KrU 1981/82:19

Kulturutskottets betänkande
1981/82:19

med anledning av proposition 1981/82:100 såvitt gäller anslag till
idrott och friluftsliv jämte motioner

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen
som rör idrott och rekreation samt fjorton motioner med anknytning härtill.
På rekreationsområdet föreslås i propositionen att ett nytt organ -statens rekreationsråd - skall inrättas. Detta förslag tas upp i sex motioner.
I övrigt aktualiseras i motionerna det statliga stödet till idrotten, olika
åtgärder för att stärka och utveckla idrottsrörelsen, frågor rörande riktlinjer
för turist- och rekreationspolitiken och för fritidsbåtspolitiken samt
insatser för att öka fjällturismen.

TIONDE HUVUDTITELN

1. Stöd till idrotten. Rekreationsstöd m.m. Regeringen har i proposition
1981/82:100, bilaga 13 (jordbruksdepartementet)

dels under punkt I 1 (s. 146—147) föreslagit riksdagen att till Stöd till
idrotten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 160650000
kr.,

dels under punkt I 2 (s. 148-161) föreslagit riksdagen att

1. godkänna att statens rekreationsråd inrättas den 1 juli 1982 med
uppgift och organisation enligt de riktlinjer som förordats i propositionen,

2. godkänna att naturvårdsverkets friluftssektion, rekreationsberedningen,
fjällsäkerhetsrådet och sjösäkerhetsrådet avvecklas när rekreationsrådet
har inrättats,

3. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för genomförande
av den föreslagna omorganisationen,

4. till Rekreationsstöd m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 27400000 kr.

Propositionen

Beträffande det första av de båda anslag som utskottet behandlar under
denna punkt i betänkandet, dvs. anslaget I 1 Stöd till idrotten,
innebär förslaget i propositionen en höjning med 9 300000 kr. och samtidigt
en överföring till anslaget I 2 av 10040000 kr. motsvarande det belopp som
innevarande budgetår utgår till de utanför Sveriges riksidrottsförbund
stående s. k. främjandeorganisationerna.

Vad beträffar anslaget I 2 föreslås detta, som nu har anslagsrubriken
Stöd till friluftslivet m.m., få den ändrade rubriken Rekrea1
Riksdagen 1981182. 13 sami. Nr 19

KrU 1981/82:19

tionsstöd m.m. Omrubriceringen sammanhänger med förslag om en
organisationsreform som innebär inrättande av ett nytt organ för
rekreations- och friluftslivsfrågor - statens rekreationsråd — och i samband
därmed avveckling av naturvårdsverkets friluftssektion, rekreationsberedningen,
fjällsäkerhetsrådet och sjösäkerhetsrådet.

Syftet med omorganisationen anges vara att koncentrera och
effektivisera den statliga administrationen inom rekreations- och friluftsIivssektorn.
Rådets främsta uppgift skall vara att samordna och främja
handläggningen av de rekreationspolitiska frågorna. Det bör ge råd och
information till dem som är ansvariga för utformningen av anläggningar
och områden för rekreation och friluftsliv samt göra vissa utredningar.
Rådet skall också syssla med närrekreationsfrågor och information om
olika statliga stödformer. Det skall vidare ha ansvar för vissa fritidsbåtsfrågor
och för det statliga fjälledssystemets underhåll och skötsel. Rådet bör
samarbeta med och stödja organisationer och folkrörelser i frågor som rör
rekreationslivet. Det bör fortsätta det samordningsarbete som rekreationsberedningen
f. n. ansvarar för genom beredning på myndighetsnivå av
rekreationspolitiska frågor. Enligt föredragande statsrådets bedömning bör
rådets verksamhet kunna bedrivas inom ramen för nu befintliga administrativa
resurser. Rådet bör vara parlamentariskt sammansatt och dess
arbete bör ledas av en av regeringen utsedd chef.

Innebörden av omorganisationen är att en rad uppgifter
som nu vilar på olika organ och myndigheter förs till rådet. Så kommer
större delen av de frågor som nu handläggs på naturvårdsverkets friluftssektion
att handhas av rådet. Som redan nämnts föreslås denna sektion
därför bli avvecklad när rådet inrättas. Detsamma gäller rekreationsberedningen
samt fjäll- och sjösäkerhetsråden vilkas arbetsuppgifter också föreslås
överförda till rådet. Avsikten är också att rådet skall fullfölja det
arbete som bedrivs inom utredningen om den statliga rekreations- och
turistpolitiken (TUREK) samt från riksidrottsförbundet överta administrationen
av stödet till de utanför förbundet stående s. k. främjandeorganisationerna.

En följd av att olika arbetsuppgifter föreslås bli överförda till rekreationsrådet
är att också ett antal tjänster föreslås bli överförda dit. Sålunda
tillförs rådet sju tjänster från naturvårdsverkets friluftsenhet där det f. n.
finns totalt fjorton tjänster. Vidare kommer rekreationsberedningens tre
tjänster och TUREK:s tre tjänster att överföras till rådet. I propositionen
beräknas vidare att tio befintliga tjänster kan dräs in. därav sju vid friluftssektionen
och tre vid fjäll- och sjösäkerhetsrådens sekretariat.

Vid fullt genomförda förslag uppnås enligt propositionen en besparing
om ca 4 milj. kr. I detta belopp inräknas dock ca 2 milj. kr. för det
utvecklingsarbete som rekreationsberedningen nu bedriver och som föreslås
bli avveckiat från den I juli 1982. De föreslagna överflyttningarna och
indragningarna av tjänster påverkar beräkningen av medelsbehovet för

KrU 1981/82:19

nästa budgetår under följande anslag under tionde huvudtiteln nämligen
Kommittéer m. m., Statens naturvårdsverk, Stöd till idrotten och Rekreationsstöd
m. m.

I propositionen behandlas även frågan om ersättning till sjöfartsverket
för de uppgifter som verket har inom fritidsbåtsområdet.
Ersättningen som för budgetåret 1981/82 uppgår till nära 17 milj. kr. har
hittills utgått ur anslaget Stöd till friluftslivet m. m. I propositionen föreslås
att medelsanvisningen förs över till kommunikationsdepartementets huvudtitel.
Vidare föreslås att medel för den försöksverksamhet med
fjällväder tjänst som fjällsäkerhetsrådet bedriver i samarbete med
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) i fortsättningen
skall finansieras direkt från SMHI:s anslag.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:193 av Stina Eliasson m.fl. (c, s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att rekreationsrådet lokaliseras till Östersund,

1981/82:563 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen till
Stöd till idrotten för budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag,

1981/82:1129 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa om förslag för att hävda allemansrätten i
primära rekreationsområden, stoppa exploateringen och möjliggöra för
vanliga människor att utnyttja de primära rekreationsområdena i enlighet
med vad som sägs i motionen,

1981/82:1130 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i motion 1981/82:1129 — yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag till en semester- och rekreationsfond, att förvaltas av
fackföreningarna och finansieras genom en särskild avgift på företagens
omsättning,

1981/82:1313 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen med
avslag på regeringens förslag under punkt I 2. Rekreationsstöd m.m.
anhåller att regeringen med beaktande av de synpunkter som anförts i
motionen inkommer till riksdagen vid innevarande riksmöte med förnyat
förslag i ämnet,

1981/82:1315 av Gunilla André m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att rekreationsrådet lokaliseras till Skövde,

1981/82:1329 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar begära att regeringen utarbetar ett konkret
handlingsprogram för hur riktlinjerna från rekreationsberedningens raptl
Riksdagen 1981/82. 13 sami. 19

KrU 1981/82:19

port Statliga insatser för turism och rekreation skall förverkligas när det
gäller de primära rekreationsområdena,

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen skyndsamt verkställer
riksdagens uttalande att enmansutredningen om den statliga rekreationsoch
turistpolitiken breddas till en parlamentarisk utredning med oförändrat
krav på ett skyndsamt arbete,

3. att riksdagen beslutar begära att regeringen ger utredningen tilläggsdirektiv
att föreslå åtgärder mot att attraktiva områden inom de primära
rekreationsområdena privatiseras,

