KrU 1981/82: 27

Kulturutskottets betänkande
1981/82:27

med anledning av proposition 1981/82:200 om nordiskt kultursamarbete
m. m. jämte motioner

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels proposition 1981/82: 200 om nordiskt kultursamarbete m. m.,

dels två motioner väckta med anledning av propositionen,

dels tre motioner väckta under allmänna motionstiden i januari 1981.

I propositionen behandlas inledningsvis allmänna frågor om samarbetet
inom det nordiska kulturavtalets ram. En redovisning lämnas för vissa
åtgärder som vidtagits för att utveckla nordisk samverkan på bilateral och
multilateral bas inom utbildning och forskning. Vidare framläggs förslag
om medelsanvisning och godkännande av riktlinjer för genomförandet av
en studiefas som underlag för beslut om upprättande av ett permanent
telesatellitsystem för bl. a. nordiskt radio- och TV-samarbete. I propositionen
föreslås godkännande av Nordiska ministerrådets kulturbudget för år
1983 och anvisande av medel för täckande av den svenska andelen av
denna budget.

Utskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
i de delar som berör utbildningsutskottets verksamhetsområde.
Med anledning härav har detta utskott avgivit yttrandet UbU 1981/82:3 y.
Yttrandet bifogas.

1. Det nordiska kultursamarbetet m. m.

Propositionen

Sedan regeringen i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under punkten H 5
(s. 634—635) beräknat medel till Nordiska ministerrådets kulturbudget har
regeringen i proposition 1981/82:200 (utbildningsdepartementet) berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet anfört dels om
utvecklingen av samverkan mellan Sverige och andra nordiska länder i
fråga om utbildning och forskning, dels om det nordiska kultursamarbetet i
övrigt.

Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att

1. för Sveriges del godkänna Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget
för år 1983,

2. till Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1982/83 anvisa
ett förslagsanslag av 35 100000 kr.

1 Riksdagen 1981/82. 13 sami. Nr 27

KrU 1981/82:27

Utskottet

I propositionen redovisas vissa viktigare åtgärder inom det nordiska
kultursamarbetet under år 1981 och delar av 1982. Inledningsvis redovisar
föredragande statsrådet sin syn på motiven för det nordiska kultursamarbetet
och formerna härför. Han framhåller bl. a. att en av de mest angelägna
uppgifterna för statsmakterna under 1980-talet bör vara att främja ett
nordiskt perspektiv i planering och verksamhetsutveckling i de stora,
nationella förvaltningssystemen.

Beträffande det allmänkulturella området menar föredragande statsrådet
att tyngdpunkten i samarbetet mellan berörda myndigheter även i framtiden
kommer att ligga på åtgärder som syftar till att främja känslan av
kulturell gemenskap. Han aviserar att en omprövning av stödet till vissa
aktiviteter kan bli aktuell med motiveringen att koncentrerade insatser på
vissa områden är mer meningsfulla än en i och för sig vällovlig strävan att
täcka alla områden.

I fråga om samarbetet inom högre utbildning och forskning anmäls bl. a.
att Nordiska ministerrådet i mars 1982 på grundval av en rekommendation
i Nordiska rådet beslutat inrätta ett nordiskt forskningspolitiskt råd. Rådet
skall inrättas den 1 januari 1983 och uppbyggnadsfasen skall vara i högst
tre år.

Genom detta råd ges enligt föredragande statsrådet Nordiska ministerrådet
väsentligt förbättrade möjligheter att planmässigt utveckla forskningssamarbetet
mellan de nordiska länderna.

För rådets första verksamhetsår föreslås 2200000 danska kronor anvisade.
Den grundläggande tanken bakom inrättandet av det forskningspolitiska
rådet är att det aktivt skall söka och stimulera samarbetsobjekt inom
forskning och forskarutbildning. Under förutsättning att rådet koncentrerar
sina insatser på ett begränsat antal fält och systematiskt bearbetar
dessa under ett par tre år anser föredragande statsrådet att man snart
kommer att märka resultat, t. ex. genom en förbättrad samordning av
resurserna för forskarutbildning och för dyrbar vetenskaplig utrustning
samt ett ökat samarbete inom ramen för tvärvetenskapliga och sektorsövergripande
projekt. Det anses viktigt att verksamheten får utvecklas
successivt, utan bestämda låsningar på förhand i fråga om arbetsformer
m. m.

