Kulturutskottets betänkande

KrU 1981/82:18

1981/82:18

med anledning av proposition 1981/82:100 såvitt gäller medelsanvisningen
till radio och television, m. m. jämte motioner

I detta betänkande behandlas de förslag beträffande Sveriges Radio och
dess verksamhet som lagts fram i budgetpropositionen samt de i anslutning
härtill väckta motionerna.

En sammanställning som visar var i betänkandet olika motioner behandlas
ingår i betänkandet som bilaga 1.

I fråga om ett motionsvis framfört yrkande om en ändring i radiolagen
har yttrande inhämtats från konstitutionsutskottet. Yttrandet bifogas som
bilaga 2.

1. Radio och television. Regeringen har i proposition 1981/82: 100 bilaga 12
(utbildningsdepartementet) s. 154-174 föreslagit riksdagen att

1. godkänna den nya index för kostnadsökningar för radio- och TVverksamheten
som angivits i propositionen,

2. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande text-TV,

3. godkänna i propositionen angivet förslag till medelsförbrukning för
byggnadsstyrelsen,

4. godkänna i propositionen angivna förslag till medelsberäkningar för
televerket,

5. godkänna vad som i propositionen förordats för televerket beträffande
rätten att föra högst 5 000000 kr. mellan två budgetår som tillgodohavande
resp. lån,

6. medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande som förordats
i propositionen,

7. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande finansieringen
av driftkostnadsökningar hos televerket,

8. bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa
ytterligare högst 10 % av föreslagna totala investeringsmedel till televerket
och byggnadsstyrelsen,

9. godkänna i propositionen angivet förslag till medelsberäkningar för
den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

10. godkänna i propositionen angivet förslag till medelsberäkning för
radionämndens verksamhet.

Propositionen

I avsnittet Massmedier m. m. i propositionen redovisas inledningsvis
under rubriken Vissa gemensamma frågor (s. 147—152) synpunkter på
massmediernas funktion i ett demokratiskt samhälle och.
1 Riksdagen 1981182. 13 sami. Nr 18

KrU 1981/82:18

statens ansvar för att medierna kan fullgöra sina uppgifter. Däijämte
kommenteras den snabba tekniska utvecklingen på medieområdet. Det
konstateras att denna utveckling utlöst en tidvis häftig debatt, där krav
rests bl. a. på ingripanden för att stoppa introduktionen av nya tekniker.
Föredragande statsrådet uttalar att han för egen del anser att de nya
möjligheter som de tekniska landvinningarna skapar också bör utnyttjas
men att man inte får bortse från de problem som kan uppstå. Han framhåller
att utvecklingen kan innebära ett hot mot nu existerande medier och
de funktioner de har i vårt samhälle. Det förefaller t. ex. uppenbart, heter
det vidare i propositionen, att formerna för distribution av spelfilm i hög
grad kommer att påverkas av utvecklingen på videoområdet. Ett växande
medieutbud kan naturligtvis också negativt påverka det levande kulturlivet
samtidigt som t. ex. konserter samt teater-, dans- och operaföreställningar
genom de nya medierna kan ges en större spridning.

Mot bakgrund av de nu redovisade uttalandena betonas i propositionen
att det är angeläget att noga följa medieutvecklingen under de närmaste
åren och bedöma vilka konsekvenser ianspråktagandet av nya tekniker
kan få i olika avseenden. Föredragande statsrådet förklarar sig ha för
avsikt att inom kort hemställa om regeringens bemyndigande att tillkalla en
kommitté med uppgift att göra detta. Avsikten är att en dylik kommitté
även skall ses som ett led i förberedelserna inför utgången av nuvarande
radioavtal.

1978 års riksdagsbeslut (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr 1977/
78:337) om radions och televisionens verksamhet anger hur verksamheten
skall byggas ut och förbättras under perioden 1978/79—1985/
86. Denna period har i enlighet med förslag i 1981 års budgetproposition
(prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 84) förlängts t.o.m budgetåret 1988/89 med
reformkravet oförändrat. Utbyggnaden gäller en ökning av distriktens
andel av riksprogramproduktion från 30 % till 40 %. De regionala nyhetssändningarna
i TV byggs också ut för att på sikt omfatta samtliga distrikt.
Denna senare utbyggnad behöver dock inte vara genomförd vid avtalsperiodens
slut. De kvalitetsförbättringar som särskilt angetts är en ökad
frilansmedverkan och en större andel gestaltande inslag. Ökad programverksamhet
för vissa publikgrupper skall eftersträvas, och lokalradion
skall tillföras resurser som gör det möjligt att successivt förverkliga de mål
som sattes upp för lokalradion i 1975 års riksdagsbeslut (prop. 1975: 13,
KrU 1975:6, rskr 1975:82).

Förlängningen av reformperioden innebär att de avsedda reformerna
förverkligas under en tre år längre period än vad som avsågs år 1978. För
att kunna genomföra dessa skall Sveriges Radio AB erhålla ett årligt
reformtillskott om 2,3 %. Om statens avtal med Sveriges Radio och
dess programbolag förlängs efter budgetåret 1985/86 bör företaget kunna
räkna med samma årliga reformpåslag t. o. m. budgetåret 1988/89.

Den ekonomiska utvecklingen under senare år har ökat kravet på rat i o -

KrU 1981/82:18

naliseringar inom det statliga området. Samma krav har också ställts
på Sveriges Radio genom riksdagsbeslutet i anslutning till förslagen i 1981
års budgetproposition (s. 85) genom vilket Sveriges Radio ålades att genomföra
rationaliseringar motsvarande en årlig anslagsminskning med
2 %. Detta rationaliseringskrav bör enligt propositionen kvarstå på oförändrad
nivå för nästa budgetår.

Sveriges Radio har kompenserats för automatiska kostnadsökningar
på driftsidan efter ett par olika modeller de senaste åren. Under
budgetåren 1978/79-1980/81 har kompensationen bestämts av den allmänna
kostnadsutvecklingen som den avspeglar sig i konsumentprisindex.
Detta har för Sveriges Radios del inneburit en betydande överkompensation
i förhållande till företagets faktiska kostnader. På förslag i 1981 års
budgetproposition (s. 85—86) har riksdagen beslutat att som underlag för
kompensationen i stället skall användas den justerade index som regering
och riksdag beslutat skall gälla för basbeloppsberäkningar. Undersökningar
som gjorts under det gångna året visar emellertid att även denna kompensationsmodell
på ett för Sveriges Radio gynnsamt sätt avviker från den
verkliga kostnadsutvecklingen. Huvudorsaken till detta är att basbeloppsindex
är knuten till den allmänna kostnadsutvecklingen medan Sveriges
Radios automatiska kostnadsökningar till stor del är beroende av löneutvecklingen.
1 propositionen föreslås därför en kombinerad pris- och löneindex,
där hänsyn tas både till hur stor del av Sveriges Radios budget som
utgörs av löner och till lönebilden inom företaget.

Genom de förändringar som beslöts av riksdagen våren 1981 har Sveriges
Radio fått mycket goda planeringsmöjligheter heter det vidare i
propositionen. Sveriges Radio och dotterbolagen har redovisat hur man
har förverkligat sina planer, hur medel för reformer har använts, vilka
investeringar som har gjorts och hur rationaliseringarna har genomförts.
Det planerings- och redovisningsarbete som sålunda har kommit i gång bör
enligt föredragande statsrådets mening kunna vidareutvecklas.

Med det nuvarande finansieringssystemet för Sveriges Radio är det
viktigt att avgiftskontroll och avgiftsuppbörd är så effektiva
som möjligt. Televerket har ålagts dels att rationalisera avgiftsuppbörden.
dels att intensifiera avgiftskontrollen, framför allt genom kampanjer mot
avgiftsskolk. Televerket har under perioden den 1 juli 1980—den 30 juni
1983 möjlighet att bedriva försöksverksamhet med särskild avgiftskontroll
genom pejling. Kampanjen mot avgiftsskolk har visat sig vara framgångsrik
och beräknas under föregående år ha ökat intäkterna med ca 32 milj. kr.

Nuvarande organisation av avgiftsuppbörden bör enligt propositionen
behållas men det betonas samtidigt att det pågående rationaliseringsarbetet
inom televerket när det gäller uppbördens organisation m. m. bör intensifieras.

Sveriges Television AB (SVT) har bedrivit försöksverksamhet
med text-TV sedan år 1978. Verksamheten omfattar i dag ca tre timmar

KrU 1981/82:18

programtextning per vecka och ca 100 textsidor med nyheter och annan
information sorn förnyas kontinuerligt. Vidare sänds textade kommentarer
till vissa sportsändningar och andra program av evenemangskaraktär.
Dessutom har Sveriges Utbildningsradio (UR) inlett viss försöksverksamhet
i samband med program dels för högskola och vuxenutbildning, dels
för hörselhandikappade och invandrare inom ungdomsskolan.

