KrU 1981/82:11
Kulturutskottets betänkande
1981/82:11
med anledning av motioner om museifrågor
Motionerna
Yrkanden
I motion 1980/81:440 av Hans Petersson i Hallstahammar m. fl. (vpk)
yrkas att riksdagen beslutar
1. att hos regeringen hemställa om tillsättande av en kommitté med uppgift
att utreda och utarbeta förslag om ett svenskt bruksgrafiskt museum i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att erforderliga medel ställs till kommitténs förfogande.
I motion 1980/81:2122 av Christina Rogestam m. fl. (c, s, m. fp, vpk)-som
har väckts i anslutning till proposition 1980/81:131 om vissa varvsfrågor -yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att åtgärder vidtas i syfte att på
lämpligt sätt dokumentera tidigare epoker i varvsindustrin.
Motiveringar
I motion 1980/81:440 uttalar motionärerna att den svenska boktryckarkonsten,
som om två år fyller 500 år, nu trängs mot väggen av en högrationell
och alltmer centralstyrd grafisk industri baserad på datorteknologi. Vad som
i detta läge vunnits i fråga om kapacitet och omfång har enligt motionärerna
ofta skett till priset av en allmän kvalitetsförsämring undantagsvis uppvägd
av enstaka kvalitetsprodukter som endast kan nå ett begränsat fåtal. Det är
därför viktigt att i tid skapa förutsättningar för att bevara och föra vidare
yrkestraditioner och kunskaper. På så sätt skulle kvalitetskravet på den
grafiska industrin kunna bibehållas. I motionen påpekas att det på olika håll i
landet pågår diskussioner och utredningsarbete för att utarbeta förslag till ett
bruksgrafiskt museum. Motionärerna nämner särskilt Stockholms Typografiska
gille, Konsthögskolans grafiska avdelning, Skansen och Officina
Typografica samt de grafiska fackförbunden. De menar att detta arbete bör
samordnas.
Vidare påpekas att det finns värdefulla samlingar av tryck, maskiner och
instrument på olika platser som Skansen, kungliga biblioteket. Tekniska
museet och Tyresö slott. Utanför Sandviken finns ett komplett tryckeri som
sedan år 1969 står stängt i väntan på ett förslag till användande, säger
motionärerna.
I motionen skisseras ett bruksgrafiskt museum som bör omfatta forskning
kring de bruksgrafiska konsterna, samlande och dokumenterande av svenskt
1 Riksdagen 1981/82. 13 sami. Nr 11
KrU 1981/82:11
2
tryck, en komplett tryckerianläggning med sätteri, tryckeri, klichéframställning
och bokbinderi, en avdelning för affischkonst samt ett bibliotek med
tidskriftsrum. Motionärerna förordar att en kommitté omedelbart tillkallas
med uppgift att lägga fram ett konkret förslag om ett bruksgrafiskt museum.
Kommitténs första uppgift bör bli att till 500-årsjubileet av svensk
boktryckarkonst i en utställning dokumentera den historiska utvecklingen.
I motion 1980/81:2122 uttalas att det är angeläget att nu dokumentera
tidigare epoker i varvsindustrin och att - innan det är för sent - bevara en
levande bild av denna industrimiljö för kommande generationer. Ett sätt att
åstadkomma detta är att skapa ett varvsmuseum på Eriksbergsområdet i
Göteborg. Motionärerna redovisar att en arbetsgrupp med företrädare för
Göteborgs museer, de fackliga organisationerna och Svenska Varv AB har
gjort en utredning om ett varvsmuseum i Göteborg. Vidare redogör de för
olika initiativ för att dokumentera den göteborgska varvsindustrin som har
tagits av Svenska Varv, Göteborgs museer, landsarkivet och universitetet i
Göteborg.
Remissyttrande
Utskottet har inhämtat yttrande över motion 1980/81:2122 från statens
kulturråd.
I sitt yttrande åberopar kulturrådet den i motionen nämnda utredningen
angående ett varvsmuseum i Göteborg. Rådet påpekar att utredningen har
gjort beräkningar över både investerings- och driftkostnaderna. För iståndsättande
och utrustning beräknas drygt 25 milj. kr. Driften av det färdiga
museet beräknas ta 3,4 miljoner årligen i anspråk. Den erforderliga
personalstyrkan uppskattas till 30-40 personer. Som en jämförelse nämns att
ett medelstort regionmuseum har kostnader och personalstyrka av ungefärligen
samma omfattning.
Vidare anför kulturrådet följande.
Utredningen fastslår att ett museum måste finansieras av kommunen
och/eller staten. Motionärerna framhåller att kommunen för närvarande inte
kan se några möjligheter att ta ekonomiskt ansvar för verksamheten.
