), kan för sin del inte finna det
rimligen motiverat att på de av motionärerna anförda skälen begära att en
sådan särskild ledning tillsätts och avvisar därför förslaget härom. Motionsyrkandena
avstyrks följaktligen.

I motion 1983/84:414 (c) yrkas att riksdagen begär att regeringen grundligt
utreder SJ:s struktur och verksamhet med hänsyn till verkets fortgående stora

TU 1983/84:17

förluster. I motion 1983/84:2509 (m) yrkas dels att riksdagen hos regeringen
begär att entydiga mål utformas för SJ baserade på att företagets järnvägar
skall bära sina kostnader och ge förräntning på det satsade kapitalet, dels att
riksdagen uttalar sig för att SJ ges ökad självständighet gentemot riksdag och
regering. I motion 1983/84:2491 (fp) yrkas att regeringen inom ramen för en
parlamentarisk utredning låter utreda frågan om en uppdelning av SJ i ett
”banverk” och ett ”driftverk”. Frågorna härom tas även upp i motion
1983/84:1810 (vpk), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen om ett nytt system för SJ:s
betalningsansvar vad gäller infrastrukturen, m. m.

Utskottet hyser i och för sig förståelse för syftet med de angivna
motionsyrkandena och vill med anledning av desamma anföra följande.

Redan i anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 ansåg SJ det vara
nödvändigt att statsmakternas utformning av SJ:s kostnadsansvar omprövas.
1 1983 års anslagsframställning för SJ fram idén om en ”vägtrafikmodell” för
investeringar i järnvägens infrastruktur. Modellen innebär att kostnaden för
infrastrukturen liksom på vägsidan skulle bäras av staten. SJ skulle vidare i
likhet med vägtrafiken få betala en avgift för utnyttjande av infrastrukturen.

Föredraganden erinrar i propositionen om att staten, genom den finansiella
rekonstruktion som riksdagen (prop. 1982/83:100, bilaga 8, TU 1982/
83:15, rskr 1982/83:293) beslutade om våren 1983, fr. o. m. budgetåret
1983/84 tar ansvaret för sådana investeringar och sådan service som SJ inte
kan ta det företagsekonomiska ansvaret för men som är nödvändiga för att SJ
skall kunna tillgodose statsmakternas krav beträffande järnvägstrafikens
omfattning och standard. Ett exempel på detta är de statliga insatser som görs
i enlighet med uppgörelsen mellan Stockholms läns landsting, SJ och staten
beträffande lokaltågstrafiken i Stockholmsregionen och som innebär ett
delat finansieringsansvar för de fortsatta investeringarna i området.

De företagsekonomiska principer som utgör grunden för SJ:s agerande på
transportmarknaden ligger därmed enligt föredraganden helt i linje med den
samhällsekonomiska syn på järnvägen som lades fast i 1979 års trafikpolitiska
beslut.

Den finansiella rekonstruktionen innebär vidare att ett steg tagits i riktning
mot större likabehandling av de olika trafikgrenarna. Inom kommunikationsdepartementet
pågår, bl. a. mot den här bakgrunden, två projekt som
syftar till en bättre resursanvändning inom transportsektorn. Det ena
projektet skall bl. a. klarlägga vilka skillnader som finns mellan de olika
trafikgrenarna i fråga om kostnadsstrukturen och finansieringen av fasta
kostnader. En bedömning skall göras av vilka eventuella konkurrenssnedvridande
effekter som kan finnas mellan trafikgrenarna och vilken betydelse
dessa kan ha för trafikfördelningen.

Det andra projektet syftar till att få till stånd gemensamma utgångspunkter
för lönsamhetsbedömningar av investeringar inom transportsektorn, främst
infrastrukturinvesteringar. Härigenom avser man att få fram ett bättre

TU 1983/84:17

underlag för resursfördelningen mellan trafikgrenarna.

Sedan man tagit det grundläggande steg som den finansiella rekonstruktionen
innebär så är det enligt föredraganden SJ:s sak att helt ansvara
ekonomiskt för affärsverksdelen. Detta innebär att verksamheten bör
uppvisa så stort överskott att statens insatser i form av investeringsmedel kan
förräntas fullt ut.

I 1980 års strukturplan för SJ uttalades vidare att åtgärder snabbt måste
vidtas för att åstadkomma effektivitet och lönsamhet i styckegodstrafiken.
De nödvändiga förändringarna kunde ske genom t. ex. ökat samarbete
mellan SJ och andra transportföretag. I 1979 års trafikpolitiska beslut
underströks betydelsen av ett ökat samarbete mellan de i SJ-koncernen
ingående företagen i syfte att effektivisera transportsystemet. Mot bl. a.
denna bakgrund fattade SJ beslutet att tillsammans med dotterbolaget
Svelast försöka vända den då ogynnsamma trenden. I budgetpropositionen
erinras härom.

Vidare understryks i propositionen att det - för att SJ skall kunna förränta
det av staten satsade statskapitalet fullt ut - krävs att SJ vidtar kraftfulla
åtgärder även på andra områden. Bl. a. berörs därvid utlandstrafiken,
malmtrafiken, systemtransporter inom landet och persontrafiken m.m.

En annan viktig förutsättning för en smidig anpassning av de ordinarie
investeringsmedlen är enligt föredraganden att det görs möjligt för SJ att vara
mer flexibelt i sin resursanskaffning. Så sker bl. a. genom det förut nämnda
systemet för finansiering av nya bussar och godsvagnar m. m.

Vad i dessa frågor i propositionen anförts är enligt utskottets uppfattning
av väsentlig betydelse med avseende på de frågeställningar som aktualiserats

1 de förut nämnda motionsyrkandena. Även den genomförda omorganisationen
av SJ:s verksamhet är i sammanhanget av stor vikt. Den fortsatta
omprövning av statsmakternas utformning av SJ :s kostnadsansvar m. m. som
mot bakgrund härav i motionerna begärts och även enligt utskottets
uppfattning framstår som angelägen bör kunna komma till stånd med
utgångspunkt i det ovan nämnda översyns- och utredningsarbetet. Det är
därför av stor vikt att verksamheten härmed bedrivs med all den skyndsamhet
som befinns möjlig samt att förslag i ämnet snarast föreläggs riksdagen.
Utskottet förutsätter att så sker.

Under hänvisning till vad utskottet nu anfört, vilket till väsentliga delar
synes tillgodose syftet med här berörda yrkanden i motionerna 1983/84:414
(c), 1983/84:2509 (m), 1983/84:2491 (fp) och 1983/84:1810 (vpk) finner
utskottet desamma nu inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 1983/84:2424 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
utredning för att i lämplig organisation ändra SJ:s företagsform från
affärsverk till aktiebolag.

Såsom motionärerna därvid själva anfört har tidigare utredningsförslag i
denna fråga inte lett till något beslut från statsmakternas sida. De vid

2 Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 17

TU 1983/84:17

innevarande års början väckta motionerna i fråga om ombildning till
aktiebolag av affärsverken har vidare avstyrkts av finansutskottet i dess
betänkande FiU 1983/84:25. Nämnda utskott har därvid bl. a. ansett att
statsmakterna bör kunna utöva ett effektivt inflytande över alla större
investeringar. En utveckling som innebär att affärsverken ombildas till
aktiebolag skulle som motionärerna anfört medföra att detta inflytande
utövades av bolagens styrelser. Utskottet har under hänvisning bl. a. härtill
avstyrkt ifrågavarande motionsyrkanden.

Finansutskottets förslag i denna fråga har numera godtagits av riksdagen.

Trafikutskottet vill i sammanhanget också erinra om att regeringen i juli
1983 tillsatte en särskild kommitté för att utreda frågan om ledningen av de
statliga myndigheterna (C 1984:0).

En inventering bör enligt direktiven för utredningen göras av de olika
formerna för att organisera ledningsfunktionen med utgångspunkt i en
indelning av myndigheterna efter deras uppgifter i stort, t. ex. affärsdrivande
myndigheter, myndigheter som svarar för s. k. faktiskt handlande (forskning,
undervisning, vård, tillverkning, byggande etc.), myndigheter med
utpräglat förvaltande uppgifter samt stabsmyndigheter.

Även när det gäller finansieringsformerna måste, sägs det vidare, i
sammanhanget vissa betydelsefulla skillnader uppmärksammas. Därvid
avses - utöver distinktionen anslagsfinansiering/intäktsfinansiering - främst
skillnaden mellan å ena sidan myndigheter med sådan ”egentlig”näringsverksamhet
som ger intäkter utifrån och som helt eller delvis bedrivs under
konkurrens, t. ex. vissa affärsverk och deras koncerner, och å andra sidan
myndigheter där uppdrags- och avgiftsfinansieringen inte har kommersiella
orsaker.

Utredningen bör belysa hur olika skillnader i fråga om uppgifter,
finansieringsformer etc. bör påverka organisationen och sammansättningen
av verksledningen. Lösningen bör anpassas till skilda förutsättningar. En
grundläggande utgångspunkt skall härvid vara att det är regeringen som i
varje enskild situation skall bedöma, ta initiativ till och avgöra hur
ledningsfunktionen skall vara utformad i de olika myndigheterna.

En viktig fråga i denna del är, sägs det också, om stabsmyndigheterna på
grund av sin särskilda ställning bör ha en annorlunda ledning än andra statliga
förvaltningsmyndigheter.

Under hänvisning till här relaterade omständigheter ävensom till vad som
anförts i det föregående beträffande motionsyrkandena om SJ:s ledning och
organisation m. m. avstyrker trafikutskottet motion 1983/84:2424 (m).

1.2 Västkustbanan m. m.

I motionerna 1983/84:831 (c) och 1983/84:1290 (m, s, c, fp) begärs ökade
investeringsresurser för upprustning och utbyggnad av västkustbanan. I båda
motionerna understryks vikten härav för befolkningen och näringslivet inom

TU 1983/84:17

regionen. I sistnämnda motion, vars yrkande även avser pendeltrafiken på
banan, begärs en omprioritering till förmån för banan inom ramen för de
investeringsmedel som tilldelas SJ.

I motion 1983/84:1810 (vpk) begärs också att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen om bibehållande av
investeringsnivån 1984/85 i enlighet med 1980 års strukturplan, innebärande
att upprustningsprogrammet för bl. a. västkustbanan fullföljs.

I motion 1983/84:2116 (m) begärs likaledes ett uttalande från riksdagens
sida till förmån för bl. a. utbyggnaden av västkustbanan och anslutande
förbindelser. Slutligen begärs i motion 1983/84:1278 (fp) utbyggnad och
säkerställande av spårbunden kollektivtrafik i den västsvenska regionen.

Av propositionen (s. 72) framgår bl. a. att kapaciteten på västkustbanan
successivt förbättras genom bättre mötesmöjligheter. Arbetena med linjeomläggningen
mellan Halmstad och Getinge fortsätter. I samband med
omläggningen anlägger SJ dubbelspår på en del av sträckan.

Enligt vad utskottet erfarit har emellertid SJ numera - på grund av det
begränsade investeringsutrymmet - beslutat inställa nämnda dubbelspårsarbeten
(etapp2). Arbetena ingår dock i den objektbank för beredskapsarbeten
som enligt propositionen byggts upp av SJ.

Utskottet anser nu liksom tidigare (jfr TU 1982/83:15) att det är
synnerligen angeläget att förbättra kapaciteten på västkustbanan. Mot
bakgrund av att även SJ tidigare prioriterat denna fråga högt förutsätter
utskottet att arbetena med den fortsatta utbyggnaden av banan kommer till
stånd i all den utsträckning och så snart så befinns möjligt med anlitande av
såväl ordinarie investeringsmedel som de beredskapsmedel som kan komma
att anvisas för ändamålet.

Fr. o. m. den 1 juli 1983 har länshuvudmännen ansvaret för kollektivtrafiken.
Det ankommer sålunda på dessa att förhandla med SJ om hur
pendeltågstrafiken skall organiseras inom de skilda regionerna samt vilken
ersättning SJ skall ha härför.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet samtliga här
berörda motionsyrkanden.

1.3 Inlandsbanan

I motion 1983/84:414 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförs i motionen om investeringsmedel till inlandsbanan.
De planerade investeringarna på denna måste enligt motionärerna fullföljas.
SJ bör därför inom sin totala investeringsram få anslå 28 milj. kr. till banan,
dvs. 4 milj. kr. mer än vad regeringen föreslår. I motion 1983/84:1275 (c)
begärs att investeringarna bibehålls på tidigare planerad nivå om 34 milj. kr. I
motion 1983/84:1810 (vpk) betonas att inlandsbanan är ett system av banor,
där sidobanorna spelar en stor roll - inte minst med hänsyn till nedlagd
flottning. Motionärerna vill bl. a. därför inte acceptera den minskning av
investeringsbeloppet i förhållande till SJ:s förslag som förutsätts i propositionen.

TU 1983/84:17

För inlandsbanan med bibanor har föredraganden vid beräkningen av
investeringsbehovet räknat med ett medelsbehov på 24 milj. kr. En del av
beloppet avser den pågående upprustningen av bandelen Hoting-Forsmo. I
sammanhanget erinras om att regeringen i oktober 1983 i sysselsättningsbefrämjande
syfte beslutade tidigarelägga vissa arbeten på inlandsbanan. Detta
innebär att av de för 1984/85 ursprungligen planerade investeringarna på
inlandsbanan på 34 milj. kr., investeringar för 30 milj. kr. kan genomföras.