Informationsteknologiutredningens (U 1978: 12) förslag beträffande
text-TV i betänkandet (SOU 1981:45) Nya medier - text-TV, teledata
innebär att verksamheten även i fortsättningen under innevarande avtalsperiod
förläggs till något eller några av Sveriges Radios programbolag.
Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till detta.

Föredragande statsrådet ansluter sig till utredningsförslaget beträffande
organisation och finansiering av text-TV och betonar att text-TV är ett
utomordentligt viktigt hjälpmedel för döva och hörselskadade. Programtextning
med hjälp av text-TV liksom textade kommentarer till vissa program
bör därför kunna ges hög prioritet. Textsidor med nyheter och annan
information är ett viktigt komplement till Sveriges Radios service till denna
grupp. Även för utbildningsprogrammen öppnar text-TV intressanta möjligheter.

Han ansluter sig också till utredningens förslag att verksamheten under
innevarande avtalsperiod bör bedrivas av Sveriges Radios programbolag
inom befintliga ramar och lyda under Sveriges Radios regelsystem.

I fråga om TV-överföring av scenteater betonas i propositionen
att ett samarbete mellan Sveriges Radio och framför allt Operan och
Dramatiska teatern är mycket viktigt från kulturpolitisk synpunkt. Hittills
har utvecklingen kommit längst när det gäller lyrisk teater, där ett antal
föreställningar har anpassats för TV-inspelning på såväl Operan som
Drottningholmsteatern. I sin planering för innevarande budgetår redovisar
Sveriges Radio att man har för avsikt att fortsätta att etablera samarbete
med scenteatrarna för att producera TV-anpassade överföringar.

I propositionen framhålls att man genom de överföringar som görs
vinner erfarenheter och ömsesidig förståelse för de olika hänsyn som
måste tas för att en bra scenföreställning skall kunna bli lyckad också i en
TV-sändning. Samarbetet underlättas också av det avtal för TV-överföring
av lyrisk teater som slöts i oktober 1980 mellan Teatrarnas riksförbund och
Svenska teaterförbundet. F. n. planeras TV-överföring av ett tiotal operaoch
balettföreställningar vilket bedöms som tillfredsställande.

Föredragande statsrådet betonar vidare att det är angeläget att även
Dramatiska teaterns produktion kommer en större publik till del. Ett
förbättrat samarbete mellan Sveriges Radio och Dramatiska teatern bör
därför eftersträvas.

Vad beträffar tilldelningen av medel för den avgiftsfinansierade verksamheten
för nästa budgetår beräknas i propositionen ett sammanlagt
medelsbehov av 1842 milj. kr. med en närmare angiven fördelning på
byggnadsstyrelsen, televerket, Sveriges Radio och radionämnden.

KrU 1981/82:18

För byggnadsstyrelsen redovisas en investeringsplan som utmynnar i en
medelsförbrukning av 25,5 milj. kr. För televerkets investeringar beräknas
99,0 milj. kr. och för dess driftkostnader 245,3 milj. kr., medan för Sveriges
Radios drift- och investeringskostnader beräknas sammanlagt 1 470,7
milj. kr. Kostnaderna för radionämndens verksamhet anges till 1,47 milj.
kr.

I propositionen föreslås att televerket dels skall få utnyttja upp till 5 milj.
kr. av nästa budgetårs medgivna förbrukning för att avbalansera det löpande
årets förbrukning, dels få rätt att intill en summa av 5 milj. kr.
utnyttja medel som inte tagits i anspråk ett år det nästkommande budgetåret.
Därjämte föreslås för televerket ett beställningsbemyndigande om 30
milj. kr. förbudgetåret 1983/84.

Åtgärder och förändringar som vidtas hos de programproducerande
dotterbolagen inom Sveriges Radio kan ha både kostnadshöjande och
kostnadssänkande effekter på programdistribution och programinsamling
inom televerket. I propositionen betonas vikten av att Sveriges Radio i sin
planering beaktar dylika effekter och likaså vikten av ett gemensamt kostnadsansvar
hos Sveriges Radio och televerket. Mot denna bakgrund föreslås
att eventuella framtida kostnadsbehov utöver huvudalternativet, dvs.
medlen för ett budgetår prisomräknade minus rationalisering, för programdistribution
och programinsamling inom televerket täcks genom att medel
förs över från Sveriges Radio till televerket. För budgetåret 1982/83 gäller
detta sådana kostnader som tillkommer utöver de driftkostnadsökningar
som beräknats i förslaget till medelstilldelning. Fr. o. m. budgetåret 1983/
84 avses en eventuell ökning av kostnaderna för programinsamling och
programdistribution utöver huvudalternativet i sin helhet bli bekostad med
en överföring av medel från Sveriges Radio.

Regeringen föreslås i propositionen få bemyndigande att av konjunkturmässiga
eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10 % av de för televerket
och byggnadsstyrelsen föreslagna totala investeringsmedlen.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:272 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att medelstilldelningen för den avgiftsfinansierade verksamheten inom
Sveriges Radio-koncernen minskar med 0,5 milj. kr.,

1981/82: 306 av Margot Håkansson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att Sveriges Radio/TV inom befintliga resurser utformar
särskilda TV-program för döva på teckenspråket,

1981/82: 307 av Margot Håkansson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att Sveriges Radio/TV inom befintliga resurser textar
program för döva enligt de intentioner som framförs i motionen.

Krll 1981/82:18

1981/82:410 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär införandet av särskilda nyhetsprogram som återger nyheter
i oförvanskat skick,

1981/82:411 av Tore Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen uttalar sitt stöd
för radiosändningar på polska,

1981/82:412 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen uttalar
att utbildningsradion i större utsträckning bör ta ansvar för teckenspråksutbildning
och att Sveriges Television bör producera ett större antal
textade program1,

1981/82: 570 av Iris Mårtensson (s) och Johan Olsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om en förstärkning och utveckling av allemansradion,

1981/82:672 av Helge Hagberg (s) och Evert Hedberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts
om behovet av svenska TV-program till alla i utlandet verksamma svenskar.

1981/82:750 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
en utbyggd allemansradioverksamhet inom LRAB,

1981/82:968 av Kerstin Göthberg (c) och Kerstin Andersson i Hjärtum
(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att samarbetsformerna
mellan TV och Dramaten-Operan snarast måste lösas,

1981/82:969 av Eric Hägelmark (fp) och Hans Lindblad (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening uttalar att Sveriges Lokalradio AB inom
nuvarande ekonomiska ramar bör fortsätta Radio Ljusdals och Radio
Kristianstad-Nordvästs sändningar åtminstone t. o. m. böljan av år 1984,

1981/82:977 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att dei av regeringen aviserade kommittén för
att bedöma den nya teknikens inverkan på mediaområdet bör ges en
parlamentarisk förankring med representation från samtliga riksdagspartier,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att kommitténs direktiv även
bör utmynna i förslag om

a) att radio/TV-koncernens moderbolag bör ges ett mera övergripande
ansvar för verksamheten och utökade funktioner, bl. a. genom att koncerngemensamma
organ förläggs dit,

b) att omorganisationen av radio/TV-koncernen stoppas och att en ut 1

Den del av motionens yrkande som gäller utbildningsradion behandlas under
punkt 2 i detta betänkande.

KrU 1981/82:18

värdering sker i syfte att bättre samordna resurserna vid resp. bolag och att
därvid också pröva huruvida sammanslagning(ar) måste ske eller överväga
andra former i enlighet med vad som sägs i motionen om radio/TV som ett
företag i allmänhetens tjänst,

c) att förhindra utläggningen av centrala funktioner i radio/TV-bolagen i
privata företag,

d) att förhindra en kommersialisering av verksamheten bl. a. när det
gäller sekundärexploatering av programmen t. ex. genom video,

3. att riksdagen uttalar att ett avtal för hela koncernen skall slutas
mellan staten och SR med riktlinjer som innebär

a) att kravet på opartiskhet i programverksamheten skall gälla det totala
utbudet,

b) att yttrandefriheten i rundradion skall gälla lika för alla,

c) att demokratistadgandet bibehåller sin hävdvunna innebörd men med
tillämplighet också på jämlikhet mellan könen och andra jämlikhetsfrågor,

1981/82:1122 av Anders Björck (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att direktiven
till den nya massmedieutredningen utformas i enlighet med vad som anförts
i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hänsyn tas
vid sammansättningen av denna utredning så att bransch- och industripolitisk
sakkunskap kommer att ingå,

1981/82:1314 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om sammansättningen av föreslagen kommitté med
uppgift att följa medieutvecklingen,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om alternativa finansieringsformer för rundradioverksamheten,

1981/82:1318 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening uttalar att för textning avsedd programtid används för sitt
ändamål,

1981/82:1319 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en prioriterande kartläggning av textningsönskemål beträffande
olika programarter,

1981/82:1323 av Karl-Erik Häll m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av mobilsändare för allemansradions verksamhet i Norrbotten,