Utgångspunkten förefaller därför vara att staten får ta hela ansvaret för
finansieringen. Utredningen siktar också uttryckligen på att varvsmuseet
skall få ställning som riksmuseum. Även motionärerna menar att det är ett
intresse för hela landet att den stora varvsepoken dokumenteras. Slutsatsen
måste bli att även motionärerna vill se varvsmuseet som ett blivande
riksmuseum. Frågorna om finansiering och organisation berörs dock ej i vare
sig motionen eller utredningen.
Kulturrådet har den principiella inställningen att varje näringsgren bär
ansvaret för dokumentationen av sin egen historia. Svenska Varv har redan
på ett förtjänstfullt sätt tagit ett ansvar genom det arbete som utförts inom
KrU 1981/82:11
3
projektet. Insamlingen av föremål och arkivalier har enligt Göteborgs
museinämnds bedömning skett systematiskt och med iakttagande av
nödvändig restriktivitet. Nämnden anser det också vara utomordentligt
värdefullt att arbetet bedrivs inom ramen för ett större vetenskapligt
sammanhang, något som skapar möjligheter till ett fortsatt och fruktbärande
samarbete mellan universitet, arkiv och museer. Kulturrådet delar denna
uppfattning.
Projektet överensstämmer också väl med de kulturpolitiska mål som
riksdagen antagit. Sålunda påpekas i regeringens proposition 1974:28, s. 301,
att insatserna för att bevara och föra kulturtraditionerna vidare skall gälla
hela samhällets historia och inte bara den s. k. högreståndskulturen. Även
arvet från den framväxande industrialismen och de därmed sammanhängade
folkrörelserna måste föras vidare. Projektet kan motiveras också utifrån
gemenskaps- och aktivitetsmålet liksom förnyelsemålet. Kulturrådet anser
vidare att det teknikhistoriska området är ett av de områden som i första
hand bör utvecklas. Denna rådets inställning har bl. a. tagit sig uttryck i att
rådet tillstyrkt lotterimedel för flyttning av industrimuseet i Göteborg till nya
lokaler i autentisk industrimiljö.
Kulturrådet vill emellertid; innan rådet för sin del kan ta mer definitiv
ställning till fördelningen av ansvar mellan den centrala och den regionala
nivån, avvakta den omfattande utredning som Tekniska museet f. n. utför,
delvis inom ramen för SAMDOK, i egenskap av riksmuseum för teknik och
teknikhistoria. Kulturrådet anser det också vara angeläget att påpeka att
betydande satsningar, jämförbara med varvsmuseet i Göteborg, förbereds i
exempelvis Kiruna och delvis genomförts i Norrköping.
På grund av den vikt kulturrådet lägger vid detta område har dess nämnd
för konst, museer och utställningar nyligen tillsatt en grupp som har att
inkomma med förslag vad gäller dokumentationsansvaret härvidlag under
loppet av år 1982. Av stort intresse i sammanhanget är också de förslag som
nyligen antagits av LO-kongressen i skriften Facklig kultursyn. I denna
föreslås arbetsplatsmuseer, drivna under de fackliga organisationernas
ansvar, samt arbetshistoriska råd för att bl. a. diskutera hur arbetshistoriska
museer kan förverkligas.
Det är dock kulturrådets mening att de knappa resurserna inom
museiområdet inte bör splittras upp på för många enheter. En samordning
med respektive regionmuseum bör därför i första hand ses som den mest
praktiska och effektiva lösningen. Detta resonemang låg också bakom
statsmakternas beslut då regionmuseireformen påbörjades år 1977. Det finns
anledning att i dag än starkare hävda detta synsätt eftersom reformen ännu
inte fullföljts enligt de ursprungliga intentionerna.
Sammanfattningsvis finner kulturrådet att tankarna på ett varvsmuseum i
Göteborg oavsett dess regionala eller centrala ställning är ytterst fruktbara
och stimulerande för den fortsatta utvecklingen av svenskt museiväsende
under 80-talet. Kulturrådet vill därför återkomma i frågan och delar
Göteborgs museinämnds uppfattning att en kommitté bör tillsättas med
uppdrag att utarbeta ett detaljerat förslag rörande ett varvsmuseum.
Kommittén, i vilken representanter för bl. a. Göteborgs museer och Svenska
Varv bör ingå, bör ingående pröva alternativa handlingslinjer vad gäller
finansiering och organisation av ett varvsmuseum.
KrU 1981/82:11
4
Utskottet
Syftet med de båda motioner som utskottet här behandlar är likartat - att
dokumentera och i möjligaste mån i museiform bevara en industriell
verksamhet. I motion 2122 är det fråga om varv, i motion 440 om den grafiska
industrin.