Utskottet finner sig för sin del böra godta den relativt begränsade
minskning av medelsförbrukningen som i denna del sålunda föreslås och vill i
anslutning härtill också erinra om de möjligheter till en ökning via
beredskapsmedel som även fortsättningsvis kan komma att ske. Under
hänvisning härtill avstyrks motionsyrkandena i fråga.

Utskottet finner sig inte heller kunna tillstyrka yrkandet i motion
1983/84:450 (vpk) om elektrifiering av inlandsbanan.

Detsamma gäller yrkandet i motion 1983/84:1264 (c) om elektrifiering av
inlandsbanan Mora via Orsa till Brunflo.

Ej heller är utskottet berett tillstyrka att - på sätt som begärs i motion
1983/84:1778 (s) - riksdagen hos regeringen begär att transportrådet
rekommenderas att i sin slutliga prövning av alternativa trafiklösningar t. v.
undanta inlandsbanans nedre del, dvs. sträckan Lesjöfors-Kristinehamn.
Motionen avstyrks därför.

I motion 1983/84:1767 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen om museitåg på inlandsbanan.

Riksdagen beslutade år 1980 om riktlinjer för hur staten skall stödja
museijärnvägar (prop. 1979/80:100 bil. 12, KrU 1979/80:26, rskr 1979/
80:249). Enligt dessa skall de resurser som behövs för verksamheten
huvudsakligen komma från aktiva föreningsmedlemmar, biljettintäkter,
överskott av varuförsäljning m. m. samt från kommuner och landstingskommuner.
Staten stödjer musei järn vägarna genom ett särskilt projektbidrag till
sammanslutning eller stiftelse som driver sådan järnväg. Bidraget utgår för
större investeringar och som villkor gäller bl. a. att sammanslutningen i
väsentlig utsträckning bidrar till projektets genomförande genom egen
arbetsinsats.

Utskottet är för sin del positivt inställt till verksamheten med museijärnvägar
men anser - nu som tidigare - att den bör bedrivas enligt de av riksdagen
fastlagda riktlinjerna. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om den turistsatsning på
inlandsbanan som kommer att ske till sommaren. Bakom denna satsning står
- delvis även ekonomiskt - förutom SJ de 20 kommunerna längs banan,
berörda landsting och länsstyrelser, glesbygdsdelegationen och turistrådet
samt Stiftelsen Turismutveckling i Östersund. Ett av SJ framtaget inlandsbanekort
ger bl. a. resenärerna möjlighet att till lågpris under 14 dagar

TU 1983/84:17

obegränsat resa på banan från Kristinehamn till Gällivare - inkl. bussturen
mellan Lesjöfors och Mora. Tillsammans med kommunerna kommer SJ
också att bemanna tågen med tågvärdar/tågvärdinnor. Såsom f. ö. i annat
sammanhang (motion 1983/84:662) erinrats om har på senare tid i samband
med kampanjen för ungdomsarbete - särskild serveringsservice på denna
linje - liksom på en del andra håll - återupptagits, vilken verksamhet även
utskottet finner böra uppmuntras och understödjas.

1.4 Vissa övriga investeringsfrågor

I motion 1983/84:1261 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
utredning om möjligheten att införa ett system med snabbtåg i en ringlinje
runt Mälaren. I motion 1983/84:2023 (m) begärs att SJ skall prioritera
investeringar i dubbelspår m. m. för att skapa snabbare och säkrare
tågförbindelser i Mälardalen, i första hand på sträckan Stockholm-Västerås.

De frågor som i nämnda motioner tagits upp är av sådan karaktär och
omfattning att de torde få prövas i den fortlöpande investeringsplanering som
sker inom SJ. Under hänvisning härtill och då utskottet inte finner anledning
nu föreligga att hos regeringen göra någon framställning i ämnet avstyrks
motionerna i fråga.

Av samma skäl och under hänvisning jämväl till vad som anförts om en
särskild objektbank hos SJ för arbeten av sysselsättningskaraktär avstyrks
motionerna 1983/84:1017 (vpk) om utbyggnad av norra stambanans första del
samt 1983/84:500 (vpk) och 1983/84:1762 (s) om upprustning av järnvägsnätet
i Västerbotten.

Detsamma gäller yrkandet i motion 1983/84:317 (vpk) om behovet av
upprustning av malmbanans södra omlopp. Utskottet vill dock i detta
sammanhang erinra om de investeringar som under senare år tillkommit på
malmbanans olika delar och där behovet ansetts vara störst.

Likaledes av samma skäl avstyrks yrkandena i motion 1983/84:1806 (vpk)
att riksdagen hos regeringen begär förslag till elektrifiering och upprustning
av järnvägen Karlskrona-Kristianstad samt 1983/84:2429 (fp) att riksdagen
begär omfördelning av befintliga medel så att SJ kan elektrifiera nämnda
bandel så snart som möjligt.

I motion 1983/84:668 (vpk) begärs åtgärder för att trygga sysselsättningen
och den fortsatta produktionen vid SJ:s dotterföretag Gävle Vagnverkstad
(AGV). Även i motion 1983/84:1761 (s) begärs ett uttalande från riksdagens
sida om tillverkning av godsvagnar och annan rullande materiel vid nämnda
verkstad.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang understrukit vikten av att den
sakkunskap som finns inom landet beträffande vagntillverkning m. m.
tillvaratas och understöds och finner alltjämt angeläget att så sker. Verksamheten
vid AGV är dock i hög grad beroende såväl av de investeringsresurser

TU 1983/84:17

som i dessa avseenden ställs till SJ:s förfogande som marknadsutvecklingen i
övrigt för företaget. Vissa förutsättningar för en ökad produktion vid
verkstaden synes dock skapas genom den utökade förhyrnings- och leasingverksamhet
i fråga om vagnmateriel m. m. som avses ske, och utskottet utgår
också från att möjligheterna härför tillvaratas. Även i övrigt bör för företaget
möjligheter föreligga att erhålla sådana order att sysselsättningen på sikt kan
tryggas. Någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida finner utskottet
för sin del ej erforderlig.

Utskottet finner det inte heller påkallat att - som yrkas i motion
1983/84:1010 (vpk) - ett uttalande görs från riksdagens sida om att åter öppna
vagnverkstaden vid SJ:s verkstad i Örebro. Med hänsyn inte minst till att en
sådan åtgärd med all sannolikhet skulle medföra negativa återverkningar på
annat håll inom verkstadsrörelsen avstyrks således motionen i denna del.

I motion 1983/84:1287 (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer
om att ett program för renovering och ombyggnad av ånglok igångsätts.
Motionärerna framhåller därvid att under kris- och krigsförhållanden
järnvägen kunde bli det uthålliga och långsiktiga transportalternativet, under
förutsättning att det finns tillgång till lok oberoende av elström. En mer
bestämd satsning på ånglok i transportberedskapen föreslås därför ske. De
ånglok som ännu finns kvar bör bl. a. därför rustas upp och renoveras.
Indirekt blir enligt motionen lönsamheten för samhället stor genom att ett
sådant program skapar arbetstillfällen och industribeställningar.

Utskottet är för sin del inte berett tillstyrka att av begränsade investeringsresurser
medel i enlighet med motionärernas förslag används i det angivna
syftet. I fråga om beredskapsaspekterna m. m. måste det f. ö. enligt
utskottets uppfattning ankomma på företagets ledning att avgöra vilken grad
av beredskap och utformning av denna som skall förberedas för en
sårbarhetssituation. Utskottet, som givetvis förutsätter att sådana överväganden
sker, avstyrker under hänvisning till det anförda motionen i fråga.

I motion 1983/84:662 (vpk) yrkas i denna del att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om upprustning av
järnvägsstationerna. Såsom utskottet vid flera tillfällen tidigare anfört
framstår det som angeläget att stationshusen rustas upp och får en mera
tidsenlig gestaltning. Utskottet förutsätter emellertid att SJ i sin fortlöpande
investeringsplanering och årliga anslagsframställningar beaktar behovet
härav. Under hänvisning härtill finner utskottet någon framställning i ämnet
från riksdagens sida ej påkallad och avstyrker därför yrkandet i fråga.

1.5 Frågor om anslutning till riksnätet av vissa bandelar

Enligt 1979 års trafikpolitiska beslut skulle persontrafiken på riksnätet
behållas under överblickbar framtid. Avgränsningen av riksnätet gjordes för
att skapa förutsättningar för långsiktiga investeringar i syfte att öka

TU 1983/84:17

järnvägens attraktivitet. Vid övervägandena om vilka banor som skulle
tillföras riksnätet beaktades en rad faktorer. Hänsyn togs till möjligheterna
att passa in en framtida järnvägs- och/eller landsvägstrafik i ett rationellt
utformat trafiksystem. Trafiksäkerhet, miljö, tidsåtgång och bekvämlighet
för resenärerna beaktades liksom regional- och näringspolitiska effekter. De
i riksnätet ingående banorna bedömdes utgöra betydelsefulla länkar i
interregionala eller internationella förbindelser eller förbinda primära centra
med stambanorna.

Det riksnät som fastställdes i det trafikpolitiska beslutet ansågs av
riksdagsmajoriteten då väl avvägt. Behov av vissa justeringar har dock sedan
uppkommit. Vid förra årets riksdagsbehandling beslöts sålunda på regeringens
förslag att bandelarna Boden-Haparanda och Landskrona-Kävlinge
skulle tillföras nätet medan bandelen Landskrona-Billeberga skulle utgå ur
detsamma.

Ändrade förhållanden kan även fortsättningsvis motivera smärre justeringar
av riksnätet. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att sistnämnda
riksdagsbeslut också innebär att länshuvudmännen fr. o. m. den 1 juli 1985
får ansvaret för lokal och regional persontrafik på bandelar utanför riksnätet,
dvs. sådana bandelar som genom 1979 års trafikpolitiska beslut har gjorts till
föremål för nedläggningsprövning enligt den av riksdagen tidigare fastställda
handlingsordningen. För sådana trafiksvaga delar av riksnätet som berättigar
SJ till underskottstäckning från staten (dvs. de delar av riksnätet som ingår i
det s. k. ersättningsberättigade bannätet) innebär riksdagens beslut vidare
att huvudmännen får ansvaret för det trafikutbud som, efter särskilt
regeringsbeslut, avgränsas till att vara av lokal eller regional karaktär.

Arbetet med prövningen av härigenom aktualiserade frågor pågår f. n.
Utskottet förutsätter att transportrådet, som närmast har att bereda ärendena
härom, skyndsamt prövar desamma samt vill för sin del inte utesluta att
ytterligare bandelar kan komma att tillföras riksnätet. Upplysningsvis må
också nämnas att transportrådet nyligen beslutat föreslå regeringen dels att
persontrafiken på bandelen Växjö-Västervik skall läggas ned, dels att
bandelen Bjärka/Säby-Västervik skall tillföras riksnätet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att följande motionsyrkanden
om intagning i riksnätet av resp. bandelar bör lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

Det gäller motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/
84:1277 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2443 (fp) i denna del om
inlandsbanan, 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1005 (vpk),
1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del, 1983/84:1763 (s) och 1983/84:2443
(fp) i denna del om järnvägen Hällnäs-Storuman, 1983/84:414 (c) yrkande 12
i denna del, 1983/84:1012 (vpk), 1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del och
1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen Jörn-Arvidsjaur, 1983/84:414 (c)
yrkande 12 i denna del, 1983/84:1781 (vpk) och 1983/84:2443 (fp) i denna del
om järnvägen Forsmo-Hoting, 1983/84:666 (c) i denna del och 1983/84:1016

TU 1983/84:17

(vpk) i denna del om järnvägen Lesjöfors-Kristinehamn samt 1983/84:1264
(c) yrkande 1 i denna del om inlandsbanan Mora-Orsa-Brunflo.

Det gäller vidare motionerna 1983/84:357 (c) yrkande 1, 1983/84:1011
(vpk) i denna del, 1983/84:1772 (s) och 1983/84:1805 (m) om järnvägen
Boräs-Varberg, 1983/84:358 (c) yrkande 1,1983/84:661 (c), 1983/84:1271 (s)
och 1983/84:2422 (m) om järnvägen Nässjö-Nybro, 1983/84:415 (c)
yrkande 1 i denna del om järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik, 1983/84:501
(c) och 1983/84:2438 (vpk) om järnvägen Älmhult-Sölvesborg, 1983/84:552
(vpk) yrkande 1,1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:1785 (s) i
denna del om järnvägen Borlänge-Malung, 1983/84:666 (c) i denna del,
1983/84:673 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen
Kil-Daglösen, 1983/84:673 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del
om järnvägen Ställdalen-Daglösen, 1983/84:1011 (vpk) i denna del om
järnvägen Falköping-Landeryd, 1983/84:666 (c) i denna del, 1983/84:1016
(vpk) i denna del och 1983/84:1797 (s) om järnvägen Torsby-Kil, 1983/84:666
(c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen ArvikaMellerud
samt 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen
Mora-Alvdalen.

Detsamma gäller motionerna 1983/84:1760 (s, m, c, fp) om järnvägen
Bjärka!Säby-Vöstervik, 1983/84:1765 (c) om järnvägen Jönköping-Vaggeryd,
1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen Hallsberg-Mariestad,
1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen Lidköping-Herrljunga, 1983/
84:1779 (s) om järnvägen Gärdsjö-Håkantorp, 1983/84:2421 (c) i denna del
om järnvägen Skövde-Karlsborg samt 1983/84:1281 (vpk) i denna del om
järnvägen Hudiksvall-Ljusdal.

