AU 1981/82:6

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1981/82:6

om datateknikens effekter på arbetslivet
Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motioner som rör effekterna i arbetslivet av
den ökade användningen av datatekniken. I motion 1980/81:394 från vpk förs
fram långtgående krav på inflytande för de fackliga organisationerna vid
införande av datatekniken i arbetslivet. Bl. a. föreslås att de fackliga
organisationerna skall ges vetorätt. I motion 1980/81:193 av Kerstin Anér
m. fl. (fp) behandlas bl. a. behovet av utbildning för den personal som berörs
av införande av datatekniken inom kontorssektorn. Utskottet avstyrker de
båda motionerna med hänvisning till att de av motionärerna aktualiserade
frågorna kommer att behandlas i en aviserad övergripande datapolitisk
proposition under våren 1982. Utskottet pekar även på möjligheten att
teckna avtal i dessa frågor. Sådana avtal har tecknats på vissa avtalsområden.

Motionerna

1980181:193 av Kerstin Anér m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande behovet av utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska
resurser till följd av datateknikens effekter på produktion och
arbetsliv inom kontorssektorn och att detta beaktas av dataeffektutredningen.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1980/81:189.

Enligt motionärerna åstadkom den första datoriseringsvågen inom industrin
fler kvalificerade arbeten och färre rutinbetonade arbeten. Minidatorrevolutionen
däremot åstadkommer mindre efterfrågan på specialister
medan efterfrågan på lågutbildade är större. Allt fler uppgifter läggs på
programmerare med relativt kort och smal utbildning, vilka saknar det breda
kunnande, som de egentligen skulle behöva. Datorerna tar över merparten
av det kortsiktiga beslutsfattandet på kontoren. Det som blir kvar bör då ges
ökad kvalitet genom att personalen får utbildning och kan fatta beslut som är
bättre och mer verklighetsanpassade. Enligt motionärerna är det speciellt
viktigt att särskilda åtgärder sätts in för att ge den kvinnliga personalen en
vidareutbildning på arbetsplatsen. Syftet skall vara att ge dem möjligheter att
gå över till mer kvalificerade arbetsuppgifter på datateknikområdet.

1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 6

AU 1981/82:6

2

1980181:394 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning innebärande a)

vetorätt för de anställdas lokala fackliga organisationer vid införande av
ny teknik i arbetslivet,

b) rätt för lokal facklig organisation att för egna bearbetningar på
arbetsköparens bekostnad utnyttja den dator som denne har tillgång till,

c) rätt för lokal facklig organisation att på arbetsköparens bekostnad
utnyttja arbetstagarkonsulter vid införande av och förändring av datasystem
och för utredning av möjliga förändringar i redan befintliga datasystem,

d) rätt för lokal facklig organisation till fullständig tillgång till underlag och
utredningar som ligger till grund för föreslagna och befintliga datasystem,

2. att riksdagen uttalar sig för att ett fackligt forskningsinstitut inrättas i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionärerna framhåller bl. a. att oron sprider sig bland anställda och
fackliga organisationer för vad den alltmer omfattande datoriseringen inom
arbetslivet kan komma att innebära i form av en högre arbetslöshet,
förlorade yrkeskunskaper och utarmade arbeten. I sammanhanget hänvisas
till krav som ställs från de fackliga organisationerna om ett ökat inflytande
över den nya tekniken. Dessa krav har enligt motionärerna sin grund i brister
i den arbetsrättsliga lagstiftningen i kombination med en ovilja från
arbetsgivarna att i avtal reglera de anställdas inflytande över ny teknik på ett
sätt som ger de fackliga organisationerna mer än enbart rätt att förhandla
innan arbetsgivarna bestämmer. Slutligen anförs att det är väl dokumenterat
att de fackliga organisationernas inflytande är otillräckligt. Regeringen bör
därför lägga fram förslag i frågan.

Utskottet

Den snabba utvecklingen inom datatekniken och dess konsekvenser för de
anställda tas upp i de båda motioner som behandlas i detta betänkande.

I vpk-motion 394 föreslås att de anställdas lokala fackliga organisationer
skall ges vetorätt vid införande av ny teknik i arbetslivet. Dessutom yrkas att
arbetstagarna skall ha rätt att på arbetsgivarens bekostnad anlita konsulter
när datorsystem skall införas eller förändras och att göra egna bearbetningar
på arbetsgivarens dator. Motionärerna vill även att den lokala fackliga
organisationen skall ha rätt att få del av det underlag och de utredningar som
ligger till grund för utformningen av föreslagna eller befintliga datorsystem.
Slutligen föreslår motionärerna att ett fackligt forskningsinstitut på datateknikområdet
finansierat med arbetsgivaravgifter skall inrättas.