1981/82:1325 av Gunnel Liljegren (m) och Knut Billing (m) vari yrkas att
riksdagen anhåller att regeringen hos finska myndigheter aktualiserar frågan
om direktförmedling av TV-program via sändare på Åland,

KrU 1981/82:18

1981/82:1326 av Gunnel Liljegren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för att radio- och TV-bolagen inför nyhetsförmedling på polska,

1981/82:1338 av Allan Akerlind m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att svordomar i radio och TV icke bör förekomma,

1981/82:1339 av Allan Åkerlind m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att uttala att Sveriges Radio TV bör sträva efter att genom sitt programutbud
öka insikten hos tittare och lyssnare om riskerna med bruk av
alkohol och narkotika,

1981/82:1763 av Ulla Ekelund (c) och Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försöksverksamheten
med s. k. allemansradio i Ljusdal och Ängelholm får fortsätta efter den
30 juni 1982,

1981/82:1769 av Sven Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att andelen kristna program - i synnerhet
för barn och ungdom — i Sveriges Radio bör ökas väsentligt med tanke på
radioavtalets krav på balans och objektivitet,

1981/82:1770 av Sven Johansson (c) och Martin Olsson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om en framställning till Sveriges Radio
AB om utökning av textade program i TV,

1981/82:1779 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om den kommande medieutredningens uppgifter,

2. att riksdagen beslutar att 6 § andra stycket radiolagen skall lyda:
”Programföretag skall i programverksamheten hävda det demokratiska
statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och
den enskilda människans frihet och värdighet samt bidraga till fred och
internationell förståelse”,

1981/82: 2064 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning til! vad
som anförts i avsnittet Massmedia i motion 1981/82:2018 — yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att den aviserade massmedieutredningen
skall ges sådana direktiv att olika finansieringsmodeller får övervägas för
rundradioverksamheten och att starkt självständig ställning skapas för de
nya medierna.

Utskottet

Massmediekommittén

I propositionen har föredragande statsrådet redovisat sin avsikt att inom
kort hemställa om regeringens bemyndigande att tillkalla en kommitté med
uppgift att noga följa medieutvecklingen under de närmaste åren och
bedöma vilka konsekvenser ianspråktagandet av nya tekniker kan få i olika

KrU 1981/82:18

avseenden. Han har samtidigt markerat att arbetet i kommittén även skall
ses som ett led i förberedelserna inför utgången av nuvarande radioavtal.

Det nu redovisade uttalandet om en blivande massmediekommitté har
föranlett yrkanden i flera motioner. Sålunda yrkas i motion 1314 (s) att
riksdagen som sin mening skall ge till känna för regeringen vad som i
motionen anförts om sammansättningen av den föreslagna kommittén (yrkande
1). Innebörden är att riksdagen med hänsyn till den principiella
betydelsen av de frågor som kommittén skall behandla bör uttala sig för att
kommittén blir parlamentariskt sammansatt. Även i motion 1122 (m) framförs
synpunkten att kommittén bör ha en parlamentarisk sammansättning
dock utan att något direkt yrkande härom framställs. Yrkande 1 i motion
977 (vpk) innebär att riksdagen bör uttala att kommittén bör ges en parlamentarisk
förankring med representation från samtliga riksdagspartier.

I motion 1122 (m) uttalas att det i vårt land funnits en tendens att se
massmediefrågorna uteslutande som kulturpolitiska angelägenheter. Motionären
betonar att industripolitiska aspekter på de nya medierna måste
uppmärksammas. Kommittén bör därför tillföras sakkunskap från den del
av näringslivet som arbetar med nya medier. Motionen utmynnar i denna
del i ett yrkande som innebär att kommittén bör få en sådan sammansättning
att bransch- och industripolitisk sakkunskap kommer att ingå.

Den kommitté det här är fråga om kommer att ha en uppgift som är
synnerligen angelägen inte bara kulturpolitiskt utan även sett från flera
andra synpunkter. Den bör enligt utskottets mening vara parlamentariskt
sammansatt. Utskottet har erfarit att så kommer att bli fallet. De motionsvis
framförda yrkandena härom bör därför inte föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker alltså motionerna 977
yrkande 1 och 1314 yrkande 1.

Kommitténs utredningsuppdrag är av den arten att arbetet måste bedrivas
i nära kontakt med sakkunniga inom olika berörda områden. Utskottet
förutsätter att så kommer att bli fallet och anser inte att det finns anledning
för riksdagen att göra något uttalande om hur denna kontakt skall etableras.
Utskottet avstyrker därför motion 1122 yrkande 2.

Frågan om vilka direktiv som bör ges den blivande massmediekommittén
har tagits upp i flera motioner. En utgångspunkt för direktiven bör
enligt motion 1122 (m) vara att slå vakt om yttrandefrihet, mångfald och
näringsfrihet också vad gäller de nya medierna. I samma motion uttalas att
det inte är realistiskt att upprätthålla ett förbud mot reklam i radio och TV,
och motionärens åsikt är att direktiven bör utformas på sådant sätt att
utredningen även får överväga en reklamfinansiering av rundradioverksamheten.
Samma uppfattning ligger bakom yrkandet i motion 2064 (m) om
att kommittén skall ges sådana direktiv att olika finansieringsmodeller får
övervägas förutsättningslöst. Därutöver ingår i yrkandet i denna motion att
direktiven bör utformas så att de nya medierna får en starkt självständig
ställning gentemot såväl staten som Sveriges Radio,
tl Riksdagen 1981182. 13 sami. Nr 18

KrU 1981/82:18

En annan syn på finansieringsfrågan än i motionerna 1122 och 2064
redovisas i motion 1314 (s). I denna anses det visserligen att alternativa
finansieringsformer bör övervägas av kommittén, men det framhålls uttryckligen
att reklamfinansiering inte bör komma i fråga och uttalas därjämte
att s. k. betal-TV, dvs. ett system där mottagaren får betala en
särskild avgift för att få se vissa program, bör undvikas.

En av grundsatserna i gällande radiolag är att en vidsträckt yttrandefrihet
skall råda i rundradion. Vidare gäller enligt de särskilda avtalen mellan
staten och programföretagen att programutbudet såväl i TV som i riksradion
och lokalradion skall präglas av en mångfald av olika åsikter och
meningsriktningar. Den uppfattning om vikten av yttrandefrihet och mångfald
som därmed kommit till uttryck bör enligt utskottets mening prägla
den framtida rundradioverksamheten oavsett ändrade förutsättningar i
tekniska avseenden. Något särskilt uttalande härom från riksdagens sida
anser utskottet inte erforderligt.

Vad angår finansieringsformerna får utskottet erinra om att utskottet i
sitt betänkande KrU 1975:6 föreslagit riksdagen att godkänna vad som i
proposition 1975:13 anförts om avvisande av kommersiell reklam mot
vederlag i televisions- och ljudradioprogram. Detta innebär att utskottet
ansåg att riksdagen borde ansluta sig till den i propositionen intagna
ståndpunkten att det material som framlagts av reklamutredningen i betänkandet
(SOU 1973: 10) Reklam III gett ett övertygande underlag för att
avvisa dylik reklam. Reservation i denna fråga anmäldes av moderata
samlingspartiets företrädare i utskottet vilka ansåg att det ännu inte fanns
tillräckligt underlag för att avvisa vaije form av reklam i framtida radiooch
TV-verksamhet. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

I betänkandet KrU 1979/80:24 förklarade sig utskottet anse att riksdagen
inte borde uttala sig för en utredning om en delfinansiering av Sveriges
Radio genom annonsintäkter. Med bl. a. denna motivering avstyrkte utskottet
ett motionsyrkande om en utredning om finansieringen av den
framtida radio- och TV-verksamheten. Yrkandet avslogs därefter av riksdagen.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin uppfattning i fråga om
reklamfinansiering. Det bör därför inte ingå i massmediekommitténs uppdrag
att överväga denna fråga. Däremot anser utskottet att kommittén bör
överväga olika andra alternativa finansieringsformer i syfte att skapa underlag
för en bedömning av hur Sveriges Radios verksamhet bör finansieras
på lång sikt. Vad utskottet nu anfört om olika finansieringsformer bör
beaktas vid utarbetandet av direktiv för den blivande kommittén.

Utöver vad som nu sagts anser utskottet inte - såvitt gäller de hänseenden
som hittills behandlats - att det från riksdagens sida bör göras några
uttalanden i syfte att styra utformningen av direktiven för det kommande
kommittéarbetet.

Riksdagen bör som sin mening ge till känna för regeringen vad utskottet

KrU 1981/82:18

anfört med anledning av motionerna 1122 yrkande 1, 1314 yrkande 2 och
2064.

