TU 1983/84:16
Trafikutskottets betänkande
1983/84:16
om telekommunikationer m.m. (prop. 1983/84:100 bil. 8)
SJÄTTE HUVUDTITELN
Telekommunikationer m. m.
Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt H. Telekommunikationer (s. 134-160) föreslagit
riksdagen
att bemyndiga regeringen att medge att televerket finansierar icke
konkurrensutsatta abonnentutrustningar via Telefinans AB,
att bemyndiga regeringen att fastställa ram för televerkets garantiåtaganden
gentemot Teleinvest AB,
att godkänna formen för finansiell styrning av televerket och utvecklingen
av verkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87,
att godkänna televerkets investeringsplan för budgetåren 1984/85-1986/87,
att bemyndiga regeringen att besluta om höjningar av aktiekapitalet i
Teleinvest AB,
att bemyndiga regeringen att besluta om aktieförvärv som görs av
televerket,
att godkänna att televerkets statskapital per den 30 juni 1984 omvandlas till
ett amorteringsfritt statslån på det sätt som har redovisats i propositionen,
att godkänna vad som i propositionen har anförts om ett nytt statskapital,
att godkänna vad som i propositionen har anförts om televerkets rätt att
disponera realisationsvinster vid fastighetsförsäljning,
att till Försvarsinvesteringar vid televerket för budgetåret 1984/85 anvisas
ett reservationsanslag på 11 000 000 kr.
Vidare har regeringen under rubricerade avsnitt berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande departementschefen har anfört
dels om finansieringen av televerkets verksamhet,
dels under rubriken Övriga frågor.
Motionerna
I motion 1983/84:414 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 14 delvis, 15-18),
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående investeringsbeslut inom de statliga affärsverken,
15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om fortsatt avveckling av televerkets monopolställning,
1 Riksdagen 1983184.15sami. Nr 16
TU 1983/84:16
2
16. att riksdagen beslutar avslå den av regeringen föreslagna formen
(3-årsplan) för finansiell styrning av televerket och utvecklingen av verkets
räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87,
17. att riksdagen beslutar att Teli överförs till bolag den 1 juli 1984,
18. att riksdagen beslutar om en sådan uppskrivning av televerkets
statskapital att inleveranserna till statsbudgeten blir ytterligare 200 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit.
I motion 1983/84:674 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Börje Stensson
(fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana initiativ att samtliga
abonnenter inom Östergötlands län återfinns i någon av länets katalogdelar.
I motion 1983/84:833 av Jan-Eric Virgin (m) yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående televerkets s. k. heta linje.
I motion 1983/84:1088 av Björn Molin m. fl. (fp) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1983/84:1086 anförs om
uppluckring av televerkets monopolställning.
I motion 1983/84:1268 av Elisabeth Fleetwood och Erik Olsson (båda m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att televerket
bör beakta de i motionen anförda synpunkterna på den enskildes kostnader
för textförmedlade telefonsamtal.
I motion 1983/84:1291 av Jan-Eric Virgin (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av televerkets service i enlighet med de förslag
som angivits i motionen.
I motion 1983/84:1793 av Björn Molin (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om framtagande
av telefonapparater med fast monterade telefonlurar.
I motion 1983/84:1795 av Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl. (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående borttagande av extraavgiften för innehav av texttelefon.
I motion 1983/84:1799 av Erik Olsson och Elisabeth Fleetwood (båda m)
yrkas att riksdagen begär att regeringen som sin mening ger televerket till
känna vad som i motionen anförs om behov av växlingsautomater vid
sjukhusen.
I motion 1983/84:1802 av Per Petersson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte uttala att regeringen skall verka för sänkta telekostnader
för längre avstånd i Sverige.
I motion 1983/84:2442 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om de handikappades möjligheter att använda telefon.
TU 1983/84:16
3
I motion 1983/84:2491 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 6), att riksdagen beslutar att Teli överförs till bolag den 1 juli
1984.
I motion 1983/84:2500 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs om trafikinvesteringar i Stockholmsregionen.
I motion 1983/84:2509 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 28-35),
28. att riksdagen beslutar godkänna den i motionen föreslagna utvecklingen
av televerkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87,
29. att riksdagen beslutar avslå den i propositionen för televerket föreslagna
räntabiliteten och soliditeten under budgetåren 1984/85-1986/87,
30. att riksdagen beslutar uttala sig för att televerket bör ges som
målsättning att årligen justera sina priser för att uppnå de uppsatta målen,
31. att riksdagen beslutar avslå vad som i propositionen anförs beträffande
tidsintervallerna mellan televerkets justeringar av sina priser,
32. att riksdagen beslutar uttala sig för att televerkets monopol enbart bör
omfatta själva telenätet,
33. att riksdagen beslutar uttala sig för att televerket bör forcera införandet
av bl. a. trådlösa telefoner resp. programmerbara telefoner,
34. att riksdagen vidhåller sitt tidigare fattade beslut om att Teli skall
överföras till aktiebolag m. m. senast 1 juli 1984,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen under avsnittet Televerket.
Utskottet
1 Inledning
Televerkets uppgift är att tillgodose samhällets och enskildas behov av
telekommunikationer. Verksamheten beräknas innevarande budgetår omsluta
ca 13 miljarder kronor. I budgetpropositionen lämnas förslag till en ny
form för behandling av televerkets investeringar och övriga verksamhet. Som
bakgrund till förslaget erinras om förändringar av teknik och marknader som
skett under senare år och de beslut om förändringar av televerkets
arbetsförutsättningar som därför har fattats av regering och riksdag. Vidare
redovisas den treårsplan för verket som föreslås ersätta den traditionella
anslagsframställningen och ett förslag till nytt system för finansiering av
televerkets verksamhet.
Hösten 1980 fattade riksdagen beslut (prop. 1980/81:66, TU 1980/81:9,
rskr 1980/81:132) om vissa åtgärder på teleområdet i syfte att underlätta för
televerket att aktivt bidra till införandet av modern informationsteknologi i
TU 1983/84:16
4
Sverige. En åtgärd var bildandet av Teleinvest AB sorn holdingbolag för
televerkets bolagssektor. Televerket fick också förbättrade möjligheter att
finansiera vissa abonnentutrustningar. För detta ändamål ställdes en särskild
rörlig kredit i riksgäldskontoret till televerkets förfogande. Verket kunde
därmed erbjuda kunderna likartade betalningsvillkor som dess konkurrenter.
Riksdagsbeslutet omfattade också andra åtgärder, t. ex. godkändes en
preciserad avgränsning av televerkets monopolområde och en ny hanteringsordning
för verkets provningsverksamhet.
