KrU 1981/82:15
Kulturutskottets betänkande
1981/82:15
med anledning av proposition 1981/82:100 såvitt gäller anslag till
kyrkliga ändamål jämte motioner
FEMTONDE HUVUDTITELN
1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Förvaltningskostnader m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1981/82:100 bilaga 18
(kommundepartementet) under punkterna C 1-C 4 (s. 89-94) framlagda
förslag och hemställer
1. att riksdagen till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 11 133 000 kr.,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ändring av
kyrkofondens bidrag under posten Uppbördsmedel enligt vad
som anförts i proposition 1981/82:100,
3. att riksdagen till Ersättningar till kyrkor m. m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 140 000 kr.,
4. att riksdagen till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret
1982/83 anvisar ett anslag av 5 051 000 kr.,
5. att riksdagen till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 028 000
kr.
2. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor. Regeringen har under punkt
C 5 (s. 95-96) föreslagit riksdagen att till Bidrag till restaurering av äldre
domkyrkor för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 2 280 000
kr.
Motionen
I motion 1981/82:678 av Sten Svensson m. fl. (m) yrkas att riksdagen
1. hos regeringen anhåller om förslag till ändrad beslutsprocess för
utgivande av anslag till restaurering av kyrkliga byggnader i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av åtgärder för att främja nyrekrytering till de hantverksyrken som
är berörda av kyrkorestaurationer.
Som stöd för yrkande 1 om ändrad beslutsprocess har anförts bl. a.
följande.
1 Riksdagen 1981/82. 13 sami. Nr 15
KrU 1981/82:15
2
Förändringarna bör leda till att besked kan lämnas om att medel för en
längre planeringsperiod kan stå till förfogande. Avsikten bör vara att
möjliggöra ett kontinuerligt restaureringsarbete utan tidsödande och kostnadskrävande
avbrott. Således bör riksdagen fatta principbeslut om att
staten skall svara för sin del för hela den tänkta restaureringsperioden -utsträckt över flera budgetår, detta för att byggherren skall kunna planera för
ett bättre resursutnyttjande och för att församlingarna bättre skall kunna
förutse vad deras andel kan bli samt kunna anpassa verksamheten i övrigt
över en längre tidsperiod. Därav följer att man lättare kan överblicka
personalsituationen och rekryteringsläget. De årliga besluten beträffande
budgetförslaget på det här området får då närmare karaktären av följdbeslut
i anledning av tidigare principbeslut av riksdagen.
Vad beträffar yrkande 2 i motionen uttalas med hänsyftning på restaureringen
av Skara domkyrka att möjligheten att rekrytera yrkesskickliga
hantverkare är av stor betydelse för projektets genomförande på sikt liksom
för möjligheterna över huvud taget att vidta denna typ av restaureringsåtgärder.
Statsmakterna bör därför noga överväga på vilket sätt man kan
främja en nyrekrytering till de berörda yrkena. I motionen uttalas också i
detta sammanhang att det inom en snar framtid kommer att bli så att
stenarbeten av det slag som behövs vid denna restaurering över huvud taget
inte kan utföras om inte bidrag i någon form lämnas för utbildning av
stenarbetare.
Utskottet
Regeringens förslag under denna punkt innebär att statsbidrag för nästa
budgetår får utgå med 1 790 000 kr. för restaureringsarbeten på Visby
domkyrka, med 210 000 kr. för restaurering av Strängnäs domkyrka och med
280 000 kr. för reparationsarbeten på Västerås domkyrka. Utskottet har
ingen erinran häremot och tillstyrker alltså den föreslagna medelsanvisningen.
I motion 678 påpekas att statens bidrag till restaurering av äldre
domkyrkor brukar beviljas i etapper för ett budgetår i sänder. Detta medför
att församlingarna inte kan göra någon långtidsplanering. Arbeten som
redan påbörjats får ibland avbrytas till följd av osäkerheten i fråga om
fortsatt bidrag från statens sida. Detta innebär extra kostnader, och därtill
kommer svårigheter att planera för en kontinuerlig sysselsättning av
personalen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den hittills tillämpade
beslutsordningen i fråga om statsbidrag till restaurering av äldre domkyrkor
är otillfredsställande framför allt när det är fråga om stora restaureringsarbeten
i församlingar med relativt sett små resurser. Det finns därför
anledning att överväga möjligheten att införa ett bättre system som
undanröjer eller i varje fall minskar de påtalade olägenheterna. Att beakta i
KrU 1981/82:15
3
sammanhanget är att det - som framgår under punkt C 6 i propositionen - i
fråga om restaureringen av Vadstena klosterkyrka föreligger ett avtal mellan
staten och församlingen om kostnadsansvaret. Ett dylikt avtal förutsätter
givetvis att omfattningen av restaureringsarbetena preciseras så noga som
möjligt och att kostnadsberäkningen är realistisk.