1981/82:1336 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under I I. Stöd till idrotten, med ändring i
proposition 1981/82:100, anvisa 193500000 kr.,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag

a) till arvodesbestämmelser för idrottsledare i enlighet med vad som
anförs i motionen,

b) till extra stöd till glesbygdsidrott m.m. för ”ett rundare Idrottssverige”
i enlighet med vad som anförs i motionen,

c) om åtgärder för ett särskilt aktivitetsstöd till klubbar och kvinnoidrott
i enlighet med vad som anförs i motionen,

d) till extra samhällsstöd för idrottsklubbarnas bredd verksamhet,

e) till statligt stöd till kommuner för handikappanpassning av idrottsplatser
och -lokaler,

f) som innebär att hela överskottet av tipsmedlen på sikt skall överföras
som stöd till idrotten i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättandet av en parlamentarisk
utredning med uppdrag att utarbeta förslag om hur kommersialismens
grepp över idrotten skall brytas och utarbeta förslag till statliga
stipendieformer och former för social trygghet för idrottsutövare på elitnivå
i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen uttalar att i samband med internationella idrottsevenemang
i Sverige bör i största möjliga utsträckning befintliga anläggningar
användas och inga anläggningar av engångskaraktär uppföras och ej heller
anläggningar som är överdimensionerade för normalt bruk,

5. att riksdagen uttalar sig för en avkommersialisering av idrotten, bl. a.
innebärande att internationella idrottsevenemang i Sverige med påtagliga
kommersiella reklaminslag ej bör åtnjuta samhälleligt stöd,

6. att riksdagen uttalar att idrotten bör få ökat utrymme i skolorna i
enlighet med vad som anförs i motionen,

1981/82:1601 av Gabriel Romanus m. fl. (fp) vari — med hänvisning till
vad som anförts i motion 1981/82:1600 - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utvecklingsinsatser för turism och rekreation i fjällvärlden,

KrU 1981/82:19

2. att riksdagen beslutar att från anslaget till Rekreationsstöd m. m.
800000 kr. anvisas för bidrag till driften av Svenska turistföreningens
fjällanläggningar,

1981/82:2044 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet Fritid i frihet i motion 1981/82:2018 - yrkas att
riksdagen som sin mening uttalar att samordning av statens insatser för
turism och rekreationsfrågor bör ske inom ramen för nuvarande myndighetsorganisation
och att därvid även en översyn av arbetsfördelningen
mellan skilda myndigheter bör komma till stånd,

1981/82:2101 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala sig för att rekreationsrådet lokaliseras till Östersund,

1981/82:2112 av Åke Wictorsson m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i motion 1981/82:2110 - yrkas att riksdagen beslutar att avslå
regeringens förslag om inrättande av statens rekreationsråd,

1981/82:2113 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i motion 1981/82:2110 - yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära en snabb beredning av de förslag som den statliga
fritidsbåtsutredningen och båtorganisationerna framlagt varvid berörda
intressenter bereds tillfälle medverka.

I fråga om motiveringen till de motionsyrkanden som gäller inrättande
och lokalisering av statens rekreationsråd inhämtas av
motionerna bl. a. följande.

Som skäl för avslagsyrkandet i motion 1313 (s) uttalas att förslaget till ny
organisation förefaller att ha tillkommit i stor hast och att det därför i vissa
delar inte är så väl genomtänkt. Det kan komma att leda till oförutsedda
administrativa problem. Motionärerna menar att de frågor av rekreationsoch
fritidspolitisk natur som TUREK har att arbeta med först bör behandlas
innan en ny organisation beslutas. Regeringens organisationsförslag
bör alltså inte genomföras.

Framställningen i propositionen ger enligt motionärernas mening inte
underlag för en detaljberäkning av den medelsanvisning som erfordras för
budgetåret 1982/83 om förslaget om en omorganisation avslås. Det är
därför nödvändigt att regeringen lägger fram ett nytt förslag till riksdagen
vid innevarande riksmöte.

Motiveringen till yrkandet i motion 2044 (m) finns i motion 2018. I fråga
om rekreations- och friluftslivsområdet uttalas i den sistnämnda motionen
att en generell utgångspunkt bör vara att det offentligas ansvar för denna
sektor läggs på kommunerna. Motionärerna kan inte acceptera inrättandet
av en ny statlig myndighet utan anser att den nödvändiga samordningen av
statens små insatser med fördel kan ske inom ramen för nuvarande myndighetsorganisation.
Den besparing som redovisas i budgetpropositionen

KrU 1981/82:19

kan uppnås genom att naturvårdsverket lägger över friluftsenhetens arbetsuppgifter
på andra enheter inom verket i den mån verksamheten inte
helt kan avvecklas. Motionärerna menar vidare att fjäll- och sjösäkerhetsfrågorna
t. v. bör kunna handläggas på det sätt som sker i dag. Vad
slutligen beträffar eventuella organisatoriska förändringar i fråga om nödvändiga
statliga insatser bör dessa anstå till dess att rekreationsberedningens
och TUREK:s utredningar föreligger. Yrkandet i motionen innebär att
riksdagen skall göra ett uttalande som i realiteten innebär att omorganisationen
inte bör genomföras. I sak kan yrkandet inte uppfattas som annat än
yrkande om avslag på propositionens förslag i denna del.

Till stöd för det i motion 2112 framställda avslagsyrkandet uttalas i
motion 2110 att det finns risk för att man genom en omorganisation enligt
regeringens förslag föregriper utformningen av de administrativa resurserna
för en social rekreationspolitik.

Frågan om rekreationsområdets lokalisering har tagits upp i tre motioner.
I motionerna 193 (c, s) och 2101 (s) förordas att rådet förläggs till
Östersund. Detta motiveras med det utvecklings- och forskningsarbete på
turist- och rekreationsområdet som har byggts upp i anslutning till högskolan
i Östersund. Enligt motion 2101 skulle en lokalisering till Östersund
även ge angelägna och välbehövliga regionalpolitiska effekter.

I motion 1315 (c) föreslås en lokalisering till Skövde. Härför talar enligt
motionärerna att Skövde kan erbjuda goda kommunikationer och låga
lokalkostnader. Vidare påpekas att Skövde inte kommit i fråga när det gällt
omlokalisering av statlig verksamhet. Ytterligare skäl som talar för en
lokalisering till Skövde är regionalpolitiska riktlinjer och arbetsmarknadsproblem.

Föreliggande yrkanden om avslag på regeringens förslag om inrättande
av ett statens rekreationsråd har föranlett utskottet att från jordbruksdepartementet
inhämta upplysningar som underlag för
beräkning av medelsbehovet om riksdagen ej bifaller förslaget om ett
rekreationsråd. De inhämtade upplysningarna som bör ses som ett räkneexempel
redovisas i en särskild sammanställning.

FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGAR FÖR BUDGETÅRET 1982/83

	Ändamål	Anslag bå	Kommentar	Anslag	Anslag bå	Kommentar
		1981/82		bå 1982/83 förslag i proposi-tionen	1982/83 Konsekvens av avslag på propo-sitionen	Konsekvens av oförändrad organisation
12	Stöd till friluftslivet m. m.
	Åtgärder för fri-
	tidsbåttrafiken;
	sjöfartsverkets		Överförs till
	kostnader	15 878000	K dep	-	-
	Falsterbokanalens		Överförs till
	drift	1 100000	K dep	-	-
	Fjällsäkerhetsrådet;
	försöksverksamhet		Överförs till
	med vädertjänst	225000	K dep	-	-
	Rekreationsbered-
	ningens utvecklings-		Programarbetet
	programarbete	2000000	slutförs	-	-
	Tjänster finansierade
	under I 2:
	• 3,1 tjänster vid
	bl. a. fjäll- och
	sjösäkerhetsråden
	enligt organisa-		Tjänsterna
	tionsförslaget	460000	dras in	-	460000
	• 4 tjänster vid fri-
	luftssektionen och
	rekreationsbered-		Tjänsterna över-
	ningen	605000	förs till rådet	605 000	605 000
	Övriga ändamål inkl.		Viss ändrad in-
	pris- och löneomräk-		riktning av
	ning för bå 1982/83	14432000 = 34700000	bidragsverk-samhet samt utvecklings-arbete	14670000	14670000 = 15 735 000	Anslag 1 2 för 1982/83
I I	Stöd till idrotten Bidrag till s. k. främjandeorganisa-					Överförs ej. Beloppet upp-
	tioner	10040000	Överförs till 1 2	10340000	10340 000	förs under I 1 inkl. pris- och löneomräkning
H 1	Statens naturvårdsverk
	4 tjänster vid		Tjänsterna
	friluftssektionen	480000	dras in	-		Beloppen inkl.
	4 tjänster vid		Tjänsterna			löneomräkning
	friluftssektionen	520000	till rådet	520000	1480000	tillförs H 1
	3 tjänster vid
	rekreations-		Tjänsterna
	beredningen	420000	till rådet	420000
	Arbetsmarknadsstyrelsen
	3 tjänster vid		Tjänsterna
	friluftssektionen	330000	dras in
A 3	Jordbruksde-partementet: Kommittéer m. m.
	TUREK: 3 tjänster		Överförs
	samt utrednings-				Överföring vid-
	kostnader	845 000	till rådet	845000 = 27 400000	870 000	tas ej Beloppet inkl. pris- och löne-omräkning till-förs A 3