Sedan år 1980 har regering och riksdag beslutat om ytterligare åtgärder för
att successivt anpassa den formella ramen för televerksamheten till de nya
tekniska och marknadsmässiga förutsättningarna. Televerkets styrelse har
utökats och givits nya uppgifter med anledning av bildandet av Teleinvest
AB. Televerkets möjligheter att finansiera abonnentutrustningar har utökats
genom riksdagens medgivande att de konkurrensutsatta utrustningarna får
finansieras via finansbolaget Telefinans AB (prop. 1982/83:101, TU 1982/
83:7, rskr 1982/83:163).
I budgetpropositionen erinras om att den årliga riksdagsbehandlingen av
televerksamheten hittills i princip har avsett en prövning av förslag angående
begränsade delar av televerkets investeringsprogram. Det är framför allt
investeringar i telenätet och byggnader, vilka inte kan sägas vara marknadsstyrda
fullt ut, som har prövats. För budgetåret 1983/84 uppgår dessa
investeringar till ca 1 800 milj. kr. Televerkets totala investeringar uppgår
däremot till ca 4 600 milj .kr. De investeringar på 2 800 milj. kr. som således
inte redovisas över statsbudgeten avser investeringar i lokallinjenät, terminaler
hos kunderna samt bilar, maskiner m. m. för verkets egen driftverksamhet.
I propositionen anförs att det numera är andra frågor på teleområdet som
är av politiskt intresse än den årliga volymen av en begränsad del av
televerkets investeringar. Styrningen av utvecklingen när det gäller telekommunikationerna
bör anpassas härtill. En arbetsgrupp med företrädare för
kommunikationsdepartementet, finansdepartementet, televerket och riksrevisionsverket
har diskuterat finansieringen av televerkets verksamhet och
formerna för statsmakternas styrning av verket.
Med utgångspunkt häri har televerkets anslagsframställning givits en
delvis ny utformning. Den nuvarande bindningen till statsbudgeten av
investeringar i teleanläggningar föreslås upphöra och det gamla statskapitalet
göras om till ett amorteringsfritt lån. Samtidigt föreslår televerket att
verket fr. o. m. budgetåret 1984/85 tillgodoser sitt kapitalbehov via lån på den
allmänna kreditmarknaden. Vidare föreslås att verkets skuld på rörlig kredit
i riksgäldskontoret avvecklas successivt under 1984/85 samt att vissa fastigheter
uppvärderas och uppvärderingen redovisas som nytt statskapital. Televerket
har i stället för den traditionella anslagsframställningen lagt fram en
treårsplan för tiden 1984/85-1986/87 för televerkskoncernen. Det har varit en
strävan från televerkets sida att genom den nya, rullande treårsplanen ge
TU 1983/84:16
5
statsmakterna ett bättre underlag än tidigare för den övergripande styrningen
av televerkskoncernens verksamhet.
2 Finansiering, investeringar, statskapital m. m.
Föredragande departementschefen föreslår att televerket bör få låna på
kreditmarknaden. Därigenom kan televerkets finansieringskostnader minskas.
Föredraganden fäster stor vikt vid att en effektiv och ändamålsenlig
finansfunktion skapas inom televerkskoncernen så att koncernen själv tar det
fulla ansvaret för sin upplåning. Det är angeläget att televerket och dess
dotterbolag har det avgörande inflytandet över koncernens finansieringsverksamhet
och kontakterna med kreditgivare. De närmare formerna för
upplåningen inom televerket och relationerna till riksgäldskontoret och
riksbanken bör enligt föredraganden behandlas i en arbetsgrupp med
företrädare för regeringskansliet och berörda parter. När gruppen har
avslutat sitt arbete bör det ankomma på regeringen att besluta om de
praktiska arrangemangen kring låneverksamheten. En redovisning av resultaten
bör lämnas till riksdagen.
Riksdagen har den 5 mars 1984 (FiU 1983/84:25) beslutat att bemyndiga
regeringen att för televerkets verksamhet ta upp lån på den allmänna
kreditmarknaden. I finansutskottets betänkande anförs bl. a. att verket
därigenom ges möjlighet att sänka sina finansiella kostnader och få en
rationell hantering av finansieringsfrågorna. Det stora investeringsbehovet
och den snabba tekniska utvecklingen innebär skärpta krav på en smidig
finansieringsform.
I budgetpropositionen föreslås att investeringar i telenätet inkl. lokallinjenätet
i första hand självfinansieras av televerket i den utsträckning som svarar
mot avskrivningar beräknade på anläggningstillgångarnas återanskaffningsvärden.
Resterande finansieringsbehov bör televerket få täcka med ytterligare
självfinansiering och/eller lån på den allmänna kreditmarknaden. Föredraganden
tillstyrker verkets förslag att Telefinans AB, som redan nu
finansierar televerkets anskaffning av bilar, maskiner, datorer och konkurrensutsatta
abonnentutrustningar även får finansiera anskaffningen av ej
konkurrensutsatta utrustningar vilka f. n. finansieras med den särskilda
rörliga krediten i riksgäldskontoret. Flärigenom skapas ett enhetligt finansieringssystem
för alla abonnentutrustningar. Omläggningen kan beräknas
medföra en ökning av bolagets omslutning med ca 900 milj. kr.
Televerkets behov av rörelsemedel som f. n. täcks genom en rörlig kredit i
riksgäldskontoret bör också enligt föredraganden få täckas genom att
televerkskoncernen får ta upp lån på kreditmarknaden. Därmed kan hela
koncernens kapitalbehov ingå i de finansiella övervägandena. Teleinvestgruppens
eget lånebehov förutsätts täckas genom upplåning i bolagens regi.
I budgetpropositionen har det totala ackumulerade lånebehovet för
koncernen fram t. o. m. 1986/87 angivits till ca 6 000 milj. kr. Under
1* Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 16
TU 1983/84:16
6
budgetåret 1984/85 beräknas koncernen behöva ta upp lån med 3 574 milj.
kr. varav 2 417 milj. kr. avser avlösning av de rörliga krediterna i
riksgäldskontoret. Nämnvärda avvikelser under löpande budgetår från de
bedömningar av finansieringsbehovet som televerket gjort för år 1, dvs.
1984/85, bör enligt föredraganden underställas regeringen.
Som konstaterats i det föregående har riksdagen numera beslutat att
finansieringen av televerkets investeringar inte behöver ske över statsbudgeten
utan kan ske genom självfinansiering och/eller på den allmänna
kreditmarknaden på det sätt som angivits i propositionen. Utskottet har för
sin del inte heller några erinringar mot att finansieringen av alla abonnentutrustningar
sker genom Telefinans AB.
