KrU 1981/82:12

Kulturutskottets betänkande
1981/82:12

med anledning av motion om hantverkets och konsthantverkets villkor Motionen I

motion 1980/81:1466 av Ingrid Diesen m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att förutsättningarna prövas för insatser i syfte att förbättra
hantverkarnas villkor avseende import och inköp av material samt
distribution, marknadsföring och försäljning av hantverksprodukter.

Motionärerna framhåller att många hantverksyrken i dag löper risk att
dö ut och att därmed också den handens skicklighet som präglade utövarna
av dessa yrken försvinner. Konsthantverket befinner sig i samma situation
som hantverket heter det vidare, och det är osäkert hur man skall dra
gränsen mellan dessa båda.

Ett stort problem när det gäller att bevara hantverkstraditionen har
enligt motionen varit de splittrade utbildningsinsatser och studieformer
som hittills stått till buds för de ungdomar som haft ambitionen att lära sig
ett hantverksyrke. Motionärerna presenterar i motionen ett förslag till
tvåårig hantverkskurs. Hemställan i denna fråga görs av samma motionärer
i motion 1980/81:1467. Denna motion har behandlats av utbildningsutskottet
i betänkandet UbU 1980/81:22. Den har där avstyrkts och därefter
av slagits av riksdagen.

Ett annat stort problem för yrkesverksamma och blivande hantverkare
och konsthantverkare är enligt motion 1466 bristen på gemensamma kanaler
för information, distribution, inköp, marknadsföring, försäljning m. m.
Ett sätt att komma till rätta med dessa problem, vilka närmare exemplifieras
i motionen, skulle enligt motionen vara att ordna olika slag av sambandsorgan
eller samlingspunkter för hantverkare och konsthantverkare.
Ett sådant organ — eller med motionens ord ett hantverksforum — med
utställningslokaler skulle kunna utgöra ett centrum för kurser och konferenser
och därmed stimulera till nyskapande och utveckling inom olika
hantverksyrken. En annan uppgift för dylika organ skulle vara att genom
utställningar, föredrag och publikationer sprida kunskap hos allmänheten
om svenskt hantverk och konsthantverk och på så sätt öka förståelsen för
handens arbete, produkternas kvalitet och yrkets traditioner. Arbetsuppgifterna
sammanfattas i motionen på följande sätt:

- samla uppgifter och material för olika hantverksområden

- förmedla erfarenheter och kontakter

a) mellan branschfolk

b) mellan beställare/allmänhet och yrkesmän

1 Riksdagen 1981/82. 13 sami. Nr 12

KrU 1981/82:12

— planera och genomföra fortbildningskurser

- hålla kontakt med intressenter

— biträda vid marknadsföring av tjänster och hantverksprodukter

- följa utbildningsutvecklingen för olika yrken genom litteraturstudier,

konferenser och studieresor.

De funktioner som skall fullgöras av organ av det angivna slaget är enligt
motionen att tillhandahålla fack- och referensbibliotek ävensom personoch
företagsregister samt att bedriva kurs-, dokumentations-, utställningsoch
informationsverksamhet.

Remissyttranden

På begäran av utskottet har yttranden över motionen avgivits av statens
kulturråd, statens industriverk, konstfackskolan och Stockholms stads
hantverksförening.

Kulturrådet anknyter i sitt yttrande till den av industriverket verkställda
utredningen (SIND 1981:2) Hantverk. Produktion med tradition. Rådets
styrelse har tagit del av det material som redovisats i en i denna utredning
intagen bilaga med rubriken ”Det traditionella hantverkets situation och
framtidsutsikter - en kulturfråga?”. Styrelsen har ställt sig bakom den syn
och de idéer som presenterats där. Rådet anmäler vidare sin avsikt att
under 1981/82 genomföra en kartläggning rörande läget för konsthantverk
och formgivning. Syftet med studien är att få fram en bättre samlad bild av
problemen på området. Med anledning av remiss kommer rådet att yttra
sig över industriverkets nyssnämnda hantverksutredning. Med hänvisning
härtill har rådet i sitt remissvar till utskottet förklarat sig inte kunna
dessförinnan i detalj ta ställning till motionärernas förslag. Rådet har
emellertid noterat det positiva i att motionärerna behandlat frågor som är
gemensamma för hantverkets och konsthantverkets villkor.