1.6 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, m. m.

I en rad motioner har yrkanden framförts om upprustning av och utökad
trafik på skilda banor samt tågstopp vid olika stationer. Såsom utskottet
framhållit tidigare bör riksdagen inte ta ställning till denna typ av frågor.
Enskilda investeringsobjekt bör avgöras av SJ inom de av riksdag och
regering angivna ramarna. I sitt betänkande TU 1981/82:22 underströk
utskottet att vid bedömningen av olika investeringsobjekt särskild hänsyn
måste tas till industrins och kollektivtrafikens behov samt att en avvägning
måste ske med hänsyn till möjligheten att utnyttja sjötransporter. Dessa
uttalanden äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet.

Affärsverksprincipen innebär att SJ skall utgå från ett företagsekonomiskt
betraktelsesätt vid valet mellan olika investeringsalternativ. SJ skall dock i
sina anslagsframställningar redovisa vilka olönsamma investeringar som SJ
anser nödvändiga för att statsmakternas krav på ett väl fungerande järnvägssystem
skall kunna uppfyllas. Det ankommer därefter på regeringen att i
samband med budgetarbetet göra de samhällsekonomiska övervägandena.

TU 1983/84:17

Resultatet av dessa bedömningar skall redovisas för riksdagen.

Länshuvudmännen har ansvaret för all lokal och regional kollektivtrafik
på väg. Detta ansvar har numera utvidgats till att gälla all sådan persontrafik
på järnväg som huvudsakligen är av lokal och regional karaktär. I de fall
huvudmännen vill driva sådan trafik får de uppta förhandlingar med SJ om
villkoren härför.

Ett flertal av motionsyrkandena om upprustning av enskilda bandelar
berör det trafiksvaga nätet. Länshuvudmännen skall senast under innevarande
år ta ställning till om persontrafiken skall bibehållas på dessa banor. Detta
innebär att det under de närmaste åren är svårt att bedöma investeringsbehovet
på det trafiksvaga nätet då huvudmännens ställningstagande i många fall
måste avvaktas.

Den nyligen genomförda finansiella rekonstruktionen av SJ, handläggningsordningen
beträffande samhällsekonomiskt lönsamma men för SJ
olönsamma investeringar samt principerna beträffande prövningen av persontrafiken
på de trafiksvagaste banorna innebär, enligt utskottets mening,
förbättrade möjligheter att ge investeringarna en sådan inriktning att
statsmakternas krav på ett väl fungerande järn vägssystem i enlighet med
1979 års trafikpolitiska beslut skall kunna uppfyllas.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet följande motionsyrkanden.

Det gäller motionerna 1983/84:357 (c) yrkande 2 om järnvägen BoråsVarberg,
1983/84:415 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen VäxjöHultsfred-Västervik,
1983/84:1759 (fp) om järnvägen Älmhult-Sölvesborg,
1983/84:1010 (vpk) yrkande 1 om upprustning av järnvägen HjortkvarnFinspång
samt 1983/84:1281 (vpk) i denna del och 1983/84:2434 (c) yrkande 1
om upprustning av järnvägen Hudiksvall-Ljusdal.

Detsamma gäller motionerna 1983/84:552 (vpk) yrkandena 3 och 4 och
1983/84:1785 (s) i denna del om upprustning av järnvägen Borlänge
(Repbäcken)-Malung, 1983/84:552 (vpk) yrkande 2 om järnvägen Malungsfors-Särna,
samt 1983/84:1264 yrkande 1 i vad avser elektrifiering av
västerdalsbanan Borlänge-Malung och bandelen Mora-Älvdalen.

Det gäller vidare yrkandena i motionerna 1983/84:1096 (fp) och 1983/
84:2435 (c) om upprustning m. m. av bandelarna Malmö-Sjöbo och YstadTomelilla-Simrishamn
samt yrkandena i förstnämnda motion beträffande
elektrifiering av bandelen Malmö-Ystad och pendeltågstrafik på denna
sträcka samt på sträckorna Malmö-Trelleborg, Arlöv-Lomma-Kävlinge och
Eslöv-Höör. Nämnda motionsyrkanden berör främst frågor om de regionala
och lokala förbindelserna inom landskapet. Som framgår av den tidigare
redovisningen skall länshuvudmännen överta ansvaret för lokal och regional
persontrafik på järnväg. De har möjlighet att genom avtal med SJ påverka
trafikutbudet och låta SJ ombesörja trafiken.

I anslutning härtill avstyrks också yrkandet i motion 1983/84:2116 (m) om
förbättringar av viss järnvägstrafik i Malmöhus län (anknytningsmöjligheter

TU 1983/84:17

till västkustbanan m. m.).

Utskottet finner sig vidare inte kunna biträda yrkandena i motionerna
1983/84:1007 (vpk) och 1983/84:1764 (c, m, fp) om Vårgårdas järnvägsförbindelser
och tåguppehåll i Vårgårda samt 1983/84:2434 (c) yrkande 3 om
tågstopp inom Nordanstigs kommun eftersom dessa frågor ligger inom ramen
för SJ:s driftansvar.

Utskottet avstyrker likaledes yrkandena i motion 1983/84:1786 (c) om ett
särskilt uttalande från riksdagens sida om nödvändigheten av tåguppehåll i
viss utsträckning i kommuns centralort m. m.

Av likaledes samma skäl som tidigare anförts avstyrks motionerna
1983/84:1783 (c) om trafiksituationen i Södermanlands län, 1983/84:1807 (s)
om upprustning av Eskilstunabanan, 1983/84:2431 (fp) om förbättrade
järnvägsförbindelser i Södermanland och 1983/84:1773 (vpk) i vad avser
återupptagande av persontrafiken på järnvägen Åkers styckebrukSträngnäs.

I motion 1983/84:1009 begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen om en särskild handläggning av
frågorna om järnvägslinjerna Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro samt om en
samtidig bedömning av de båda banorna på grund av deras betydelse för
Uppvidinge kommun.

De båda banorna utgör tillsammans enligt motionen en mycket viktig
faktor inte bara för lokaltrafiken utan också regionalt och interregionalt och
berör så många intressenter att de borde bli föremål för särskild handläggning.
En handläggning där, vidare enligt motionen, inte minst regionalpolitiska
synpunkter vägs in och där man också - för en gångs skull - försöker få
fram på vilket sätt samhällsekonomi, energi- och miljöaspekter påverkar den
slutliga bedömningen.

Utskottet är emellertid för sin del inte berett att tillstyrka någon sådan
särbehandling eller gemensam bedömning av just dessa båda banor.
Frågorna härom bör sålunda enligt utskottets uppfattning prövas i den
ordning och genom bl. a. transportrådets försorg som förutsatts för andra
liknande bandelar. Motionen avstyrks därför i dessa delar.

Utskottet avstyrker också yrkandet i motion 1983/84:358 (c) att riksdagen
nu skall uttala sig för att järnvägsansluta Pauliström till banan Nässjö-Nybro.
I anslutning härtill vill utskottet dock erinra om att kommunikationsministern
nyligen i riksdagen meddelat att vissa härmed sammanhängande frågor
hänskjutits till SJ för ytterligare utredning och överväganden.

1.7 Transportrådets roll, m. m.

I motion 1983/84:414 (c) förordas att regeringen - för att minska
byråkratiseringen och decentralisera beslutsfattandet - låter utreda vilka av

TU 1983/84:17

transportrådets uppgifter som kan avvecklas och vilka som kan överföras till
befintliga regionala organ såsom länstrafikbolag och länsstyrelser. Målsättningen
anses därvid böra vara att avveckla rådet. I motion 1983/84:829 (fp)
yrkas att regeringen snarast utreder om transportrådet i dess helhet kan
avvecklas och dess arbetsuppgifter överföras till statens järnvägar och
länshuvudmännen. I motion 1983/84:2491 (fp) yrkas likaledes att riksdagen
hos regeringen begär förslag om avskaffande av transportrådet. I motion
1983/84:503 (vpk) slutligen begärs en begränsning av transportrådets roll vid
järnvägsnedläggningar.

Såsom utskottet framhöll redan i sitt betänkande TU 1982/83:15 finner
utskottet det naturligt att transportrådet deltar i prövningen av den framtida
persontrafiken på järnväg. Därigenom torde en samordning av kollektivtrafiken
i olika län lättare kunna åstadkommas och resurskrävande dubbelinvesteringar
kunna undvikas.

En viktig uppgift för transportrådet bör sålunda vara att se till att
förhandlingarna mellan SJ och länshuvudmännen genomförs utan dröjsmål
samt att de därför angivna tidsgränserna inte överskrids. Rådets uppgift skall
vara av medlande och förmedlande karaktär. Det ankommer på transportrådet
att i förekommande fall till regeringen lägga fram förslag beträffande den
fortsatta trafiken. Utskottet förutsätter f. ö. att det underlagsmaterial som
används vid bedömningen av framtida järnvägsdrift är aktuellt och rättvisande.

Det är vidare såsom framhålls i budgetpropositionen angeläget att ha en
viss framförhållning i här berörda frågor, där erfarenhetsmässigt en rad
problem kan försena hanteringen. I transportrådets beredning av frågorna
ingår också överväganden om de olika linjernas karaktär m. m. Rådet har
därvid att beakta av riksdagen tidigare gjorda uttalanden härom. Slutligen
vill utskottet erinra om att rådet utöver här berörda arbetsuppgifter har en
rad andra frågor att handlägga.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att biträda motionärernas
yrkanden. Samtliga motionsyrkanden i frågan avstyrks följaktligen.

I motion 1983/84:1811 (c) framhålls att - vid prövning av fortsatt
persontrafik på vissa järnvägslinjer - gällande handläggningsordning innebär
att godstrafiken inte skall beröras i den samhällsekonomiska jämförelse som
transportrådet har att göra mellan tåg resp. bussalternativ. I stället förutsätts
att godstrafik kan bibehållas trots att denna då ensam får bära den
bankostnad som kvarstår även efter det persontrafiken lagts ned. Enligt
motionärernas uppfattning bör emellertid godstrafiken och kostnaden för
denna efter en eventuellt nedlagd persontrafik utredas i samband med
prövningen av fortsatt persontrafik för att få en samhällsekonomisk helhetsbild.

Utskottet är för sin del inte berett att biträda motionärernas yrkande
härom. Såsom framhölls redan i 1983 års budgetproposition (s. 180) kan det
förekomma fall där godstrafiken är integrerad i persontrafiken på sådant sätt

TU 1983/84:17

att det är svårt att behandla den ena trafikformen utan att komma in på den
andra. Därför bör enligt propositionen transportrådet vid behov och i samråd
med SJ även kunna behandla de frågor om bandelarnas godstrafik som kan
aktualiseras under prövningen av persontrafiken. Under hänvisning härtill
och då även utskottet förutsätter att vid den fortlöpande prövningen av
hithörande frågor också synpunkter av den art motionärerna anfört vederbörligen
uppmärksammas avstyrks motionen i fråga.

1.8 Service och tidtabellsfrågor m. m.

1 motion 1983/84:662 (vpk) begärs bl. a. förbättrat underhåll och modernisering
av SJ.s stationslokaler samt förbättrad service i olika avseenden för
tågresenärerna.

1 motion 1983/84:2437 (m) begärs åtgärder för att SJ skall ordna
trivsammare väntsalar för resenärerna genom någon form av avgiftsfinansiering.

Utskottet har under investeringsavsnittet understrukit vikten av att
järnvägsstationerna upprustas och får en tidsenligare gestaltning. Detta
gäller givetvis även med avseende på underhållet och skötseln av desamma.
Enligt vad utskottet erfarit har emellertid SJ i samarbete med bl. a.
Arkitekternas riksförbund låtit utarbeta ett särskilt åtgärdsprogram i syfte att
åstadkomma en förbättring av stationslokalerna i olika delar av landet och
därmed även förbättra servicen i skilda avseenden. Under hänvisning härtill
finner utskottet motionsyrkandena inte påkalla någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

I motion 1983/84:823 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om
åtgärder i syfte att åstadkomma smidigare kundservice från statens järnvägars
sida beträffande samordningen av viss tåg- och busstrafik m. m.
Motionären finner det vara ett rimligt krav på service att man på SJ:s
stationer kan ge uppgifter om förbindelser till orter som regelbundet
trafikeras av järnväg även i de särfall då en aktuell förbindelse på samma
sträcka vid någon tidpunkt på dagen i stället utförs av landsvägsbuss. På
samma sätt anses det vara rimligt för länstrafikbolagen att kunna uppnå avtal
om att returbiljetter, lösta från orter längs järnvägslinjer som förutsätter
byte, skall vara giltiga på anslutande sträckor även i de fall en del av resan
måste företas med buss.

I motion 1983/84:2426 (fp) aktualiseras vissa liknande frågor. Motionären
erinrar sålunda om att i Norrlands kustland ett samarbete tillämpas mellan
SJ:s tåg och bussar vilket avsevärt har förkortat restiden söderut. Samarbetet
innebär att man reser med buss till Sundsvall från kuststäderna norr därom
och därigenom slipper den ”omväg” som kustbanan innebär. SJ bör enligt
motionären pröva att tillämpa denna lösning på fler sträckor, när tidsvinster
därigenom skulle kunna uppnås.