Även yrkande 2 i motion 977 (vpk) innebär att riksdagen bör göra ett
uttalande om de blivande kommittédirektiven. Motionärerna anser att
kommittéarbetet bör utmynna i förslag som sammanfattningsvis kan refereras
på följande sätt:

a) Radiokoncernens moderbolag bör ges ett mera övergripande ansvar
för verksamheten och utökade funktioner bl. a. genom att koncerngemensamma
organ förläggs dit (yrkande 2 a).

b) Den av riksdagen år 1978 beslutade omorganisationen bör stoppas
och utvärderas i syfte att uppnå bättre samordning av resurser vid resp.
bolag varvid också bör prövas om sammanslagningar bör ske eller andra
former övervägas (yrkande 2 b).

c) Utläggningen i privata företag av centrala funktioner i radioföretagen
bör förhindras (yrkande 2 c).

d) En kommersialisering av verksamheten bör förhindras bl. a. när det
gäller sekundärexploatering av programmen t. ex. genom video (yrkande 2

d).

Yrkandena 2 a och 2 b i motion 977 innebär i sak ett upprepande av
yrkanden som framförts av vänsterpartiet kommunisterna vid tidigare
riksmöten och som då med utförliga motiveringar avstyrkts av utskottet
och avslagits av riksdagen (KrU 1979/80:24 och 1980/81:22). Utskottet
som får erinra om att omorganisationen numera är genomförd saknar
anledning att i år i dessa frågor inta någon annan ståndpunkt än tidigare år.
Utskottet avstyrker därför motion 977 yrkandena 2 a och 2 b.

Vad beträffar yrkande 2 c i samma motion om utläggningen av centrala
funktioner i privata företag får utskottet framhålla att radiokoncernen själv
har att bedöma hur verksamheten bäst skall bedrivas. Riksdagen bör inte
göra något uttalande i enlighet med motionsyrkandet som därför avstyrks.

I fråga om det i motionen framförda yrkandet 2 d om exploatering av
TV-program exempelvis genom video finner utskottet inte anledning föreslå
riksdagen att göra det i motionen angivna allmänt hållna uttalandet vars
syfte är att påverka utformningen av direktiven för massmediekommittén.
Utskottet som alltså avstyrker yrkandet får samtidigt erinra om att utskottet
i betänkandet KrU 1980/81:22 förklarat sig finna det angeläget att delar
av den programbank som finns hos Sveriges TV kan göras tillgängliga för
allmänheten på video. Utskottet vill framhålla att ett tillgodoseende av
denna synpunkt inte får leda till att programverksamheten påverkas av
hänsyn till hur man bedömer möjligheterna att utnyttja programmen i
videogramform. Ej heller bör en spridning av programmen på annat sätt än
via etern få innebära en ekonomisk belastning för TV-bolaget.

I motion 1779 (s) uttalas att det under de senaste åren blivit alltmer
tydligt att massmedierna, främst TV, film och video, har olika våldstillvänjande
effekter både på barn och vuxna. Det är här fråga om ett medieutbud

KrU 1981/82:18

som går stick i stäv med de samhällspolitiska mål som finns formulerade
bl. a. i läroplaner för grundskolan och i de kulturpolitiska målen. Medieutbudet
står också i strid med den massmediedeklaration som antogs av
Unesco hösten 1978. Motionärerna anser att det bör ingå i massmediekommitténs
uppgifter att undersöka konsekvenserna och tillämpningen av
Unescodeklarationen, de kulturpolitiska målen och läroplanens uttalande
om skolans aktiva fostran för fred. Motionens yrkande 1 går ut på att
riksdagen som sin mening skall ge till känna för regeringen vad som i
motionen anförts om massmediekommitténs uppgifter.

Som omnämnts i det föregående bör tillsättandet av en massmediekommitté
även ses som ett led i förberedelserna inför utgången av nuvarande
radioavtal. Utskottet konstaterar att de erfarenheter som vunnits under nu
löpande avtalsperiod och även dessförinnan naturligen kommer att utgöra
en del av det underlag som kommittén har att utgå ifrån i sitt arbete.
Utskottet anser det därför inte erforderligt att riksdagen gör det särskilda
uttalande som avses i yrkande 1 i motion 1779. Utskottet avstyrker därför
detta yrkande.

Radiolag och avtal

Yrkande 2 i motion 1779 (s) går ut på att riksdagen skall anta ett i
motionen föreslaget tillägg till 6§ andra stycket radiolagen av innebörd att
programföretagen i programverksamheten skall bidra till fred och internationell
förståelse.

Konstitutionsutskottet har i bilagda yttrande KU 1981/82:8 y uttalat att
förändringar i radiolagen i princip inte bör ske under löpande avtalsperiod.
Med hänvisning härtill har konstitutionsutskottet avstyrkt nu ifrågavarande
motionsyrkande.

6§ radiolagen erhöll sin nuvarande lydelse efter ingående överväganden
som föregick 1978 års beslut om radions och televisionens fortsatta verksamhet.
Lagrummet innefattar bl. a. skyldighet för programföretagen att i
sin verksamhet hävda principen om alla människors lika värde och den
enskilda människans frihet och värdighet.

Enligt utskottets uppfattning kan man i denna föreskrift se om inte ett
åläggande så i varje fall ett incitament för programföretagen att verka för
fred och internationell förståelse. Mot den nu redovisade bakgrunden och
med hänsyn även till vad konstitutionsutskottet uttalat anser sig kulturutskottet
inte böra tillstyrka motion 1779 yrkande 2 om en ändring i 6§
radiolagen.

Yrkande 3 i motion 977 om ett nytt avtal för radiokoncernen överensstämmer
i sak med yrkanden som framställts vid de tre senaste riksmötena
och då avslagits av riksdagen. Som utskottet tidigare framhållit (KrU 1979/
80:24) skulle ett bifall till yrkandet om ett nytt avtal innebära att man i
väsentlig mån rubbade grunderna för den av riksdagen år 1978 beslutade
nya organisationen för Sveriges Radio. Utskottet saknar anledning att i år i

KrU 1981/82:18

denna fråga inta en annan ståndpunkt än tidigare och avstyrker därför
motion 977 yrkande 3.

Kostnadskompensation och medelsberäkningar

Som redovisats i det föregående innebär propositionens medelsberäkningar
för den avgiftsfmansierade verksamheten inom Sveriges Radiokoncernen
att ett belopp av 1470700000 kr. bör ställas till förfogande. I
motion 272 (m) föreslås en minskning av detta belopp med 500000 kr. Som
skäl härför anförs att det inom koncernen finns inte mindre än 35 personaltidningar
som det kostar betydande belopp att producera. Motionärerna
anser att det bör vara möjligt att göra en besparing genom att minska
utbudet av dylika tidningar.

Medelsberäkningen i propositionen utgår å ena sidan från att Sveriges
Radio under nästa budgetår skall genomföra rationaliseringar motsvarande
en anslagsminskning med 2% och å andra sidan från att företaget skall
erhålla det årliga reformmedelstillskott om 2,3% som godkändes förra
året. Utskottet får med anledning av motionen erinra om att det ankommer
på radiokoncernens styrelse att besluta om fördelning av anvisade medel
till de olika programbolagen som själva inom givna ekonomiska ramar
beslutar om medelsdispositionen och därmed också om vilka rationaliseringar
och besparingar som lämpligen bör göras. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motion 272 och tillstyrker godkännande av propositionens
förslag till medelsberäkningar för den avgiftsfmansierade verksamheten
inom Sveriges Radio-koncernen.

Utskottet har i det föregående redovisat de förslag i övrigt som i propositionen
lagts fram under rubriken Radio och television. Utskottet tillstyrker
dessa förslag.

1 detta sammanhang finner utskottet anledning erinra om 1978 års i det
föregående refererade riksdagsbeslut om utbyggnad och förbättring av
radions och televisionens verksamhet under perioden 1978/79—1985/86.
Denna period har genom beslut av riksdagen förra året förlängts t. o. m.
budgetåret 1988/89 med reformkravet oförändrat. Utbyggnaden gäller en
ökning av distriktens andel av riksprogramproduktion från 30% till 40%.
De regionala nyhetssändningarna i TV byggs också ut för att på sikt
omfatta samtliga distrikt. Denna senare utbyggnad behöver dock inte vara
genomförd vid avtalsperiodens slut. De kvalitetsförbättringar som särskilt
angetts är en ökad frilansmedverkan och en större andel gestaltande inslag.
Ökad programverksamhet för vissa publikgrupper skall eftersträvas och
lokalradion skall tillföras resurser som gör det möjligt att successivt förverkliga
de mål som sattes upp för lokalradion genom beslut av riksdagen
år 1975. För att kunna genomföra reformerna skall Sveriges Radio årligen
erhålla ett medelstillskott om 2,3%.

KrU 1981/82:18

TV-utsändning av teaterföreställningar

Frågan om TV-utsändning av teaterföreställningar har tagits upp i motion
968 (c). Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening uttalar att
samarbetsformerna mellan TV och Dramaten-Operan snarast måste lösas.