t2 Riksdagen 1981182. 13 sami. 19

KrU 1981/82:19

Utskottet

Som framgår av den redogörelse för propositionens innehåll som lämnats
i det föregående föreslås inrättande den 1 juli 1982 av ett nytt statligt
organ benämnt statens rekreationsråd och i samband därmed avveckling
av naturvårdsverkets friluftssektion, rekreationsberedningen,
fjällsäkerhetsrådet och sjösäkerhetsrådet. Föredragande statsrådet har
framhållit att utgångspunkten för hans överväganden är bedömningen att
intressenterna inom rekreationssektorn bör få en instans att vända sig till i
frågor som rör både när- och fjärrekreation. Han ser förslaget som ett
fullföljande av den statliga samordning inom rekreationssektorn som inleddes
genom rekreationsberedningens tillkomst år 1975 och bedömer att dess
genomförande kommer att väsentligt minska risken för dubbelarbete. Han
betonar också att en bättre samordnad organisation som kan hävda sektorns
intressen är särskilt angelägen i ett statsfmansiellt läge som inte
medger att de ekonomiska insatserna ökas.

Den sammanlagda besparingseffekten vid fullt genomförda organisationsförslag
beräknas i propositionen till ca 4 milj. kr. till följd av minskat
behov av tjänster samt avveckling av rekreationsberedningens treåriga
arbete med utvecklingsprogram för primära rekreationsområden.

Vad beträffar bakgrunden till förslaget om ett statligt rekreationsråd vill
utskottet nämna att utredningen om den statliga rekreations- och turistpolitiken
(TUREK) i sitt betänkande (SOU 1981:28) Turism och friluftsliv
redovisade två organisationsalternativ i fråga om det centrala statliga myndighetsansvaret
för turism och friluftsliv. Utredaren, landshövding Harald
Pettersson, tog inte i betänkandet ställning till vilket alternativ som var att
föredra. Han uttalade som sin uppfattning att ett beslut beträffande turismens
och friluftslivets administration borde anstå till dess klarhet vunnits
beträffande den politiska inriktningen och de långsiktiga resurserna för
turism och friluftsliv.

Föredragande statsrådet har i propositionen uttalat en viss förståelse för
uppfattningen att ställning till administrationsfrågorna bör tas först efter
det att TUREK:s kartläggning av turist- och rekreationsfrågorna redovisats
men har, som redan framgått, ansett övervägande skäl tala för ett
genomförande redan nu av en ökad samordning och effektivisering av den
centrala administrationen i fråga om turism och friluftsliv.

Yrkanden om avslag på förslaget om ett statligt rekreationsråd har
framförts i motionerna 1313 (s) och 2112 (s). I sak samma innebörd har
yrkandet i motion 2044 (m) om ett uttalande av riksdagen att samordning
av statens insatser för turism och rekreationsfrågor bör ske inom ramen för
nuvarande myndighetsorganisation och att därvid även en översyn av
arbetsfördelningen mellan skilda myndigheter bör komma till stånd.

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionerna,
nämligen att det inte nu är rätta tidpunkten att besluta om en så genomgri -

KrU 1981/82:19

pande förändring i fråga om den statliga administrationen beträffande
turism och friluftsliv som den som föreslagits i propositionen. När pågående
utredningsarbete avslutats bör det däremot finnas goda förutsättningar
för att i samband med ett samlat rekreationspolitiskt beslut även ta
ställning i administrationsfrågan.

Om riksdagen ansluter sig till utskottets uppfattning i denna fråga ändras
förutsättningarna för propositionens anslagsberäkningar. Utskottet har
emellertid, som redovisats i det föregående, från jordbruksdepartementet
inhämtat upplysningar som underlag för beräkning av medelsbehovet om
riksdagen inte bifaller förslaget om ett rekreationsråd. Det finns därför inte
någon anledning för riksdagen att begära det förnyade förslag i ämnet som
yrkats i motion 1313.

En konsekvens av ett avslag på organisationsförslaget är att överföringen
från anslaget Stöd till idrotten av de medel som avses för de s.k.
främjandeorganisationerna inte nu bör komma till stånd.

Som följd av den ståndpunkt utskottet intagit till regeringens organisationsförslag
förutsätter utskottet att förhållandena i fråga om det statliga
myndighetsansvaret för turism och friluftsliv under nästa budgetår skall
vara oförändrade. Beträffande den besparing om ca 2 milj. kr. som hänför
sig till rekreationsberedningens utvecklingsarbete konstaterar utskottet att
den kommer till stånd även om inte förslaget om statens rekreationsråd
vinner bifall.

Vad beträffar de besparingar som uppkommer som följd av att vissa
tjänster dras in bör det påpekas att det med hänsyn till gällande bestämmelser
på arbetsmarknaden är tveksamt om de besparingar som beräknas i
propositionen kan uppnås redan under budgetåret 1982/83. Detta antyds i
propositionen genom uttalandet att besparingseffekten ca 4 milj. kr. uppstår
vid fullt genomförda förslag.

Utskottets ställningstagande påverkar medelsberäkningen inte
bara i fråga om anslagen I 1 och I 2 utan även i fråga om naturvårdsverkets
anslag och tionde huvudtitelns kommittéanslag. Dessa båda anslag kommer
att behandlas av jordbruksutskottet i ett kommande betänkande. Nu
angivna omständigheter förutsätts komma att bli beaktade av jordbruksutskottet.

Arbetsmarknadsstyrelsens anslag berörs också av utskottets ståndpunktstagande
i organisationsfrågan eftersom tre tjänster vid naturvårdsverket
finansieras med medel ur detta anslag. Utskottet förutsätter att så
kan ske även under nästa budgetår utan någon ändring i det i budgetpropositionen
föreslagna anslagsbeloppet.

Utskottet anser inte att det finns anledning att nu ändra anslagsrubriken
Stöd till friluftslivet m. m. Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår
under detta anslag beräknar utskottet detta till 15 735000 kr. Härvidlag
åberopar utskottet de uppgifter som redovisats i den sammanställning som
utskottet erhållit från jordbruksdepartementet.

KrU 1981/82:19

Som nyss redovisats innebär motion 2044 inte endast att riksdagen bör
avvisa regeringens förslag om inrättande av statens rekreationsråd utan
också att riksdagen bör göra ett uttalande om samordning av statens
insatser för turism- och rekreationsfrågor inom ramen för nuvarande myndighetsorganisation
m.m. Med den uppfattning om behovet av att pågående
utredningsarbete fullföljs som utskottet nyss markerat finnér utskottet
inte att det finns anledning för riksdagen att göra något uttalande
som föregriper de överväganden som bör föregå ett kommande nytt förslag
i organisationsfrågan.

I propositionen förordas att bidrag efter prövning av regeringen skall
kunna lämnas även till mer riktad försöksverksamhet inom rekreationsoch
friluftssektorn. Som exempel härpå nämns genomförandeutredning
och bidragsstöd till försöksanläggning — s. k. pilotprojekt - inom primärt
rekreationsområde eller närrekreationsområde. Detta förslag föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

De föreslagna överföringarna till kommunikationsdepartementets huvudtitel
som avser ersättning till sjöfartsverket och Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut bör enligt utskottets mening genomföras.
Utskottet förutsätter — i likhet med föredragande statsrådet i propositionen
— att samråd etableras mellan sjöfartsverket och ansvariga organ inom
rekreations- och friluftssektorn i anslagsfrågor som rör fritidsbåtstrafiken.

Rekreationsrådets lokalisering aktualiseras i tre motioner.
Östersund förordas i motionerna 193 (c, s) och 2101 (s) och Skövde i
motion 1315 (c). I propositionen uttalas att en förutsättning för beräkningarna
om medelstilldelning är att rådet liksom f. n. rekreationsberedningen
kan utnyttja naturvårdsverkets resurser i fråga om bl. a. lokaler, intern och
extern service m.m.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående avstyrks
motionerna.