TU 1983/84:17

Även utskottet anser för sin del att det är väsentligt att resenärerna kan ges
en så god information som möjligt. Det gäller såväl dem som färdas på tågen
som dem som väntar vid stationerna. De frågor som motionärerna aktualiserat
är därvid viktiga.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om de regionala informationscentraler
för trafikanterna som inrättats inom Jönköpings-, Uppsala- och Göteborgsområdena
i syfte att underlätta och förbättra trafikinformationen
därstädes. Vidare må erinras om de möjligheter som torde föreligga att
genom avtal mellan SJ och länshuvudmännen uppnå överenskommelse
beträffande giltighet av tågbiljett för busstransport och vice versa. Utskottet
förutsätter att såväl SJ som länstrafikbolagen med all kraft söker uppnå
förbättringar i här berörda avseenden. Under hänvisning härtill synes
motionerna i fråga nu kunna lämnas utan åtgärd.

I motion 1983/84:662 (vpk) krävs förbättringar a \ servicen för tågresenärer.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare understrukit betydelsen av att
även andra åtgärder än taxeåtgärder vidtas för att åstadkomma ett mer
effektivt utnyttjande av järnvägen och öka dess attraktivitet och konkurrensförmåga.
Därvid har bl. a. berörts restaurangservicen och städningen på
tågen.

SJ:s nya organisation är mer marknadsinriktad än den tidigare och innebär
bl. a. en ökad satsning på servicen till resenärerna. Som ett led i strävandena
att förbättra kundservicen har tågserveringen byggts ut. Försök har också
gjorts med dryckesautomater.

Utskottet anser liksom tidigare att det är angeläget att såväl städningen
som servicen i övrigt på SJ förbättras i skilda hänseenden. Detta torde vara
nödvändigt om SJ skall kunna hävda sig i konkurrensen med andra
trafikgrenar. Utskottet förutsätter att SJ:s nya organisation kommer att
medföra att större uppmärksamhet ägnas åt serviceförhållandena samt att SJ
i det sammanhanget noga överväger frågor av det slag som förs fram i
motionen.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet något särskilt uttalande
från riksdagen sida med anledning av motionen ej nu påkallat varför den i
denna del bör lämnas utan åtgärd.

I motion 1983/84:1284 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförs i motionen om Norrlandstågens
standard. Enligt motionärerna är vagnarnas standard i tågen i södra Sverige
ofta betydligt högre än i Norrland. Bra vagnstandard ökar tågens konkurrenskraft,
särskilt på långa reseavstånd, och motionärerna föreslår bl. a.
därför att minst en ny eller ombyggd vagn medföljer tågsätten i Norrland.

Enligt utskottets uppfattning måste det helt få ankomma på SJ att pröva
frågor av detta slag. Utskottet anser sig för sin del kunna utgå från att
företaget därvid även beaktar synpunkter av det slag motionärerna anfört
och finner därför motionen kunna lämnas utan åtgärd.

TU 1983/84:17

1.9 Övriga frågor

I motion 1983/84:2116 (m) begärs bl. a. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförs i motionen om införande av biltäg.

Enligt vad utskottet erfarit avser SJ att redan till sommaren igångsätta
sådan trafik bl. a. mellan Skåne och Norrland. Projektet betecknas t. v. som
försöksverksamhet. Syftet med motionsyrkandet synes dock därmed tillgodosett,
varför detsamma ej påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1983/84:1276 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna behovet av en ortsanpassad arrendeavgift i de fall SJ
arrenderar ut mark. Motionärerna har därvid aktualiserat ett enskilt fall i
Sorsele kommun, där SJ ansetts inte ha tagit hänsyn till det kostnadsläge som
finns i kommunen innan man bestämt storleken av viss arrendeavgift.

Utskottet anser sig för sin del inte kunna gå in på en bedömning av det
konkreta fallet. Inte heller finner sig utskottet berett att göra det av
motionärerna begärda principuttalandet att arrendeavgift i sådana fall varom
här är fråga skall vara ortsanpassad. Under hänvisning härtill och då
utskottet utgår från att SJ i dylika fall tillämpar allmänt vedertagna principer
om skäliga priser och affärsmässigt agerande avstyrker utskottet motionen i
fråga.

I motion 1983/84:1289 (fp, c) begärs att riksdagen hos regeringen begär en
översyn av principerna för avgiftsbeläggning av SJ:s parkeringsplatser.
Motionärerna anser att SJ vid bestämmandet av parkeringsavgifter skall göra
en trafikteknisk prövning av varje enskilt fall. Detta är enligt motionen bättre
än att följa en storstadsprincip över hela landet. En sådan kan visserligen
komma att öka SJ:s intäkter något men detta sker i så fall på bekostnad av
ökade utgifter för berörda kommuner, som vid alltför höga avgifter hos SJ får
svara för parkeringsbesvären på gatumark.

Utskottet kan för sin del inte finna det rimligt att riksdagen prövar frågan
härom. Det bör sålunda få ankomma på SJ att som affärsdrivande verk
utifrån allmänt affärsekonomiska och servicebetingade synpunkter fastställa
de avgifter som kan anses lämpliga och motiverade. Utskottet förutsätter
också att SJ vederbörligen prövar frågorna härom. Under hänvisning bl. a.
härtill avstyrks motionen i fråga.

I motion 1983/84:2439 (m) yrkas att riksdagen beslutar uttala att SJ vid den
fortsatta utbyggnaden av handikappanpassningen av trafiken utökar och
förbättrar rullstolsservicen pä stationerna.

Enligt vad utskottet erfarit pågår en fortsatt utbyggnad av handikappanpassningen
vid SJ planenligt liksom av den i samband därmed stående
rullstolsservicen. Utskottet anser det vara mycket angeläget att så sker och
vill i sammanhanget understryka vikten av att underlättandet av resor för de
handikappade - såväl beträffande rullstolsservicen som i övrigt - både

TU 1983/84:17

personellt och tekniskt förbättras, såsom exempelvis skett på flygets område.

Under hänvisning till det anförda synes motionsyrkandet kunna lämnas
utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

2 Anslaget Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster

Från anslaget betalas fr. o. m. budgetåret 1983/84 ersättning till SJ för
samtliga sådana tjänster som är önskvärda från samhällsekonomiska utgångspunkter
men som inte är företagsekonomiskt motiverade för SJ som
affärsföretag.

Under denna punkt tar föredraganden upp vissa frågor om separatredovisningarna.

Den driftersättning som SJ sedan budgetåret 1958/59 erhållit för underskott
på det trafiksvaga bannätet har baserats på de vart tredje år
återkommande separatredovisningarna. Den första redovisningen av detta
slag lades fram år 1956 och avsåg 1952 års trafik.

Separatredovisningarna genomförs av SJ och granskas sedan av särskilda
sakkunniga som tillkallas av regeringen.

Metodiken vid redovisningarna har successivt förfinats. Den trafikpolitiska
utredningen gjorde en fullständig genomgång av dessa frågor i sitt
betänkande (SOU 1975:66) Trafikpolitik - behov och möjligheter. På
grundval av betänkandet framfördes förslag till principer för ersättning till
SJ:s trafiksvaga bannät i prop. 1978/79:99. Förslagen godtogs av riksdagen.

De sakkunniga som granskade 1981 års separatredovisning gjorde en
förnyad genomlysning av dessa frågor i sin granskningsredogörelse (Ds K
1981:7). Bl. a. förfinades metodiken när det gäller beräkning av kostnaderna
för grenstationer mellan det ersättningsberättigade bannätet och affärsbanenätet.

En stor del av arbetet med granskningen av dessa har enligt föredraganden
bestått i att söka förbättra metodiken i en strävan att komma fram till ett
ersättningsbelopp som är så rättvisande som möjligt. Granskningsarbetet har
vidare präglats av diskussioner om gränsdragningen mellan affärsbanenätet
och det ersättningsberättigade bannätet. Sedan den 1 juli 1983 har denna
avgränsning fått en mer långsiktig utformning. Därmed har de två viktigaste
motiven för separatredovisningar och särskild granskning av dessa bortfallit.

I stället för fortsatta separatredovisningar bör enligt föredragandens
mening den nivå på driftersättningens storlek under budgetåret 1984/85 som
förordas i propositionen kunna tjäna som utgångspunkt för årsvisa justeringar
av beloppet. Detta kan göras på grundval av inträffade och förväntade
ändringar i kostnadsläget samt genom att bedöma de ekonomiska konsekvenserna
av t. ex. förändringar i trafiken och i taxeläget.

Av betydelse anges t. ex. vara att regeringen senare kommer att fastställa

TU 1983/84:17

ett basutbud av persontrafik på bandelar som tillhör riksnätsdelen av det
ersättningsberättigade bannätet. Möjligheterna att i det sammanhanget göra
erforderliga kostnadsberäkningar anses också goda.

Föredraganden anser det mot den här bakgrunden tillräckligt att regeringen
fortsättningsvis i samband med det årliga budgetarbetet begär in
erforderligt underlag från SJ för att kunna göra bedömningar av driftersättningens
storlek. Han utesluter emellertid inte att behov av särskilda
kontroller av anslagsnivån kan komma att uppstå efter en tid. När tillräckliga
erfarenheter vunnits kan därför frågan om särskilda redovisningar komma
att aktualiseras på nytt.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot föredragandens förslag i
denna del och tillstyrker därför detsamma.

Det sammanlagda medelsbehovet för ersättning till SJ för vissa tjänster
under budgetåret 1984/85 beräknas enligt nedanstående, från propositionen
hämtade sammanställning till 1 511,4 milj. kr. Beloppet skall inte föras till
statskapitalet

Milj. kr.

- drift av det ersättningsberättigade bannätet 1 244,0

- förstärkt banunderhåll utanför riksnätet 10,0

- bibehållande av vissa olönsamma stationer 2,0

- trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

järnvägskorsningar 13,9

- vissa övriga kostnader för järnvägskorsningar 36,5

- fortsatta rabattåtgärder i persontrafik på

järnväg 205,0

1 511,4

Utskottet tillstyrker den sålunda föreslagna medelsanvisningen. Härav
följer att yrkandet i motion 1983/84:2496 (m) om en begränsning av anslaget
till 1 400 milj. kr. avstyrks.

I motion 1983/84:1790 (s) begärs att riksdagen uttalar det angelägna i att SJ
avskaffar avgiften för SJ:s rabattkort för studerande.

I likhet med föredraganden (s. 87 i budgetpropositionen) ser utskottet f. n.
inga skäl att ta bort stödet till pensionärs- och studeranderesoma. Rabattsystemet
anses dock även i dessa delar böra utformas så att behovet av statligt
bidrag minskar på längre sikt. Utskottet delar denna uppfattning och
avstyrker därför motionen i fråga.

I motion 1983/84:1789 (s) yrkas att riksdagen uttalar det önskvärda i att SJ
på nordiskt plan verkar för införande av ett nordiskt tågluffarkort för
ungdomar.

Härmed sammanhängande frågor har sedan flera år diskuterats inom
Nordiska rådet, som bl. a. beslutat en rekommendation i ämnet. Under

TU 1983/84:17

hänvisning härtill och då enligt utskottets uppfattning resultatet av de
fortsatta övervägandena inom rådet bör avvaktas avstyrks motionen i fråga.

3 Anslaget Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar

Från anslaget Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar betalas vissa
investeringar inom det ekonomiska försvaret. Föredraganden beräknar
medelsbehovet för nästa budgetår till 11,5 milj. kr. Beloppet skall inte
tillföras statskapitalet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i dessa delar.

4 Hemställan

Utskottet hemställer
Investeringsram för budgetåret 1984/85, m. m.