Ett sätt att bevara en levande bild av varvsindustrins miljö är enligt den
förstnämnda motionen att skapa ett varvsmuseum på Eriksbergsområdet i
Göteborg. Motionärerna önskar att regeringen skall vidta åtgärder för att på
lämpligt sätt dokumentera tidigare epoker i varvsindustrin.
Statens kulturråd framhåller i sitt yttrande över motionen att det
teknikhistoriska området är ett av de områden som i första hand bör
utvecklas. När det gäller frågan om fördelning av ansvar mellan den centrala
och regionala nivån säger sig rådet vilja avvakta den omfattande utredning
som Tekniska museet i egenskap av riksmuseum för teknik och teknikhistoria
f.n. utför.
Kulturrådet anför vidare att dess nämnd för konst, museer och utställningar
nyligen har tillsatt en grupp som under år 1982 skall lämna förslag om
dokumentationsansvaret för industrihistoria. Kulturrådet understryker att
de knappa resurserna på museiområdet inte bör splittras upp på för många
enheter. En samordning med resp. regionmuseum bör därför i första hand
ses som den mest praktiska och effektiva lösningen. Kulturrådet anför
sammanfattningsvis att tankarna på ett varvsmuseum i Göteborg är ytterst
fruktbara och stimulerande för den fortsatta utvecklingen av svenskt
museiväsende under 1980-talet. Rådet menar därför - liksom Göteborgs
museinämnd - att en kommitté bör tillsättas. Denna bör få i uppdrag att
utarbeta ett detaljerat förslag rörande ett varvsmuseum. Härvid bör man
enligt kulturrådet ingående pröva alternativa lösningar för finansiering och
organisation.
Det är enligt utskottets mening viktigt att en teknisk och industriell
tradition och miljö på olika områden som är stadda i förändring kan sparas.
De kulturpolitiska mål som statsmakterna har slagit fast innebär bl. a. att
insatserna för att bevara och föra kulturtraditionerna vidare skall gälla hela
samhällets historia. Projekt som syftar till att förmedla kunskap om tidigare
industriella tekniker och hålla vid makt en levande arbetsmiljö pågår f. n. på
olika områden. De båda motioner utskottet här behandlar belyser detta.
Bevarande av en levande industriell miljö kommer dock att ställa krav på
stora insatser från samhällets sida. Kulturrådet framhåller särskilt att
betydande satsningar jämförbara med varvsmuseet i Göteborg delvis har
genomförts i Norrköping och håller på att förberedas i Kiruna/Utskottet
konstaterar därför med tillfredsställelse att en av vederbörande nämnd inom
kulturrådet tillsatt arbetsgrupp fått i uppdrag att under år 1982 inkomma med
förslag om dokumentationsansvaret mellan central och regional nivå i fråga
om bl. a. teknikhistoria.
KrU 1981/82:11
5
Planerna på ett varvsmuseum i Göteborg är, som också kulturrådet
påpekar, mycket intressanta och ligger väl i linje med de allmänna
kulturpolitiska målen. Det är emellertid här fråga om ett mycket omfattande
projekt som bör noga penetreras. Utskottet utgår från att så kommer att ske i
samarbete med de olika intressenterna och finner därför inte anledning att
föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2122.
Den samlade dokumentation om den grafiska industrin i Sverige som
önskas i motion 440 skall spegla såväl produkter som arbetsmiljö och teknik.
Motionärerna föreslår att en särskild kommitté skall tillkallas för att utarbeta
förslag om ett bruksgrafiskt museum.
Det finns, som motionärerna påpekar, värdefulla samlingar av såväl
grafiskt tryck som maskiner och instrument på olika platser. Diskussioner
och visst utredningsarbete pågår enligt vad utskottet inhämtat f. n. inom
olika institutioner och organisationer. Ett exempel härpå är de satsningar
Sandvikens kommun gör för att få till stånd ett grafiskt museum i
Kungsgården, där ett komplett tryckeri med maskinpark finns bevarat.
Vad avser det här aktuella förslaget vill utskottet knyta an till sitt
ställningstagande i fråga om inrättande av ett varvsmuseum och med
hänvisning till det förslag om dokumentationsansvaret i fråga om bl. a.
teknikhistoria som är att vänta avstyrka motion 440.
Motionärerna uttalar sig även för att den svenska boktryckarkonstens
utveckling skall dokumenteras i en utställning till 500-årsjubileet år 1983.
Enligt vad utskottet inhämtat avser berörda institutioner och organisationer
på området att ställa samman en sådan utställning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motion 1980/81:2122 om ett varvsmuseum i
Göteborg,
2. att riksdagen avslår motion 1980/81:440 om ett bruksgrafiskt
museum.
Stockholm den 17 november 1981
På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra
Johansson (s), Lars Ahlmark (m), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s),
Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson i Kumla (s),
Ing-Marie Hansson (s), Gunnel Liljegren (m) och Marie Nordström (fp).
;