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande att det i likhet med föredragande
statsrådet ser reformen som i hög grad utvecklingsbar och inte har något
att erinra mot vad som anförts i ärendet i proposition 200. Detsamma gäller
de övriga förslag om utbildning och forskning i propositionen som berör
utbildningsutskottets verksamhetsområde.

Kulturutskottet ansluter sig till det uttalande som utbildningsutskottet
gjort. Vad som i övrigt anförts i propositionen om det nordiska kultursamarbetet
har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

I det år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kulturellt samarbete ingår

KrU 1981/82:27

bestämmelser om en gemensam verksamhetstyudget för kultursamarbetet.
Nordiska ministerrådet fastställde den 24 mars 1982 ett förslag till budget
för år 1983 om 113019000 danska kronor. Häri ingår 2,2 milj. danska
kronor för verksamheter vid det nordiska forskningspolitiska rådet. 1 propositionen
begärs 35100000 kr. för att täcka den svenska andelen av denna
budget.

Utskottet har ingen erinran mot ministerrådets förslag till kulturbudget
och tillstyrker alltså den medelsanvisning som föreslås i propositionen.
Utskottet hemställer

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av proposition 1981/82:200 anfört om dels
samverkan mellan Sverige och andra nordiska länder i fråga om
utbildning och forskning, dels om det nordiska kultursamarbetet
i övrigt,

2. att riksdagen för Sveriges del godkänner Nordiska ministerrådets
förslag till kulturbudget för år 1983,

3. att riksdagen till Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 35 100000 kr.

2. Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82:200 föreslagit riksdagen att
dels godkänna de riktlinjer som föredragande statsrådet redovisat för
genomförandet av den av Nordiska ministerrådet beslutade studiefasen för
ett nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m.,
dels till Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m. för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 1650000 kr.

Av propositionen inhämtas i denna fråga i huvudsak följande.

I propositionen redovisas att Nordiska ministerrådet i mars 1982 beslöt
inleda en studiefas som ett led i utvecklingen av ett radio- och TV- samt
telesamarbete baserat på överföring via ett satellitsystem. Avsikten är att
ett slutligt beslut om att etablera ett satellitsystem skall kunna fattas på
grundval av denna studiefas. 1 detta samarbete deltar de finländska, isländska,
norska och svenska regeringarna, medan den danska regeringen
förklarat att den inte avser delta i förberedelserna för att etablera ett
nordiskt satellitsamarbete. Enligt ministerrådets beslut skall beslut om att
fortsätta samarbetet efter studiefasen fattas genom att avtal ingås efter det
att Nordiska rådet getts tillfälle att på nytt behandla ärendet. Kapaciteten
för överföring av radio- och TV-sändningar skall stegvis byggas upp.
Inledningsvis skall samarbetet omfatta TV-sändningar över två eller tre
kanaler. Avsikten är att i ett senare skede varje deltagande land skall
kunna disponera en kanal för överföring av program till det östnordiska

KrU 1981/82:27

täckningsområdet som omfattar Danmark, Finland, Norge och Sverige. På
sikt kan enligt föredragande statsrådets mening en viss ytterligare ökning
av satellitsystemets kapacitet för radio- och TV-överföring visa sig behövlig,
nämligen i det fall man finner det ändamålsenligt att tillgodose nationella
distributionsbehov med hjälp av satellitteknik i stället för över ett
markbundet nät.

Under studiefasen skall man även pröva för vilka andra teletjänster än
radio- och TV-överföring satellitsystemet bör utformas. Föredragande
statsrådet poängterar att det från svensk sida har hävdats att man bör
eftersträva ett så brett användningsområde för satellittekniken som möjligt.
Denna inriktning av arbetet under studiefasen är enligt propositionen
av betydelse ur industripolitisk synvinkel och kan i ett längre tidsperspektiv
även vara av väsentligt värde för utvecklingen av telekommunikationerna
i Norden.

I fråga om de tekniska förutsättningarna för studiefasen anges att arbetet
bör bedrivas så att man tar till vara de erfarenheter och den kompetens
som vunnits genom utvecklingen av andra satellitprojekt, särskilt den
nordiska experimentella telesatelliten, kallad Tele-X. Riktlinjer för arbetet
med att bygga upp denna satellit har förelagts riksdagen i proposition 1981/
82:175. Föredragande statsrådet framhåller att det experimentella Tele-Xprojektets
värde i väsentlig del ligger i att det ger såväl teleförvaltningar
som tele- och rymdindustri den ökade kompetens som krävs för att utveckla
ett permanent system.