1. att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1983/84:414 (c) yrkande 9,1983/84:1810 (vpk) yrkandena 1 samt 2 i
denna del och 1983/84:2496 (m) yrkandena 6 till Statens järnvägar
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på
1 898 800 000 kr.,

b. avslår motion 1983/84:2509 (m) yrkande 27,

2. beträffande SJ:s investeringar i Stockholmsregionen
att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:2500 (fp) i denna del,

b. avslår motionerna 1983/84:1780 (c) och 1983/84:1788 (m) i denna
del,

3. beträffande upprustning och utbyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation att

riksdagen avslår motion 1983/84:817 (vpk, s, m, c),

4. att riksdagen

a. godkänner att statens järnvägar i enlighet med föredragande
departementschefens förslag får träffa hyresköpsavtal och långtidsförhyra
(leasa) godsvagnar motsvarande ett anskaffningsvärde
på 60 000 000 kr.,

b. godkänner vad föredragande departementschefen förordat
beträffande finansiering av investeringar för busstrafiken vid
statens järnvägar, liksom investeringar i motorvagnar och annan
rullande materiel samt anläggningar och inventarier avsedda för
trafik enligt avtal med länshuvudmännen,

c. godkänner att statens järnvägar, intill ett belopp av totalt 300
milj. kr., får lämna statlig kreditgaranti till ett av statens järnvägars
dotterföretag till följd av den i propositionen föreslagna nya

3 Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 17

TU 1983/84:17

finansieringsformen för busstrafikinvesteringar m.m., och den
utökade rätten för statens järnvägar att leasa godsvagnar,

5. beträffande särskild ledning inom SJ för det ersättningsberättigade
järnvägsnätet

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 11 och
1983/84:1277 (c) yrkande 2,

6. beträffande SJ:s struktur och verksamhet samt kostnadsansvar
m. m.

att riksdagen lämnar motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 8,
1983/84:1810 (vpk) yrkande 3, 1983/84:2491 (fp) yrkande 4 samt
1983/84:2509 (m) yrkandena 25 och 26 utan åtgärd,

7. beträffande ändring av SJ:s företagsform från affärsverk till aktiebolag att

riksdagen avslår motion 1983/84:2424 (m),

8. beträffande västkustbanan, m. m.
att riksdagen

a. avslår motionerna 1983/84:831 (c), 1983/84:1290 (m, s, c, fp),
1983/84:1810 (vpk) yrkande 2 i denna del och 1983/84:2116 (m)
yrkande 1 i denna del,

b. avslår motion 1983/84:1278 (fp),

9. beträffande inlandsbanan
att riksdagen

a. avslår motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 13,1983/84:1275 (c)
och 1983/84:1810 (vpk) yrkande 2 i denna del,

b. avslår motion 1983/84:450 (vpk),

c. avslår motion 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del,

d. avslår motion 1983/84:1778 (s),

e. avslår motion 1983/84:1767 (m),

10. beträffande vissa övriga investeringsfrågor
att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:1261 (fp) om snabbtåg i en ringlinje runt
Mälaren,

b. avslår motion 1983/84:2023 (m) om viss prioritering av SJ:s
investeringar avseende i första hand järnvägen Stockholm-Västerås,

c. avslår motion 1983/84:1017 (vpk) om utbyggnad av norra
stambanans första del,

d. avslår motionerna 1983/84:500 (vpk) och 1983/84:1762 (s) om
upprustning av järnvägsnätet i Västerbotten,

e. avslår motion 1983/84:317 (vpk) yrkande 2 om upprustning av
malmbanans södra omlopp,

f. avslår motion 1983/84:1806 (vpk) och 1983/84:2429 (fp) om
elektrifiering av järnvägen Karlskrona-Kristianstad,

TU 1983/84:17

g. lämnar motionerna 1983/84:668 (vpk) och 1983/84:1761 (s) om
sysselsättningen vid Gävle Vagnverkstad utan åtgärd,

h. avslår motion 1983/84:1010 (vpk) yrkande 2 om SJ:s verkstad i
Örebro,

i. avslår motion 1983/84:1287 (vpk) om renovering och ombyggnad
av ånglok,

j. avslår motion 1983/84:662 (vpk) i denna del om upprustning av
järnvägsstationerna,

Beträffande anslutning till riksnätet av vissa bandelar

11. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1277
(c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2443 (fp) i denna del om
inlandsbanan,

b. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1005
(vpk), 1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del, 1983/84:1763 (s) och
1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen Hällnäs-Storuman,

c. 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1012 (vpk),
1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2443 (fp) i
denna del om järnvägen Jörn-Arvidsjaur,

d. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1781
(vpk) och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen ForsmoHoting,

e. 1983/84:666 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del
om järnvägen Lesjöfors-Kristinehamn,

f. 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del om inlandsbanan
Mora-Orsa-Brunflo,

12. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionerna 1983/84:357 (c) yrkande 1, 1983/84:1011 (vpk) i
denna del, 1983/84:1772 (s) och 1983/84:1805 (m) om järnvägen
Borås-Varberg,

b. motionerna 1983/84:358 (c) yrkande 1, 1983/84:661 (c), 1983/
84:1271 (s) och 1983/84:2422 (m) om järnvägen Nässjö-Nybro,

c. motionerna 1983/84:415 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen
Växjö-Hultsfred-Västervik,

d. 1983/84:501 (c) och 1983/84:2438 (vpk) om järnvägen ÄlmhultSölvesborg,

e. 1983/84:552 (vpk) yrkande 1,1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna
del och 1983/84:1785 (s) i denna del om järnvägen BorlängeMalung,

f. 1983/84:666 (c) i denna del, 1983/84:673 (c) i denna del och
1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Kil-Daglösen,

TU 1983/84:17

g. motionerna 1983/84:673 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i
denna del om järnvägen Ställdalen-Daglösen,

h. motion 1983/84:1011 (vpk) i denna del om järnvägen FalköpingLanderyd,

i. motionerna 1983/84:666 (c) i denna del, 1983/84:1016 (vpk) i
denna del och 1983/84:1797 (s) om järnvägen Torsby-Kil,

j. motionerna 1983/84:666 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i
denna del om järnvägen Arvika-Mellerud,
k. motion 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen
Mora-Älvdalen,

1. motion 1983/84:1760 (s, m, c, fp) om järnvägen Bjärka/SäbyVästervik,

m. motion 1983/84:1765 (c) om järnvägen Jönköping-Vaggeryd,
n. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen HallsbergMariestad,

o. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen LidköpingHerrljunga,

p. motion 1983/84:1779 (s) om järnvägen Gårdsjö-Håkantorp,
q. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen SkövdeKarlsborg,

r. motion 1983/84:1281 (vpk) i denna del om järnvägen HudiksvallLjusdal,

Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, utökad trafik m. m.

13. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandelar m. m.
att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:357 (c) yrkande 2 om järnvägen BoråsVarberg,

b. avslår motion 1983/84:415 (c) yrkande 1 i denna del om
järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik,

c. avslår motion 1983/84:1759 (fp) om järnvägen Älmhult-Sölvesborg,

d. avslår motion 1983/84:1010 (vpk) yrkande 1 om upprustning av
järnvägen Hjortkvam-Finspång,

e. avslår motion 1983/84:1281 (vpk) i denna del och 1983/84:2434
(c) yrkande 1 om upprustning av järnvägen Hudiksvall-Ljusdal,

f. avslår motion 1983/84:552 (vpk) yrkandena 3 och 4 samt
1983/84:1785 (s) i denna del om upprustning av järnvägen Borlänge
(Repbäcken)-Malung,

g. avslår motion 1983/84:552 (vpk) yrkande 2 om järnvägen
Malungsfors-Särna,

h. avslår motion 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i vad avser elektrifiering
av västerdalsbanan och bandelen Mora-Älvdalen,

TU 1983/84:17

i. avslår motionerna 1983/84:1096 (fp) yrkande 1 i denna del och
1983/84:2435 (c) yrkandena 1 och 2 beträffande järnvägstrafik
Malmö-Sjöbo och Ystad-Tomelilla-Simrishamn,
j. avslår motion 1983/84:1096 (fp) yrkande 1 i vad avser elektrifiering
av bandelen Malmö-Ystad och pendeltågstrafiken på
denna sträcka samt på linjerna Malmö-Trelleborg, Arlöv-Lomma-Kävlinge
och Eslöv-Höör,

k. avslår motion 1983/84:2116 (m) yrkande 1 i denna del om viss
järnvägstrafik i Malmöhus län,

1. avslår motionerna 1983/84:1007 (vpk) och 1983/84:1764 (c, m, fp)
om Vårgårdas järnvägsförbindelser och tåguppehåll i Vårgårda,
m. m.,

m. avslår motion 1983/84:2434 (c) yrkande 3 om tågstopp inom
Nordanstigs kommun,

n. avslår motion 1983/84:1786 (c) om tåguppehåll i kommuns
centralort m. m.,

o. avslår motion 1983/84:1783 (c) om trafiksituationen i Södermanlands
län,

p. avslår motion 1983/84:1807 (s) om upprustning av Eskilstunabanan,

q. avslår motion 1983/84:2431 (fp) om förbättrade järnvägsförbindelser
i Södermanland,

r. avslår motion 1983/84:1773 (vpk) i vad avser återupptagande av
persontrafik på järnvägen Åkers Styckebruk-Strängnäs,

14. beträffande särskild handläggning av frågorna om järnvägslinjerna
Växjö-Västervik och Nässjö-Nybro, m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:1009 (vpk) yrkandena 1 och 2,

15. beträffande järnvägsanslutning av Pauliström till banan NässjöNybro att

riksdagen avslår motion 1983/84:358 (c) yrkande 2,

16. beträffande transportrådets roll m. m.,
att riksdagen

a. avslår motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 19,1983/84:503 (vpk)
i denna del, 1983/84:829 (fp) och 1983/84:2491 (fp) yrkande 5,

b. avslår motion 1983/84:1811 (c),

17. beträffande upprustning av stationslokalerna, m. m.

att riksdagen lämnar motionerna 1983/84:662 (vpk) i denna del och
1983/84:2437 (m) utan åtgärd,

18. beträffande SJ:s kundservice ifråga om resandeinformation m. m.
att riksdagen

a. lämnar motion 1983/84:823 (m) om samordningen av viss tågoch
busstrafik m. m. utan åtgärd,

b. lämnar motion 1983/84:2426 (fp) om samordning mellan tåg- och
busstransporter utan åtgärd,

4 Riksdagen 1983/84. 15 sami. Nr 17

Rättelse: S. 38, dateringen Står: 27 april Rättat till: 27 mars

TU 1983/84:17

c. lämnar motion 1983/84:662 (vpk) i denna del om servicen för
tågresenärer utan åtgärd,

d. lämnar motion 1983/84:1284 (m) om Norrlandstågens standard
utan åtgärd,

Övriga frågor

19. beträffande införande av biltåg

att riksdagen lämnar motion 1983/84:2116 (m) yrkande 1 i denna
del utan åtgärd,

20. beträffande ortsanpassad arrendeavgift

att riksdagen avslår motion 1983/84:1276 (c),

21. beträffande avgiftsbeläggning av SJ.s parkeringsplatser
att riksdagen avslår motion 1983/84:1289 (fp, c),

22. beträffande rullstolsservicen på stationerna

att riksdagen lämnar motion 1983/84:2439 (m) utan åtgärd,

23. att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen i
propositionen förordade riktlinjerna för separatredovisningar,

24. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:2496 (m) yrkande 7 till Ersättning till statens
järnvägar för vissa tjänster för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag
på 1 511 400 000 kr.,

25. beträffande SJ. s rabattkort för studerande
att riksdagen avslår motion 1983/84:1790 (s),

26. beträffande nordiskt tågluffarkort för ungdomar
att riksdagen avslår motion 1983/84:1789 (s),

27. att riksdagen till Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för
budgetåret 1984/85 anvisare» reservationsanslag på 11 500 000 kr.

Stockholm den 27 mars 1984

På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s), Olle
Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Rune Johansson (s), Rune Torwald (c).
Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson
(vpk), Göran Riegnell (m), Sören Lekberg (s). Anna Wohlin-Andersson (c)
och Per-Richard Molén (m).

Reservationer

1. Anslaget Statens järnvägar (mom. la)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Per-Richard Molén (alla
m) anser

TU 1983/84:17

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
finner med” och slutar med ”på statsbudgeten.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Vad i propositionen i här berörda frågor anförts finner sig utskottet i
väsentliga delar kunna ansluta sig till. Med beaktande av det statsfinansiella
läget bör dock såsom framhölls i motion 1983/84:2496 (m) en viss minskning
av den föreslagna medelstilldelningen ske. Motionärerna hänvisar därvid till
besparingseffekterna av sina förslag om att bl. a. ge företaget ökad självständighet,
om möjligheten att minska turtätheten, och om en förnyad omprövning
av omfattningen av det ersättningsberättigade nätet m. m. Vidare
föreslås dämpade investeringar främst i fasta anläggningar, ökade möjligheter
till leasing av nya vagnar samt nya initiativ gentemot SJ:s största kunder,
m. m. Utskottet delar motionärernas uppfattning och tillstyrker följaktligen
att anslaget tas upp med det i motionen föreslagna beloppet om 1 750 milj.
kr. Ett belopp av 300 milj. kr. förutsätts därvid tillföras stadsbudgetens
inkomstsida genom den av motionärerna föreslagna försäljningen av ett antal
dotterbolag inom SJ.

Vad nu anförts innebär vidare att utskottet avstyrker de i motionerna
1983/84:414 (c) och 1983/84:1810 (vpk) framställda yrkandena om anslagshöjningar
m. m.

dels att utskottets hemställan under la bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

a. med avslag på regeringens förslag och motionerna 1983/84:414
(c) yrkande 9, 1983/84:1810 (vpk) yrkande 1 samt 2 i denna del
samt med anledning av motion 1983/84:2496 (m) yrkande 6 till
Statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
på 1 750 000 000 kr.,

2. Anslaget Statens järnvägar (mom. la)

Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
finner med” och slutar med ”på statsbudgeten.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet vill för sin del i likhet med vad som görs i motion 1983/84:414 (c)
kraftigt understryka järnvägarnas stora vikt i trafiknätet. Utöver en allmän
upprustning av SJ bör särskild uppmärksamhet fästas vid de trafiksvaga
bandelarna, eftersom dessa undantagslöst finns i mera glest befolkade
områden. Att bevara dessa banor utgör visserligen en kostnad för samhället
men har stor regionalpolitisk betydelse. Detta gäller såväl person- som
godstrafik. För de småföretag som ofta är den lilla ortens livsnerv kan det
ibland vara avgörande för lokalisering att det finns möjlighet att frakta gods
på järnväg.