TUREK:s sammansättning tas upp i motion 1329 (s). Motionärerna
hemställer (yrkande 2) att riksdagen begär att regeringen skyndsamt
verkställer riksdagens uttalande att enmansutredningen om den statliga
rekreations- och turistpolitiken breddas till en parlamentarisk utredning
med oförändrat krav på ett skyndsamt arbete.

Under år 1981 har utskottet vid två tillfällen behandlat den här aktuella
frågan. Våren 1981 uttalade utskottet (KrU 1980/81:24) att frågan om en
breddning av utredningens sammansättning kunde behöva aktualiseras
inför ett då förestående senare skede i utredningsarbetet. Det borde ankomma
på regeringen att pröva på vilket sätt utredningen skulle ges ett
parlamentariskt inslag och hur olika intressen och åsiktsriktningar därvid
skulle bli företrädda. Detta uttalande, mot vilket moderata samlingspartiets
företrädare i utskottet reserverade sig, gav riksdagen som sin mening
till känna för regeringen. Hösten 1981 erinrade utskottet (KrU 1981/82:10)

KrU 1981/82:19

om sitt ställningstagande och framhöll vikten för det fortsatta utredningsarbetet
av nyssnämnda, av riksdagen godkända uttalande.

Enligt vad utskottet inhämtat arbetar TUREK med sikte på att kunna
presentera ett slutbetänkande under sommaren 1983. Under våren 1982
ägnar sig utredningen främst åt insamling av fakta och analys av målkonflikter
på olika områden, medan arbetet från hösten 1982 kommer att
koncentreras på en genomgång av olika möjliga åtgärder och en avvägning
mellan skilda önskemål inom sektorn.

Mot bakgrund av riksdagens ställningstagande hösten 1981 gör utskottet
den bedömningen att utredningen kommer att ges en parlamentarisk förankring
utan någon förnyad framställning från riksdagen till regeringen.

Förslagen i motion 1601 (fp) syftar till att stärka och utveckla fjällturismen.
Motionärerna hemställer (yrkande 2) att riksdagen beslutar att
från anslaget Rekreationsstöd m. m. 800000 kr. skall anvisas för bidrag till
driften av Svenska turistföreningens fjällanläggningar. I propositionen redovisas
att bidraget till driften av turistföreningens fjällanläggningar för
nästa budgetår har räknats upp med 200000 kr. till totalt 600000 kr.
Motionärernas förslag innebär en omfördelning inom den totala anslagsramen.

Utskottet vill erinra om att från ifrågavarande anslag lämnas stöd till en
rad angelägna verksamheter inom rekreations- och friluftslivsområdet. Ett
bifall till motionärernas förslag skulle innebära att stödet till någon annan
verksamhet skulle komma att skäras ned. Med hänsyn härtill anser sig
utskottet inte böra föreslå riksdagen att göra den i motionen angivna
framställningen till regeringen.

I samma motion framförs också önskemål om särskilda insatser för att
utveckla fjällturismen. Motionärerna anser bl. a. att leder och övernattningsstugor
i viss utsträckning behöver byggas ut. Vid flera av de större
fjällanläggningarna behövs det renoveringar och utbyggnader. Vidare bör
fjällsäkerheten få ökade resurser. Ett nationalparksmuseum bör inrättas i
Jokkmokk. Yrkande 1 i motionen innebär att riksdagen som sin mening
skall ge till känna för regeringen vad som i motionen anförts om utvecklingsinsatser
för turism och rekreation i fjällvärlden.

Utskottet konstaterar att förslagen i motionen i allt väsentligt överensstämmer
med de som fördes fram i motion 1980/81:1880 och som utskottet
behandlade hösten 1981. I sitt av riksdagen godkända betänkande KrU
1981/82:10 erinrade utskottet om de olika åtgärder som vidtagits för att
utveckla fjällturismen. Utskottet konstaterade att motionärernas önskemål
i stor utsträckning blir tillgodosedda genom vad som beslutats och genom
pågående planeringsarbete och avstyrkte härmed motionsyrkandet. Med
hänvisning till detta ställningstagande avstyrker utskottet det nu föreliggande
motionsyrkandet.

Behovet av ett handlingsprogram för samhällets rekrea -

KrU 1981/82:19

tionspolitiska insatser,i första hand för de 25 primära rekreationsområdena,
framhålls i två motioner. I motion 1329 (s) yrkas att regeringen
skall utarbeta ett konkret handlingsprogram för hur riktlinjerna från rekreationsberedningens
rapport Statliga insatser för turism och rekreation
skall förverkligas när det gäller de primära rekreationsområdena. Enligt
motion 1129 (vpk) bör regeringen lägga fram förslag för att hävda allemansrätten
i primära rekreationsområden, stoppa exploateringen och möjliggöra
för vanliga människor att utnyttja de primära rekreationsområdena i
enlighet med vad som sägs i motionen. Såväl yrkandena som motionärernas
motiveringar överensstämmer i allt väsentligt med yrkanden och motiveringar
som utskottet har behandlat under innevarande riksmöte i sitt
betänkande KrU 1981/82:10. Utskottet erinrade i detta om det arbete som
pågår inom rekreationsberedningen, TUREK och fritidsboendeutredningen
och om regeringens avsikt att under våren 1982 lägga fram förslag
rörande regionalpolitiken. I detta beräknades komma att ingå olika åtgärder
för att stödja satsningar på turism i glesbygd. Tillfogas kan att av vikt i
sammanhanget även är det planeringsarbete som pågår inom länsstyrelserna.
Utskottet vill även peka på att rekreationsberedningen nyligen tillsatt
tre arbetsgrupper som bl. a. skall ta upp frågor om mark, natur, boende,
organisation, ekonomi, sysselsättning och statligt stöd.

Med hänsyn härtill och till tidigare ställningstagande anser sig utskottet
inte böra föreslå riksdagen att göra någon framställning till regeringen i
enlighet med yrkande 1 i motion 1329 eller motion 1129. Utskottet vill dock
erinra om sitt uttalande i betänkandet KrU 1981/82:10 att en självklar
utgångspunkt för det fortsatta utredningsarbetet och ställningstagandet till
detta bör vara det sociala synsätt som enligt statsmakternas beslut skall
gälla generellt för samhällets insatser för turism och rekreation.

I motion 1329 yrkas vidare att turist- och rekreationsutredningen i t i 11 -läggsdirektiv skall få i uppdrag att föreslå åtgärder mot att attraktiva
områden inom de primära rekreationsområdena privatiseras. Problem i
samband med fritidsbebyggelsens utveckling berördes av utskottet i det
tidigare nämnda betänkandet KrU 1981/82:10. Utskottet uttalade häri att
dessa frågor kommer att behandlas i de primära rekreationsområdenas
utvecklingsprogram samt tas upp av rekreationsberedningen. Fritidsbebyggelsens
tillväxt och de problem denna för med sig för markanvändningen
inom områden som omfattas av starka bevarandeintressen från naturvårds-,
friluftslivs- och kulturminnesvårdssynpunkt uppmärksammas även
i den fysiska riksplaneringen.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte anledning att föreslå
riksdagen att göra en framställning till regeringen i enlighet med yrkande 3 i
motion 1329.

I motion 1130 (vpk) önskas förslag om inrättande av en fackföreningsförvaltad
semester- och rekreationsfond för byggande

KrU 1981/82:19

av fritidsanläggningar. Fonden skulle tillföras medel genom en avgift på
företagens omsättning.

Ett motionsförslag som helt överensstämmer med det nu föreliggande
har utskottet behandlat under innevarande riksmöte (KrU 1981/82:10).
Det avstyrktes med hänvisning bl. a. till att rekreationsberedningen uttalat
att den avsåg att ta upp frågor rörande formerna för huvudmannaskap för
rekreationsanläggningar, erforderliga stödformer och olika vägar att finansiera
stöd. Dessa problem kommer att särskilt penetreras i en av de
arbetsgrupper som rekreationsberedningen tillsatt. Någon framställning till
regeringen enligt motion 1130 finnér utskottet därför inte påkallad. Motionen
avstyrks alltså.