Utskottet som i det föregående redovisat de uttalanden i denna fråga
som gjorts i propositionen får erinra om att utskottet upprepade gånger,
senast i betänkandet KrU 1980/81:22, betonat angelägenheten av att publik
i hela landet bereds möjlighet att genom TV ta del av föreställningar
som ges av Operan, Dramatiska teatern och övriga statsunderstödda teatrar.
Utskottet vill ånyo understryka vikten av ett sådant samarbete. Som
framhållits i propositionen är detta samarbete mycket viktigt från kulturpolitisk
synpunkt. Utskottet delar sålunda den uppfattning i denna fråga som
kommit till uttryck såväl i propositionen som i motion 968 men anser det
inte behövligt att riksdagen gör någon framställning till regeringen i frågan.
Utskottet avstyrker därför motion 968.

TV-program till svenskar i utlandet

I motion 672 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen sagts om behovet av svenska TV-program till alla i
utlandet verksamma svenskar. Vad motionärerna önskar är att det skall
öppnas en möjlighet för de många svenskar som vistas utomlands i viktiga
uppdrag för Sverige eller det land där de uppehåller sig att ta del av de
svenska TV-programmen.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att ett yrkande av
samma innebörd behandlats av utskottet dels i betänkandet KrU 1977/
78:1, dels i det till lagutskottet avgivna yttrandet KrU 1980/81:2 y. I
nämnda yttrande erinrade utskottet om att det problem som föranlett den i
yttrandet behandlade motionen ligger inom ramen för de utredningsuppdrag
som lämnats dels videogramutredningen, dels upphovsrättsutredningen.
Utskottet redovisade också ett av förstnämnda utredning framlagt
förslag om en treårig försöksverksamhet med distribution till svenskar i
utlandet av svenska TV-program i videogramform.

I propositionen redovisas att det f. n. pågår förhandlingar om de upphovsrättsliga
problem som är förknippade med distribution i videogramform
av TV-bolagets program. Enligt vad utskottet inhämtat under hand
har en uppgörelse träffats i vad gäller utomstående medverkande i programmen,
medan problemet alltjämt är olöst såvitt gäller TV-bolagets egna
anställda. F. n. pågår emellertid förhandlingar i saken inför en av regeringen
tillsatt medlingskommission.

Utskottet vill understryka angelägenheten av att den kvarstående delen
av det problem som motionärerna tagit upp snarast får en lösning. Någon
särskild hänvändelse från riksdagen till regeringen i denna fråga anser
utskottet inte f. n. behövlig och utskottet avstyrker därför motion 672.

KrU 1981/82:18

Programfrågor

I flera av de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande har
önskemål framförts om olika åtgärder för att förbättra de hörselskadades
möjligheter att få utbyte av TV-programmen. Ett större utbud av textade
program än hittills önskas sålunda med något varierande formuleringar
i motionerna 307 (fp), 412 (m) och 1770 (c). I motion 1318 (m)
kritiseras att det förekommer att programtid som avsetts för textade program
utnyttjas även för sändning av inslag som inte är textsatta. Motionären
anser att riksdagen som sin mening bör uttala att programtid som är
avsedd för textade program också bör användas för sådana program. I
motion 306 (fp) slutligen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att
Sveriges Radio inom befintliga resurser utformar särskilda TV-program för
döva på teckenspråket.

Med anledning av yrkandena i dessa motioner får utskottet först erinra
om att systemet med en fri och i publicistiskt avseende oberoende radio
och television innebär att det är programföretagen själva som skall utforma
programverksamheten inom de gränser som anges i radiolagen och avtalen
mellan staten och företagen. Som kontrollinstans i systemet finns radionämnden
vars uppgift är att övervaka att rätten till radio- och TV-sändningar
utövas enligt bestämmelserna i 6§ radiolagen och riktlinjerna i
gällande radioavtal.

I avtalen med de fyra programföretagen finns uttryckligen föreskrivet att
särskild hänsyn skall tas till olika grupper av handikappade. Denna föreskrift
går tillbaka bl. a. på uttalanden såväl i proposition 1977/78:91 om
radions och televisionens fortsatta verksamhet m.m. som i kulturutskottets
betänkande 1977/78:24 med anledning av bl. a. denna proposition. 1
propositionen uttalades sålunda att det i avtalen med programföretagen
borde markeras att särskild hänsyn skulle tas bl. a. till hörselhandikappade
och synskadade och att fler program borde textsättas för döva och hörselskadade.
Utskottet anslöt sig uttryckligen till propositionens uttalande om
textsättning av TV-program och framhöll vikten av att man på olika sätt
söker förbättra lyssnar- och tittarsituationen för olika handikappgrupper.

I betänkandet KrU 1980/81:22 framhöll utskottet i fråga om textsättning
av TV-program att åtskilligt arbete - helt i enlighet med riksdagens intentioner
— lagts ner på att förbättra de hörselhandikappades möjligheter att
få del av information, debatt och underhållning direkt via TV eller i form
av videogram. Utskottet förutsatte att man inom Sveriges Television även
i fortsättningen skulle ägna stor uppmärksamhet åt de hörselhandikappades
situation. Med hänvisning till att det ankommer på TV-företaget att
själv bedöma hur tilldelade resurser skall användas inom den ram som
anges av gällande lag och avtal uttalade utskottet emellertid att riksdagen
inte borde göra några framställningar till regeringen i fråga om textsättning
av TV-program.

KrU 1981/82:18

I samma betänkande betonade utskottet att den principiella uppfattning
som utskottet redovisat i fråga om textsättning av TV-program också
gällde TV-program på teckenspråk. Utskottet framhöll att teckenspråket
numera allmänt erkänns som de dövas eget språk och noterade med
tillfredsställelse att det i viss utsträckning förekommit program på detta
språk. Med hänvisning till radioföretagens självständighet i fråga om programverksamheten
avstyrkte utskottet emellertid ett motionsyrkande om
en framställning till regeringen om TV-program på teckenspråk.

Då utskottet även i år har att ta ställning till olika motionsyrkanden om
antalet textade program och program på teckenspråk är det för utskottet
angeläget att markera att utskottet har samma uppfattning härvidlag som
tidigare. Utskottet vill också i anslutning till vad som i propositionen
anförts om pågående försöksverksamhet med text-TV betona att utskottet
delar den uppfattning om värdet av text-TV och textade programkommentarer
som föredragande statsrådet gett uttryck åt.

De i motionerna 306, 307 och 1770 framställda yrkandena går alla ut på
att direkta krav om särskilda program på teckenspråk resp. fler textade
program skall ställas på Sveriges Television. Detsamma gäller yrkandet i
motion 412 i den del som nu är i fråga. Med hänsyn till de kompetensregler
som gäller för radioföretagens programverksamhet kan dessa yrkanden
inte tillstyrkas.

Vad beträffar motion 1318 har utskottet förståelse för motionärens uppfattning.
1 den mån det förekommer att programtid som avses för textade
program utnyttjas för sändning av inslag som inte är textade innebär det en
urholkning av insatserna för de hörselskadade. Utskottet anser dock att
riksdagen med hänsyn till gällande kompetensregler i fråga om programverksamheten
inte bör göra det i motionen yrkade uttalandet. Motionen
avstyrks därför.

I motion 1319 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en prioriterande
kartläggning av textningsönskemål beträffande olika programarter.
Utskottet vill med anledning av detta yrkande ånyo erinra om de pågående
försöken med text-TV. En successivt utvidgad verksamhet på detta område
kommer att innebära allt bättre möjligheter för de hörselskadade att via
TV få del av viktig information. Utskottet vill också påminna om den
skyldighet att i skälig omfattning tillgodose skiftande behov och intressen
som Sveriges Television har enligt gällande avtal. Bestämmelserna härom
bör rimligen tillämpas även inom ramen för den programverksamhet som
på något sätt är särskilt anpassad för de hörselskadade. Sveriges Television
bör för sina bedömningar av de programfrågor som det nu är fråga om
lämpligen kunna inhämta synpunkter från de handikappades egna organisationer.
Utskottet som även i detta sammanhang får erinra om programföretagens
självständiga ställning i fråga om programverksamheten anser
att motionens egentliga syfte - nämligen att de olika programönskemål
som kan finnas bland de hörselhandikappade skall komma fram och vägas

KrU 1981/82:18

mot varandra - kan bli tillgodosett utan den framställning till regeringen
som yrkas i motionen. Utskottet avstyrker därför motion 1319.

Med anledning av motion 410 (c) om särskilda nyhetsprogram
får utskottet erinra om att de särskilda avtalen mellan staten och Sveriges
Television, Sveriges Riksradio resp. Sveriges Lokalradio innehåller likalydande
föreskrifter om att vart och ett av programföretagen skall ”meddela
nyheter samt kommentera eller på annat sätt belysa händelser och skeenden
och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för
att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor”. Det
finns också i fråga om alla programföretagen likalydande föreskrifter om
att företagen före sändning av program så noggrant som omständigheterna
medger skall kontrollera sakuppgifter i programmet. Erinras bör också om
radionämndens uppgift att genom efterhandsgranskning övervaka att programföretagen
utövar sin sändningsrätt i överensstämmelse med 6 § radiolagen
och gällande avtal. Mot den härmed angivna bakgrunden avstyrker
utskottet motion 410.