TU 1983/84:17

Utskottet vill vidare erinra om att under första hälften av 1970-talet SJ i det
närmaste var utsatt för ett totalt investeringsstopp. Ett stort uppdämt behov
skapades. Därför är det viktigt att det av riksdagen tidigare beslutade
investeringsprogrammet fullföljs. Utskottet avvisar således förslaget om en
nedskärning med 200 milj. kr. Genom densamma blir det såsom framhålls i
motionen i realiteten dock så att det finansiella utrymmet för Stockholmsinvesteringarna
skapas genom att investeringar i andra delar av landet
undanträngs.

Anslaget för nästa budgetår bör i enlighet med det anförda tas upp med det
i motion 1983/84:414 (c) föreslagna beloppet om 2 098,8 milj. kr. Härigenom
tillgodoses till viss del också yrkandet i motion 1983/84:1810 (vpk) om en
höjning av anslaget till 2 308,8 milj. kr.

Utskottet avstyrker lika med utskottet på statsbudgeten.

dels att utskottets hemställan under la bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och motion 1983/84:1810
(vpk) yrkande 1 samt 2 i denna del och med bifall till motion
1983/84:414 (c) yrkande 9 samt med avslag på motion 1983/84:2496
(m) yrkande 6 till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag på 2 098 800 000 kr.,

3. Anslaget Statens järnvägar (mom. 1 a)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
finner med” och slutar med ”på statsbudgeten.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

I likhet med vad som görs i motion 1983/84:1810 (vpk) konstaterar
utskottet att budgetpropositionens förslag innebär en i förhållande till SJ:s
anslagsframställning med 410 milj. kr. sänkt medelstilldelning för investeringar.
Detta måste betecknas som en kraftig reducering som får påtagliga
negativa konsekvenser.

En stor del av investeringarna är avsedd för redan gjorda beställningar
eller igångsatta projekt, varför den volym som kan bli föremål för nedskärning
är relativt begränsad. Viktiga delar av planerat investeringsprogram
måste sannolikt strykas. Det kan gälla byggandet av dubbelspår där klara
kapacitetsproblem sedan lång tid finns. Det kan gälla mycket angelägna
arbeten för höjd spårstandard, vilket i sin tur är ägnat att sänka driftkostnaderna
på förslitna banor. Någonstans måste nedskärningarna ske. Detta får
konsekvenser i form av minskat antal reguljära arbeten såväl direkt i själva
byggnadsverksamheten som i den materiellevererande industrin - den må
heta Kalmar Verkstad eller något annat.

Det är vidare som i motionen framhålls av största vikt att tidigare beslut om

TU 1983/84:17

långsiktig förstärkning av järnvägsinvesteringarna fullföljs. Om så inte sker
blir följden ett fortsatt gynnande av tung trafik på landsvägarna, med fortsatt
hård förslitning av vägnätet och ständigt höjda vägkostnader som följd. En
sådan ny inriktning kan leda till ett dåligt utnyttjande av den betydande
kapacitet för långväga tung trafik som järnvägen fortfarande representerar.
Propositionen söker göra gällande att den sänkta investeringsnivån endast
innebär en senareläggning. Man vill alltså förespegla att anslaget, som nu
sänks med ca 400 milj. kr., skall återkomma i kommande investeringsanslag
samtidigt som en återgång till tidigare nivå skall ske. Man måste uttala stor
tveksamhet inför detta sorglösa tal och uttrycka stark oro för att regeringen
med årets förslag förbereder en ny och lägre investeringsnivå för järnvägarna.

Utskottet kan mot bakgrund bl. a. av det nu anförda inte godta regeringens
förslag. Såsom i motion 1983/84:1810 (vpk) föreslås bör anslaget för nästa
budgetår tas upp med ett belopp av 2 308,8 milj. kr. Det är vidare som i
motionen framhålls av största vikt att investeringsnivån för budgetåret
1984/85 bibehålls i enlighet med 1980 års strukturplan.

Vad utskottet nu anfört innebär också ett tillgodoseende av det i motion
1983/84:414 (c) framlagda förslaget om en anslagshöjning med 200 milj. kr.

Utskottet avstyrker vidare lika med utskottet på statsbudgeten.

dels att utskottets hemställan under 1 a bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och motion 1983/84:414
(c) yrkande 9 samt med bifall till motion 1983/84:1810 (vpk)
yrkande 1 samt 2 i denna del och med avslag på motion 1983/
84:2496 (m) yrkande 6 till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag på 2 308 800 000 kr.,

4. SJ:s investeringar i Stockholmsregionen (mom. 2b)

Rune Torwald (c), Sven Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson
(c) anser

dels att den del i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkandena i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter som i motion 1983/84:1780 (c) anförts om
vikten av att det alternativ till utbyggnaden av Grödingebanan som redovisas
i motionen blir föremål för närmare utredning. Starka miljöskäl talar
nämligen även enligt utskottets uppfattning för en annan linjedragning än
den planerade. Likaså är det, som i motion 1983/84:1788 (m) framförts
viktigt att åtgärder vidtas i trafikplaneringen i det av motionärerna angivna
syftet att häva den regionala obalansen i Stockholms län.

Vad utskottet nu anfört, vilket i huvudsak innebär ett tillgodoseende av
syftet med de båda motionerna, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

TU 1983/84:17

Vad beträffar yrkandet i motion 1983/84:2500 (fp) vill utskottet hänvisa till
det förut nämnda riksdagsbeslutet om lokaltågen i Storstockholm som
fattades så sent som i december 1983 samt till innebörden härav. Motionsyrkandet
avstyrks under hänvisning härtill.

dels att utskottets hemställan under 2 b bort ha följande lydelse:

2. beträffande SJ:s investeringar i Stockholmsregionen
att riksdagen

b. med anledning av motionerna 1983/84:1780 (c) och 1983/
84:1788 (m) i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

5. Upprustning och utbyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation (mom. 3)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”avstyrks därför”, bort ersättas med text av
följande lydelse:

Riksdagen och dess trafikutskott har under flera år ställt sig positiva så till
vida att man uttalat att de dåliga förhållandena skulle beaktas och i princip
instämt i förslagen om upprustning av Södertälje Södra. I regeringens
budgetförslag för 1984/85 finns dock inte några konkreta förslag och det ger,
som motionärerna framhåller, anledning till oro mot bakgrund av det stora
behov av nödvändiga förbättringar som föreligger. Framför allt är det
behovet av handikappanpassning och ökad säkerhet som behöver tillgodoses.
Även i övrigt behöver enligt motionärerna mycket göras för att öka
bekvämligheten och trivseln bl. a. för barnfamiljer och åldringar. Det gäller
t. ex. bättre regn- och vindskydd genom en förlängning av plattformstaken,
särskilt vid plattform 3, där nästan all lokaltrafik sker, sittplatserna i
väntsalen, ett rökfritt utrymme, möjligheten till förtäring vid väntan på tåg,
bussar och taxi.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nu borde vara möjligt
att snabbt få fram ett förslag till en ombyggnad och upprustning av
järnvägsstationen Södertälje Södra samt tillstyrker därför motionen i fråga.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande upprustning och utbyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:817 (vpk, s, m, c) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

TU 1983/84:17

6. Särskild ledning inom SJ för det ersättningsberättigade nätet (mom. 5)

Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
”Motionärerna har” och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ersättas
med text av följande lydelse:

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning i denna fråga. Ledningens
bristande intresse för de lokala banorna leder helt naturligt till att servicen
sjunker, resandeantalet minskar och förlusten ökar. De lokala banorna
representerar emellertid ett stort värde. En av huvuduppgifterna för den nye
chefen för det ersättningsberättigade nätet måste, som i motionen framhålls,
bli att internt inom SJ:s centrala ledning bevaka ersättningsbanornas
intressen och resultatutveckling.

Vad utskottet nu anfört, som innebär ett tillstyrkande av motionsyrkandena
i fråga, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande särskild ledning inom SJ för det ersättningsberättigade
järnvägsnätet

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:414 (c), yrkande 11
och 1983/84:1277 (c) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

7. Ändring av SJ:s företagsform från affärsverk till aktiebolag (mom. 7)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Per-Richard Molén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Såsom
motionärerna” och på s. 18 slutar med "motion 1983/84:2424 (m).” bort ha
följande lydelse:

Såsom motionärerna framhåller har man för SJ: s del under de senaste åren
försökt lösa problemen med strukturplanering innebärande bl. a. en massiv
investeringsvåg och omorganisation för att få ett mer affärsmässigt tänkande
till stånd. Mycket talar emellertid för att den nya uppgiften är orimlig att
klara med nu existerande järnvägsnät och företagsform. Om statens järnvägars
verksamhet i stället bedrivits som ett privat affärsföretag hade strukturförändringar
av företaget säkerligen gått mycket snabbare och med all
sannolikhet fått en mer strikt affärsmässig inriktning.

Både för att ge SJ en möjlighet till snabbare strukturanpassning, anpassning
till dagens krav och för att stimulera till en konkurrens på mer lika
villkor inom transportsektorn skulle ett byte av företagsform från verk till
aktiebolag vara fördelaktigt. Byte av affärsform innebär dels eget resultatansvar,
dels minskad detaljreglering från politiker och departement. Dessutom
får styrelsen en starkare och mer ansvarsfylld ställning. SJ:s nya

TU 1983/84:17

organisation skulle kunna vara utgångspunkten för ett mera marknadsinriktat
företag, ett särskilt aktiebolag. Finansieringen av investeringar kan då ske
utifrån likartade förutsättningar som för andra kommersiella företag. Som
aktiebolag skulle verket ha egna tillgångar, vilket ökar möjligheterna att låna
externt samtidigt som ägarna - på samma villkor som dess konkurrenter -kan bestå med kapital. För statens del uppnår man den fördelen att både
slippa hanteringen av upplåning och belastningen på skuldsidan. De för
aktiebolagen förmånliga reglerna för avskrivningar, värdering av tillgångar
m. m. kan utnyttjas. Möjligheterna till olika skattefria avsättningar till
investeringsfonder, lagerreserv m. m. likaså.

Självklart skall fortfarande möjligheten för staten finnas att ålägga det nya
bolaget speciella samhällsuppgifter, varvid företaget bör få sådan ersättning
som kan betraktas som rimlig. Dock måste förutsättas att en mer affärsmässigt
utformad organisation ger möjlighet till och leder till bättre företagsekonomiska
resultat. Därmed behövs mindre eller inget stöd alls från staten.

Under hänvisning jämväl i övrigt till vad som anförts i motionen föreslår
utskottet i likhet med motionärerna att statens järnvägar ombildas till
aktiebolag och att samtidigt en utredning görs för att finna lämplig
uppdelning av SJ på sätt som skisserats i motionen, dvs. antingen i flera
aktiebolag eller i form av uppdelning på divisioner med eget resultatansvar.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionen tillstyrks, bör av
riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande ändring av SJ:s företagsform från affärsverk till aktiebolag att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:2424 (m) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Västkustbanan, m.m. (mom. 8 a)

Rune Torwald (c), Sven Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande lydelse:

Utskottet framhöll senast 1983 att det är synnerligen angeläget att
förbättra kapaciteten på västkustbanan. Mot bakgrund av att SJ prioriterar
denna fråga högt förutsatte utskottet att en utbyggnad av banan kan ske utan
onödigt dröjsmål.

Såsom vidare framhölls i motion 1983/84:1290 (m, s, c, fp) finns inom SJ en
klar viljeinriktning att bygga ut västkustbanan till ett dubbelspår.

Inom SJ:s centralförvaltning har vid olika tillfällen frågan om en
kapacitetsutbyggnad av västkustbanan utretts. I en s. k. västkustbaneutredning
(daterad 1981-03-04) konstaterades att banan har otillräcklig kapacitet

TU 1983/84:17

med hänsyn till den stora trafikbelastningen (ca 55 tåg per vardagsdygn
Göteborg-Veinge) som också medför en dålig tågföring. Resandetrafiken
ökade under perioden 1968-1980 med 90% jämfört med 70 % för SJ totalt.
Behov finns av ett ökat antal resandetåg. Till detta kommer godstrafiken att
beräknas öka under 1980-talet. Mot denna bakgrund föreslog utredningen
att dubbelspår byggs ut på hela sträckan Göteborg-Veinge. Med hänsyn till
de stora kostnader och den tid som utbyggnaden kräver förordades partiella
dubbelspår i första hand. Mot bakgrund av utredningen gjordes ett förslag till
prioriteringar av investeringar. Dessa finns i stora drag redovisade i SJ:s
anslagsframställning för budgetåret 1984/85 med tillhörande investeringsplan.

Inom SJ håller nu Göteborgs och Malmö marknadsregioner på att se över
planeringen av västkustbanan. Det torde enligt motionärerna inte råda
någon tvekan om att man från SJ:s marknadssida avgjort pläderar för en
fortsatt dubbelspårsutbyggnad på västkustbanan. Investering i dubbelspår på
västkustbanan är enligt motionen en riktig framtidssatsning, som på sikt
kommer att ge en mycket god återbäring.