Med det nu anförda har utskottet redovisat sin uppfattning i den i yrkande
1 i motionen angivna sakfrågan. Utskottet anser inte att yrkandet därutöver
bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker alltså
motion 678 yrkande 1.
Som framgått av det föregående redovisas i motionen också problem i
fråga om tillgången på stenarbetare och andra yrkesskickliga hantverkare.
Utskottet får med anledning härav erinra om att utskottet förra året - i
samband med behandlingen av regeringens förslag om åtgärder för vård och
bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - i betänkandet KrU
1980/81:23 betonade vikten av att riksantikvarieämbetet medverkar till
uppbyggandet av en verksamhet med karaktär av byggnadshytta. Utskottet
uttalade som sin uppfattning att den organisation och de arbetsformer som
ligger i begreppet byggnadshytta ger de bästa garantierna för bevarande av
den hantverksskicklighet och materialkännedom m. m. som är en förutsättning
för det viktiga, kulturhistoriskt motiverade byggnads vårdsarbetet. Man
får, framhöll utskottet, ett byggnadsvårdscentrum och därmed goda förutsättningar
för att kunskaper och erfarenheter på området både kan spridas
till andra delar av landet och föras vidare till kommande generationer.
Utskottet vill vidare såvitt gäller frågan om utbildning av specialarbetare
peka på den möjlighet att ordna individuellt upplagda fristående utbildningsvägar
som finns enligt förordningen (SFS 1980:533) om försöksverksamhet
med gymnasial lärlingsutbildning.
Med hänsyn till vad sålunda redovisats anser utskottet inte att det är
behövligt att riksdagen nu gör något uttalande om behovet av åtgärder för att
främja nyrekrytering till de hantverksyrken som är berörda av kyrkorestaureringar.
Utskottet avstyrker alltså även yrkande 2 i motion 678.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 2 280 000
kr.,
2. att riksdagen avslår motion 1981/82:678.
3. Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 6-C 10 (s.
97-103) och hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
1 800 000 kr.,
KrU 1981/82:15
4
2. att riksdagen till Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret
1982/83 anvisar ett anslag av 515 000 kr.,
3. att riksdagen till Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna
för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 510 000 kr.,
4. att riksdagen till Bidrag till reparationsarbeten på de svenska
utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 340 000 kr.,
5. att riksdagen till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 31 930 000 kr.
4. Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund. Regeringen har under
punkt C 11 (s. 103-104) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anskaffande av
lokaler för trossamfund för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 12 150 000 kr.
Motionen
I motion 1981/82:1322 av Lars Henrikson (s) och Thure Jadestig (s) yrkas
att riksdagen till Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund för
budgetåret 1982/83 under femtonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 13 000 000 kr. (+ 850 000 kr.).
Till stöd för sitt yrkande hänvisar motionärerna till att i budgetpropositionen
(bilaga 16, punkt B 12) förordats att bidrag till handikappanpassning
av allmänna samlingslokaler i fortsättningen skall kunna lämnas utan
begränsning av den beslutsram som gäller för upprustningsbidrag m. m. till
allmänna samlingslokaler. De motiv som lett till detta förslag gäller, säger
motionärerna, i allt väsentligt även lokaler för trossamfund.
Utskottet
Innevarande års anslag är fördelat på två anslagsposter, en till lokalbidrag
och en till handikappanpassning av lokaler för trossamfund. Var och en av
dessa poster behandlas som särskilt reservationsanslag. Utskottet anser det
önskvärt att en friare anslagsdisposition medges, vilket lämpligen kan ske i
den formen att det föreskrivs att minst det för handikappanpassning
beräknade beloppet skall användas för detta ändamål.
Förslaget i propositionen innebär en av kostnadsökningarna motiverad
höjning av anslaget med 350 000 kr., medan det i motion 1322 framförda
förslaget innebär en höjning med ytterligare 850 000 kr. Utskottet anser sig
inte böra föreslå riksdagen att gå utöver den i propositionen föreslagna
medelsanvisningen. Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker
motionen.
KrU 1981/82:15
5
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med avslag
på motion 1981/82:1322 till Bidrag till anskaffande av lokaler för
trossamfund för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 12 150 000 kr.
5. Motion om den andliga vården vid kriminalvårdens anstalter och
omsorgsvårdens institutioner. I motion 1981/82:1761 av Margareta Andrén
(fp) och Bertil Hansson (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
rörande den andliga vården vid kriminalvårdens anstalter och omsorgsvårdens
institutioner.