Det i motion 411 (m) framförda yrkandet att riksdagen skall uttala sitt
stöd för radiosändningar på polska har av utskottet uppfattats
som avseende utlandsprogram riktade till Polen. Som framgår av motionen
har ett motionsyrkande med denna innebörd tidigare behandlats av riksdagen.
Det avstyrktes då av utrikesutskottet (UU 1978/79: 31) med hänvisning
till att Sveriges Radio som företag själv skulle avgöra uppläggningen
och innehållet i sin programverksamhet. Sedan detta uttalande gjordes har
Sveriges Radio organiserats om till en koncern med ett moderbolag och
fyra dotterbolag, men i det avseende som nu är aktuellt är läget i princip
oförändrat. Med hänvisning ännu en gång till programföretagens — i detta
fall Sveriges Riksradios - självständighet i fråga om programverksamheten
avstyrker utskottet motion 411. Med samma hänvisning avstyrker
utskottet det i motion 1326 (m) gjorda yrkandet om införande i radio och
TV av nyhetsförmedling på polska. Såvitt gäller sistnämnda motion vill
utskottet dock framhålla att avstyrkandet inte på något sätt innebär att
utskottet ändrat uppfattning i fråga om vikten av att man inom radioföretagen
ägnar särskild uppmärksamhet åt den situation vari invandrare och
andra minoritetsgrupper befinner sig när det gäller att lyssna på radio och
se på TV. Utskottet erinrar om det uttalande av denna innebörd som
gjordes i betänkandet KrU 1977/78:24.

Det faktum som utskottet upprepade gånger framhållit i detta betänkande,
nämligen att det är programföretagen ensamma som har att utforma
programverksamheten, är avgörande även för utskottets inställning till de
yrkanden som gjorts i motionerna 1338 (m), 1339 (m) och 1769 (c). I den
första av dessa motioner önskas ett uttalande mot förekomsten av svord
o m a r i radio och TV och i den andra ett uttalande om att programföretagen
bör eftersträva att öka insikten hos tittare och lyssnare om riskerna
med bruk av alkohol och narkotika. Motion 1769 gäller ett uttalan -

KrU 1981/82:18

de från riksdagens sida om att andelen kristna program, i synnerhet
för barn och ungdom, bör ökas väsentligt. Utskottet avstyrker de nu
angivna motionerna.

Förmedling av finländska TV-program

Med hänvisning till det stora värde det skulle innebära för finländska
invandrare i östra Sverige att ha tillgång till finländsk television har i
motion 1325 (m) yrkats att riksdagen skall anhålla att regeringen hos
myndigheterna i Finland aktualiserar frågan om direktförmedling till Sverige
av finländska TV-program via en särskild sändare på Åland. Utskottet
anser att en förmedling av finländska TV-program skulle vara värdefull
men vill samtidigt såvitt gäller motionärernas tanke på en sändare på Åland
framhålla att det finns problem av ekonomisk, juridisk och annan art som
först måste lösas innan denna tanke kan förverkligas. Utskottet vill också
påminna om det arbete på att finna former för ett nordiskt radio- och TVsamarbete
som bedrivits inom Nordiska rådet. Utskottet anser inte att
riksdagen bör göra den framställning till regeringen som föreslagits i motionen
och avstyrker därför denna.

Allemansradio

I betänkandet KrU 1979/80:24 framhöll kulturutskottet som önskvärt att
förutsättningar skapades för ett samarbete mellan närradion och lokalradion.
Närradiokommittén borde därför ges vidgade direktiv och dess försöksperiod
förlängas. Detta uttalande av utskottet gav riksdagen som sin
mening till känna för regeringen. I sin tur ledde detta till att närradiokommittén
genom tilläggsdirektiv fick i uppdrag att inleda överläggningar med
Sveriges Radio och lokalradion för att utreda hur den radioverksamhet
som riksdagen åsyftat skulle komma till stånd hos lokalradion. Samtidigt
förlängdes försöksverksamheten med närradio till utgången av juni 1982.

I anslutning till riksdagens och regeringens sålunda redovisade beslut
bedriver Sveriges Lokalradio sedan februari 1981 två försök med s.k.
allemansradio, det ena i Ängelholm och det andra i Ljusdal. I allemansradion
får såväl föreningar som enskilda möjlighet att producera radioprogram.
Producenterna får själva svara för programmens innehåll och utformning,
men kostnaderna bestrids av lokalradion som också har det
juridiska ansvaret för sändningen och som tillhandahåller teknisk och
annan hjälp.

Den pågående verksamheten med allemansradio har föranlett flera motioner.
I motionerna 969 (fp) och 1763 (c) yrkas att riksdagen skall göra
uttalanden som siktar till att de pågående försöken med allemansradio skall
fortsätta, enligt den förra motionen åtminstone t. o. m. början av år 1984
och enligt den senare efter den 30 juni 1982.

Försöken med allemansradio i Ljusdal och Ängelholm har enligt motion
750 (s) varit framgångsrika. Motionärerna uttalar att det är angeläget att

KrU 1981/82:18

många får komma till tals i lokala radiosändningar. Att så sker är av stor
betydelse för utvecklingen av demokratin och kan stärka och vitalisera det
lokala kulturlivet. De pågående försöken i Ljusdal och Ängelholm bör
enligt motionen få fortsätta efter den 1 juli 1982. Motionärerna anser
dessutom att lokalradion bör få möjlighet att påbörja ytterligare ett antal
försök med allemansradio på nya orter. Planeringen för denna utvidgade
försöksverksamhet bör påbörjas omgående om den skall kunna ge underlag
för jämförelser med nu pågående försök innan slutlig ställning tas till
frågan om radiosändningar på det lokala planet. Motion 750 utmynnar i ett
yrkande att riksdagen som sin mening skall ge till känna för regeringen vad
i motionen anförts om behovet av en utbyggd allemansradioverksamhet
inom lokalradiobolaget.

I motion 570 (s, c) uttalas bl. a. att de positiva erfarenheter som vunnits
av pågående försöksverksamhet med allemansradio gör det angeläget att
snarast förstärka och utveckla verksamheten. Riksdagen bör enligt motionen
göra ett uttalande av denna innebörd.

De stora avstånden i länet medför enligt motion 1323 (s) speciella svårigheter
för en verksamhet med allemansradio i Norrbotten. Svårigheterna
ligger både i att befintliga sändare inte når tillräckligt långt och i att många
som vill delta har svårt att göra detta på grund av de långa resvägarna. För
att komma till rätta med dessa svårigheter behövs det någon form av mobil
sändare med tillräcklig antenneffekt. Riksdagen bör enligt motionen som
sin mening ge till känna för regeringen vad som i motionen anförts om
behovet av en dylik sändare.

Utskottet konstaterar att alla de fem motioner som tagit upp frågan om
allemansradio ger uttryck för en positiv syn på verksamhetsformen. För
egen del vill utskottet betona att allemansradion är en värdefull verksamhetsgren
som naturligt hör hemma inom lokalradion. Utskottet finner det
angeläget att verksamheten fortsätter men anser att riksdagen inte bör göra
några uttalanden i avsikt att påverka lokalradion i dess bedömningar av
verksamhetens omfattning och inriktning. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet motionerna 570, 750, 969 och 1763. Utskottet anser inte heller att
det finns anledning för riksdagen att göra det i motion 1323 yrkade uttalandet.
Även denna motion avstyrks därför.

Hemställan

Under åberopande av vad som anförts i det föregående hemställer utskottet 1.

