KrU 1982/83:5

Kulturutskottets betänkande
1982/83:5

om vissa museifrågor
Motionsyrkanden

I motion 1981/82:271 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) och Eva
Hjelmström (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt
förslag om åtgärder för att insamla och bevara affischer på sådant sätt att
affischkonsten görs tillgänglig för allmänheten och affischkonstens utveckling
därmed främjas.

I motion 1981/82:566 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråd i utredningsarbetet
rörande dokumentationsansvaret för industrihistoria beaktar nyttjandet
av grafiskt dokumentationsmaterial i utbildningssyfte,

2. att riksdagen hos regeringen begär att det bruksgrafiska museet,
Rosenlöfs tryckeri i Kungsgården, därvid nyttjas i utbildningen för grafiska
yrken,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en permanent utställning av
grafiska produkter tillskapas som illustrerar den bruksgrafiska utvecklingen.

I motion 1981/82:752 av Stina Eliasson m. fl. (c,s,m,fp) yrkas att riksdagen
uttalar sig för att det fortsatta utvecklingsarbetet skall gälla såväl föremål som
bild- och arkivmaterial i museerna.

Dokumentation av den bruksgrafiska utvecklingen

Motionsmotivering

I motion 566 (s) erinras om de stora förändringar som den grafiska
tekniken genomgått. Motionärerna anser därför att det är väsentligt att
kunskap om den hittillsvarande grafiska tekniken bevaras och förs vidare
bl. a. för utbildningen i grafisk teknik. Detta förutsätter dock en samordning
av de resurser på det grafiska området som nu finns i olika delar av
landet.

En utbyggd verksamhet bör enligt motionen omfatta dokumentation och
information om dels arbetsvillkor och teknik, dels grafiska produkter.
Beträffande det förstnämnda området pekar motionärerna särskilt på de
samlingar som finns på Skansen och i Rosenlöfs tryckeri i Kungsgården. De
erinrar om att ett program har utarbetats för hur Rosenlöfs tryckeri skulle
kunna utnyttjas såväl i den regionala grafiska högskoleutbildningen som nu
inleds i Borlänge som för den grafiska gymnasie- och högskoleutbildningen.
1 Riksdagen 1982183. 13 sami. Nr 5

KrU 1982/83:5

Motionärerna önskar att kulturrådet skall beakta dels behovet av en vidgad
dokumentation till alla den grafiska branschens yrken, dels möjligheterna till
samverkan med utbildningen på området. De tänker sig att detta kunde ske
genom någon form av samordning mellan berörda centrala museer och den
regionala museiorganisationen resp. utbildningsansvariga.

Förslag om inrättande av ett grafiskt museum

Rosenlöfs tryckeri i Kungsgården, som ligger i Sandvikens kommun,
rymmer en komplett utrustning för ett smärre boktryckeri, bokbinderi och
sätteri samt kontor med alla tillhörande inventarier från tiden omkring 1870
fram till 1974. Anläggningen ägs av Sandvikens kommun. Ett förslag till
program för bevarande av Rosenlöfs tryckeri har utarbetats inom länsmuseet
i Gävleborgs län i samarbete med företrädare för Södermanlands museum. I
förslaget anförs bl. a. följande.

Anläggningen är unik i sitt slag i Sverige och saknar kända motsvarigheter i
samma välbevarade skick på annat håll.

Anläggningen är av byggnadsminneskaraktär och har därtill ett mycket
högt kulturhistoriskt värde genom att den i välbevarade och samtida
byggnader i ursprunglig miljö innehåller kompletta inventarier som dokumenterar
och beskriver alla nyanser i flera centrala grafiska yrkens teknik
under tiden från 1800-talets senare hälft fram till 1900-talets mitt.

Sätteri, tryckeri och bokbinderi såsom dessa yrken bedrivits före 1850, är i
Sverige framför allt dokumenterat i Nordiska museets samlingar och
pedagogiskt exponerat med resp. arbetsmiljö i stadskvarteret på Skansen i
Stockholm. Rosenlöfs tryckeri i Kungsgården har till det nämnda teknikhistoriskt
dokumenterande värdet ett unikt kulturhistoriskt värde av riksintresse
i sin beskrivning av autentisk arbetsmiljö och arbetsvillkor för den grafiska
branschen under tiden efter 1850 och fram till vår egen tid. Härtill kommer
anläggningens regionala kulturhistoriska värde som en välbevarad, typisk
exponent för industrialismens genombrott i Norrland. Därför bör den ingå
som en självklar del i ett vidare, regionalt museisammanhang.