Även utskottet anser att ett sådant projekt varom här är fråga väl behövs
för att öka sysselsättningen och ge en stimulans åt näringslivet i övrigt. I
dagens statsfinansiella läge är utskottet medvetet om att det inte kan anvisas
särskilda pengar för detta ändamål utan att det i första hand måste prioriteras
inom den investeringsram som fastställs för SJ. Utskottet förutsätter därför
att så sker.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär ett tillgodoseende av här berörda
motionsyrkanden, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 a bort ha följande lydelse:

8. beträffande västkustbanan, m. m.
att riksdagen

a. med anledning av motionerna 1983/84:831 (c), 1983/84:1290 (m,
s, c, fp), 1983/84:1810 (vpk) yrkande 2 i denna del och 1983/84:2116
(m) yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

9. Inlandsbanan (mom. 9 a)

Rune Torwald (c), Sven Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson
(c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
finner sig för” och slutar med ”i fråga.” bort ersättas med text av följande
lydelse:

5 Riksdagen 1983/84.15 sami. Nr 17

TU 1983/84:17

Såsom bl. a. framhålls i motionerna har inlandsbanan en stor militärstrategisk
betydelse i de omgivande vägfattiga landsdelarna med stora avstånd. I
ett läge där det blir allt angelägnare att reducera oljeimporten genom
användning av inhemska bränslen såsom ved och torv är det vidare
uppenbart att inlandsbanans betydelse tilltar, då den har en sträckning just
genom några av landets största tillgångar på skog resp. torv. Även när det
gäller turismen är det uppenbart att inlandsbanan får en allt större betydelse.

Men för varje år som går utan att något beslut tas om hela inlandsbanans
definitiva införlivande med riksnätet så blir banstandarden på ännu ej
riksnätshänförliga bandelar allt sämre. Detta är naturligtvis från alla
synpunkter olyckligt. Det är enligt utskottets mening uppenbart att inlandsbanan
och dess tre norra bibanor har huvudsakligen interregional betydelse.
Enligt det trafikpolitiska beslutet år 1979 skall staten svara för den
interregionala trafiken.

Med hänsyn till alla de faktorer som i motionerna redovisats finner även
utskottet det vara i hög grad angeläget att de planerade investeringarna på
inlandsbanan fullföljs. Därför bör SJ inom sin totala investeringsram få anslå
28 milj. kr. till inlandsbanan, dvs. 4 milj. kr. mer än vad regeringen föreslår.

Vad utskottet nu anfört, vilket till huvudsaklig del innebär ett tillgodoseende
av här berörda motionsyrkanden, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 9 a bort ha följande lydelse:

9. beträffande inlandsbanan
att riksdagen

a. med anledning av motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 13,
1983/84:1275 (c) och 1983/84:1810 (vpk) yrkande 2 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

10. Inlandsbanan (mom. 9 b)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den mening i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med
”Utskottet finner sig inte” och slutar med ”av inlandsbanan.” bort ersättas
med text av följande lydelse:

1 motion 1983/84:450 (vpk) konstateras att inlandsbanesystemet efter hand
får ökad användning för exempelvis långväga tunga transporter av rundvirke,
malm och i framtiden även torvprodukter. Redan i dag framförs ca 95 %
av den totala järnvägstrafikvolymen på elektrifierade bandelar. Fördelarna
med elektrisk drift är enligt motionären uppenbara. Bl. a. nämns bättre
energihushållning, bättre transportkapacitet, högre driftsäkerhet och större
trafiksäkerhet.

Till detta kommer eldriftens stora miljövänlighet i jämförelse exempelvis
med långtradartrafik genom dieseldrivna landsvägståg.

TU 1983/84:17

Ett elektrifieringsarbete med inlandsbanan skulle enligt motionären i
första hand avse de bandelar som har eller kommer att få stor betydelse för
exempelvis timmer- och malmtransporter. Såväl samhällsekonomiska som
företagsekonomiska vinster kan göras genom övergång till eldrift, t. ex. på
bandelarna Hoting-Forsmo och Storuman-Hällnäs. Nya arbetstillfällen
skulle skapas i anslutning till bygder där man har en omfattande arbetslöshet
sedan lång tid tillbaka.

Utskottet delar motionärens uppfattning och tillstyrker därför motionen i
fråga.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 b bort ha följande lydelse:

9. beträffande inlandsbanan
att riksdagen

b. med bifall till motion 1983/84:450 (vpk) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

11. Vissa övriga investeringsfrågor (mom. 10 c-f)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Av samma”
och slutar med ”sorn möjligt.” bort ha följande lydelse:

Däremot delar utskottet uppfattningen i motion 1983/84:1017 (vpk) att
åtgärder i enlighet med motionärernas förslag bör vidtas för en utbyggnad av
norra stambanans första del.

Norra stambanan mellan Stockholm och Gävle hör som motionärerna
framhåller till en av landets mest trafikerade bandelar. Det gäller särskilt
sträckan Stockholm-Uppsala och i än högre grad Stockholm-Märsta.

Ett ytterligare spår skulle ge en avlastning som direkt skulle lösa de värsta
svårigheterna. I samband med den ombyggnad vid Stockholms Central, som
SJ nu förbereder, bör den nya sträckningen av norra stambanan planeras in.
Den i motionen föreslagna författningen är även enligt utskottets uppfattning
mycket välmotiverad.

Även de i motionerna 1983/84:500 (vpk) och 1983/84:1762 (s) föreslagna
järnvägsinvesteringarna i Västerbotten framstår som angelägna. En grundläggande
förutsättning för varje region som vill satsa på industriell förnyelse och
utveckling torde vara att infrastrukturen håller godtagbar standard. Detta
äger sin giltighet även i fråga om Västerbotten. Bl. a. strukturförändringen
av råvaruförsörjningen för länets näringsliv, speciellt för skogsråvaran, när
flottningen upphört, ställer stora krav på ett väl fungerande transportsystem.
I ett sådant transportsystem har järnvägen i Västerbotten en mycket stor
betydelse.

Det av en arbetsgrupp inom Statsanställdas förbund, sektion järnväg i
Västerbotten framlagda åtgärdspaketet bör kunna läggas till grund för en

TU 1983/84:17

förbättring av järnvägsnätet. Detta bör kunna ske genom SJ:s investeringsprogram
eller genom särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser.

Den i motion 1983/84:317 (vpk) föreslagna upprustningen a\ malmbanans
södra omlopp bör vidare snarast komma till stånd.

I motionerna 1983/84:1806 (vpk) och 1983/84:2429 (fp) begärs elektrifiering
och upprustning av järnvägslinjen Karlskrona-Kristianstad. En
förutsättning för bra person- och godstrafikservice till och från Blekinge är
enligt motionärerna att kustbanan upprustas och elektrifieras. För att öka
antalet resenärer på sträckan krävs således att SJ kan erbjuda en tillfredsställande
trafikstandard. Fler resenärer på tågen minskar bilismen och därmed
olycksrisker och miljöpåverkan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och tillstyrker därför motionsyrkandena
i fråga.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 c-f bort ha följande lydelse:

10. beträffande vissa övriga investeringsfrägor
att riksdagen

c. med anledning av motion 1983/84:1017 (vpk) om utbyggnad av
norra stambanans första del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

d. med anledning av motionerna 1983/84:500 (vpk) och 1983/
84:1762 (s) om upprustning av järnvägsnätet i Västerbotten som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

e. med anledning av motion 1983/84:317 (vpk) yrkande 2 om
upprustning av malmbanans södra omlopp som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

f. med anledning av motionerna 1983/84:1806 (vpk) och 1983/
84:2429 (fp) om elektrifiering av järnvägen Karlskrona-Kristianstad
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

12. Beträffande anslutning till riksnätet av vissa bandelar (mom. 11 och 12)

Rune Torwald (c), Sven Flenricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Enligt
1979” och på s. 24 slutar med ”Hudiksvall-Ljusdal.” bort ersättas med text
av följande lydelse:

I 1979 års trafikpolitiska beslut fastställdes ett riksnät, omfattande 7 600
bankilometer, på vilket persontrafik skall behållas inom överblickbar
framtid. På övriga banor skall en prövning ske av persontrafiken. Enligt
utskottets mening har uppdelningen av järnvägsnätet fått mycket olyckliga
konsekvenser. SJ synes ha tolkat beslutet så att man inte bör göra några

TU 1983/84:17

upprustningar på de bandelar som ej tillhör riksnätet. Detta har medfört att
flera sådana banor är i så pass dåligt skick att hastighetsnedsättningar resp.
lägre godsvagnsvikter fått tillgripas för att inte trafiksäkerheten skall
äventyras.

Det är oroande att en allt större del av godstrafiken förts över från järnväg
till landsväg. Energiskäl, miljöhänsyn och trafiksäkerhetsaspekter talar
starkt för att framför allt de långväga, tunga godstransporterna bör ske på
järnväg eller med båt. Utskottet anser att en eventuell nedläggning av
persontrafiken skulle negativt påverka förutsättningarna för godstrafik på
järnväg.

Med hänsyn till alla de faktorer som redovisats finner utskottet det särskilt
angeläget att hela inlandsbanan samt bibanorna Arvidsjaur-Jörn, Storuman-Hällnäs
samt Hoting-Forsmo snarast hänförs till riksnätet.

Utskottet tillstyrker vidare följande motionsyrkanden om överföring till
riksnätet av olika bandelar.

Det gäller motionerna lika med utskottet järnvägen Hudiksvall Ljusdal.

Detta innebär naturligtvis inte att vi motsätter oss nedläggning av
persontrafik som resp. länshuvudmans styrelse enhälligt - efter gjorda
trafikpolitiska bedömningar - anser bättre kunna ombesörjas med busstrafik.

dels att utskottets hemställan under 11 och 12 bort ha följande lydelse:

Beträffande anslutning till riksnätet av vissa bandelar

11. att riksdagen bifaller

a. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/
84:1277 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2443 (fp) i denna del
om inlandsbanan,

b. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/
84:1005 (vpk), 1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del, 1983/
84:1763 (s) och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen
Hällnäs-Storuman,

c. 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/84:1012 (vpk),
1983/84:1277 (c) yrkande 1 i denna del och 1983/84:2443 (fp) i
denna del om järnvägen Jörn-Arvidsjaur,

d. motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 12 i denna del, 1983/
84:1781 (vpk) och 1983/84:2443 (fp) i denna del om järnvägen
Forsmo-Hoting,

e. 1983/84:666 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i denna del
om järnvägen Lesjöfors-Kristinehamn,

f. 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del, om inlandsbanan
Mora-Orsa-B runflo,

TU 1983/84:17

12. att riksdagen bifaller

a. motionerna 1983/84:357 (c) yrkande 1, 1983/84:1011 (vpk) i
denna del, 1983/84:1772 (s) och 1983/84:1805 (m) om järnvägen
Borås-Varberg,

b. motionerna 1983/84:358 (c) yrkande 1, 1983/84:661 (c), 1983/
84:1271 (s) och 1983/84:2422 (m) om järnvägen Nässjö-Nybro,

c. motionerna 1983/84:415 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen
Växjö-Hultsfred-Västervik,

d. 1983/84:501 (c) och 1983/84:2438 (vpk) om järnvägen ÄlmhultSölvesborg,

e. 1983/84:552 (vpk) yrkande 1,1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna
del och 1983/84:1785 (s) i denna del om järnvägen BorlängeMalung,

f. 1983/84:666 (c) i denna del 1983/84:673 (c) i denna del och
1983/84:1016 (vpk) i denna del om järnvägen Kil-Daglösen,

g. motionerna 1983/84:673 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i
denna del om järnvägen Ställdalen-Daglösen,

h. motion 1983/84:1011 (vpk) i denna del om järnvägen Falköping-Landeryd,

i. motionerna 1983/84:666 (c) i denna del, 1983/84:1016 (vpk) i
denna del och 1983/84:1797 (s) om järnvägen Torsby-Kil,

j. motionerna 1983/84:666 (c) i denna del och 1983/84:1016 (vpk) i
denna del om järnvägen Arvika-Mellerud,
k. motion 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i denna del om järnvägen
Mora-Älvdalen,

1. motion 1983/84:1760 (s, m, c, fp) om järnvägen Bjärka/SäbyVästervik,

m. motion 1983/84:1765 (c) om järnvägen Jönköping-Vaggeryd,
n. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen HallsbergMariestad,

o. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen LidköpingHerrljunga,

p. motion 1983/84:1779 (s) om järnvägen Gårdsjö-Håkantorp,
q. motion 1983/84:2421 (c) i denna del om järnvägen SkövdeKarlsborg,

r. motion 1983/84:1281 (vpk) i denna del om järnvägen Hudiksvall-Ljusdal,

13. Upprustning och utbyggnad av vissa bandelar m.m. (mom. 13 f-h)
Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Detsamma
gäller” och slutar med ”Mora-Älvdalen. ” bort ersättas med text av följande
lydelse:

TU 1983/84:17

Såsom framhålls i motion 1983/84:552 (vpk) är en utbyggnad av bandelen
Borlänge-Malung till i första hand Sälen och sedan till Särna nödvändig.
Motivet är naturligtvis turismen och den oerhörda vinst ur trafiksynpunkt
som en direktförbindelse till fjällvärlden skulle vara. Ett annat motiv är den
svaga arbetsmarknad som finns i denna del av landet. I första hand kommer
det att bli anläggningsarbeten och på längre sikt nya jobb i turistnäringen. Ett
återuppbyggande av bandelen Malung-Särna är dessutom ett utmärkt
exempel på ett arbete som kan utföras med samhällsinsatser, t. ex. till viss del
i AMS-regi.

I en sådan satsning bör enligt utskottets uppfattning ingå att elektrifiera
banan Borlänge-Särna. Dessutom är bandelen mellan Borlänge (Repbäcken)
och Malungsfors i stort behov av upprustning för att möjliggöra snabba
och säkra förbindelser. Inte minst bör upprustningen gälla stationer och
hållplatser.