I motion 2113 (s) efterlyses riktlinjer för samhällets handlande på fritidsbåtsområdet.
Motionärerna föreslår att de förslag som fritidsbåtutredningen
och båtorganisationerna lagt fram skall bli föremål för en
snabb beredning. Härvid bör även berörda intressenter beredas tillfälle att
medverka. Fritidsbåtutredningen avlämnade år 1974 betänkandet (SOU
1974:95) ”Båtliv. Samhället och fritidsbåtarna”. Förslagen jämte remissyttranden
samt förslag från utredningen om registrering av fritidsbåtar
övervägs i budgetdepartementet. Motionärerna motiverar sitt förslag med
att utvecklingen på detta område gått mycket snabbt och att antalet fritidsbåtar
ökat kraftigt under de senaste åren.

Utskottet utgår från att man i samband med beredningen inom regeringskansliet
väger in de nya fakta och synpunkter som kommit fram sedan
fritidsbåtutredningen lade fram sitt förslag. Med hänsyn bl. a. till den
snabba utvecklingen inom detta område är det enligt utskottets mening
angeläget att ett handlingsprogram för samhällets insatser utformas. Utskottet
är dock inte berett att föreslå riksdagen att göra en framställning till
regeringen enligt motion 2113, vilken alltså avstyrks.

I propositionen föreslås en höjning av anslaget Stöd till idrotten
med drygt 19 milj. kr. till 160650000 kr. Av anslaget beräknas 15,2 milj. kr.
för utbyggnad av idrottsanläggningarna på Boson. Ytterligare höjningar
föreslås i motionerna 563 (s) och 1336 (vpk).

I den förstnämnda motionen erinras om att riksidrottsstyrelsen på idrottens
område i viss utsträckning fungerar som en myndighet. Olika statliga
myndigheter kompenseras under löpande verksamhetsår för inträffade
prishöjningar framför allt på lönesidan. För folkrörelserna står inte denna
automatiska anslagsuppräkning till buds. Det är därför, framhåller motionärerna,
särskilt angeläget att folkrörelserna vid tilldelningen av medel för
kommande verksamhetsår får en uppräkning som hjälpligt motsvarar den
förväntade penningvärdesförsämringen. Med denna motivering föreslås i
motion 563 anvisande av 5 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Vad beträffar motion 1336 föreslås i denna en anslagsökning med ca 42
milj. kr. utöver förslaget i propositionen. Detta innebär att motionärerna

KrU 1981/82:19

föreslår samma anslag som riksidrottsstyrelsen i dess anslagsframställning,
dvs. 193,5 milj. kr.

Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att gå utöver regeringens
förslag som innebär en ca 3-procentig uppräkning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1982/83 och avstyrker
motionerna 563 och 1336 yrkande 1.

I konsekvens med den ståndpunkt utskottet intagit i fråga om inrättande
av statens rekreationsråd räknar utskottet vidare med att i anslaget skall
ingå ett belopp om 10340000 kr. till de s.k. främjandeorganisationerna.
Anslaget bör alltså sammanlagt uppföras med 170990000 kr.

En rad förslag om insatser för att stödja och utveckla idrottsrörelsen
läggs fram i motion 1336. Flera av de frågor som motionärerna tar upp
behandlas i idrottsrörelsens idéprogram Idrott 80 och har även tagits upp
på riksidrottsmötet i oktober 1981.

Så förordar motionärerna (yrkande 2f) att på sikt hela överskottet av
tipsmedlen skall föras över som stöd till idrotten. Denna fråga har
behandlats av riksdagen vid flera tillfällen och senast våren 1981. Utskottet
(KrU 1980/81:24) lämnade då en redogörelse för tidigare ställningstaganden
samt för användningen av tipsmedlen. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet ifrågavarande motionsyrkande.

Vidare önskar motionärerna att regeringen skall lägga fram förslag till
arvodesbestämmelser för idrottsledare (yrkande 2a). De anser
att alla personer med viktigare ledaruppdrag bör arvoderas på samma
grunder som studieledarna inom studieförbunden. Med anledning av ett
motionsyrkande som helt överensstämmer med det nu föreliggande uttalade
utskottet vid förra riksmötet (KrU 1980/81:24) att frågan uppmärksammats
av idrottsrörelsen själv och att det därför inte fanns någon anledning
för riksdagen att begära förslag från regeringen. Det finns enligt
utskottets mening ingen anledning för riksdagen att ändra uppfattning.
Motionsyrkande 2 a avstyrks alltså.

Yrkande 2b i motion 1336 gäller ett extra stöd till glesbygdsidrott
för ”ett rundare Idrottssverige”. Denna fråga har utretts av en
särskild arbetsgrupp tillsatt av riksidrottsstyrelsen. Arbetsgruppen har i
oktober 1981 lagt fram en rad förslag för att komma till rätta med de
problem som aktualiserats i motionen. Riksidrottsförbundet har ställt sig
bakom arbetsgruppens förslag. Något särskilt initiativ från riksdagens sida
finner utskottet därför inte erforderligt.

Yrkande 2c i motion 1336 gäller särskilt aktivitetsstöd till kvinnoidrott.
Enligt de verksamhetsplaner som fastställdes av riksidrottsmötet
hösten 1981 är utveckling av kvinnoidrotten ett av de områden som skall
prioriteras under den kommande treårsperioden. Utskottet vill även erinra
om att det vaije år fr.om. år 1977 som sin mening uttryckt att det är
angeläget att man inom idrottsrörelsen energiskt fullföljer strävandena att

KrU 1981/82:19

åstadkomma ökat utrymme för kvinnoidrotten och att skapa jämlika förhållanden
för män och kvinnor. Med hänvisning till vad som anförts
avstyrker utskottet yrkande 2c.

Motionärerna önskar även ett extra samhällsstöd för idrottsklubbarnas
bredd verksamhet (yrkande 2d). Vid sin behandling av samma
förslag våren 1981 erinrade utskottet (KrU 1980/81:24) om Idrott 80
samt framhöll att riksidrottsförbundets planeringsarbete inför 1980-talet
har en inriktning som står i överensstämmelse med det synsätt som kan
sammanfattas i begreppet ”idrott åt alla”. Utskottet ansåg att prioriteringsfrågoma
måste tillmätas särskilt stor vikt i ett läge då stödet till
idrotten inte längre kan ökas i den takt som varit fallet under 1970-talet.
Mot denna bakgrund föreslog utskottet att riksdagen skulle uttala att
handikapp-, bredd- och motionsidrott samt kvinnoidrott särskilt bör uppmärksammas
vid riksidrottsstyrelsens fördelning av stödet till idrotten
inom givna anslagsramar. Riksdagen följde utskottet. Med erinran härom
avstyrker utskottet yrkande 2d.

Med hänsyn till den principiella inställning som utskottet har haft åren
1980 och 1981 (KrU 1979/80:30 och 1980/81:24) i fråga om specialdestinerade
statsbidrag till kommunerna avstyrker utskottet motion 1336 i den del
motionen avser statligt stöd till kommuner för handikappanpassning
av idrottsplatser och -lokaler (yrkande 2e).

I motion 1336 föreslås även (del av yrkande 3) att regeringen skall
tillsätta en parlamentarisk utredning med uppdrag att utarbeta
förslag om hur kommersialismens grepp över idrotten skall brytas. Frågan
om idrottens finansiering behandlades av riksidrottsmötet hösten 1981,
varvid mötet fastställde som ett huvudmål att idrottsrörelsen själv skall
styra den kommersiella utvecklingen på idrottens område. Utskottet konstaterar
således att problemet uppmärksammats av idrottsrörelsen själv.
Med hänvisning härtill samt till sitt uttalande våren 1981 (KrU 1980/81: 24)
att problem av denna art inte kan lösas genom att de bearbetas av en
parlamentarisk utredning avstyrker utskottet yrkande 3 i ifrågavarande
del.

Den av motionärerna föreslagna utredningen skall även utarbeta förslag
till statliga stipendieformer och till åtgärder för social trygghet för
idrottsutövare på elitnivå. Dessa problem uppmärksammas av
idrottsrörelsen och behandlas i Idrott 80. Något särskilt initiativ från
riksdagens sida finner utskottet inte erforderligt och avstyrker därför yrkande
3 även i denna del.

Yrkande 4 i motion 1336 innebär att riksdagen bör uttala att i samband
med internationella idrottsevenemang i Sverige befintliga anläggningar
i största möjliga utsträckning bör användas och inga anläggningar
av engångskaraktär uppföras och ej heller anläggningar som är överdimensionerade
för normalt bruk. Yrkande 5 i motionen innebär att riksdagen
bör uttala sig för en avkommersialisering av idrotten innebärande att

KrU 1981/82:19

internationella idrottsevenemang i Sverige med påtagliga kommersiella
reklaminslag ej bör åtnjuta samhälleligt stöd.