I budgetpropositionen anförs att det inte skall behövas några formella
säkerheter för den upplåning som kan komma att ske i televerkets namn då
televerket ingår som en del i statsförvaltningen. Om upplåningen däremot
sker i bolagssektorn för televerkets behov kan det uppstå behov av
garantiåtaganden. Televerket har f. n. enligt riksdagens beslut möjlighet att
teckna garantier upp till 300 milj. kr. för Teleinvest AB. Den exakta
fördelningen av upplåningen mellan verket och dess bolag kan enligt
föredraganden inte nu fastställas. Det går därför inte heller att i förväg
fastställa en behövlig garantiram utan garantierna kan variera avsevärt med
mycket kort varsel. Garantiåtaganden är även aktuella vid större entreprenader
m. m. som bolagen åtar sig. Av denna anledning har televerket föreslagit
att verket efter behov får teckna garantier. Föredraganden framhåller att
också resultaten av den aviserade arbetsgruppens överväganden kan påverka
behovet av garantier. Vidare kan beslut om att ställa garantier behöva fattas
snabbt. Föredraganden anser att detta kan tillgodoses genom att regeringen i
stället för riksdagen fastställer garantiramens storlek. Regeringen begär att
riksdagens bemyndigande inhämtas.
Utskottet har ingenting att erinra mot att regeringen fastställer en
garantiram för televerket. Utskottet delar således föredragandens uppfattning
att det torde vara en praktisk ordning i detta fall.
I budgetpropositionen anges att den mer specifikt finansiella styrningen av
televerket i fortsättningen bör ske genom att statsmakterna så långt möjligt
tillämpar samma styrningskrav som används i andra större företag. Sådana
krav är avkastning på eget kapital, dvs. räntabilitet och soliditet. Föredraganden
anser att det nuvarande avkastningskravet, dvs. räntan på statskapitalet,
är mindre lämpligt från styrningssynpunkt. Det tar t. ex. inte hänsyn till
avkastningen på det kapital som genererats inom verket och som tillskjutits
av kunderna. Avkastningskravet bör därför beräknas på ett vidgat kapitalbegrepp,
verkskapitalet. Detta egna kapital bör inbegripa statskapitalet samt
konsolideringsfond och övriga avsättningar. Det går visserligen inte att utan
vidare jämställa det egna kapitalet i televerket med det egna kapitalet i ett
privat företag. Samma metod för att formulera avkastningskrav bör dock
enligt budgetpropositionen kunna tillämpas.
TU 1983/84:16
7
Föredraganden anser att avkastningsmåttet bör avse det egna kapitalet för
att därigenom också verkets finansfunktion skall beaktas. Televerkets
verksamhet under den närmaste treårsperioden bör enligt föredraganden
inriktas i enlighet med de räntabilitets- och soliditetstal som televerket har
angett i treårsplanen. Dessa är:
1983/84 Ber. utfall |
1984/85 |
1985/86 |
1986/87 |
|
Räntabilitet |
10,6 |
9,1 |
9,2 |
9,0 |
Soliditet |
80 |
77 |
75 |
76 |
De redovisade talen bör tolkas med viss försiktighet bl. a. eftersom det är
första gången som de beräknas i den nya finansieringssituationen. Vissa
åtgärder av engångskaraktär i samband med systemändringen påverkar t. ex.
beräkningarna.
Föredraganden anser att den långsiktiga målsättningen vid den nya
finansieringssituationen bör vara att räntabiliteten skall vara tillräckligt hög
för att den reala avkastningen på eget kapital skall uppgå till 3 % och att
televerket även i fortsättningen skall kunna hålla en tillräckligt låg skuldsättningsgrad.
Televerket har antagit en inflationstakt på 6% per år. Vid den
antagna inflationstakten uppgår målet för avkastningen till nominellt 9 %
under perioden 1984/85-1986/87.
I budgetpropositionen anförs att de förslag som redovisats ger ökade
möjligheter att hålla nere taxorna. Således beräknas de generella taxorna
inte behöva höjas förrän i början av år 1986.
I motion 1983/84:414 (c) föreslås att riksdagen avvisar den av regeringen
förslagna formen för finansiell styrning av televerket samt vad därvid anförts
om utvecklingen av verkets räntabilitet och soliditet under budgetåren
1984/85-1986/87. Vidare anförs att affärsverkens monopolställning kräver
att statsmakterna kan utöva effektivt inflytande över alla större investeringar.
Motionärerna tvivlar på att den föreslagna ordningen med televerkets
treårsplaner kommer att ge riksdagen något verkligt inflytande över verkets
verksamhetsinriktning. Man föreslår därför att större investeringsbeslut
liksom tidigare underställs riksdag och regering.
I motion 1983/84:2509 (m) framhålls att de finansiella målen för den
kommande treårsperioden bör justeras. Motionärerna frågar sig varför
televerket till skillnad från likartade företag skall ha en så utomordentligt
stark soliditet. Man menar också att flera faktorer pekar på en högre
inflationstakt än den som angivits av regeringen. Televerkets räntabilitet för
1984/85, 1985/86 och 1986/87 bör därför anges till 10,1%, 10,2% resp.
10,0 %. Televerket bör ges som målsättning att årligen justera sina priser för
att uppnå målen.
TU 1983/84:16
8
Utskottet godtar den form för finansiell styrning av televerket som anges i
budgetpropositionen. Motion 1983/84:414 (c) innebär ett ifrågasättande av
statsmakternas möjligheter att få ett tillräckligt effektivt inflytande över
investeringarna om de frigörs från den finansiella styrningen via televerkets
investeringsanslag. Utskottet vill därvid peka på att styrningen i det
nuvarande systemet endast avser en mindre del av verkets investeringar och
att styrningen har inriktats på att säkerställa att vissa investeringar inte
belastar statsbudgeten under ett visst budgetår. I och med att den nya
treårsplanen redovisas för statsmakterna erhålls en översikt över hela
investeringsprogrammet. Utskottet vill också betona att en del viktigare
investeringsfrågor som rör televerkets utveckling även fortsättningsvis skall
underställas statsmakternas prövning. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionen i berörda delar.
Utskottet anser beträffande förslagen i motion 1983/84:2509 (m) att
föredragandens avvägningar i fråga om räntabilitets- och soliditetstal för
televerket under den närmaste treårsperioden är rimliga. Som anges i
motionen är soliditeten visserligen hög jämfört med företag i allmänhet, men
utskottet delar föredragandens bedömning och vill inte nu förorda någon
sänkning av de soliditetstal som anges i budgetpropositionen. När det gäller
räntabilitetstalet pekar föredraganden främst på att den reala avkastningen
på eget kapital skall uppgå till 3%. Därtill läggs ett antagande av en viss
inflationstakt. Utskottet finner inte anledning att närmare gå in på frågan om
inflationstakten under den närmaste treårsperioden utan godtar härvid
föredragandens redovisning. Utskottet avstyrker med anledning härav
motionen i dessa delar (yrkandena 28-31 och 35).
I. budgetpropositionen anförs följande om inriktningen och omfattningen
av televerkets investeringsprogram.