En framtida och snabb person- och godsbefordran på järnväg i Västerdalarna
är ett livsvillkor. För detta talar inte minst att ett totalt överförande av
trafiken på landsväg innebär både stora kostnader och ökade trafikskaderisker.
Ur regionalpolitisk synpunkt är en järnvägsförbindelse till Västerdalarna
nödvändig. Utskottet tillstyrker därför motionärens yrkanden att bandelen
i Malungsfors-Särna bör återuppbyggas, att bandelen Borlänge (Repbäcken)-Malung
bör upprustas enligt vad i motionen anförs och att hela
Västerdals banan bör elektrifieras.

I konsekvens härmed tillstyrks också yrkandena i motionerna 1983/
84:1785 (s) i denna del om upprustning av järnvägen Borlänge (Repbacken)-Malung och 1983/84:1264 (c) i vad avser elektrifiering av västerdalsbanan och
bandelen Mora-Älvdalen.

dels att utskottets hemställan under 13 f-h bort ha följande lydelse:

13. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandelar m. m.
att riksdagen

f. med anledning av motionerna 1983/84:552 (vpk) yrkandena 3
och 4 samt 1983/84:1785 (s) i denna del om upprustning av
järnvägen Borlänge (Repbäcken)-Malung som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

g. med anledning av motion 1983/84:552 (vpk) yrkande 2 om
järnvägen Malungsfors-Särna som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

h. med anledning av motion 1983/84:1264 (c) yrkande 1 i vad avser
elektrifiering av västerdalsbanan och bandelen Mora-Älvdalen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

TU 1983/84:17

14. Upprustning och utbyggnad av vissa bandeiar m.m. (mom. 13 1)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den mening i utskottets yttrande som på s.26 börjar med
”Utskottet finner” och slutar med ”SJ:s driftansvar.” bort ersättas med text
av följande lydelse:

Såsom framförts i motionerna 1983/84:1007 (vpk) och 1983/84:1764 (c, m,
fp) stannar f. n. inga personförande tåg vid Vårgårda station. Som ett led i
SJ:s strävan att erbjuda snabba förbindelser mellan Göteborg och Stockholm
har åtskilliga stationer utefter linjen successivt förlorat sina tåguppehåll.

För en kommun är det en stor nackdel att inte ha järnvägsservice inom
centralorten. En förbättrad järnvägsservice ger betydande samhälls- och
regionalekonomiska fördelar. Järnvägstrafik medför vidare i allmänhet
positiva samhällseffekter avseende trafiksäkerhet, vägunderhåll, miljö och
energiförbrukning. För SJ skulle här lagda förslag ligga väl i linje med
företagets nya marknadsföringsprofil, och kan skapa ett ytterligare höjt
PR-värde.

Utskottet anser därför i likhet med motionären att riksdagen nu bör uttala
sig för att den personförande tågtrafiken bör återupptas vid Vårgårda
station.

Vad utskottet nu anfört, vilket till väsentlig del tillgodoser syftet med
motionerna, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Däremot finner utskottet inte tillräckliga skäl för riksdagen föreligga att,
som i motion 1983/84:2434 (c) yrkats, begära tågstopp inom Nordanstigs
kommun. Motionen i fråga avstyrks därför i denna del.

dels att utskottets hemställan under 13 1 bort ha följande lydelse:

13. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandeiar m. m.
att riksdagen

1. med anledning av motionerna 1983/84:1007 (vpk) och 1983/
84:1764 (c, m, fp) om Vårgårdas järnvägsförbindelser och tåguppehåll
i Vårgårda, m. m. som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

15. Särskild handläggning av frågorna om järnvägslinjerna Växjö-Västervik
och Nässjö-Nybro, m. m. (mom. 14)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”dessa delar.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Även enligt utskottets uppfattning talar en rad skäl för att dessa båda
banors framtid borde ges en särskild handläggning. Banan Nässjö-Nybro
berör tre länstrafikbolag och fyra kommuner. För smalspåret är det två

TU 1983/84:17

länstrafikbolag och fem kommuner. Så många intressenter gör med nödvändighet
den demokratiska beslutsprocessen utdragen. Fortsatt persontrafik
kan ges olika ekonomiska lösningar och fördelning av kostnaderna. Dessa
bedömningar bör få en rimlig möjlighet att diskuteras och övervägas inte
bara av länstrafikbolagen utan också av kommunerna.

Eftersom regionen i fråga och inte minst Uppvidinge redan får och behöver
än mer av regionalpolitisk! stöd, borde det, som motionärerna framhåller,
vara ett rimligt krav att de båda banorna och deras framtid bedöms på en och
samma gång. Det skulle göra det möjligt att få en samlad bedömning av
alternativ och effekter. Utskottet finner det angeläget att så sker och
tillstyrker därför motionen i här berörda delar.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande särskild handläggning av frågorna om järnvägslinjerna
Växjö-Vöstervik och Nässjö-Nybro, m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1009 (vpk) yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

16. Transportrådets roll m. m. (mom. 16 a)

Rune Torwald (c), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk) och Anna
Wohlin-Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Såsom
utskottet” och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

I de fall länshuvudmännen önskar bibehålla lokal och regional järnvägstrafik
på en nedläggningsprövad bandel skall förhandlingar upptas med SJ
om de finansiella villkoren. Utskottet anser, i likhet med vad som framhålls i
motionerna, att huvudmännen och SJ själva kan sköta dessa förhandlingar
och ta de kontakter som behövs, t. ex. med länsstyrelser, vägförvaltning och
totalförsvarsmyndigheter.

Såsom framhålls i motionerna lägger regeringen numera ut allt fler
uppgifter på transportrådet. Denna myndighet har till stor del uppfattats som
en omständlig central byråkrati. Inte sällan kan man notera konflikter mellan
transportrådet och regionala och lokala intressen. För att minska byråkratiseringen
och decentralisera beslutsfattandet bör regeringen därför även
enligt utskottets uppfattning ges i uppdrag att utreda vilka av rådets uppgifter
som kan avvecklas och vilka som kan överföras till befintliga regionala organ
såsom länstrafikbolag och länsstyrelser. Målsättningen bör vidare vara att
avveckla transportrådet.

Vad utskottet nu anfört, vilket i huvudsak innebär ett tillgodoseende av
syftet med motionsyrkandena, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

TU 1983/84:17

dels att utskottets hemställan under 16 a bort ha följande lydelse:

16. beträffande transportrådets roll m. m.
att riksdagen

a. med anledning av motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 19,
1983/84:503 (vpk) i denna del, 1983/84:829 (fp) och 1983/84:2491
(fp) yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

17. Anslaget Ersättning till statensjärnvägar för vissa tjänster (mom. 24)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Per-Richard Molén (alla
m) anser

dels att den mening i utskottets yttrande på s. 32 som börjar med
”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”1400 milj. kr. avstyrks” bort ersättas
med text av följande lydelse:

I motion 1983/84:2496 (m) föreslås ett lägre anslag. Den därvid föreslagna
besparingen uppgår till ca lil milj. kr. Denna hänför sig tiil besparingseffekten
av moderaternas förslag kring bl. a. att ge företaget ökad självständighet,
möjligheten att minska turtätheten och en förnyad prövning av omfattningen
av det ersättningsberättigade nätet. Utskottet delar den uppfattning motionärerna
därvid givit uttryck åt och tillstyrker följaktligen motionsyrkandet i
fråga.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. att riksdagen med avslag på regeringens förslag samt med bifall till
motion 1983/84:2496 (m) yrkande 7 till Ersättning till statens
järnvägar för vissa tjänster för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag
på 1400000000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Vissa övriga investeringsfrågor (mom. 10 g-i)

Sven Henricsson (vpk) anför:

Vpk har i motionerna 1983/84:668 om Gävle Vagnverkstad, 1983/84:1010
yrkande 2 om SJ-verkstaden i Örebro och 1983/84:1287 om renovering och
ombyggnad av ånglok behandlat några viktiga investeringsfrågor.

Trots en viss förbättring av läget för Gävle Vagnverkstad kännetecknas
verksamheten ofta av oro. Den ryckighet i driften som kan noteras borde inte
finnas i ett läge då behovet av rälsburen rullande materiel är växande.

SJ:s driftverkstad i Örebro har numera en begränsad verksamhet. Enligt
vpk:s mening har centraliseringen på verkstadssidan vid SJ gått för långt. Det
finns all anledning att allvarligt överväga möjligheterna till nya och utökade
uppgifter för SJ-verkstaden i Örebro.

I både de nu nämnda verkstadsfrågorna finns ett samband med den fråga

TU 1983/84:17

vpk tar upp i motion 1983/84:1287 om renovering och ombyggnad av ånglok.

I landet finns f. n. ett betydande antal ånglok uppställda av beredskapsskäl.
Inte minst sårbarheten i vårt samhälle motiverar en sådan åtgärd, men då
måste loken i fråga vara i ett skick som innebär att de går att använda relativt
snabbt vid krisläge. Så är inte fallet. Här finns betydande arbetsuppgifter för
ledig verkstadskapacitet. Vpk har i annat sammanhang i särskild motion
motsatt sig den av regeringen föreslagna prutningen av SJ:s investeringsvolym.
Vi kommer nu att följa de här nämnda tre frågorna, vilka hör samman,
och deras behandling vid SJ samt vid behov återkomma.

2. Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, utökad trafik m. m.

(mom. 13-15)

Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anför:

Utskottet har alltid understrukit vikten av att SJ måste ha rätten att
kombinera sitt ansvar för driften med en möjlighet att själv styra sina
investeringar till de områden som bedöms mest angelägna. Men lika
uppenbart är att ett bifall till c-reservationen om ytterligare 200 miljoner för
SJ-investeringar skulle ge SJ-ledningen möjlighet att öka sina investeringar
på det olönsamma nätet.

Vi har i reservation 12 tillstyrkt samtliga motionsyrkanden om överföring
till riksnätet av olika bandelar, bl. a. med motiveringen att SJ synes ha tolkat
det trafikpolitiska beslutet så att man inte bör göra några upprustningar på de
bandelar som ej tillhör riksnätet. Detta har medfört att flera sådana banor är i
så pass dåligt skick att hastighetsnedsättningar resp. lägre godsvagnsvikter
fått tillgripas för att inte trafiksäkerheten skall äventyras.

I det trafikpolitiska beslutet angavs som mål beträffande banstandarden på
trafiksvaga bandelar som tillhör riksnätet att personförande tåg skall kunna
framföras med en största tillåten hastighet av minst 90 km/tim. Därigenom
ansågs en med buss likvärdig standard kunna erhållas. På bandelar som skall
behållas för godstrafik är kravet på 20 tons axellast och en högsta tillåten
hastighet på 70 km/tim.

Våra yrkanden om överföring av bandelar till riksnätet innebär därmed
samtidigt krav på att dessa banor skall upprustas till minst den standard som
angivits i det trafikpolitiska beslutet. Mot denna bakgrund anser vi det
obehövligt att yrka bifall till alla de motionsledes framställda kraven på
upprustning av enskilda bandelar.

3. Upprustning och utbyggnad av vissa bandelar m. m. (mom. 13 d)

Sven Henricsson (vpk) och Anna Wohlin-Andersson (c) anför:

I likhet med länsstyrelserna i Örebro och Östergötlands län anser vi att
järnvägssträckan Hjortkvarn - Finspång bör behållas och rustas upp av såväl

TU 1983/84:17

företagsekonomiska som samhällsekonomiska skäl. Vi vill därvid understryka
vad som sägs i motion 1983/84:1010 (vpk) att en nedläggning av banan
skulle få negativa effekter bl. a. för det moderna sågverket i Hjortkvarn, som
har betydande leveranser av virke till centrala delar av Västeuropa. Vid
lastning på annan järnvägsstation, förenad med terminaltransport på landsväg,
uppstår tekniska svårigheter eftersom transporterat gods då får ha en
högsta bredd av 2,5 m utvändigt. De standardiserade virkesbuntar som skall
fraktas har emellertid större bredd. Järnvägstransport är klart billigast och en
järnvägsnedläggning skulle kraftigt öka företagets transportkostnader samt
hota sågverkets lönsamhet och därmed sysselsättningen för 200 man. Flera
andra industrier i området är för sin framtid beroende av järnvägstransport.
Genom aktiva åtgärder, exempelvis anläggande av industrispår, kan dock
järnvägen få nya kunder och i framtiden fylla en än viktigare funktion än f. n.
Vi utgår från att SJ tar särskild hänsyn till här nämnda förhållanden i den
fortsatta bedömningen av hithörande frågor.

TU 1983/84:17

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Hemställan i propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 11

1 Anslaget Statensjärnvägar 11

1.1 Investeringsram för nästa budgetår samt vissa organisationsfrågor
m. m 11

1.2 Västkustbanan m. m 18

1.3 Inlandsbanan 19

1.4 Vissa övriga investeringsfrågor 21

1.5 Frågor om änslutning till riksnätet av vissa bandelar 22

1.6 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar, m.m 24

1.7 Transportrådets roll, m. m 26

1.8 Service och tidtabells frågor m.m 28

1.9 Övriga frågor 30

2 Anslaget Ersättning till statensjärnvägar för vissa tjänster 31

3 Anslaget Försvarsinvesteringar vid statensjärnvägar 33

4 Hemställan 33

Reservationer 38

Särskilda yttranden 54

minab/gotab Stockholm 1984 77964