Dessa yrkanden förelåg även våren 1981, och utskottet finnér nu lika
litet som då anledning förorda att riksdagen gör några uttalanden i dessa
frågor. Motionsyrkandena 4 och 5 avstyrks alltså.

Idrott bör få ökat utrymme i skolor och förskolor föreslås i
motion 1336 (yrkande 6). Vid sin behandling av motsvarande förslag förra
året underströk utskottet att det självfallet - både i förskola och skola - är
angeläget med en varierad verksamhet som tillgodoser även behov av
fysiska aktiviteter och som tar till vara barns rörelseglädje. Det är därvid
viktigt framhöll utskottet att man på bästa möjliga sätt utnyttjar de förutsättningar
som råder lokalt i fråga om tillgång på lokaler, friluftsområden
etc. Utskottet ansåg dock inte att en central styrning av det slag motionärerna
syntes syfta till beträffande lek- och idrottsverksamhet borde komma
i fråga och avstyrkte därför motionsyrkandet. Utskottet har alltjämt samma
uppfattning och vill därjämte påpeka att ungdomsidrott är ett av de
områden som enligt riksidrottsmötets beslut skall prioriteras under den
kommande treårsperioden. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker
utskottet yrkande 6.

Under åberopande av vad som anförts i det föregående hemställer utskottet 1.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 2112 samt med anledning
av motion 1981/82: 1313, såvitt nu är i fråga, och motion
1981/82:2044, såvitt nu är i fråga, avslår regeringens i proposition
1981/82:100, bilaga 13, under punkt I 2 framlagda förslag om
inrättande av statens rekreationsråd, avveckling av naturvårdsverkets
friluftssektion, rekreationsberedningen, fjällsäkerhetsrådet
och sjösäkerhetsrådet och bemyndigande att vidta vissa åtgärder
(mom. 1 -3 i hemställan)

2. att riksdagen dels med anledning av proposition 1981/82:100,
motion 1981/82:1313, såvitt nu är i fråga, samt vad utskottet
anfört till Stöd till friluftslivet m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar
ett reservationsanslag av 15735000 kr., dels avslår motion
1981/82:2044 i återstående del,

3. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:193 och 1981/82:2101
om det föreslagna rekreationsrådets förläggning till Östersund,

4. att riksdagen avslår motion 1981/82:1315 om det föreslagna rekreationsrådets
förläggning till Skövde,

5. att riksdagen avslår motion 1981/82:1329 yrkande 2 om turistoch
rekreationsutredningens sammansättning,

6. att riksdagen avslår motion 1981/82:1601 yrkande 2 om bidrag till
driften av Svenska turistföreningens fjällanläggningar.

KrU 1981/82:19

7. att riksdagen avslår motion 1981/82:1601 yrkande 1 om åtgärder
för att främja fjällturismen,

8. att riksdagen avslår motion 1981/82:1329 yrkandena 1 och 3 om
ett handlingsprogram för turism och rekreation, m. m.,

9. att riksdagen avslår motion 1981/82:1129 om primära rekreationsområden,

10. att riksdagen avslår motion 1981/82:1130 om en fackföreningsförvaltad
semester- och rekreationsfond,

11. att riksdagen avslår motion 1981/82:2113 om förslag till insatser
på fritidsbåtsområdet,

12. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 och med
avslag på motionerna 1981/82:563 och 1981/82:1336 yrkande 1
till Stöd till idrotten för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 170990000 kr.,

13. att riksdagen avslår motion 1981/82:1336 yrkandena 2 a-2 f, 3,
4, 5 och 6 om förslag beträffande idrottspolitiken.

2. Motion om statsbidrag till idrottsklubben Omega

I motion 1981/82:1333 av Hans Nyhage (m) och Rune Carlstein (s) yrkas
att riksdagen begär att regeringen på tilläggsbudget för budgetåret 1981/82
beviljar medel till IK Omega, Borås, i enlighet med vad som föreslagits i
motionen.

Motionärernas förslag innebär att idrottsklubben Omega skall erhålla ett
bidrag om 159000 kr. Som skäl härför anförs bl. a. följande.

IK Omega ansökte i mars 1979 hos statens naturvårdsverk om ett bidrag
på 264000 kr. för uppförande av en anläggning för rörligt friluftsliv. Naturvårdsverket
lämnade igångsättningstillstånd i maj 1979 och i oktober 1979
påböijades byggandet. I juni 1980 beslutade naturvårdsverket att avslå IK
Omegas ansökan om bidrag. Som motiv för detta avslag angavs de villkor
för att erhålla bidrag som skulle träda i kraft den 1 juli 1980.

Naturvårdsverket tog alltså, säger motionärerna, som intäkt för sitt
avslag en bestämmelse som ännu ej trätt i kraft och som således ej gällde.
De anser att verkets ställningstagande rimligen ej kan vara i överensstämmelse
med rättspraxis. Klubben har följt de bidrags villkor som gällde vid
tiden för ansökan, igångsättningstillstånd och byggstart. Dess ansökan bör
därför enligt motionärerna behandlas enligt de regler som gällde vid ansökningstillfället.

I april 1981 erhöll IK Omega ett bidrag om 140000 kr. ur anslaget Stöd
till idrotten: Anläggningsstöd.

KrU 1981/82:19

Vissa uppgifter i anslutning till motionen

1 december 1980 behandlade kulturutskottet (KrU 1980/81:19) regeringens
förslag (prop. 1980/81:25 bilaga 6) att riksdagen på tilläggsbudget I för
budgetåret 1980/81 skulle anvisa 4 milj. kr. under anslagsrubriken Stöd till
idrotten: Anläggningsstöd. Därvid lämnade utskottet följande redovisning
av bakgrunden till förslaget i propositionen.

Fram t. o. m. budgetåret 1979/80 har bidrag lämnats från anslaget till
anläggningsstöd bl. a. för uppförande av mindre idrottsanläggningar enligt
riktlinjer som fastställdes av 1970 års riksdag samt vissa på dessa riktlinjer
grundade och av regeringen angivna normer. Statsbidrag för anläggningsverksamhet
lämnades till såväl föreningar som kommuner. De normer som
tillämpades innebar bl. a. att bidrag utgick i mån av tillgång på medel under
anslaget och efter ansökan hos statens naturvårdsverk. Normerna innebar
vidare att beslut om bidrag skulle fattas före byggnadsarbetenas påbörjande.
Närmare föreskrifter i övrigt för bidragsgivningen meddelades av
naturvårdsverket.

De samlade ansökningarna översteg vaije år de av riksdagen anvisade
medlen. Den praxis naturvårdsverket tillämpat har inneburit att de
bidragsansökningar som fyllt kraven för statsbidrag lämnats vilande i avvaktan
på tillgång på medel. Verket har för sådana ansökningar lämnat
medgivande att påbölja byggnadsverksamheten utan att rätten till statsbidrag
därvid gått förlorad för den bidragssökande och utan att medel för
investeringen funnits tillgängliga vid tidpunkten för tillståndsgivningen.
Vid meddelande till dem som ansökt om sådant tillstånd har verket dock
endast ställt i utsikt att ansökan skall prövas för statsbidrag. På detta sätt
har således en betydande kö uppstått. Bidragskön har tidvis lett till nära
fem års väntetid för statsbidragsbeslut, under förutsättning av i stort oförändrade
statsanslag. De som ansökt om bidrag har mot bakgrund av denna
praxis upplevt att löfte givits om statsbidrag vid senare tillfälle, nämligen
då anvisade statsmedel skulle komma att finnas tillgängliga.

Statsmakterna har våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 13, KrU 1979/
80:30, rskr 1979/80:377) fastställt ändrade riktlinjer för disposition av
medel från anslaget att gälla fr. o. m. budgetåret 1980/81. För innevarande
budgetår disponerar statens naturvårdsverk 3 milj. kr. för bidrag till föreningsanläggningar.
De fr. o. m. den 1 juli 1980 gällande normerna för stöd
till mindre idrottsanläggningar innebär bl. a. att endast föreningar kan
åtnjuta bidrag till investering i idrotts- och friluftsanläggning. Före nämnda
tidpunkt kunde som nämnts även kommun medges bidrag. Kommunerna
avses emellertid fortsättningsvis bli kompenserade genom skatteutjämningssystemet.
De nya normerna innebär vidare att såsom mindre anläggning
betraktas investeringsobjekt vars totala kostnad är mindre än 500000
kr. i 1979 års prisläge samt att anläggningen är av lokal karaktär och ej kan
anses vara ett kommunalt åtagande. Därjämte gäller att naturvårdsverket
fr. o. m. den 1 juli 1980 skall pröva samtliga under ett verksamhetsår
inkomna bidragsansökningar vid ett tillfälle och därvid fördela tillgängliga
medel. Några bidragsköer skall inte uppkomma i fortsättningen.