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:977 yrkande 1 och 1981/
82: 1314 yrkande 1 om uttalanden om sammansättningen av den
blivande massmediekommittén,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:1122 yrkande 2 om branschoch
industripolitisk sakkunskap i den blivande massmediekommittén,

KrU 1981/82:18

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motionerna 1981/82:1122 yrkande 1,
1981/82:1314 yrkande 2 och 1981/82:2064 anfört om direktiven
för den blivande massmediekommittén,

4. att riksdagen avslår motion 1981/82:977 yrkande 2 om direktiven
för den blivande massmediekommittén samt yrkande 3 om ett
nytt avtal för hela radiokoncernen,

5. att riksdagen avslår motion 1981/82:1779 om direktiven för den
blivande massmediekommittén samt om ändring i radiolagen,

6. att riksdagen godkänner den nya index för kostnadsökningar för
radio- och TV-verksamheten som angetts i proposition 1981/
82: 100,

7. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1981/82: 100 förordats
beträffande text-TV,

8. att riksdagen godkänner i proposition 1981/82:100 framlagt förslag
till medelsförbrukning för byggnadsstyrelsen,

9. att riksdagen godkänner i proposition 1981/82:100 framlagda förslag
till medelsberäkningar för televerket,

10. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1981/82:100 förordats
för televerket beträffande rätten att föra högst 5000000
kr. mellan två budgetår som tillgodohavande resp. lån,

11. att riksdagen medger att televerket lämnas det beställningsbemyndigande
som förordats i proposition 1981/82: 100,

12. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1981/82:100 förordats
beträffande finansieringen av driftkostnadsökningar hos
televerket,

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att av konjunkturmässiga
eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10% av i proposition
1981/82:100 föreslagna totala investeringsmedel till televerket
och byggnadsstyrelsen,

14. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82:272 godkänner det i propositionen
framlagda förslaget till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade
verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

15. att riksdagen godkänner det i proposition 1981/82:100 framlagda
förslaget till medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

16. att riksdagen avslår motion 1981/82:968 om samarbetet mellan
Sveriges TV och Operan och Dramatiska teatern,

17. att riksdagen avslår motion 1981/82:672 om TV-program till
svenskar i utlandet,

18. att riksdagen avslår motion 1981/82:306 om särskilda TV-program
för döva på teckenspråket,

19. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:307 och 1981/82: 1770
om antalet textade TV-program samt motion 1981/82:412 i den
del den avser antalet textade TV-program,

KrU 1981/82:18

20. att riksdagen avslår motion 1981/82: 1318 om utnyttjande av programtid
som är avsedd för textade TV-program,

21. att riksdagen avslår motion 1981/82: 1319 om en kartläggning av
textningsönskemål beträffande olika programarter,

22. att riksdagen avslår motion 1981/82:410 om införande av särskilda
nyhetsprogram,

23. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:411 och 1981/82:1326
om program på polska,

24. att riksdagen avslår motion 1981/82:1338 om förekomsten av
svordomar i radio och TV,

25. att riksdagen avslår motion 1981/82:1339 om program med syfte
att öka insikterna om riskerna med bruk av alkohol och narkotika,

26. att riksdagen avslår motion 1981/82:1769 om en ökning av antalet
kristna program,

27. att riksdagen avslår motion 1981/82:1325 om direktförmedling
till Sverige av finländska TV-program,

28. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:570, 1981/82:750, 1981/
82:969, 1981/82:1323 och 1981/82:1763 om allemansradion.

2. Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio AB.

Regeringen har under punkt F 1 (s. 548-551) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats angående rätt för Sveriges
utbildningsradio AB att disponera medel för utrustning,

2. till Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio
AB för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 153558000
kr.

Propositionen

I propositionen uttalas att utbildningsradion bör erhålla kompensation
för kostnadsutvecklingen enligt samma pris- och löneindex som Sveriges
Radio. Vidare förutsätts att utbildningsradion i likhet med koncernen i
övrigt genom rationaliseringar skaU åstadkomma en besparing motsvarande
2% av medlen till programverksamhet.

I fråga om lokal- och utrustningsplanering uttalas i propositionen följande.

Regeringen har den 25 juni 1981 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
bedriva den fortsatta lokalplaneringen med utgångspunkt bl. a. i att UR:s
administration och ljudradioverksamhet skall tillgodoses inom kvarteren
Amsterdam och Lubeck och att TV-produktionen förläggs i huvudsak till
Filmhuset. SR har redovisat förslag till anskaffning av teknisk utrustning
med anledning av UR:s inflyttning i nya lokaler. Regeringen har den 25 juni
1981 medgivit att UR som en engångsåtgärd får planera för att anskaffa
utrustning inom en ram av 35 milj. kr. inkl. projekteringskostnader om

KrU 1981/82:18

högst 5 milj. kr., i prisläget den 1 juli 1981. Regeringen har vidare föreskrivit
att 20 milj. kr. av beloppet skall anses som ersättningsanskaffning av
befintlig utrustning och att de årliga driftmedlen bör minskas med tio
procent av det investeringsbelopp som tas i anspråk utöver 20 milj. kr.

Jag föreslår att regeringen hemställer att riksdagen godkänner att UR får
disponera 35 milj. kr. för utrustning på de villkor som jag har angett här.
Jag räknar samtidigt med en viss minskning av anslagsposten till investeringar.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1981/82:412 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen uttalar
att utbildningsradion i större utsträckning bör ta ansvar för teckenspråksutbildning
och att Sveriges Television bör producera ett större antal textade
program1,

1981/82:976 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att utbildningsradion skall behandlas likvärdigt
med övriga programföretag inom Sveriges Radio i vad gäller resurstilldelning,

2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1982/83 under Sveriges Utbildningsradio
AB anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
5000000 kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Vad först beträffar lokal- och utrustningsplaneringen för utbildningsradion
får utskottet erinra om att utskottet hösten 1980 i betänkandet KrU
1980/81:13 uttalat att möjligheten att för företagets räkning utnyttja vissa
lokaler i Filmhuset borde prövas noga i det då förestående planeringsarbetet.
I propositionen förutsätts nu att lokalbehovet för utbildningsradions
administration och ljudradio verksamhet skall tillgodoses inom kvarteren
Amsterdam och Lubeck i Stockholm, medan TV-produktionen i huvudsak
skall förläggas till Filmhuset. Vad beträffar den anskaffning av utrustning
som erfordras i samband med inflyttningen i nya lokaler föreslås att riksdagen
godkänner vad föredragande statsrådet förordat angående rätt för
Sveriges Utbildningsradio att disponera medel för utrustning. Innebörden
härav har redovisats i det föregående.

Utskottet har under hand inhämtat att möjligheten för utbildningsradion
att för sin TV-produktion få disponera erforderliga lokaler i Filmhuset
ännu inte är säkerställd. Oavsett detta förhållande och de förändringar i
fråga om lokalplaneringen som eventuellt kan bli nödvändiga bör riksdagen
enligt utskottets bedömning lämna det i propositionen begärda godkännandet.

' Den del av motionens yrkande som gäller Sveriges Television behandlas under
punkt 1 i detta betänkande.

KrU 1981/82:18

Utgångspunkt för de i motion 976 framställda yrkandena om resurstilldelningen
till utbildningsradion och om anslaget för nästa budgetår synes
vara att utbildningsradion bör tillförsäkras samma årliga resurstillskott om
2,3% sorn övriga programföretag inom radiokoncernen.

Utskottet konstaterar att motionärerna endast gjort en rent schematisk
jämförelse mellan utbildningsradion och övriga programföretag och inte
heller gått in på sambandet mellan resurstillskott och reformprogram i
fråga om den avgiftsfmansierade verksamheten. Ej heller har motionärerna
redovisat vilka beräkningsgrunder de tillämpat i fråga om den föreslagna
anslagshöjningen om 5 milj. kr.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen
och avstyrker motion 976 i dess helhet.

Det i motion 412 framförda yrkandet om ett uttalande av riksdagen att
utbildningsradion i större utsträckning bör ta ansvar för teckenspråksutbildning
förelåg i en motion även vid riksmötet 1980/81. Yrkandet
avstyrktes då av utskottet i betänkandet KrU 1980/81: 22 med hänvisning
till att utbildningsradion själv skall bedöma hur tilldelade resurser skall
användas. Utskottet har under punkt 1 i detta betänkande framhållit
teckenspråkets och därmed också teckenspråksutbildningens betydelse för
de hörselhandikappade. Av samma skäl som åberopats förra året anser
utskottet emellertid att riksdagen inte bör göra något uttalande om i vilken
omfattning utbildningsradion bör anordna teckenspråksutbildning. Utskottet
avstyrker därför motion 412 i den del som nu är i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner vad i proposition 1981/82:100 förordats
angående rätt för Sveriges Utbildningsradio AB att disponera
medel för utrustning,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 100 och med
avslag på motion 1981/82:976 till Sveriges Radio AB för verksamheten
vid Sveriges Utbildningsradio AB för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 153558000 kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1981/82:412 i den del motionen avser
teckenspråksutbildning.

Stockholm den 11 mars 1982

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), LarsIngvar
Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Catarina Rönnung (s), Kerstin Andersson i Kumla (s),
Bertil Hansson (fp), Sten Sture Paterson (m), Stina Eliasson (c) och Gunnel
Liljegren (m).