I studiefasen ingår även att de programmässiga förutsättningarna för
samarbetet undersöks. I detta sammanhang uttalas att den stegvisa utbyggnaden
av kapaciteten för TV-överföring innebär att samarbetet inledningsvis
kommer att utformas så att programföretagen får dela på sändningsutrymmet
enligt en på förhand fastställd plan. Vidare framhålls att satellitöverföringen
avser program som även sänds inom ramen för det markbundna
nätet. Någon särskild programproduktion för sändning enbart via
satellit torde sålunda inte komma i fråga.

Förberedelsen för den juridiska regleringen av samarbetet ingår i studiefasen.
I detta sammanhang noteras särskilt i propositionen att man enligt
ministerrådets beslut bör utgå från att staterna åtar sig att avstå från att
med hjälp av satellitsystemet överföra reklamprogram till de övriga staterna,
såvida parterna inte överenskommer om annat.

Beträffande de ekonomiska förutsättningarna för studiefasen har ministerrådet
angivit en kostnadsram på 55 milj. svenska kronor för studiefasen.
Föredragande statsrådet framhåller att det inte är möjligt att vid nuvarande
tidpunkt slutligt precisera kostnaderna. Dessa anges kunna variera mellan
15 och 55 milj. svenska kronor. Avgörande för kostnadsberäkningen är i
vilken utsträckning samma tekniska lösning kan komma i fråga för det
permanenta satellitsystemet som för Tele-X. Denna fråga kommer att
behandlas under den inledande delen av studiefasen som skall genomföras

KrU 1981/82:27

under hösten 1982. Kostnaderna för denna del av studiefasen beräknas till
totalt 3685000 danska kronor, varav Sverige svarar för 1 650000 svenska
kronor. Förslag om den totala kostnadsramen för studiefasen kommer
enligt propositionen att föreläggas riksdagen under riksmötet 1982/83.

Studiefasens arbete skall vara avslutat inom två år. Enligt ministerrådets
beslut skall rapporter om arbetet lämnas den 1 november 1982 och den 1
november 1983. Slutrapportering förutsätts ske senast den 1 maj 1984.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels de under allmänna motionstiden i januari 1981 väckta motionerna

1980/81:958 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att planerna på en nordisk radio- och TVsatellit
omedelbart bör avskrivas,

1980/81:1258 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående ett förverkligande av Nordsat,1

1980/81:1272 av Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att den kommitté som utreder Nordsatprojektets
konsekvenser för svensk hemelektronikindustri skall lägga fram
sitt slutbetänkande under innevarande år,

dels de med anledning av proposition 1981/82:200 väckta motionerna

1981/82:2491 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att planerna på
en nordisk radio- och TV-satellit bör avskrivas,

2. att riksdagen under punkt 7, Nordiskt radio- och TV-samarbete via
satellit, anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1650000 kr.
minskat belopp,

1981/82:2509 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om riktlinjer för genomförande
av den av Nordiska ministerrådet beslutade studiefasen för ett nordiskt
radio- och TV-samarbete via satellit m. m.,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att för budgetåret 1982/83
anvisa ett anslag av 1650000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fortsatt beredning av frågan om ökat nordiskt samarbete
på radio- och TV-området.

1 Den del av motionens yrkande som gäller reklamfinansiering av radio och TV
behandlas i betänkandet KrU 1980/81:22.

KrU 1981/82:27

Av motiveringarna i motionerna framgår bl. a. följande.

1 motion 2509 (s) uttalas att ekonomiska, tekniska och kulturpolitiska
skäl talar för att riksdagen nu inte beslutar att inleda den i propositionen
föreslagna studien av ett nordiskt radio- och TV- samt telesamarbete
baserat på överföring via ett satellitsystem. Motionärerna accepterar inte
de principiella bindningar för att genomföra satellitprojektet som förslagen
i propositionen enligt deras mening innebär. Däremot motsätter de sig inte
att frågan om ett ökat nordiskt samarbete på radio- och TV-området
ytterligare utreds. Härigenom kan ett ekonomiskt och tekniskt underlag
tas fram som gör det möjligt att realistiskt bedöma möjligheterna att
genomföra ett eventuellt permanent satellitprojekt.

I motionen påpekas att det s. k. Tele-X-projektet är av stor betydelse för
den tekniska utformningen av ett eventuellt permanent satellitsystem.
Motionärerna anser att det bl. a. från teknisk synpunkt är naturligt att
avvakta slutförandet av Tele-X-projektets studiefas och utvärderingen härav
innan studiefasen för ett permanent satellitsystem påbörjas.