Under senare år har de grafiska teknikerna liksom även arbetsmiljö och
arbetsvillkor genomgått en revolutionerande förändring. Behovet av dokumentation
och information om denna förändring och dess bakgrund är stort
såväl ur folkbildningssynpunkt som för framtida utbildning på alla nivåer
inom den grafiska branschen.

Rosenlöfs tryckeri utgör härvid ett idealiskt pedagogiskt instrument, som
hittills saknats, för såväl Sandvikens kommun, Gävleborgs län, som för hela
landet. På ett autentiskt och levande sätt kan i den intakta arbetsmiljön i
Rosenlöfs tryckeri för besökande allmänhet, skolelever och högskolestuderande
liksom för dem som nu och i framtiden verkar inom den grafiska
branschen åskådliggöras äldre grafisk teknik och arbetsvillkor.

Inför den svenska boktryckarkonstens 500-årsjubileum 1983 har aktualiserats,
även i riksdagen, behovet av ett bruksgrafiskt museum. I ett dylikt
sammanhang utgör Rosenlöfs tryckeri ett riksintresse. Under jubileumsåret
1983 utgör Rosenlöfs en viktig resurs bland manifestationer runt om i
landet.

KrU 1982/83:5

Förslag om inrättande av ett grafiskt museum har förts fram av Grafiska
faktors- och tjänstemannaförbundet. I en skrivelse till regeringen våren 1982
har förbundet anhållit att regeringen skall undersöka var ett bruksgrafiskt
museum lämpligen bör vara placerat samt förelägga riksdagen förslag i
ärendet. Skrivelsen har remitterats till statens kulturråd för yttrande.
Kulturrådet anför i sitt remissvar bl. a. följande.

Kulturrådet har vid handläggningen av tidigare framställningar om
specialmuseer hänvisat till att den år 1977 av statsmakterna beslutade
regionmuseireformen inte fullföljts enligt de ursprungliga intentionerna.
Utbyggnaden av regionmuseerna syftar till att inom varje län tillskapa en
basresurs på museisidan. Kulturrådet anser att den fortsatta utbyggnaden av
regionmuseerna bör prioriteras högst när det gäller nya satsningar på
museisidan.

Kulturrådet finner det emellertid angeläget att former skapas för att
dokumentera specialområden, bl. a. inom den tekniska utvecklingen. De
mål som fastställts av riksdagen för kulturpolitiken innebär bl. a. att
insatserna för att bevara och föra kulturtraditionerna vidare skall gälla hela
samhällets historia. Arvet från den framväxande industrialismen och de
därmed sammanhängande folkrörelserna måste föras vidare (prop. 1974:28,
s. 301). På grund av den vikt kulturrådet lägger vid dessa frågor har dess
nämnd för konst, museer och utställningar tillsatt en grupp som avser att
utarbeta förslag vad gäller fördelningen av ansvar mellan central och regional
nivå vid dokumentation av specialområden som det här aktuella.

Mot denna bakgrund framstår det som önskvärt att insatser kan göras för
att dokumentera den grafiska industrin utan att för den skull bygga upp nya
specialmuseer som medför kostnader för staten.

Beträffande de konkreta förslagen i motionen delar kulturrådet den
principiella inställning som framförs i motionen angående möjligheterna att
dokumentera den grafiska utvecklingen. Kulturrådet är också villigt att
medverka till att den föreslagna samordningen kommer till stånd genom att
som en första åtgärd sammankalla berörda parter till ett möte vid vilket bl. a.
ansvarsfördelning kan diskuteras.

Tidigare riksdagsbehandling

Kulturutskottet (KrU 1981/82:11) behandlade hösten 1981 ett motionsyrkande
om att en särskild kommitté borde tillkallas för att utarbeta förslag om
ett bruksgrafiskt museum. Utskottet anförde härvid bl. a. följande.