Den 1 januari 1980 fanns hos naturvårdsverket ca 860 ansökningar
omfattande totalt drygt 22 milj. kr. Då den genomsnittliga andelen statsbidrag
i de berörda investeringsobjekten enligt normer och föreskrifter varit
mellan 15 och 25 % motsvarade nämnda belopp en investeringsvolym av ca
130 milj. kr. i idrotts- och friluftsanläggningar.

KrU 1981/82:19

Prövningen av statsbidrag till anläggningar sker inom naturvårdsverkets
anläggningsdelegation. Delegationen fattade den 27 juni 1980 beslut om
fördelning av statsbidrag avseende samtliga vid verket före den 1 januari
1980 inkomna ansökningar. Verket fördelade därvid tillgängliga medel. Det
totalt beviljade bidragsbeloppet uppgick till 5,4 milj. kr. Härvid kom flertalet
bidragssökande att erhålla mindre bidrag än enligt de normer och den
praxis som tidigare gällt. Vissa bidragssökande meddelades avslag på
ansökan. Beslutet innebar bl. a. att 59 ansökningar som inkommit från
kommuner före den 1 januari 1980 avslogs, liksom nio ansökningar från
föreningar avseende större projekt med en anläggningskostnad överstigande
500000 kr.

Över naturvårdsverkets beslut har 180 bidragssökande, huvudsakligen
föreningar, inkommit till regeringen med besvär. Det sammanlagda beloppet
statsbidrag för dessa ansökningar, om 1970 års normer samt vid verket
utvecklad praxis för bidragsgivningen skulle tillämpas, är ca 4 milj. kr.

Enligt förslaget i propositionen avses det tillskott om 4 milj. kr. som
begärs på tilläggsbudget göra det möjligt för naturvårdsverket att i stor
utsträckning beakta de besvär som anförts av föreningar över verkets
beslut om reducerade eller uteblivna bidrag. De aktuella bidragsärendena
— varmed avses besvärsärenden som inkommit före den 30 oktober 1980 —
bör enligt propositionen återförvisas till naturvårdsverket som i samband
med en förnyad prövning bör fördela den föreslagna förstärkningen av
anslaget. Vid medelsberäkningen har inte tagits upp medel för att tillgodose
de besvär över bidragsbeslut som anförts av vissa kommuner.

Vid sin behandling av propositionen samt en motion väckt i anslutning
härtill uttalade utskottet att mot bakgrunden av att många föreningar
förmodligen avstått från att besvära sig beroende på vetskapen att inga
ytterligare medel stod till förfogande borde naturvårdsverket vid fördelningen
av ifrågavarande medel pröva samtliga de ansökningar som behandlades
i juni 1980 varvid vid ansökningstillfället gällande regler borde vara
vägledande. Utskottet fann emellertid att kommuner i högre grad än enskilda
föreningar kunde bära bortfallet av förväntade statsbidrag.

Enligt uppgift från naturvårdsverket var det totala bidragsbehovet för
samtliga föreningsanläggningar (friluftsanläggningar och mindre idrottsanläggningar)
enligt de normer som gällde t.o.m. juni 1980 ”gamla normerna”
19,7 milj. kr. Vid första bidragsfördelningen den 27 juni 1980
kunde 5,4 milj. kr. fördelas och vid nästa sammanträde i april 1981 de 4
milj. kr. som anvisats på tilläggsbudget. Den sammanlagda bidragssumman
blev alltså 9,4 milj. kr. Naturvårdsverket fick alltså halva det belopp som
erfordrats om de ”gamla normerna” skulle ha tillämpats. Därför valde
verket att i princip reducera bidragen till föreningarna med hälften av vad
de skulle ha fått. För friluftsanläggningarna som tidigare kunde få högst
30% av anläggningskostnaden gavs nu 15%. För Omegas del innebar det
15% av 920000 kr., dvs. 140000 kr.

Över verkets beslut besvärade sig 27 föreningar hos regeringen, däribland
IK Omega. I december 1981 avslog regeringen dessa besvär.

KrU 1981/82:19

Utskottet

Utskottet har i det föregående ingående redovisat bakgrunden till det
aktuella fallet. Härav framgår att flera idrottsklubbar befunnit sig i samma
situation som IK Omega och fått sina ansökningar om bidrag behandlade
på samma sätt. IK Omega har i april 1981 fått ett anslag om 140000 kr.,
vilket dock är ett väsentligt lägre bidrag än vad klubben vid ansökningstillfället
haft anledning att räkna med. Detta berodde på att naturvårdsverkets
anslag för detta ändamål inte var tillräckligt för att möta existerande
behov. IK Omega överklagade tillsammans med 26 andra idrottsklubbar i
oktober 1981 verkets beslut. Överklagandena avslogs av regeringen i december
1981. Med hänvisning härtill finnér utskottet inte anledning att
föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd i ärendet och avstyrker motion
1333.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1981/82:1333 om statsbidrag till IK
Omega.

Stockholm den 16 mars 1982

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Lars
Ahlmark (m), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Elisabeth Fleetwood (m),
Catarina Rönnung (s), Kerstin Andersson i Kumla (s), Bertil Hansson (fp),
Stina Eliasson (c), Göran Persson (s) och Gunnel Liljegren (m).

Reservationer

1. Inrättande av statens rekrcationsråd (punkt 1, moni. 1)

Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp), Olle Eriksson (c), Bertil Hansson
(fp) och Stina Eliasson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet delar”
och på s. 9 slutar ”vinner bifall” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom föredragande statsrådet att den statliga administrationen
inom rekreationsområdet nu bör samordnas och effektiviseras.
Behovet av en samordning av ifrågavarande verksamhet, vilken f. n. handhas
av en rad olika myndigheter och organ, har påtalats vid flera tillfallen.
Den organisation som föreslås i propositionen innebär inte att ett nytt och
omfattande statligt ämbetsverk byggs upp. Avsikten är att inom ramen för

KrU 1981/82:19

existerande administrativa resurser skapa en organisation anpassad efter
aktuella behov. Genom att inrätta en samordnad, effektiv organisation bör
det bli möjligt att rationalisera verksamheten och att i viss utsträckning dra
in tjänster. 1 propositionen redovisas att rådet avses fa 14 tjänster vilket
innebär besparingar om sammanlagt 10 tjänster. I detta sammanhang vill
utskottet påpeka att de uppgifter som f. n. vilar på turist- och rekreationsutredningen
(TUREK) enligt propositionen läggs på rådet. Härmed tillgodoses
riksdagens tidigare uttalande att TUREK:s uppgifter bör handhas av
ett organ med parlamentariskt inslag. Till de uppgifter som rådet bl. a. skall
svara för hör att stödja och stimulera organisationer inom rekreations- och
friluftslivet. I enlighet härmed föreslås i propositionen att de bidrag som
f. n. utgår från anslaget Stöd till idrotten till de s. k. främjandeorganisationerna
bör fr. o. m. budgetåret 1982/83 anvisas genom rekreationsrådet.