De i propositionen angivna kostnaderna för studiefasen — som uppges
kunna variera mellan 15 och 55 milj. svenska kronor — kritiseras i motionen.
Om riksdagen skall besluta att genomföra en studiefas bör det vara
självklart att ett sådant underlag för beslutsfattandet föreligger att studiefasens
kostnader kan beräknas mer preciserat. Regeringen bör därför återkomma
med ett nytt förslag till riksdagen. I detta bör ett mer utförligt
underlag för beräkningen av kostnaderna för studiefasen presenteras liksom
en klar avgränsning av omfattningen av studiefas och genomförandefas.
Förslaget bör även omfatta en redovisning av de kulturpolitiska konsekvenserna
av satellitprojektets genomförande. Ytterligare en riktlinje för
det fortsatta arbetet är enligt motionen att ministerrådet i sitt fortsatta
arbete bör pröva andra lösningar än ett permanent satellitprojekt för att
stimulera ett ökat nordiskt samarbete inom radio- och TV-området.

I motion 2491 kritiserar vänsterpartiet kommunisterna förslagen i
propositionen, som enligt deras mening innebär att frågan om Nordsat
ånyo aktualiseras. Motionärerna anger en rad skäl av såväl allmänkulturell
som ekonomisk natur för att avvisa Nordsat. Sammanfattningsvis anförs
följande.

Nordsat uppfyller i första hand den multinationella elektronikindustrins
behov av nya marknader och mer vinster samt vissa politiska krafters
önskan om en ytterligare passivisering av människorna.

Det finns alternativa utvecklingsvägar för radio och TV i Sverige och i
Norden. Alternativa vägar som därtill är mycket billigare.

Kravet på sådana alternativ måste vara att de aktiverar större befolkningsgrupper
än de som nu kommer till tals i massmedierna.

I regeringspropositionen påpekas att vissa förändringar inträffat i förhållande
till tidigare Nordsat-utredningar. Studiefasen skall sålunda vara mer
begränsad än det s. k. totalalternativet, dvs. överföring av samtliga rikstäc -

KrU 1981/82:27

kande radio- och TV-program i Norden till de övriga länderna. Också
föredraganden ansluter sig till denna linje, men kan dock på sikt tänka sig
en utvidgning. Därmed kvarstår kritiken.

Förslag som rör Nordsat-projektet tas upp i de tre motioner från allmänna
motionstiden år 1981 som utskottet behandlar i detta sammanhang.

I motion 958 (vpk) uttalas att en nordisk TV-satellit på flera sätt
kommer att stärka kommersialiserings- och monopoliseringstendenserna
på medieområdet. Tillgängliga forskningsresultat visar att den knappast
kommer att främja några av de mål som uppställts, t. ex. ökad valfrihet,
tillgång för invandrare till hemlandsprogram, ökad förståelse för grannländernas
språk och kultur. Inte heller kommer den att innebära något
”skydd” mot utländska satelliter. Nordsat kommer att medföra stora
kostnader; allra dyrast blir det för konsumenterna. För en bråkdel av de
medel som en satellit skulle kosta kan man få ett reellt alternativ också till
den kommande spekulativa videomarknaden, säger motionärerna.

Enligt motion 125 8 (m) kommer Nordsat att stärka tittarnas upplevelse
av nordisk gemenskap och därmed medverka till en fortsatt utbyggnad
av det allmänna nordiska samarbetet. Det är värdefullt att publiken får
möjlighet att välja mellan ett stort antal program. Man bör hysa tilltro till
de enskilda individernas kompetens att välja. Av särskild betydelse är
Nordsat för de nordiska invandrarna. Nordsat ger de olika radioföretagen
nya möjligheter att producera program för smala intressegrupper. Företagen
kommer i en ny konkurrenssituation som säkert blir fruktbar. Det är
viktigt att nu säga ja till projektet så att dess genomförande kan ske under
tidsmässigt goda villkor.

I motion 1272 (m) framförs en rad skäl för att Nordsat-projektet bör
genomföras. Motionären lägger särskild vikt vid projektets positiva effekter
på den svenska elektronikindustrin. Den kommitté vilken enligt motionären
f. n. utreder Nordsatprojektets konsekvenser för svensk hemelektronikindusri
bör därför snarast lägga fram sitt slutbetänkande.