Det finns, som motionärerna påpekar, värdefulla samlingar av såväl
grafiskt tryck som maskiner och instrument på olika platser. Diskussioner
och visst utredningsarbete pågår enligt vad utskottet inhämtat f. n. inom
olika institutioner och organisationer. Ett exempel härpå är de satsningar
Sandvikens kommun gör för att få till stånd ett grafiskt museum i
Kungsgården, där ett komplett tryckeri med maskinpark finns bevarat.

Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning till att en arbetsgrupp inom
kulturrådet hade i uppdrag att utarbeta förslag om dokumentationsansvaret

KrU 1982/83:5

mellan central och regional nivå i fråga om bl. a. teknikhistoria. Riksdagen
följde utskottet.

Grafisk högskoleutbildning

Högskolan i Falun/Borlänge har fått en donation på 1,5 milj. kr. för att
starta en lokal utbildningslinje, grafisk sådan, om 80 poäng. Utbildningen
har startat i höst med 25 studerande rekryterade från hela landet.

Högre grafisk utbildning meddelas även vid Grafiska institutet/institutet
för högre kommunikations- och reklamutbildning i Stockholm samt vid
universitetet i Göteborg.

Dokumentation av affischkonsten

Motionsmotivering

I motion 566 (s) aktualiseras även frågan om inrättande av en permanent
utställning av grafiska produkter, i första hand affischkonst. Motionärerna
anser att de samlingar som nu finns på olika platser bör föras samman till en
permanent utställning i anknytning till någon av de centrala institutionerna.
En sådan permanent utställning skulle komma att utgöra det kanske
viktigaste instrumentet för information om tradition och kvalitet hos grafiska
produkter.

De kommersiella affischerna dominerar utbudet, sägs i motion 271 (vpk).
Motionärerna anser att den icke-kommersiella affischkonsten bör stimuleras.
Vidare bör det ordnas med insamling och dokumentation av affischer.
Detta kunde lämpligen ske genom att ett museum för affischer inrättas.

Inventering av affischkonsten

Sedan våren 1981 pågår inom utbildningsdepartementet en undersökning
av möjligheten at bevara affischkonsten. Denna undersökning beräknas vara
slutförd till årsskiftet 1982/83.

Tidigare riksdagsbehandling

Kulturutskottet (KrU 1979/80:26 s. 54) avstyrkte våren 1980 förslag om
inrättande av ett affischmuseum. Vid samma tillfälle behandlade utskottet
förslag om vissa åtgärder på affischkonstens område. Utskottet anförde i
detta sammanhang följande.

I motion 1230 uttalas att affischkonsten är ett av de bortglömda områdena
inom bildkonsten men att den börjat bli alltmer uppmärksammad både
utomlands och i Sverige. I Sverige samlas affischer på många olika håll.
Pliktexemplar av tryckta affischer levereras till kungl, biblioteket men det

KrU 1982/83:5

finns inte några nämnvärda resurser att systematisera och dokumentera
denna samling. Motionären anser det angeläget att åtgärder vidtas så att ett
systematiskt insamlande och bevarande av affischer kommer till stånd också i
vårt land. Det behövs också ett omfattande arbete för att inventera,
katalogisera och dokumentera befintliga samlingar. Motionären anser att
regeringen bör vidta åtgärder så att ett dylikt arbete kommer till stånd. I
första hand bör det utredas hur detta bör ske. Motionären vill inte utesluta
möjligheten av att ett särskilt statligt affischmuseum behöver inrättas.

Utskottet delar motionärens uppfattning om att affischkonsten är av stort
intresse och väl förtjänar att uppmärksammas mer än som skett hittills. Det
råder tydligen viss splittring på området, och vad som behövs synes därför i
första hand vara ett klarläggande av hur det f. n. ligger till med insamlandet
och registreringen av materialet. Utskottet förutsätter att frågan uppmärksammas
av de myndigheter till vilkas intresseområde affischkonsten hör.