Utskottets ställningstagande innebär att förslaget till ny organisation
tillstyrks och att motionerna 1313, 2044 såvitt nu är i fråga och 2112
avstyrks.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 100, bilaga 13,
punkt I 2 och med avslag på motionerna 1981/82:1313 och 1981/
82:2044, båda motionerna såvitt nu är ifråga, samt motion 1981/
82:2112

a) godkänner att statens rekreationsråd inrättas den 1 juli 1982
med uppgift och organisation enligt de riktlinjer som förordats i
propositionen,

b) godkänner att naturvårdsverkets friluftssektion, rekreationsberedningen,
Qällsäkerhetsrådet och sjösäkerhetsrådet avvecklas
när rekreationsrådet har inrättats,

c) bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för
genomförande av den föreslagna omorganisationen,

2. Medelsanvisning (punkt 1, moni. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation I

Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp). Olle Eriksson (c), Bertil Hansson
(fp) och Stina Eliasson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Vad beträffar”
och på s. 10 slutar ”i organisationsfrågan” bort ha följande lydelse:

I fråga om medelsberäkningen framhåller föredragande statsrådet
att inrättandet av ett centralt organ och den samordning av verksamheten
inom rekreationsområdet som härigenom kommer till stånd innebär att
väsentliga besparingar kan göras. Den sammanlagda besparingseffekten
vid fullt genomförda förslag beräknas till ca 4 milj. kr. Besparingarna sker

KrU 1981/82:19

genom indragning av 10 tjänster samt viss avveckling av utvecklingsarbetet.
Besparingarna fördelar sig på olika anslag i statsbudgeten. I propositionen
föreslås att rekreationsrådet för budgetåret 1982/83 får disponera ett
reservationsanslag benämnt Rekreationsstöd m. m. av 27,4 milj. kr. Utskottet
har inget att erinra mot de föreslagna besparingarna och tillstyrker
alltså regeringens förslag till medelsanvisning. Enligt motion 2044 bör
riksdagen göra ett uttalande om samordning av statens insatser för turism
och rekreationsfrågor inom ramen för nuvarande myndighetsorganisation
m.m. Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om
inrättande av rekreationsrådet. Med hänvisning härtill avstyrks ifrågavarande
motionsyrkande.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen dels med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82:1313, såvitt nu är i fråga, till Rekreationsstöd
m.m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 27400000 kr., dels avslår motion 1981/82:2044 i återstående
del,

3. Medelsanvisning (punkt 1, mom. 2)

Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böijar ”Vad beträffar” och
på s. 10 slutar ”i organisationsfrågan” bort ha följande lydelse:

I fråga om de besparingar som uppkommer till följd av att vissa tjänster
vid naturvårdsverkets friluftssektion dras in (anslaget H 1 Statens naturvårdsverk
och arbetsmarknadsstyrelsen i redovisningen s. 7) vill utskottet
erinra om att föredragande statsrådet anfört bl. a. följande.

Arbetsområdet för friluftssektionen har successivt reducerats. Anläggningsstödet
har förändrats kraftigt under senare år. I budgetpropositionen
1980 avvecklades stödet till kommunalt drivna anläggningar som ett led i
riksdagens beslut år 1979 om skatteutjämning i den kommunala ekonomin.
Bidragen för mindre föreningsanläggningar och riksanläggningar för idrott
har överförts till anslaget Stöd till idrotten och administreras av riksidrottsförbundet.
Därmed har en stor del av sektionens uppgifter upphört.

Medelsberäkningen för naturvårdsverket liksom för arbetsmarknadsstyrelsen
bör utgå från här redovisade förhållanden. Det kan dock, med
hänsyn till gällande bestämmelser på arbetsmarknaden, visa sig att det inte
blir möjligt att fullt ut uppnå de besparingar som beräknas i propositionen
redan under budgetåret 1982/83.

Utskottet anser inte att det finns anledning att nu ändra anslagsrubriken
Stöd till friluftslivet m. m. Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår
under detta anslag beräknar utskottet detta till 15735 000 kr. Härvidlag
åberopar utskottet de uppgifter som redovisats i den sammanställning som
utskottet erhållit från jordbruksdepartementet.

KrU 1981/82:19

Som nyss redovisats innebär motion 2044 inte endast att riksdagen bör
avvisa regeringens förslag om inrättande av statens rekreationsråd utan
också att riksdagen bör göra ett uttalande om samordning av statens
insatser för turist- och rekreationsfrågor inom ramen för nuvarande myndighetsorganisation
m. m. Mycket talar enligt utskottets uppfattning för
den i motionen förordade lösningen. Med den uppfattning om behovet av
att pågående utredningsarbete fullföljs som utskottet nyss markerat finnér
utskottet dock inte att det finns anledning för riksdagen att göra något
uttalande som föregriper de överväganden som bör föregå ett kommande
nytt förslag i organisationsfrågan.

4. Rekreationsrådets lokalisering (punkt 1, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Karl-Eric Norrby, Olle Eriksson och Stina Eliasson (alla c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”avstyrks motionerna” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att riksdagen i samband med
beslutet om inrättande av rekreationsrådet tar ställning till frågan om
rådets lokalisering. Tungt vägande skäl anförs i motionerna 193 och 2101
för att rådet skall förläggas till Östersund. Motionärerna pekar bl. a. på de
resurser som finns vid högskolan i Östersund med dess 2-åriga turist- och
rekreationslinje. Utskottet anser därför att riksdagen i en framställning till
regeringen bör uttala sig för att rekreationsrådet förläggs till Östersund.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82: 193 och 1981/
82:2101 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om det föreslagna rekreationsrådets lokalisering till Östersund,

5. Turist- och rekreationsutredningens sammansättning (punkt 1, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation I

Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp), Olle Eriksson (c), Bertil Hansson
(fp) och Stina Eliasson (c) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 11 böijar ”Enligt vad” och slutar ”till regeringen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i propositionen om
inrättande av statens rekreationsråd. Rådet skall bl. a. överta de uppgifter
som f. n. vilar på turist- och rekreationsutredningen. I propositionen uttalas
att härmed tillgodoses riksdagens uttalande att dessa uppgifter bör
omhändertas av ett parlamentariskt sammansatt organ. Mot denna bakgrund
konstaterar utskottet att något uttalande från riksdagens sida om

KrU 1981/82:19

utredningens sammansättning inte är aktuellt och avstyrker alltså yrkande
2 i motion 1329.

6. Bidrag till driften av Svenska turistföreningens fjällanläggningar (punkt
1, morn. 6)

Kerstin Anér och Bertil Hansson (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”till regeringen” bort ha följande lydelse:

Bland de förslag som lagts fram i rapporten (Ds Jo 1981:3) Svenska
turistföreningens fjällanläggningar Huvudmannaskap och kapitalförsörjning
märks ett som innebär att det statliga bidraget bör höjas till totalt
800000 kr. Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett anslag av
detta belopp bör utgå till turistföreningen. Den verksamhet som turistföreningen
bedriver finansieras i stor utsträckning genom medlemsavgifter
och frivilliga bidrag. Turistföreningen har stora svårigheter att få fram
tillräckliga medel för underhåll av fjällanläggningarna. Utskottet förordar
därför att anslaget höjs med 200000 kr. till totalt 800000 kr. Denna höjning
bör kunna komma till stånd genom en omfördelning inom den totala
anslagsramen.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1601 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
bidrag till driften av Svenska turistföreningens fjällanläggningar,

7. Medelsanvisning till anslaget Stöd till idrotten (punkt 1, mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp), Olle Erikssom (c), Bertil Hansson
(fp) och Stina Eliasson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”med 170990000 kr.” bort ha följande lydelse:

I konsekvens med den ståndpunkt utskottet intagit i frågan om inrättande
av statens rekreationsråd anser utskottet att det stöd till de s. k. främjandeorganisationerna
som f. n. anvisas under anslaget Stöd till idrotten
fr. o. m. budgetåret 1982/83 bör utgå från anslaget Rekreationsstöd m. m. I
vad avser de i motionerna 563 och 1336 föreslagna anslagshöjningarna
anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att gå utöver regeringens
förslag som innebär en ca 3-procentig uppräkning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1982/83 och avstyrker
motion 563 och yrkande 1 i motion 1336.

KrU 1981/82:19

dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12.att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 samt med
avslag på motionerna 1981/82:563 och 1981/82:1336 yrkande 1 till
Stöd till idrotten för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 160650000 kr.,

8. Medelsanvisning till anslaget Stöd till idrotten (punkt 1, mom. 12)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Hans Alsén, Catarina
Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Göran Persson (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”med 170990000 kr.” bort ha följande lydelse

Utskottet finner goda skäl för den i motion 563 föreslagna anslagshöjningen
och tillstyrker därför denna motion. Vid bifall härtill blir även
motion 1336 yrkande 1 i viss mån tillgodosedd. I konsekvens med den
ståndpunkt utskottet intagit i fråga om inrättande av statens rekreationsråd
räknar utskottet vidare med att i anslaget skall ingå ett belopp om
10340000 kr. till de s. k. främjandeorganisationerna. Anslaget bör alltså
sammanlagt uppföras med 175990000 kr.

dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 och
motion 1981/82:1336 yrkande 1 samt med bifall till motion 1981/
82:563 till Stöd till idrotten för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 175990000 kr.,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982