Investeringarna spelar en viktig roll från ekonomisk och strategisk
planeringssynpunkt genom att de binder resurser och påverkar verkets
utveckling under lång tidsrymd. De har också stor betydelse för utvecklingen
i allmänhet på telekommunikationsområdet. Därutöver gäller att åtminstone
vissa delar av investeringsverksamheten kan användas av statsmakterna i
stabiliseringspolitiskt syfte. Statsmakternas inflytande över investeringsverksamhetens
inriktning och omfattning samt tidsmässiga fördelning bör
därför bestå.
Televerket har i treårsplanen redovisat sitt planerade investeringsprogram
fördelat på olika rörelsegrenar. Föredraganden föreslår att investeringsplanen
godkänns. Den närmare fördelningen mellan rörelsegrenarna bör få
avgöras av televerket självt. Även fördelningen mellan budgetåren bör
kunna göras med viss flexibilitet.
Vissa viktigare investeringar som rör utvecklingen av koncernen bör enligt
föredraganden inte heller i det nya finansieringssystemet få avgöras av
televerket självt. Detta bör gälla för beslut om höjningar av aktiekapitalet i
TU 1983/84:16
9
Teleinvest AB och beslut om aktieförvärv av verket. Sådana beslut skall f. n.
underställas riksdagen. I syfte att uppnå en smidigare och snabbare
beslutsprocess förordas att regeringen bör kunna avgöra dessa frågor under
förutsättning att besluten inte innebär någon ökad belastning på statsbudgeten.
Ett bemyndigande med denna innebörd begärs. Överföring av verksamhet
som f. n. drivs i verksform till bolagsform skall givetvis liksom hittills inte
kunna ske utan riksdagens prövning. Någon ändring av gällande bestämmelser
är föredraganden f. n. inte heller beredd att förorda när det gäller
televerkets lokalförsörjning.
I motion 1983/84:2500 (fp) anförs bl. a. att investeringar i telenätet torde
vara den viktigaste förbättringen i Stockholmsregionens infrastruktur.
Utskottet ansluter sig till föredragandens förslag att godkänna treårsplanens
investeringsrogram. Utskottet delar också föredragandens bedömning
att det kan vara praktiskt att regeringen får besluta om höjningar av
aktiekapitalet i Teleinvest AB och om aktieförvärv som görs av televerket så
länge besluten inte innebär någon ökad belastning på statsbudgeten. Med
hänvisning till att televerket härmed ges bättre möjligheter till investeringar
bör enligt utskottets mening motionen i denna del kunna lämnas utan åtgärd.
Televerket levererar f. n. in ett årligt belopp till statsbudgeten som
motsvarar 12% förräntning på det statskapital som verket disponerar.
Genom det nya finansieringssystemet minskar de finansiella kostnaderna för
televerket. Föredraganden har bedömt det rimligt att en del av det
ekonomiska utrymme som därvid skapas bör användas för att stärka
statsbudgeten. Taxenivån för verkets tjänster behöver inte höjas för att
uppnå detta. De åtgärder som föreslås och som leder till en årlig budgetförstärkning
med totalt sett ca 300 milj. kr. jämfört med det gamla systemet är
följande.
Televerkets statskapital per den 30 juni 1984 föreslås omvandlas till ett
amorteringsfritt statslån och redovisas som en långfristig skuld i televerkets
räkenskaper. Räntan på detta lån bör vara statens utlåningsränta.
Ett nytt fast statskapital bildas genom att vissa av televerkets fastigheter
som kan anses ha ett marknadsvärde uppvärderas med 1 760 milj. kr. Statens
krav på överskott bör baseras på detta statskapital. Räntesatsen bör vara
statens avkastningsränta. Med hänsyn till att statsbudgeten tillgodoräknas de
värdestegringar på televerkets fastigheter som uppkommit t. o. m. budgetåret
1983/84 anser föredraganden att verket skall få disponera uppkommande
realisationsvinster vid eventuella framtida fastighetsförsäljningar. Dock bör
dispositionen av realisationsvinster som överstiger 20 milj. kr. underställas
regeringens prövning.
I samband med omläggningen till det nya finansieringssystemet bör enligt
budgetpropostionen den nuvarande bindningen av televerkets anslagsfrågor
till statsbudgeten ändras. Anslaget Teleanläggningar m. m. och inkomstposten
Televerkets avskrivningar bör utgå. Endast en inkomstpost för telever
-
TU 1983/84:16
10
kets inlevererade medel erfordras i fortsättningen. Ränta på det nya
statslånet bör redovisas som en finansiell kostnad i televerkets resultaträkning
och under posten ränteinkomster i statsbudgeten.
I motion 1983/84:414 (c) förordas att televerkets inleveranser till staten bör
vara 200 milj. kr. högre än vad regeringen föreslagit.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag i vad avser omvandlingen av
televerkets nuvarande statskapital till ett amorteringsfritt statslån samt
bildandet av ett nytt fast statskapital. Utskottet anser också det vara rimligt
att televerket får disponera uppkommande realisationsvinster vid eventuella
framtida fastighetsförsäljningar. Den årliga budgetförstärkning med totalt
sett ca 300 milj. kr. som föreslås i budgetpropositionen är ett resultat främst
av att vissa av televerkets fastigheter uppvärderas till ett marknadsvärde.
Med hänvisning till det anförda ser utskottet inget skäl till att i detta
sammanhang kräva en ytterligare inleverans till staten, varför motionen i
denna del avstyrks.
Utskottet vill i anslutning härtill ta upp en i särskild ordning väckt fråga.
Med anledning av resultatet av de nyligen genomförda partiledaröverläggningarna
om försvarsutgifterna förordas sålunda att televerket i budgetförstärkande
syfte under budgetåren 1984/85-1986/87 gör en årlig inleverans av
överskottsmedel med 100 milj. kr. som medför ett ökat avkastningskrav på
televerkets statskapital. Utskottet vill därvid betona att denna åtgärd inte
innebär någon ändrad syn på affärsverkens roll och uppgifter utan endast är
motiverad av det speciella finansieringsbehov som nu föreligger. Det är
alltjämt angeläget att verksamheten och därmed teleabonnenterna inte
belastas med kostnader som verket självt inte kan påverka eller förutse.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
I budgetpropositionen anförs att för investeringar avseende försvarsberedskap
krävs även fortsättningsvis ett anslag. Detta bör benämnas Hl.
Försvarsinvesteringar vid televerket.
För budgetåret 1984/85 föreslås att 11,0 milj. kr. anvisas för ändamålet.
Medelsbehovet avser investeringar för reservtelefonnätet, förbättrade lokaler,
radio, materielförsörjning i krig och televerkets ledning i krig. Beloppet
skall inte tillföras statskapitalet.
Utskottet ansluter sig till föredragandens uppfattning och godtar den
angivna anslagsberäkningen.