Utskottet

Nordiskt radio- och TV-samarbete har under många år diskuterats i de
nordiska samarbetsorganen. Under hela 1970-talet har frågan debatterats i
Nordiska rådet, och flera utredningar har genomförts. År 1978 tillsatte
Nordiska ministerrådet den s. k. Nordsat-utredningen, vilken presenterade
sin slutrapport i september 1979. I denna föreslogs att ett system med
direktsändande rundradiosatelliter skulle etableras. Detta system skulle
medge spridning av samtliga rikstäckande radio- och TV-program i Norden
- totalalternativet. Det skulle få en kapacitet för överföring av maximalt
åtta satellitkanaler till Östnorden (Danmark, Finland, Norge och Sverige)
och fem kanaler till Västnorden (Island, Färöarna och Grönland). I rappor -

KrU 1981/82:27

ten redovisades även ett alternativ med en s. k. redigerad kanal. Rapporten
har varit föremål för en omfattande remissbehandling varefter frågan diskuterats
i Nordiska ministerrådet.

Nordiska rådet rekommenderade vid sessionen år 1982 regeringarna i
Finland, Island, Norge och Sverige att uppta förhandlingar i syfte att träffa
avtal om den fortsatta utvecklingen av ett radio- och telesamarbete baserad
på överföring via ett satellitsystem. Danmarks regering meddelade i
februari 1982 att Danmark inte avsåg att delta i detta förberedande arbete.

Mot denna bakgrund beslöt Nordiska ministerrådet i mars 1982 att
inleda en studiefas som ett led i utvecklingen av ett nordiskt radio- och TVsamt
telesamarbete baserat på överföring via ett satellitsystem. Avsikten
är att ett slutligt beslut om etablerandet av ett permanent satellitsystem
skall kunna fattas på grundval av studien.

Utskottet har inledningsvis redovisat de riktlinjer för arbetet under
studiefasen som lämnas i propositionen. Av denna framgår bl. a. att det nu
aktuella samarbetet i fråga om radio- och TV-överföring har en annan och
mer begränsad omfattning än Nordsat-utredningens totalalternativ. Andra
viktiga skillnader är att telesamarbete planeras och att man fortlöpande
skall pröva för vilka andra ändamål satellitsystemet bör utformas. Ytterligare
en viktig skillnad är det nära sambandet mellan den experimentella
Tele-X-satelliten och det permanenta satellitsystemet.

I fråga om kostnaden för studiefasen har ministerrådet angivit en ram på
55 milj. svenska kronor. Beroende på om samma tekniska lösningar kan
väljas för det permanenta systemet som för Tele-X kan, enligt föredragande
statsrådet, kostnaden bli väsentligt lägre — de tänkbara alternativen
sägs ligga i latituden 15—55 milj. svenska kronor. I propositionen föreslås
att ett anslag om 1,6 milj. svenska kronor skall anvisas för den svenska
andelen av kostnaden för arbetet i studiefasen under återstoden av år 1982.

1 motion 2491 (yrkande 1) föreslår vänsterpartiet kommunisterna att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att planerna på en
nordisk radio- och TV-satellit bör avskrivas. Samma förslag har partiet fört
fram i motion 958, väckt under allmänna motionstiden 1981. Som skäl för
yrkandet i den först nämnda motionen anförs att förslagen i propositionen
innebär att frågan om Nordsat ånyo aktualiseras.

Av det Nordiska ministerrådets beslut om en studiefas och riktlinjer
härför framgår att ambitionsnivån för det nu aktuella nordiska samarbetet
på radio- och TV-området är begränsat i förhållande till Nordsat. Så anges
i riktlinjerna för studiefasen att samarbetet inledningsvis omfattar TVsändningar
över två eller tre kanaler och att kapaciteten för överföring av
radio- och TV-sändningar stegvis skall byggas upp.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I motion 2509 (s) avvisas de förslag till riktlinjer för arbetet i studiefasen
som läggs fram i propositionen (yrkande 1) samt den föreslagna medelsan -

KrU 1981/82:27

visningen för budgetåret 1982/83 (yrkande 2). Detta innebär emellertid inte
att motionärerna motsätter sig att frågan om ett ökat nordiskt samarbete på
radio- och TV-området blir föremål för fortsatt utredning. De anser att
regeringen bör lägga fram ett nytt förslag med riktlinjer för utredningsarbetet
och förordar att riksdagen i ett uttalande till regeringen ställer sig
bakom motionärernas synpunkter på den fortsatta beredningen (yrkande
3). Enligt dessa bör ett mera utförligt underlag i fråga om kostnaderna för
studiefasen presenteras och en klar gränsdragning göras mellan studiefas
och genomförandefas i projektet. Vidare bör de kulturpolitiska konsekvenserna
av ett genomförande av satellitprojektet belysas. Ministerrådet bör i
sitt fortsatta arbete även pröva andra lösningar än ett permanent satellitprojekt
för att öka det nordiska samarbetet inom radio- och TV-området.