Motionärerna erinrar om att utredningen (Ds Kn 1979:2) Andlig vård vid
sjukhus, kriminalvårdsanstalter m. m. föranledde förslag till riksdagen i
proposition 1979/80:152 men att detta förslag i motsats till utredningen inte
omfattade den andliga vården vid vare sig kriminalvårdsanstalter eller
omsorgsvårdens institutioner.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid sin behandling av proposition 1979/80:152 förutsatte kulturutskottet
(KrU 1979/80:29) att förslag i fråga om andlig vård vid de övriga institutioner
som utredningen behandlat skulle läggas fram för riksdagen så snart som
möjligt efter den beredning inom vederbörande departement som ansågs
behövlig. Detta uttalande föranledde i sin tur i proposition 1980/81:174 ett
uttalande av föredragande statsrådet att det enligt hans mening bör
ankomma på de församlingar där omsorgsvårdens institutioner är belägna att
svara för den andliga vården vid dessa.
Vid sin behandling av sistnämnda proposition anförde utskottet i
betänkandet KrU 1980/81:30 i huvudsak följande i fråga om den andliga
vården på kriminalvårdens och omsorgsvårdens områden.
Enligt vad utskottet inhämtat under hand har bedömningen i propositionen
gjorts, bl. a. mot bakgrund av den strävan som numera gör sig gällande i
arbetet för de psykiskt utvecklingsstörda, nämligen att i möjligaste mån
integrera de vårdbehövande i samhället. Ett sätt att uppnå denna integrering
är att mer än hittills satsa på mindre institutioner eller på andra boendeformer
med tillgång till hjälp och vård. I linje med denna uppfattning om värdet
av integrering har ansetts ligga att ansvaret för den andliga vården vid nu
ifrågavarande institutioner bör ankomma på resp. församlingar.
Utskottet har ingen erinran häremot såvitt gäller vårdbehövande som
kunnat placeras i vanliga boendeformer med närmare anknytning till
hemregionen eller i mindre vårdenheter. Utskottet vill även nämna att
utredningen om andlig vård också hade observerat den pågående utvecklingen
mot ökad integrering i samhället och att den som sin uppfattning
redovisat att utvecklingsstörda som bor ute i samhället eller i de mindre
KrU 1981/82:15
6
vårdhem som kommer att bestå kan omfattas av den vanliga församlingsvården.
Utskottet vill emellertid å andra sidan också framhålla att det fortfarande
finns sammanlagt mer än 20 vårdhem med mellan 100 och 300 platser.
Utskottet delar utredningens uppfattning att nuvarande stora omsorgsinstitutioner
så länge de består bör kunna utgöra enheter för organiserad andlig
vård.
Vad beträffar den andliga vården vid kriminalvårdens anstalter har chefen
för justitiedepartementet den 15 december 1980 i ett frågesvar i riksdagen
uttalat att han från kriminalvårdsstyrelsen inhämtat att de intagnas önskemål
när det gäller andlig vård hittills kunnat tillgodoses. Han har framhållit att
detta dock inte hindrar att en utbyggnad av den andliga vården i och för sig
skulle vara värdefull. En sådan utbyggnad är emellertid, heter det vidare i
frågesvaret, f. n. inte möjlig att genomföra på grund av det statsfinansiella
läget.
Utskottet förutsätter att regeringen följer frågan om utvecklingen av den
andliga vården på såväl omsorgsvårdens som kriminalvårdens områden och
vill i båda dessa avseenden hävda den uppfattning som utskottet redovisade i
sitt betänkande KrU 1979/80:29.
Utskottet
I det föregående har utskottet utförligt redovisat sina tidigare uttalanden
angående den andliga vården vid kriminalvårdens anstalter och omsorgsvårdens
institutioner. Utskottet har i år samma uppfattning i dessa frågor som
tidigare och förutsätter alltså att regeringen fortsatt följer utvecklingen av
den andliga vården på såväl omsorgsvårdens som kriminalvårdens område.
Däremot anser utskottet inte att riksdagen hos regeringen bör begära ett
förslag i enlighet med yrkandet i motion 1761 som därför avstyrks.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1981/82:1761.
Stockholm den 9 februari 1982
På kulturutskottets vägnar
KARL-ERIC NORRBY
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Karl-Eric Norrby (c), Tore Nilsson
(m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Lars Ahlmark
(m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson
i Kumla (s), Bertil Hansson (fp) och Ing-Marie Hansson (s).
KrU 1981/82:15
7
Reservation
Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund (punkt 4)
Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina
Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (alla s) anser
att utskottet bort tillstyrka motion 1322 och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Förslaget i” och
slutar ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:
Till stöd för det i motion 1322 framförda yrkandet om en höjning av
anslaget med 850 000 kr. utöver regeringens förslag har, som framgått av det
föregående, åberopats den vidgade möjlighet att ge bidrag till handikappanpassning
av allmänna samlingslokaler som förordats i propositionen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det synsätt som lett till
utvidgningen av bidragsmöjligheterna i fråga om allmänna samlingslokaler
bör prägla medelsanvisningen för motsvarande ändamål under förevarande
anslag. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om en anslagshöjning
med 850 000 kr. för att öka möjligheterna att ge bidrag till handikappanpassning.
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 och med
bifall till motion 1981/82:1322 till Bidrag till anskaffande av
lokaler för trossamfund för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 13 000 000 kr.