3 Televerkets monopolområde
I motion 1983/84:414 (c) förordas att regeringen ges till känna att riksdagen
ställer sig bakom den avveckling av televerkets monopol som nu pågår och
anser att detta arbete bör drivas vidare.
TU 1983/84:16
11
I motion 1983/84:1088 (fp) hemställs att televerkets monopolställning bör
luckras upp. Det allvarligaste inslaget i monopolet är att detta alltjämt
omfattar höghastighetsmodem. Enligt motionärerna har televerkets monopolställning
medfört en bristande anpassning till marknadens behov av
teletjänster.
I motion 1983/84:2509 (m) anförs att riksdagen beslutar uttala sig för att
televerkets monopol enbart bör omfatta själva telenätet.
Enligt riksdagsbeslutet år 1980 (prop. 1980/81:66, TU 1980/81:9, rskr
1980/81:132) skall televerket - utifrån den av riksdagen beslutade inriktningen
av verksamheten - följa den tekniska utvecklingen och anpassa monopolgränsen
efter denna. Under budgetåret 1982/83 fattade verket beslut om att
överföra vissa modemer för datahastigheter upp till 1 200 bits/s till konkurrenssektorn.
Modemer för högre datahastigheter har ansetts alltjämt böra
höra till monopolområdet av tekniska skäl. Denna ordning tillämpas fr. o. m.
den 1 juli 1983. I treårsplanen har televerket anmält sin avsikt att i enlighet
med intentionerna i riksdagsbeslutet pröva när utvecklingen motiverar
ytterligare inskränkningar i nu gällande monopolavgränsning.
Fr. o. m. den 1 mars 1984 har televerket öppnat möjligheten till extern
provning som alternativ till provning vid televerkets laboratorier. Godkännandet
kommer dock alltjämt att utfärdas av televerkets godkännandekontor.
Till grund för godkännandet kan ligga ett mätprotokoll från ett externt
laboratorium som bedöms ha erforderlig kompetens och självständighet.
Fördelen med att anlita externa laboratorier är kortare handläggningstid om
mätprotokollet är tillfredsställande och minskad belastning på televerkets
laboratorieresurer. Detta är särskilt fördelaktigt när allt fler produkter kan
anslutas till telenätet. Speciella önskemål om sekretess kan också lättare
tillgodoses.
Televerket har vidare beslutat avveckla terminalmonopolet när det gäller
telexnätet fr. o. m. den 1 november 1984.
Utskottet behandlade televerkets monopolområde även under år 1983
(TU 1982/83:9) och anförde då att det inte förelåg något behov av översyn.
Utskottet ser ingen anledning att inta en annan uppfattning nu. Fortfarande
gäller att monopolavgränsningen kan behöva anpassas till den tekniska
utvecklingen och till de nya tjänster som kommer att introduceras på
teleområdet. Utskottet förutsätter därför att regeringen och televerket noga
följer utvecklingen och gör de anpassningar av monopolet som ter sig
nödvändiga.
Utskottet vill beträffande motion 1983/84:2509 (m) upprepa sitt tidigare
uttalande att det inte kan vara godtagbart att televerkets roll skall begränsas
till att i första hand svara för att ett väl fungerande telenät finns i vårt land. En
sådan nollambition skulle vara till nackdel för både de svenska konsumenterna
och den svenska teleindustrin.
TU 1983/84:16
12
Med hänvisning till det anförda lämnar utskottet motion 1983/84:414 (c)
yrkande 15 utan åtgärd. Motionerna 1983/84:1088 (fp) och 1983/84:2509 (m)
yrkande 32 avstyrks.
4 Teletaxor
I motion 1983/84:1268 (m) anförs att det inte bör vara dyrare för döva att
utnyttja texttelefonförmedlade samtal än för de hörande att på vanligt sätt nå
kontakt per telefon. Motionärerna hemställer därvid att regeringen ges till
känna att televerket bör beakta de anförda synpunkterna på den enskildes
kostnader för texttelefonförmedlade samtal.
I motion 1983/84:1795 (s) anförs att extraavgiften för innehav av texttelefon
bör tas bort. Socialstyrelsens bidrag till den hörselskadade inbegriper
enligt motionärerna inte den förhöjda abonnemangsavgiften.
I motion 1983/84:2442 (vpk) anförs att kostnaderna för innehav av
texttelefon skall motsvara vad som gäller för andra telefonabonnenter.
Vidare föreslås att de handikappgrupper som har behov av telefoneringshjälpmedel
bör erhålla dessa utan kostnader. Motionärerna vill också erinra
om det i proposition 1976/77:87 om insatser för handikappades kulturella
verksamhet till televerket lämnade uppdraget att utarbeta en detaljplan för
hur olika grupper handikappade skall få tillgång till telefon.
Texttelefon är ett utmärkt hjälpmedel för hörselskadade personer och
televerket tillhandahåller nödvändig service vid installation och underhåll av
texttelefonapparater. Utgiften för de hörselskadade att få texttelefon
installerad är inte högre än motsvarande utgift för en vanlig telefon. Den
hörselskadades merutgifter för abonnemang och samtal avses täckas av
handikappersättningen. Televerkets merkostnader för tillhandahållandet av
texttelefoner och handikappersättningen bestrids med medel från socialhuvudtiteln
och bör prövas i den ordning som gäller härför. Även om utskottet
delar motionärernas uppfattning att texttelefonen är ett angeläget hjälpmedel
för hörselskadade personer kan det ändå inte vara rimligt att televerket
som ett affärsverk ges i uppgift att pröva frågor av detta slag.
Med hänvisning härtill finner utskottet att motionsyrkandena bör kunna
lämnas utan någon riksdagens åtgärd.
I motion 1983/84:1802 (m) uttalas att regeringen skall verka för sänkta
telekostnader för längre avstånd i Sverige. Motionärerna anser att bl. a.
dataterminalkontakter är en stor kostnad för norrländska företag.
Televerkets telefontaxa har sju avståndsintervall. Antalet intervall har så
småningom minskats och gränsen för den högsta telefontaxan går vid 27 mil.
Telefonsamtal över längre avstånd betingar således samma taxa som gäller
för avståndet 27 mil. Taxan på det allmänna datanätet har tre avståndsintervall
och för datakommunikationstjänster via TELEPAK gäller en svensk, en
TU 1983/84:16
13
nordisk och en internationell taxa. Enligt televerkets bedömning kommer
avstånden att betyda allt mindre för kostnaderna. Kostnaderna och därmed
taxorna blir i stället alltmer beroende av den tid nätet belastas. Den
taxereform som genomfördes i januari 1983 är enligt utskottets mening ett
steg i rätt riktning då den innebar en fortsatt utjämning av kostnaderna för
lång- resp. kortväga teletrafik.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionen inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.