Utskottet har vid flera tillfällen framhållit att det är viktigt att åtgärder
vidtas i syfte att öka det nordiska samarbetet. I samband med diskussionen
hösten 1980 om Nordsat-projektet uttalade utskottet emellertid (KrU 1980/
81:13) att en satsning på en gemensam nordisk satellit kan beräknas
komma att medföra så stora kostnader att det av den anledningen måste
anses tveksamt om projektet kan och bör realiseras. Vad beträffar den
kulturpolitiska bedömningen av projektet konstaterade utskottet att remissbehandlingen
i de olika länderna gett vid handen att uppfattningarna
går vitt isär. Utskottet uttalade mot bakgrund av det anförda som sin
uppfattning att ministerrådet i sitt arbete på att öka det nordiska
kultursamarbetet även bör pröva andra lösningar innan slutlig ställning tas
till Nordsat-projektet.

I det föregående har utskottet konstaterat att det föreligger avsevärda
skillnader mellan det nu aktuella nordiska samarbetsprojektet och Nordsat-projektet.

Ett vägande skäl för att nu söka utveckla ett nordiskt radio- och TVsamarbete
är den snabba tekniska utvecklingen. Internationellt räknar man
med att det under 1980-talet kan bli möjligt att i Sverige ta emot radio- och
TV-program överförda med satellit från bl. a. flera västeuropeiska länder.
Om inte inför denna utveckling de nordiska ländernas kulturella gemenskap
förstärks med etermediernas och satellitteknikens hjälp finns det
enligt föredragande statsrådets uppfattning på sikt risk för att vi i Norden
kommer att utsättas för en alltför stark och obalanserad påverkan från ett
kvalitativt likgiltigt massutbud.

Mot den bakgrund som nu angivits tillstyrker utskottet att den av Nordiska
ministerrådet på grundval av en rekommendation i Nordiska rådet
beslutade studiefasen snarast påböijas. Detta är önskvärt bl. a. med hänsyn
till samordningen med Tele-X-projektet där definitionsfasen beräknas
avslutad i juni 1982. De riktlinjer för studiefasen som anges i propositionen
finner utskottet vara väl avvägda. Utskottet tillstyrker alltså propositionens
förslag till riktlinjer för studiefasen och avstyrker yrkandena 1 och 3 i
motion 2509.

KrU 1981/82:27

Vad gäller beräkningen av kostnaderna för studiefasen vill utskottet
påpeka att i den inledande delen av denna ingår att ett mer detaljerat
underlag skall utarbetas för att ett förslag till totalram för studiefasen skall
kunna presenteras under riksmötet 1982/83. Med hänsyn till att Danmark
inte deltar i studiefasen föreslås medlen anvisade under ett särskilt anslag
och inte som en del av den gemensamma nordiska kulturbudgeten. Fördelningen
av kostnaderna kommer att bli en annan än i sådan verksamhet där
de fem nordiska länderna deltar. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet
att medel på det sätt som föreslagits i propositionen anvisas för den del av
studiefasen som beräknas äga rum under år 1982. Härav följer att yrkande
2 i motionerna 2491 och 2509 avstyrks.

1 motion 1258 (m), väckt under allmänna motionstiden 1981, föreslås att
riksdagen ger regeringen till känna att Nordsat bör förverkligas. Motionärerna
påpekar att ett genomförande av Nordsat-projektet kommer att ta
tid. Det är därför viktigt, anför de, att nu säga ja till projektet så att det kan
genomföras under tidsmässigt goda villkor.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det nordiska radio- och
TV-samarbete som skall utvecklas genom arbetet i studiefasen ligger väl i
linje med motionärernas önskemål. Av det föregående framgår dock att
genomförandet av Nordsat enligt det s. k. totalaltemativet ej nu är aktuellt.
Det är därför inte motiverat att riksdagen i dagens läge gör ett uttalande
enligt motionen.

I motion 1272 (m), även den väckt under allmänna motionstiden 1981,
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
kommitté som utreder Nordsat-projektets konsekvenser för svensk hemelektronikindustri
skall lägga fram sitt slutbetänkande under innevarande
år.