Industriverket framhåller i sitt yttrande att verket i sin ovannämnda
utredning pekat på att hantverksföretagen saknar ett serviceorgan på regional
nivå. Den naturliga organisationen för detta ändamål borde enligt
verket vara de regionala utvecklingsfonderna som dock i så fall skulle
behöva en resursförstärkning. Industriverket anser att problemen f. n. inte
är så akuta att de motiverar en så stor resursförstärkning som det skulle bli
fråga om. De funktioner som avses åvila ett organ av det slag som avses i
motionen överensstämmer i stort med uppgifterna för en i utredningen
föreslagen hantverksgrupp. Verket förordar därför i stället att en dylik
grupp inrättas inom ramen för SIFU, dvs. det till verket knutna statliga
institutet för företagsutveckling.

Konstfackskolan uttalar i sitt yttrande bl. a. att skolan i likhet med
motionärerna anser att det behövs insatser för hantverk och konsthantverk

KrU 1981/82:12

i fråga om information, distribution, inköp, marknadsföring och försäljning
m.m. De kontaktytor som skulle erhållas genom inrättande av de organ
som avses i motionen är väl behövliga. Man bör, säger skolan vidare,
sträva efter en rikstäckande ordning som utgår från de regionala behoven.
Hemslöjdskonsulenterna täcker delvis de arbetsområden som sammanfattas
i motionen och vad beträffar de funktioner som de nya organen avses få
hör dessa naturligt till länshemslöjdernas arbetsområde.

Stockholms stads hantverksförening tillstyrker inrättandet av ett gemensamt
organ vilket skulle göra det lättare för hantverksyrkena att fortleva.
Föreningen påpekar samtidigt att det finns två projekt med liknande inriktning
nämligen återinrättande av det gamla Hantverksinstitutet och inrättande
av ett hantverkscenter i Stockholm.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har vid de två senaste riksmötena behandlat motionsvis framförda
förslag om anvisande av medel till s. k. konstnärskooperativ. Förslagen
vid riksmötet 1980/81 som särskilt tog sikte på konsthantverkarnas
situation anknöt till kulturrådets då aktuella anslagsframställning i vilken
rådet med hänvisning till sin rapport (1979:2) Stöd till konstutställningsverksamhet
föreslagit anvisande av medel till bidrag till konstnärskooperativ.
1 betänkandet KrU 1980/81:26 (punkt 27) erinrade utskottet om att det
av den då föreliggande budgetpropositionen framgick att föredragande
statsrådet hade för avsikt att längre fram samtidigt ta ställning till kulturrådets
förslag om stöd till konstutställningsverksamhet och till den då nyligen
avlämnade utredningen om visningsersättning. Utskottet förklarade
vidare att utskottet med hänsyn till det ytterst begränsade utrymmet för
reformer ansåg att frågan om bidrag till konstnärskooperativ inte borde
särbehandlas. Utskottet avstyrkte därför de motionsvis framförda förslagen
om anvisande av medel till dylika kooperativ. I reservation 19 till
betänkandet uttalades från socialdemokratiskt håll att utskottet bort tillstyrka
ett motionsyrkande om anvisande av 1100000 kr. till konstnärskooperativ.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Utskottet

I motiveringen till det yrkande som framförs i motion 1466 talar motionärerna
om både hantverk och konsthantverk och framhåller att det är
osäkert hur man bör dra gränsen mellan dessa båda områden. Även i
industriverkets i det föregående nämnda hantverksutredning betonas att
det är svårt att dra en gräns mellan det som i utredningen benämns de
traditionella hantverken och konsthantverken. Oavsett detta gränsdrag -

KrU 1981/82:12

ningsproblem finner utskottet det uppenbart att vad motionärerna siktar
till är en förbättring av villkoren för både hantverk i traditionell mening och
konsthantverk.

Utskottet är väl medvetet om de svårigheter för utövandet av konsthantverk
och hantverk i traditionell mening som föranlett motionen och har
också förståelse för motionärernas önskemål om en prövning av förutsättningarna
för insatser med syfte att i olika avseenden förbättra hantverkarnas
och konsthantverkarnas villkor. Vad remissinstanserna anfört innebär
ett klart stöd för uppfattningen att en sådan prövning bör komma till stånd.

1 detta sammanhang vill utskottet också erinra om behandlingen vid
senaste riksmötet av förslag om anslag till konstnärskooperativ, dvs. förslag
om stöd till konsthantverkarna. Som framgått av det föregående
förutsatte utskottet därvid en samtidig behandling av olika föreliggande
förslag som berör bildkonstnärerna.