Kerstin Anér m. fl. (fp) pekar i motion 193 på behovet av utbildnings- och
arbetsmarknadspolitiska insatser till följd av datateknikens effekter på

AU 1981/82:6

3

produktion och arbetsliv inom kontorssektorn och föreslår att de framförda
synpunkterna i frågan skall beaktas av dataeffektutredningen.

Utskottet vill först framhålla att den snabba utvecklingen inom datatekniken
innebär stora omställningar i arbetslivet. Det är därför viktigt att de
anställda får utbildning på området och inflytande över utvecklingen. Detta
är en av förutsättningarna för att den nya tekniken skall kunna användas.
Utskottet vill erinra om att det i dataeffektutredningens uppdrag ingår att
bl. a. studera de anställdas möjligheter till inflytande över datoranvändningen.

I delbetänkandet Industrins datorisering - effekter på sysselsättning och
arbetsmiljö (SOU 1981:17) redovisas vissa överväganden och förslag
beträffande de anställdas inflytande och medbestämmande i samband med
att den nya tekniken införs. Enligt utredningen bör medbestämmandeprocessen
komma i gång i ett mycket tidigt skede av datorsystemutvecklingen
samt innebära en reell delaktighet i beslutsfattandet från de anställdas sida.
Utredningen framhåller vidare att både de fackliga förtroendemännen och
de anställda bör beredas ökade möjligheter till utbildning. Slutligen
framhåller man vikten av att de problem som finns för lokala fackliga
organisationer att få hjälp av ombudsmän och konsulter måste lösas.

I dagarna har dataeffektutredningen presenterat ytterligare en delrapport
som handlar om effekterna av kontorens datorisering på sysselsättning och
arbetsmiljö (Ds A 1981:16). Bl. a. tar rapporten upp behovet av utbildning
samt de anställdas inflytande över utvecklingen. Härutöver har publicerats
rapporter om datoriseringen inom bank- och försäkringsbranscherna samt
inom statsförvaltningen (Ds A 1981:13, 14 och 15).

Förutom dataeffektutredningen finns en rad utredningar och projekt som
behandlar olika aspekter på den nya tekniken. Regeringen har aviserat att
den våren 1982 ämnar lägga fram en datapolitisk proposition på grundval av
dataeffektutredningens och andra utredningars arbete. Utskottet utgår från
att de frågor motionärerna tar upp om de anställdas inflytande över
teknikens användning och om konsekvenserna av datoriseringen bl. a. inom
kontorssektorn därvid kommer att behandlas.

Utskottet vill härutöver peka på det stora intresse den fackliga rörelsen
ägnar åt frågan om datoriseringen i arbetslivet. De stora organisationerna
har tagit fram omfattande datapolitiska program. På Kooperativa förbundets
avtalsområde liksom vid statsföretagen har medbestämmandeavtal kommit
till stånd i bl. a. frågor av detta slag. I de avtalen liksom i medbestämmandeavtalet
för statstjänstemännen finns även bestämmelser om anlitande av
arbetstagarkonsulter. I detta sammanhang noterar utskottet att förhandlingar
ånyo upptagits mellan parterna om ett centralt medbestämmandeavtal på
den enskilda sektorn.

Utskottet vill slutligen beträffande vpk:s yrkande om inrättande av ett
forskningsinstitut på dataområdet hänvisa till att Arbetslivscentrum bedriver

AU 1981/82:6

4

en mycket omfattande forskningsverksamhet kring dataproblem. En intern
datordelegation har inrättats inom Arbetslivscentrum för att utveckla en ny
forskningsinriktning inom området. Utskottet finner därför inga skäl att
ställa sig bakom kravet på inrättande av ett nytt forskningsinstitut. Det kan
tilläggas att de fackliga organisationerna är representerade i styrelsen för
Arbetslivscentrum och därmed har möjlighet att påverka inriktningen på
forskningsverksamheten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 193 och
394.

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder till följd av datateknikens effekter inom
kontorssektorn

att riksdagen avslår motion 1980/81:193,

2. beträffande de anställdas inflytande vid införande av ny teknik i
arbetslivet

att riksdagen avslår motion 1980/81:394.

Stockholm den 24 november 1981

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s), Pär
Granstedt (c), Lars Ulander (s), Anders Högmark (m), Hans Gustafsson (s),
Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Bengt Wittbom (m), tredje vice
talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Lahja Exner (s), Görel Bohlin (m) och
Lena Hjelm-Wallén (s).

GOTAB 698% Stockholm 1981