Motionären torde åsyfta den utredning om elektronikindustrin i Sverige
som på regeringens uppdrag bedrivs av statens industriverk i samarbete
med styrelsen för teknisk utveckling. Utredningsarbetet har under åren
1979-1981 resulterat i fyra rapporter som rör olika aspekter av elektronikindustrin
i Sverige. I en femte rapport (SIND 1982:1) behandlas kommunikationselektronik.
Rapporten är begränsad till två produktområden: dataterminalindustri
för administrativa tillämpningar och telekommunikationsindustri.
Enligt vad utskottet inhämtat avser utredningen att under år 1982
lämna en sammanfattande rapport om den svenska hemelektronikindustrin.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1980/81:958 och 1981/82:2491,
yrkande 1 beträffande planerna på en nordisk radio- och TVsatellit,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:200 och med
avslag på motion 1981/82:2509, yrkandena 1 och 3, godkänner i
propositionen angivna riktlinjer för genomförandet av den av

KrU 1981/82:27

Nordiska ministerrådet beslutade studiefasen för ett nordiskt
radio- och TV-samarbete via satellit m. m.,

3. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:200 och med
avslag på motionerna 1981/82:2491 yrkande 2 och 1981/82:2509
yrkande 2 till Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit
m.m. för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar
ett anslag av 1650000 kr.,

4. att riksdagen avslår motion 1980/81:1258 beträffande förverkligande
av Nordsat,

5. att riksdagen avslår motion 1980/81:1272 beträffande arbetet
inom elektronikutredningen.

Stockholm den 6 maj 1982

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Lars
Ahlmark (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Elisabeth
Fleetwood (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson
i Kumla (s), Bertil Hansson (fp), Ing-Marie Hansson (s) och Gunnel
Liljegren (m).

Reservation (punkt 2, morn. 2 och 3)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(aila s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”1 det” och på s.
10 slutar ”2509 avstyrks” bort ha följande lydelse:

De uppgifter som lämnas i propositionen angående den föreslagna studiefasen
är enligt utskottet helt otillräckliga för att ligga till grund för
ställningstagande i riksdagen. Det kan därvid noteras att kostnaderna för
studiefasen anges komma att uppgå till mellan 15 och 55 milj. svenska
kronor. Regeringen avser att återkomma med en närmare kostnadsberäkning
under hösten 1982. Utskottet anser att riksdagen inte nu kan fatta ett
beslut för vilket ett fullständigt underlag kan presenteras först senare
under hösten.

Utskottet vill vidare framhålla att det nära sambandet melian Tele-Xprojektet
och den tekniska utformningen av ett eventuellt permanent satellitsystem
gör att den teknisk-ekonomiska utvärderingen av industrins förslag
till ett genomförande av Tele-X bör avvaktas innan ställning tas till
utformningen av fortsatt studiearbete. Enligt vad utskottet inhämtat kom -

KrU 1981/82:27

mer denna utvärdering att föreligga under sommaren 1982. Regeringen bör
när nytt förslag presenteras redovisa en mer preciserad beräkning av
kostnaderna för studiefasen. Enligt utskottets mening föreligger oklarheter
i propositionen i vad avser bl. a. gränserna mellan studiefas och genomförandefas
i projektet. Vidare saknas en belysning av de kulturpolitiska
konsekvenserna av ett eventuellt genomförande av ett permanent satellitprojekt.
I det kommande förslaget bör därför även ingå nya riktlinjer,
utformade med beaktande av de synpunkter som förs fram i motion 2509.

Utskottets ställningstagande innebär att det inte nu finns skäl att bevilja
de medel som föreslås anvisade för den inledande delen av studiefasen.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion 2509 och avstyrker propositionen
i nu aktuell del.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen dels med bifall till motion 1981/82:2509 yrkande 1
avslår proposition 1981/82:200, såvitt nu är i fråga, dels som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av
motion 1981/82:2509 yrkande 3 anfört om riktlinjer för det fortsatta
utredningsarbetet rörande ökat samarbete på radio- och
TV-området,

3. att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2491 yrkande 2
och 1981/82:2509 yrkande 2 avslår proposition 1981/82:200 i vad
avser anslag till Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit
m. m.

Särskilt yttrande (punkt 2)

Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anför:

Starka skäl talar för ett fast etablerat, väl utvecklat nordiskt radio- och
TV-samarbete via ett satellitsystem. Som framhålls i motion 1980/81:1258
(m) skulle den omständigheten att en nordisk medborgare kunde koppla in
vilket nordiskt TV-program som helst komma att i sig förstärka upplevelsen
av nordisk gemenskap och därmed medverka till en fortsatt utbyggnad
av det allmänna nordiska samarbetet.