Erinras bör också om att kulturrådet i en kompletterande anslagsframställning
för nästa budgetår redovisat en överarbetning av sitt tidigare
förslag om bidrag till konstnärskooperativens verksamhet och föreslagit
anvisande av medel till konsthantverkskooperativ. Rådet avser att i sin
anslagsframställning för budgetåret 1983/84 återkomma till frågan om
konstnärskooperativ inom bildkonstområdet i övrigt.

Direktiven för industriverkets i det föregående omnämnda hantverksutredning
utgår liksom motionen från det förhållandet att vissa hantverk är
på väg att försvinna eller kan förmodas försvinna på längre sikt. Verket har
i sitt utredningsarbete enligt direktiven inte haft att beakta det rena konsthantverket
utom vissa yrken som kan hänföras till gränsområdet mellan
hantverk och konsthantverk. Vad verket behandlat är alltså hantverk i
traditionell mening, med detta begrepp avses i betänkandet yrken utanför
den rent industriella produktionen samt yrken som inte i första hand ger
”konstproduktion”. Inom det på detta sätt avgränsade området har verket
bl. a. haft att dels i en bedömning av det framtida behovet av hantverkskunnande
redovisa om det inom vissa hantverksområden föreligger skäl
för särskilda insatser, dels lägga fram förslag till åtgärder med syfte att
bevara de berörda hantverken. Med den formulering som utredningsuppdraget
fått i de nu redovisade delarna har avsikten uppenbarligen varit att,
såvitt gäller det traditionella hantverket, fa fram underlag för en prövning
som omfattar även det som preciseras i motionens hemställan nämligen
”insatser i syfte att förbättra hantverkarnas villkor” i vissa angivna avseenden.

Remisstiden för betänkandet går ut den 1 december 1981. Remissinstansernas
synpunkter kommer att sammanställas och övervägas inom regeringskansliet
för att ingå i underlaget för ett kommande regeringsbeslut.
Med hänsyn härtill anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen
att, såvitt gäller det traditionella hantverket, nu hos regeringen begära en
prövning av förutsättningarna för insatser i syfte att förbättra hantverkarnas
villkor i de i motionen angivna hänseendena.

KrU 1981/82:12

Såvitt gäller konsthantverket har kulturrådet i sitt remissvar till utskottet
redovisat att rådet avser att göra en kartläggning rörande konsthantverk
och formgivning. Syftet är att få fram en bättre samlad bild av problemen
inom området genom att bl. a. beskriva de hinder för en förbättring av
situationen som f. n. föreligger. Utskottet har under hand inhämtat att
kulturrådets beslut om denna kartläggning fattats i samråd med vederbörande
inom regeringskansliet. Med hänsyn till det nu sagda anser utskottet
att det även såvitt gäller konsthantverket saknas anledning för riksdagen
att nu hos regeringen begära den i motionen angivna prövningen av förutsättningarna
för insatser i syfte att förbättra hantverkarnas villkor.

Vad utskottet anfört i detta yttrande innebär sammanfattningsvis att
utskottet är medvetet om att det föreligger stora problem inom hantverksoch
konsthantverksområdena och har förståelse för önskemålen om åtgärder
men inte anser det erforderligt att riksdagen gör den i motionen
föreslagna framställningen till regeringen. Utskottet avstyrker alltså motion
1466.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1980/81:1466.

Stockholm den 24 november 1981

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars Ahlmark (m), LarsIngvar
Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson
i Kumla (s), Bertil Hansson (fp), Gunnel Liljegren (m) och Marie
Nordström (fp).

Särskilt yttrande

Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anför:

Motion 1980/81:1466 väcktes under allmänna motionstiden 1981. Den
remitterades till ett flertal remissinstanser, bl. a. statens kulturråd. Kulturrådet
har i yttrande daterat den 17 september 1981 anfört bl. a. följande.

”Rådet kommer att få hantverksutredningen på remiss och har planerat
att i remissarbetet göra en ingående beredning av frågorna. Rådet har inte
haft möjlighet att tidigarelägga den beredningen och är inte berett att nu i
detalj ta ställning till motionärernas förslag men vill notera det positiva i att
man behandlat gemensamma frågor för hantverkets och konsthantverkets
villkor.”

Vi konstaterar att redan avlämnade remissyttranden inneburit ett stöd

KrU 1981/82:12

för de i motionen framförda önskemålen. Den beredning kulturrådet hänvisar
till har uppgivits vara färdig så att yttrande kan avges omkring den 10
december 1981. Vi finner det anmärkningsvärt att det inte varit möjligt att
inom utskottet uppnå enighet om att uppskjuta behandlingen av motionen i
avvaktan på resultatet av kulturrådets beredning av frågan.