5 Televerkets tjänster m. m.
I motion 1983/84:674 (c, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär
sådana inititiv att uppgifter om samtliga abonnenter inom Östergötlands län
återfinns i någon av länets katalogdelar. Uppgifter om de abonnenter som
bor i länet bör återfinnas i både någon av Linköpings- resp. Norrköpingsdelen
och den katalog där de nu finns.
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat frågor om telefonkatalogens
utformning och därvid uttalat att bl. a. regionalpolitiska synpunkter talar för
att systemet med en sammanhållen telefonkatalog för vissa större områden
eller län tillämpas (TU 1979/80:14). Utskottet har förståelse för de svårigheter
man i Östergötlands län kan ha med att få reda på telefonnummer till
personer i vissa delar av länet. Hur än avgränsningar görs kan emellertid
invändningar göras. En följd av ett bifall till motionärernas hemställan skulle
vara att omfattningen av telefonkatalogerna skulle öka. Mer omfångsrika
kataloger innebär ökade distributions- och tryckkostnader för televerket
samtidigt som katalogerna blir mer ohanterliga för kunderna. Utskottet
anser nu liksom tidigare att det bör ankomma på televerket att avväga
önskemål om telefonkatalogens utformning mot kravet på rimliga kostnader.
Utskottet finner mot denna bakgrund att motionen bör lämnas utan
riksdagens åtgärd.
I motion 1983/84:833 (m) framhålls att tiden är mogen för att införa
nummer för gruppsamtal för speciella intresseområden som hobbies, språk
och liknande. För att rättvisa att nå heta linjen utan alltför stor kostnad för
teleabonnenterna skall åstadkommas bör, enligt motionären, nummer för
gruppsamtal införas i varje län.
Televerkets tjänst, den s. k. heta linjen eller helautomatiskt gruppsamtal
med icke på förhand bestämda deltagare, har på kort tid vuxit i omfattning.
På mer än 30 orter har tjänsten inrättats. Utskottet förutsätter att televerket
följer utvecklingen på detta område och gör en avvägning av kundernas
önskemål i fråga om t. ex. ytterligare utbyggnader och låga kostnader.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
TU 1983/84:16
14
I motion 1983/84:1291 (m) anförs att televerkets regler för jourverksamheten
bör ändras så att reparationer och iordningställande av telekablarna på
landsbygden även kommer att ske på icke ordinarie arbetstid och utan extra
kostnad. Motionären anger att vid fel får den abonnent som begär åtgärd på
icke ordinarie arbetstid betala en utryckningsavgift, f. n. 560 kr., fastän felet
kanske berör 10 eller 100 andra abonnenter.
En förbättring av rutinerna på detta område är enligt utskottets mening ett
viktigt led i televerkets satsning på ökad kundservice. Enligt vad utskottet
har inhämtat ses f. n. rutinerna över inom televerket när det gäller
mottagning av felanmälan liksom organisationen härför. Den utryckningsavgift
som omnämns i motionen har sänkts till 300 kr. Fortsättningsvis utgår
normalt inte utryckningsavgift för fel som berör fler abonnenter, såvida
abonnent inte begärt speciella åtgärder för sitt abonnemang. Avgift skall
normalt inte heller tas ut om televerket inte lyckas avhjälpa felet inom rimlig
tid.
Utskottet anser med anledning härav att motionen bör lämnas utan
riksdagens åtgärd.
I motion 1983/84:1793 (fp) behandlas skadegörelsen på olika former av
offentliga telefonapparater. Skadegörelsens negativa verkningar för allmänheten
kan enligt motionären motverkas genom att man tar fram en
telefonmodell med telefonluren fast monterad i själva telefonboxen.
Televerket söker på olika sätt motverka skadegörelsen av telefonapparater
på offentlig plats. En insats har varit att bedriva en informationskampanj i
skolorna, ”Stoppa sabbet”. En annan åtgärd från televerkets sida är att
placera telefonerna på platser som står under viss bevakning, t. ex. vid
bensinstationer och bussterminaler. Även telefoner med fast monterade
telefonlurar har diskuterats men av främst två skäl har televerket inte
genomfört en sådan lösning. För det första bör en fast mikrofon av
bekvämlighetsskäl vara flyttbar i höjdled och en anordning härför skulle
både bli dyr och mycket lätt att vandalisera. Det andra skälet mot en fast
mikrofon är enligt televerket sekretessen. Telefonsamtalet, både det som
sägs i mikrofonen och ljudet som kommer ur högtalaren, skulle bli hörbart
för omgivningen. Dessutom tar en öppen mikrofon upp omgivande ljud i
alltför hög grad.
Utskottet förutsätter att televerket även fortsättningsvis effektivt söker
motverka skadegörelsen så att kunderna kan utnyttja telefonautomater på
offentliga platser.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen kan lämnas
utan åtgärd från riksdagens sida.
I motion 1983/84:1799 (m) anförs att de flesta offentliga institutioner, t. ex.
våra sjukhus, är utrustade med automattelefoner. Däremot saknas som regel
växlingsautomater vid sjukhusen. Motionärerna vill fästa televerkets uppmärksamhet
härpå och menar att telefonservicen härigenom reduceras.
TU 1983/84:16
15
Televerket söker så långt möjligt anpassa sin service efter olika kunders
önskemål. Ett exempel på förbättrad service som börjat tillämpas är
installation av patienttelefoner som ger patienter på vissa sjukhus tillgång till
egen telefon och där samtalsmarkeringar e. d. förs upp på hemmatelefonen.
Utskottet förutsätter att televerket prövar olika vägar, också i samverkan
med t. ex. sjukvårdshuvudmännen, att se över sin service. Under hänvisning
härtill finner utskottet att motionen bör kunna lämnas utan någon riksdagens
åtgärd.
I motion 1983/84:2509 (m) framhålls att televerket bör forcera införandet
av bl. a. trådlösa telefoner resp. programmerbara telefoner.
Enligt vad utskottet har inhämtat kommer sladdlösa telefoner att introduceras
av televerket under år 1984 i konkurrens med privata leverantörer.
Detta har möjliggjorts sedan en internationell överenskommelse har träffats
om en europeisk standard för gemensamt frekvensband.
Utskottet anser mot denna bakgrund att motionen i denna del inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
6 Telis överförande till bolagsform
I motionerna 1983/84:414 (c), 1983/84:2491 (fp) och 1983/84:2509 (m)
yrkas att Teli överförs till bolag den 1 juli 1984. Detta innebär en
tidigareläggning jämfört med rådande riksdagsbeslut. Motionärerna vänder
sig mot regeringens försök till förhalning av bolagsbildningen.