Dokumentation av museernas samlingar

Motionsmotivering

Enligt motion 752 (c,s,m,fp) bör det dokumentationssystem för museernas
samlingar som f. n. håller på att utarbetas omfatta inte endast museernas
föremål utan även bildsamlingar (fotografier), etnologiska uppteckningar
och annat material från den dokumenterade museiverksamheten. Motionärerna
anför att bild- och arkivmaterial förvärvas allt oftare som komplement
och ersättning för föremålsförvärven. Moderna dokumentationsmetoder
förutsätter, sägs det, en kombination av bildföremål och data vilket
nödvändiggör ett samordnat söksystem.

Vissa uppgifter i anslutning till motionen

Statens kulturråd lade i maj 1981 fram rapporten (1981:2) ”Dokumentera.
Museernas dokumentation av föremål och bilder”. I rapporten föreslås bl. a.
att en samordningsgrupp skall bildas för att få till stånd samordning och
enhetlighet inom dokumentationen av museernas samlingar och att museer
inom olika ämnesområden och med dokumentationsbehov skall representeras
i denna samordningsgrupp. Samordningsgruppen som skall tillsättas av
kulturrådet skall primärt ha i uppgift att utarbeta ett system för dokumentation
av föremål. I rapporten uttalas att det är viktigt att gruppen även tar
upp frågan om samordning av bilddokumentation. Sektorn konst omfattar
konstbilder, vilka utgör en mindre del av museernas totala bildsamlingar.

Kulturrådet anslöt sig till förslagen i rapporten och föreslog i skrivelse till
utbildningsdepartementet att 100 000 kr. skulle anvisas för budgetåret
1981/82. I årets budgetproposition (prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 130) anför
departementschefen att han instämmer i kulturrådets förslag att en särskild
samordningsgrupp bör skapas för att utarbeta ett gemensamt dokumentationssystem.
Ett engångsanslag om 100 000 kr. för ändamålet beräknas för

KrU 1982/83:5

budgetåret 1982/83 under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.
Kulturutskottet (KrU 1981/82:30) tillstyrkte förslaget. Riksdagen följde
utskottet.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande två motioner med förslag som
syftar till att bevara kunskap om grafisk teknik samt till att samla och ställa ut
grafiska produkter. Vidare behandlas ett motionsförslag, vari frågan om
dokumentation av museernas samlingar tas upp.

Den snabba tekniska utvecklingen på det grafiska området utgör
utgångspunkten för förslagen i motion 566 (s). Det är, menar motionärerna,
viktigt att kunskap om den hittillsvarande grafiska tekniken bevaras och förs
vidare. De anknyter i motionsmotiveringen till förslag som framlagts om att
ett grafiskt museum skall inrättas i Rosenlöfs tryckeri i Kungsgården som
ligger i Sandvikens kommun.

Motionärerna förordar att kulturrådet i den nu pågående utredningen om
ansvaret för dokumentation av industrihistoria skall beakta hur material som
visar tidigare grafisk teknik kan utnyttjas i utbildningssyfte (yrkande 1).
Vidare önskar de att det bruksgrafiska museet, Rosenlöfs tryckeri i
Kungsgården, skall utnyttjas i utbildningen för grafiska yrken (yrkande 2).

I likhet med motionärerna finner utskottet att det är väsentligt att kunskap
och erfarenheter från den svenska industrins historia tas till vara liksom även
att den tidiga industrialismens arbetsvillkor dokumenteras. Utskottet
noterar att kulturrådet har gett uttryck för samma uppfattning bl. a. i det i det
föregående redovisade remissvaret över förslag om inrättande av ett grafiskt
museum. Kulturrådet erinrar häri om att de mål som fastställts av riksdagen
för kulturpolitiken innebär bl. a. att insatserna för att bevara och föra
kulturtraditionen vidare skall gälla hela samhällets historia. Kulturrådet
påpekar även att dess nämnd för konst, museer och utställningar har tillsatt
en grupp som avser att utarbeta förslag vad gäller fördelningen av ansvar
mellan central och regional nivå vid dokumentation av olika specialområden,
bl. a. det här aktuella. I sitt remissvar framhåller dock kulturrådet att nya
satsningar på museisidan framför allt bör gälla den fortsatta utbyggnaden av
regionmuseerna. Den snabba omstrukturering inom arbetslivets olika
områden som nu pågår innebär risk för att kunskaper och traditioner
kommer att försvinna. Utskottet vill därför understryka vikten av att olika
arbetstekniker och arbetsmiljöer bevaras och hålls levande.