KrU 1981/82:18

Reservationer

1. Sammansättningen av den planerade massmediekommittén (punkt 1,
mom. 2)

Elisabeth Fleetwood, Sten Sture Paterson och Gunnel Liljegren (alla m)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Kommitténs
utredningsuppdrag” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är av stor vikt att kommittén tillförs sakkunskap
från den del av näringslivet som arbetar med nya medier. Detta kan öka
realismen i utredningens arbete. Alltför många massmedieutredningar har
fått formen av önskelistor till samhället och har därför bara i begränsade
delar kunnat bli föremål för beslut av statsmakterna. Det är därför viktigt
att kompetent branschfolk ges möjlighet att medverka i utredningsarbetet
redan från början. Särskilt angeläget är att industripolitiska aspekter på de
nya medierna uppmärksammas. Det har i Sverige funnits en tendens att se
massmediefrågorna uteslutande som kulturpolitiska angelägenheter. Detta
synsätt är alltför begränsat. Informationsteknologiindustrin är den snabbast
växande industrisektorn i världen. Det är viktigt att Sverige också
fortsättningsvis kan hävda sig i dessa sammanhang, inte minst med tanke
på att vårt land nu ligger väl framme inom dessa industrigrenar. Helt andra
grepp än tidigare måste tas på massmedieområdet både för att höja den
tekniska kompetensen hos svensk industri och med hänsyn till sysselsättningssynpunkterna.
Också industripolitisk sakkunskap bör tillföras den
planerade utredningen. Med det nu anförda tillstyrker utskottet motion
1981/82:1122 yrkande 2.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1122 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna att bransch- och industripolitisk
sakkunskap bör ingå i den blivande massmediekommittén,

2. Direktiven för den planerade massmediekommittén (punkt 1, mom. 3)

Elisabeth Fleetwood, Sten Sture Paterson och Gunnel Liljegren (alla m)
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”En av” och på s.
11 slutar ”och 2064” bort har följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion 1122
nämligen att det förestående utredningsarbetet som utgångspunkt måste ha
att slå vakt om yttrandefrihet, mångfald och näringsfrihet också i vad gäller
de nya medierna. Det är nödvändigt att redan innan utredningsarbetet

KrU 1981/82:18

påbörjas klart slå fast att förbud och inskränkningar i rätten att använda sig
av medierna i fråga bara får förekomma när synnerliga skäl föreligger.

Finansieringsfrågorna har i tidigare radioutredningar inte kunnat utredas
förutsättningslöst. Orsaken har varit att reklamfmansiering redan i direktiven
uteslutits som finansieringsform för rundradioverksamheten. Det kan
starkt ifrågasättas om denna linje kan drivas under 1980-talet. Reklam-TV
kommer att vara en realitet i många svenska hem relativt snart på grund av
satellittekniken. Att då upprätthålla ett reklamförbud framstår inte som
realistiskt och torde endast få till effekt att finansieringssvårigheterna ökar
för den reguljära rundradio verksamheten. Utskottet anser att det bör framgå
av direktiven för den planerade kommittén att olika finansieringsmodeller
bör utredas förutsättningslöst.

Utvecklingen på etermediernas område är just nu mycket snabb. Det är
emellertid inte rimligt - om ens praktiskt möjligt - att alla dessa inordnas
under Sveriges Radio. Detta vore tvärtom olyckligt, bl. a. av det skälet att
Sveriges Radios monopolställning kan verka hämmande på utvecklingen
av de nya medierna. En viktig utgångspunkt är att Sveriges Radios monopol
inte blir utsträckt till nya medier. I den mån Sveriges Radio börjar
verka på nya områden är det ett oeftergivligt krav att detta sker i full
konkurrens med andra företag. Utskottet anser alltså att de nya medierna
bör få en starkt självständig ställning gentemot både staten och Sveriges
Radio. Med det nu anförda tillstyrker utskottet motionerna 1122 yrkande 1
och 2064 samt avstyrker motion 1314 yrkande 2.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1122 yrkande 1
och 1981/82:2064 samt med avslag på motion 1981/82:1314 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna att direktiven
för den blivande massmediekommittén bör utformas i enlighet
med yrkandena i förstnämnda båda motioner,

3. Direktiven för den planerade massmediekommittén (punkt 1, mom. 3)

Kerstin Anér och Bertil Hansson (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”En av” och på s.
11 slutar ”och 2064” bort ha följande lydelse:

KrU 1981/82:18

Utskottet anser att en kommitté med de uppdrag på medieområdet som
angivits i propositionen för att kunna lösa sin uppgift också måste överväga
olika finansieringsformer.

Vad utskottet nu anfört om yttrandefrihet och mångfald samt om olika
finansieringsformer är synpunkter som kan förutsättas bli beaktade i de
blivande kommittédirektiven utan någon direkt hänvändelse från riksdagen
till regeringen.

Utöver vad som nu sagts anser utskottet inte — såvitt gäller de hänseenden
som hittills behandlats - att det från riksdagens sida bör göras några
uttalanden i syfte att styra utformningen av direktiven för det kommande
kommittéarbetet. Med det nu anförda avstyrker utskottet motionerna 1122
yrkande 1, 1314 yrkande 2 och 2064.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1122 yrkande 1, 1981/
82:1314 yrkande 2 och 1981/82:2064 om direktiven för den blivande
massmediekommittén.

4. Allemansradion (punkt 1, mom. 28)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma positiva syn på allemansradion som den som
kommit till uttryck i de fem motioner som rör denna verksamhetsform och
som alla utmynnar i yrkanden om uttalanden från riksdagens sida. Med
hänsyn bl. a. till att verksamheten med allemansradio i Ängelholm och
Ljusdal har sitt ursprung i ett uttalande från riksdagens sida är det för
utskottet naturligt att uttala en uppfattning även om verksamhetens fortsättning.
Utskottet delar den uppfattning om behovet av en utbyggd allemansradioverksamhet
som kommit till uttryck i motion 750 och konstaterar
samtidigt att de yrkanden som framställts i motionerna 570, 969 och
1763 alla får anses ligga inom ramen för förstnämnda motion. Utskottet får
vidare med anledning av motion 1323 erinra om att-lokalradion presenterat
utbyggnadsmodeller för olika former av allemansradio omfattande bl. a.
försök med mobila sändare. Om lokalradion får förutsättningar att förverkliga
sina utvecklingsplaner kan det önskemål som ligger bakom yrkandet i
motion 1323 komma att tillgodoses. Utskottet tillstyrker att riksdagen med

KrU 1981/82:18

anledning av de nu nämnda motionerna som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om allemansradion.

dels utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:570, 1981/
82:750, 1981/82:969, 1981/82:1323 och 1981/82:1763 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet
av en utbyggd allemansradioverksamhet inom lokalradion.

KrU 1981/82:18

Översikt över motionernas behandling

Bilaga 1

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr utskottets utskottets hemställan reservation

yttrande nr

s. s. mom.

272	13	20	14
306	15-16	20	18
307	15-16	20	19
410	17	21	22
411	17	21	23
412	15-16	20	19
	23	23	3
570	19	21	28	4
672	14	20	17
750	19	21	28	4
968	14	20	16
969	18-19	21	28	4
976	23	23	2
977 yrk. 1	9	19	1
2	11	20	4
3	12-13	20	4
1122 yrk. 1	9-11	20	3	2,
2	9-11	19	2	1
1314 yrk. 1	9-11	19	1
2	10-11	20	3	2,
1318	15-16	21	20
1319	16-17	21	21
1323	19	21	28	4
1325	18	21	27
1326	17	21	23
1338	17-18	21	24
1339	17-18	21	25
1763	18-19	21	28	4
1769	17-18	21	26
1770	15-16	20	19
1779	11-12	20	5
2064	9-11	20	3	2,

KrU 1981/82:18

Konstitutionsutskottets yttrande Bilaga 2

1981/82:8 y

över motion 1981/82:1779 om massmediernas roll för att stärka fred
och internationell förståelse

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har vid sammanträde den 2 februari 1982 beslutat att
bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över yrkande 2 i den av
Maj-Britt Theorin m. fl. (s) väckta motionen 1981/82:1779 om massmediernas
roll för att stärka fred och internationell förståelse. I detta yrkande
föreslås att riksdagen beslutar att 6 §, andra stycket radiolagen (1966:755)
skall lyda:

Programföretag skall i programverksamheten hävda det demokratiska
statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och
den enskilda människans frihet och värdighet samt bidraga till fred och
internationell förståelse.

1 motionen hänvisas till den massmediedeklaration som antogs av
UNESCO 1978, vari det bl. a. heter att massmedierna har en viktig roll att
spela i ansträngningarna att stärka fred och internationell förståelse och att
motarbeta rasism, apartheid och uppvigling till krig.

Nu gällande avtal mellan staten och de fyra programföretagen Sveriges
Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB ingicks år 1979. Samma år träffades avtal
mellan staten och Sveriges Radio AB som moderbolag i en koncern i vilken
de nämnda programföretagen ingår. Samtliga avtal omfattar perioden
t. o. m. den 30 juni 1986.

Enligt utskottets uppfattning bör förändringar i radiolagen i princip inte
ske under löpande avtalsperiod. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall
till yrkande 2 i motionen.

Stockholm den 23 februari 1982

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c). Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp). Olle Svensson (s). Per Unckel (m), Sven-Erik Nordin
(c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m). Kurt Ove
Johansson (s). Bengt Kindbom (c), Kerstin Nilsson (s), Sture Thun (s).
Gertrud Hedberg (fp) och Lars-Erik Lövdén (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982