I budgetpropositionen redovisar föredraganden att regeringen har beslutat
att förutsättningarna för det fortsatta samarbetet mellan televerket och
främst LM Ericsson bör klarläggas av en särskild förhandlingsman. Denne
bör överväga på vilka områden ömsesidiga fördelar kan uppnås genom ett
samarbete. Överläggningarna skall också klarlägga i vilka organisatoriska
former samarbetet i olika avseenden bör ske. Frågan om Telis framtida
verksamhetsform bör därför enligt föredraganden inte slutligt avgöras förrän
resultatet av överläggningarna föreligger.
Utskottet delar föredragandens bedömning att de överläggningar som
skall ske mellan den särskilda förhandlingsmannen, televerket, L M Ericsson
och eventuella andra intressenter är av betydelse för utvecklingen på
telekommunikationsområdet. Det vore därför enligt utskottets uppfattning
mindre lämpligt att nu ta ställning till hur Telis verksamhet skall organiseras
innan överläggningarna är slutförda.
Med anledning härav avstyrker utskottet motionerna i berörda delar.
TU 1983/84:16
16
Hemställan
Utskottet hemställer
1.att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att televerket
finansierar icke konkurrensutsatta abonnentutrustningar via Telefinans
AB,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa ram för televerkets
garantiåtaganden gentemot Teleinvest AB,
3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1983/84:414 (c) yrkandena 14 i denna del och 16 samt
1983/84:2509 (m) yrkandena 28-31 och 35 godkänner formen för
finansiell styrning av televerket samt utvecklingen av verkets
räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87,
4. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:2500 (fp) i motsvarande del godkänner televerkets
investeringsplan för budgetåren 1984/85-1986/87,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om höjningar av
aktiekapitalet i Teleinvest AB,
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om aktieförvärv
som görs av televerket,
7. att riksdagen godkänner regeringens förslag att televerkets statskapital
per den 30 juni 1984 omvandlas till ett amorteringsfritt
statslån på det sätt som redovisats i propositionen,
8. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:414 (c) yrkande 18 godkänner vad som i propositionen
har anförts om ett nytt statskapital,
9. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har anförts om
televerkets rätt att disponera realisationsvinster vid fastighetsförsäljning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om en extra årlig inleverans från televerket på
100 000 000 kr. under budgetåren 1984/85-1986/87,
11. att riksdagen till Försvarsinvesteringar vid televerket för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 11 000 000 kr.,
12. beträffande televerkets monopolområde
att riksdagen
a. lämnar motion 1983/84:414 (c) yrkande 15 utan åtgärd,
b. avslår motionerna 1983/84:1088 (fp) och 1983/84:2509 (m)
yrkande 32,
13. beträffande teletaxor m. m.
att riksdagen
a. lämnar motionerna 1983/84:1268 (m), 1983/84:1795 (s) och
1983/84:2442 (vpk) yrkande 3 om texttelefon utan åtgärd,
b. lämnar motion 1983/84:1802 (m) i denna del om taxesättningen
för telefon utan åtgärd,
TU 1983/84:16
17
14. beträffande televerkets tjänster m. m.
att riksdagen
a. lämnar motion 1983/84:674 (c, fp) om telefonkatalog i Östergötlands
län utan åtgärd,
b. lämnar motion 1983/84:833 (m) om televerkets s. k. heta linje
utan åtgärd,
c. lämnar motion 1983/84:1291 (m) om televerkets regler för
jourverksamheten utan åtgärd,
d. lämnar motion 1983/84:1793 (fp) om skadegörelse på telefonapparater
utan åtgärd,
e. lämnar motion 1983/84:1799 (m) om växlingsautomater vid
sjukhusen utan åtgärd,
f. lämnar motion 1983/84:2509 (m) yrkande 33 om trådlösa
telefoner m.m. utan åtgärd,
15. beträffande Telis överförande till bolagsform
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 17,
1983/84:2491 (fp) yrkande 6 och 1983/84:2509 (m) yrkande 34.
Stockholm den 29 mars 1984
På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON
Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m). Birger Rosqvist (s), Olle
Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Rune Torwald (c), Margit Sandéhn (s),
Sten-Ove Sundström (s), Görel Bohlin (m), Sven Henricsson (vpk). Göran
Riegnell (m), Anna Wohlin-Andersson (c), Ingrid Hemmingsson (m), Lisbet
Calner (s) och Linnea Hörlén (fp).
Reservationer
1. Finansiell styrning av televerket samt utvecklingen av verkets räntabilitet
och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87 (mom. 3)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
godtar” och slutar med ”(yrkandena 28-31 och 35).” bort ersättas med text
av följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1983/84:2509 (m)
att de finansiella målen för televerket under den kommande treårsperioden
bör justeras. Det är enligt utskottets mening svårt att se några avgörande skäl
till att televerket skall ha en till skillnad från likartade företag så utomordent
-
TU 1983/84:16
18
ligt stark soliditet. Ett lägre soliditetskrav skulle ge televerket ett ökat
utrymme för att ta upp lån på kapitalmarknaden. Samtidigt pekar flera
faktorer på en högre inflationstakt än den som anges i budgetpropositionen.
Utskottet anser därför att televerkets räntabilitet för budgtåren 1984/85,
1985/86 och 1986/87 bör anges till 10,1%, 10,2% resp. 10,0%. Detta
kommer såvitt utskottet kan bedöma att tvinga fram en justering av
televerkets taxor vid en tidigare tidpunkt än vad som anges i telverkets
treårsplan. Verket bör därför ges som målsättning att årligen justera sina
priser för att uppnå de uppsatta målen. Vad utskottet här har anfört innebär
att motion 1983/84:2509 (m) i dessa delar (yrkandena 28-31 och 35) tillstyrks
och regeringens förslag i motsvarande del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen
a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1983/84:414 (c) yrkandena 14 i denna del och 16 godkänner formen
för finansiell styrning av televerket,
b. med bifall till motion 1983/84:2509 (m) yrkandena 28-31 och 35
samt med avslag på regeringens förslag godkänner utvecklingen av
televerkets räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87,
2. Finansiell styrning av televerket samt utvecklingen av verkets räntabilitet
och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87 (mom. 3)
Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
godtar” och slutar med ”(yrkandena 28-31 och 35).” bort ersättas med text
av följande lydelse:
Utskottet tillstyrker yrkandena i motion 1983/84:414 (c) och motsätter sig
regeringens föreslagna form för finansiell styrning av televerket. Det
föreslagna systemet, att riksdagen endast skall ta ställning till allmänt
formulerade målsättningar i de rullande treårsplanerna kommer enligt
utskottets uppfattning inte att ge riksdagen något verkligt inflytande över
televerkets verksamhetsinriktning. Utskottet anser därför att större investeringar
liksom tidigare underställs riksdag och regering. Då motion 1983/
84:2509 (m) i sina huvuddrag ansluter sig till regeringens förslag och endast
avviker i fråga om bedömningen av televerkets soliditet och räntabilitet
under den närmaste treårsperioden avstyrker utskottet motionen i dessa
delar (yrkandena 28-31 och 35).