Beträffande planeringen av ett grafiskt museum, som bl. a. visar en
fungerande arbetsplats, i Rosenlöfs tryckeri har utskottet inhämtat att
Sandvikens kommun i samverkan med länsmuseet i Gävleborgs län är i färd
med att utarbeta en dokumentation av tryckeriet och dess verksamhet.

Avsikten är att Rosenlöfs tryckeri skall bevaras som museum och att en
utställning som visar tryckeriet och dess verksamhet skall öppnas i maj
1983.

KrU 1982/83:5

Vad avser de här aktuella yrkandena konstaterar utskottet att motionärernas
förslag innebär att riksdagen i en framställning till regeringen skall
föra fram synpunkter på hur grafiskt material och det föreslagna bruksgrafiska
museet skall kunna utnyttjas inom den grafiska högskoleutbildningen
främst då vid den nyligen inrättade lokala utbildningslinjen vid högskolan i
Falun/Borlänge.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att det ankommer på
universitets- och högskoleämbetet att fastställa utbildningsplan för allmän
utbildningslinje. Beträffande lokal utbildningslinje fastställer linjenämnden
vid resp. högskola såväl utbildningsplan som kursplan. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i motion 566.

Statliga insatser för att få till stånd dokumentation av grafiska produkter,
främst affischer, och en permanent utställning av detta material förordas i
motion 566.1 motion 271 (vpk) föreslås att åtgärder skall vidtas för att samla
in och bevara affischer. Affischkonsten bör göras tillgänglig för allmänheten,
anser motionärerna. De tänker sig att detta lämpligen kunde ske genom att
ett museum för affischer inrättas.

Kulturutskottet har vid ett tidigare tillfälle (KrU 1979/80:26) framhållit att
affischkonsten är av stort intresse och väl förtjänar att uppmärksammas.
Utskottet konstaterade dock att det råder en viss splittring på området och
efterlyste ett klarläggande av hur det ligger till med insamlandet och
registreringen av materialet. Som framgår av redovisningen i det föregående
pågår inom utbildningsdepartementet en undersökning av möjligheterna att
bevara affischkonsten. Denna torde enligt vad utskottet inhämtat komma att
slutföras i början av år 1983. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte
finns anledning för riksdagen att göra någon framställning till regeringen av
det slag som föreslås i motionerna 566 (yrkande 3) och 271.

Det system för dokumentation av museernas samlingar som f. n. håller på
att utarbetas bör, uttalas i motion 752 (c,s,m,fpj omfatta inte endast
museernas föremål utan även bildsamlingar (fotografier) arkivmaterial och
annat material från den dokumenterade museiverksamheten. Motionärerna
önskar att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.

Kulturrådet har i rapporten (1981:2) ”Dokumentera. Museernas dokumentation
av föremål och bilder” föreslagit att en samordningsgrupp skall
tillsättas med uppgift att utarbeta ett system för dokumentation av museernas
samlingar. Så har också skett. I fråga om samarbetsgruppens arbete
framhålls i rapporten att det är viktigt att gruppen även tar upp frågan om
samordning av bilddokumentation. Utskottet förutsätter att så kommer att
bli fallet och anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra något
uttalande enligt motion 752.

Utskottet hemställer

1. beträffande bevarande av grafisk teknik

att riksdagen avslår motion 1981/82:566 yrkandena 1 och 2,

KrU 1982/83:5

2. beträffande dokumentation av affischer m. m.

att riksdagen avslår motion 1981/82:271 och motion 1981/82:566
yrkande 3,

3. beträffande dokumentation av museernas samlingar
att riksdagen avslår motion 1981/82:752.

Stockholm den 18 november 1982

På kulturutskottets vägnar
BRITT MOGÅRD

Närvarande: Britt Mogård (m) Ing-Marie Hansson (s), Karl-Eric Norrby (c),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Tore Nilsson (m), Catarina Rönnung (s), Maja
Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander
(s), Gunnel Liljegren (m), Eva Hjelmström (vpk), Anders Nilsson (s), Stina
Gustavsson (c) och Kerstin Anér (fp).

GOTAB 72914 Slockholm 1982