En ökad valfrihet i fråga om radio- och TV-program är till fördel för
lyssnare och tittare. Det vore ett underkännande av allmänhet och etermedieföretag
om man förutsatte att denna frihet skulle ge negativa effekter.
Tvärtom borde den sporra till produktion av värdefulla och intresseväckande
program. Möjligheterna att rikta sig till smala intressegrupper vidgas.
För de många nordiska invandrarna ges tillfällen att ta del av hemlandets
radio- och TV-utbud.

Även industripolitiska skäl talar för ett nordiskt satellitsamarbete. Hemmamarknaden
vidgas, och förutsättningar skapas för nordiska företag att
följa med i den tekniska utvecklingen.

KrU 1981/82:27

I proposition 200 framläggs förslag i enlighet med rekommendationer
och beslut på nordisk nivå. De innebär en begränsning av Nordsat-utredningens
s. k. totalalternativ. Vi kan nu acceptera denna modell som ett
uttryck för en strävan att nå största möjliga uppslutning kring samarbetet.

Vår bedömning är dock att intresset för att gå vidare kommer att visa sig
stort. Motiven för detta är flera. Utomnordiska satellitsändningar kommer
snart att kunna tas emot i Norden, vilket ökar behovet av nordiskt kulturutbyte.
Satellitöverföring är tekniskt sett en naturligare lösning än marköverföring.
Den marginella kostnaden för att ta steget över till totalalternativet
blir relativt sett ringa.

Vi ansluter oss mot denna bakgrund till propositionens hemställan.
Utvecklingen kommer enligt vår uppfattning att leda fram till ett samarbete
i linje med det totalalternativ som förordas i motionen från moderata
samlingspartiet. Det finns all anledning att från svensk sida aktivt verka för
detta.

KrU 1981/82:27 Bilaga 14

Utbildningsutskottets yttrande
1981/82:3 y

över nordiskt kultursamarbete m. m. (prop. 1981/82:200)

Till kulturutskottet

Genom beslut den 27 april 1982 har kulturutskottet berett utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1981/82:200 om nordiskt
kultursamarbete i de delar som berör utbildningsutskottets verksamhetsområde.

Propositionen

I proposition 1981/82:200 bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad
chefen för utbildningsdepartementet anfört om bl. a. utvecklingen av samverkan
mellan Sverige och andra nordiska länder i fråga om utbildning och
forskning.

Utskottet

Genom beslut den 24 mars 1982 av Nordiska ministerrådet inrättas ett
nordiskt forskningspolitiskt råd den 1 januari 1983. Uppbyggnadsfasen för
rådet skall vara i högst tre år. Genom detta råd ges enligt föredragande
statsrådet Nordiska ministerrådet väsentligt förbättrade möjligheter att
planmässigt utveckla forskningssamarbetet mellan de nordiska länderna.

För rådets första verksamhetsår anvisas 2200000 danska kronor. Den
grundläggande tanken bakom inrättandet av det forskningspolitiska rådet
är att det aktivt skall söka och stimulera samarbetsobjekt inom forskning
och forskarutbildning. Under förutsättning att rådet koncentrerar sina
insatser på ett begränsat antal fält och systematiskt bearbetar dessa under
ett par tre år anser föredragande statsrådet att man snart kommer att
märka resultat, t. ex. genom förbättrad samordning av resurserna för forskarutbildning
och för dyrbar vetenskaplig utrustning samt ett ökat samarbete
inom ramen för tvärvetenskapliga och sektorsövergripande projekt.
Det anses viktigt att verksamheten får utvecklas successivt, utan bestämda
låsningar på förhand i fråga om arbetsformer m. m.

Utbildningsutskottet ser i likhet med föredragande statsrådet reformen
som i hög grad utvecklingsbar och har inte något att erinra mot vad som
anförts i ärendet i proposition 1981/82:200. Detsamma gäller de övriga

KrU 1981/82:27

förslag om utbildning och forskning i propositionen vilka berör utbildningsutskottets
verksamhetsområde.

Stockholm den 29 april 1982

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Hans Nyhage
(m), Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s). Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Sven Johansson (-), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m),
Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp), Torsten
Karlsson (s), Iris Mårtensson (s) och Gunhild Bolander (c).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982