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen
a. med bifall till motion 1983/84:414 (c) yrkandena 14 i denna del
TU 1983/84:16
19
och 16 avslår regeringens förslag till formen för finansiell styrning
av televerket samt utvecklingen av verkets räntabilitet och soliditet
under budgetåren 1984/85-1986/87,
b. avslår motion 1983/84:2509 (m) yrkandena 28-31 och 35,
3. Om ett nytt statskapital (mom. 8)
Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”del avstyrks.” bort ersättas med text av följande
lydelse:
Utskottet delar dock den uppfattning som kommit till uttryck i motion
1983/84:414 (c) att televerket bör leverera in 200 milj. kr. mer än vad
regeringen har föreslagit.
Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
I övrigt tillstyrker utskottet föredragandens förslag i här berörda del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. att riksdagen med anledning av vad föredragande departementschefen
har anfört om ett nytt statskapital samt med bifall till motion
1983/84:414 (c) yrkande 18 som sin mening ger regeringen till
känna att televerket bör leverera in 200 milj. kr. utöver vad som i
propositionen har föreslagits,
4. Televerkets monopolområde (mom. 12 b)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell, Ingrid Hemmingsson (alla
m) och Linnea Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
behandlade” och på s. 12 slutar med ”yrkande 32 avstyrks.” bort ersättas
med text av följande lydelse:
Utskottet anser att avvecklingen av televerkets monopol bör drivas vidare.
I och med att televerket släpper monopolet på fler områden förvandlas en
större del av verket från en myndighet med myndighetsfunktioner till ett
företag som verkar i konkurrens på en marknad. Det blir då enligt utskottets
uppfattning svårare att avgöra om konkurrensdelen drar nytta av monopoldelen
eller inte. Utskottet delar därför den uppfattning som kommer till
uttryck i motionerna 1983/84:1088 (fp) och 1983/84:2509 (m) att det på sikt är
naturligt att televerket endast ansvarar för telenätet medan övrig produktion
bör vara öppen för konkurrens. Vidare vill utskottet understryka vikten av
att den verksamhet som bedrivs i myndighetsform redovisas separat från
övrig verksamhet.
Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna 1983/84:1088 (fp) och
TU 1983/84:16
20
1983/84:2509 (m) yrkande 32. Motion 1983/84:414 (c) yrkande 15 torde
kunna lämnas utan riksdagens åtgärd.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12b bort ha följande lydelse:
12. beträffande televerkets monopolområde
att riksdagen
b. med anledning av motionerna 1983/84:1088 (fp) och 1983/
84:2509 (m) yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,
5. Telis överförande till bolagsform (mom. 15)
Rolf Clarkson (m), Rune Torwald (c), Görel Bohlin (m), Göran Riegnell
(m), Anna Wohlin-Andersson (c), Ingrid Hemmingsson (m) och Linnea
Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”berörda delar.” bort ersättas med text av följande
lydelse:
Utskottet ser ingen anledning till att frångå riksdagens tidigare beslut att
överföra Teli till bolagsform. Regeringens försök till förhalning av
bolagsbildningen kan ej accepteras. Utskottet vill därför understryka den
uppfattning som framförs i motionerna 1983/84:414 (c) 1983/84:2491 (fp) och
1983/84:2509 (m) att Teli utan ytterligare fördröjning ombildas till bolag.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande Telis överförande till bolagsform
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 17,
1983/84:2491 (fp) yrkande 6 och 1983/84:2509 (m) yrkande 34 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.
Särskilda yttranden
1. Finansiell styrning av televerket samt utvecklingen av verkets räntabilitet
och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87 (mom. 3)
Linnea Hörlén (fp) anför:
Finansieringsformerna för affärsverken är f. n. olika för olika verk. Enligt
min uppfattning finns det ingen anledning att motsätta sig utflyttning av
affärsverkens investeringar från statsbudgeten. Riksdagen torde enligt min
mening sakna kompetensen att göra detaljstyrning av affärsverkens investeringar.
Det finns emellertid anledning att se över vilka olika finansieringsformer
som i de skilda fallen kan vara mest ändamålsenliga samt om och i så fall
varför skilda finansieringsformer är bäst för olika affärsverk. En sådan
översyn bör snarast påbörjas.
TU 1983/84:16
21
2. Finansiell styrning av televerket samt utvecklingen av verkets räntabilitet
och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87 (mom. 3)
Sven Henricsson (vpk) anför:
I motion 1983/84:2444 (vpk) som tidigare behandlats i finansutskottet och
riksdagen har vpk motsatt sig förslaget om nya finansieringsformer för
televerkets finansiering. I motionen har vi bl. a. framhållit partiets grundinställning
att samhället bör ha kontroll över kreditväsendet. Det förhållandet
att de statliga verken själva får rättighet att gå ut på lånemarknaden och
konkurrera om krediterna är ägnat att driva upp lånekostnaderna. I
motionen framhålls vidare att en riktigare ordning är att riksgäldskontoret
gör en samlad upplåning för att undvika konkurrens på lånemarknaden
mellan olika statliga verk. I samband med motionens behandling i finansutskottet
och kammaren har vpk också reserverat sig för en sådan bättre
ordning, varför vi avstyrkt regeringens förslag om nya finansieringsformer
för televerket. I sammanhanget har vi även föreslagit att regeringen borde
verkställa en övergripande, långsiktig analys av de nya utvecklingstendenserna
och frågan om de statliga verkens finansiering. Då vi nu avstår från
reservation och nöjer oss med detta särskilda yttrande är det enbart betingat
av det förhållandet att riksdagen inte bifallit våra förslag i samband med
behandling av FiU 1983/84:25.
3. En extra årlig inleverans från televerket (mom. 10)
Sven Henricsson (vpk) anför:
Vänsterpartiet kommunisterna har inte fått möjlighet att delta i de s. k.
partiledaröverläggningarna rörande försvarsutgifterna och därmed inte haft
samma förutsättningar som övriga riksdagspartier till en ingående och
allsidig bedömning av frågan.
4. Televerkets tjänster m. m. (mom. 14a)
Anna Wohlin-Andersson (c) anför:
Riksdagen har uttalat att bl. a. regionalpolitiska synpunkter talar för att
systemet med en sammanhållen telefonkatalog för vissa större områden eller
län tillämpas.
De regionala myndigheterna i Östergötlands län har under flera år uttalat
sig för en bättre sammanhållen katalog för hela länet. Jag anser att
abonnenter som har riktnummer på Vingåker, Katrineholm, Tranås och
Eksjö och som är bosatta inom Östergötlands län också bör finnas med i
någon av telefonkatalogens Norrköpings- eller Linköpingsdelar.
mlnab/gotmb 78056 Stockholm 1984