AU 1981/82: 22

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1981/82:22

om anslag till invandring m. m. (prop. 1981/82:100) jämte motioner

1 betänkandet behandlas regeringens i proposition 1981/82:100 bilaga 15
(arbetsmarknadsdepartementet) gjorda framställningar om anslag under
avsnittet D. Invandring m. m. Det aktuella avsnittet har i regeringen föredragits
av statsrådet Andersson. I anslutning till propositionen tar utskottet
upp nio motioner från den allmänna motionstiden i år.

Sammanfattning

I betänkandet diskuteras bl. a. det allvarliga problemet med de långa
handläggningstiderna i ärenden om avlägsnande av utlänningar. En redovisning
lämnas för de temporära åtgärder för att förkorta väntetiderna som
regeringen i dagarna tillkännagivit, nämligen vissa organisatoriska förändringar
inom arbetsmarknadsdepartementet och ett personaltillskott om tre
tjänster till statens invandrarverk.

Utskottet anser i samband med sin anslagsprövning att invandrarverket
bör få de medel som tillförsäkrar verket personalförstärkningen under hela
nästa budgetår. Detta innebär samtidigt en tillstyrkan av liknande förslag i
två motioner, 1519 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s) och 1521 av Gunnel
Liljegren m. fl. (m).

Möjligheten att på annat sätt, genom ändring i utlänningslagen, i vissa
fall bringa ned väntetiderna aktualiseras vid utskottets senare behandling
av proposition 1981/82:146 om denna lags bestämmelser om verkställighet
m. m. och de motioner som har väckts med anledning av propositionen.

I ett annat avsnitt av betänkandet redovisas invandrarministerns syn på
åtgärder till förmån för invandrarbarn och invandrarungdomar. I samband
därmed behandlas ett par motionsyrkanden om samhällets stöd till verksamhet
bland invandrarungdomar samt om åtgärder för ökad rekrytering
av tvåspråkig personal för att därmed bl. a. också öka anställningsmöjligheterna
för invandrarungdomar.

Därutöver berörs några andra invandrarfrågor som har tagits upp i de
föreliggande motionerna, bl. a. de ekonomiska problem som vissa invandrartäta
kommuner ställs inför och invandrare som företagare.

Utskottet föreslår att följande anslag anvisas för nästa budgetår till
invandringspolitiken:

1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 22

AU 1981/82:22

Statens invandrarverk 49966000 kr.

Åtgärder för flyktingar 112625000 kr.

Åtgärder för invandrare 15 365 000 kr.

Översättningsservice 500000 kr.

I förhållande till regeringens förslag har anslaget till invandrarverket av
skäl som nyss nämnts räknats upp med 400000 kr. En partimotion från
vpk, 650, om att höja anslaget till Åtgärder för invandrare med 5,7 milj. kr.
har avstyrkts.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82 bilaga 15 under avsnittet D. Invandring
m. m. (s. 167—192)
dels låtit riksdagen ta del av vad som anförts om åtgärder till förmån för
assyrier/syrianer resp. invandrarbarn och invandrarungdomar,
dels föreslagit att riksdagen för budgetåret 1982/83 skall anvisa till
D 1. Statens invandrarverk ett förslagsanslag av 49566000 kr.,

D 2. Åtgärder för flyktingar ett förslagsanslag av 112 625 000 kr.,

D 3. Åtgärder för invandrare ett reservationsanslag av 15 365 000 kr.,

D 4. Översättningsservice ett förslagsanslag av 500000 kr.

Motionerna

1981/82:247 av Allan Åkerlind (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder syftande till att
handläggning av uppehållstillstånd för flyktingar skall vara avslutad inom
sex månader från det ansökan ingivits till myndighet.

Yrkande 2 i motionen behandlas i betänkande AU 1981/82:14.

1981/82:636 av Görel Bohlin (m)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att i information till invandrarna
om svenskt arbetsliv, arbetsmarknad och lagstiftning särskilt uppmärksammas
de problem som ovan beskrivits.

1981/82:650 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

!. att riksdagen under bilaga 15 Arbetsmarknadsdepartementet D 3,
Åtgärder för invandrare, beslutar att utöver regeringens förslag anvisa
ytterligare

a) 931 000 kr. avseende bidrag till stiftelsen Invandrartidningen,

b) 4160000 kr. avseende bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers
verksamhet,

AU 1981/82:22

c) 350000 kr. avseende bidrag till avgränsade projekt m. m.,

d) 500000 kr. avseende informationsverksamhet,

2. att riksdagen beslutar fastställa anslaget under bilaga 15 Arbetsmarknadsdepartementet
D 3, Åtgärder för invandrare, till 21051000 kr.

1981182:684 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder för att starta ett
socialt stödprojekt bland invandrarungdom i enlighet med vad som anförts
i motionen,

2. att riksdagen uttalar att detta stödprojekt bör organiseras och administreras
av kommunerna med full kostnadstäckning genom statsbidrag,

3. att riksdagen uttalar att detta statsbidrag bör finansieras genom en
särskild arbetsgivaravgift.

1981182:1070 av Alexander Chrisopoulos (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder
som innebär att rättshjälpsregler följs i det avseende som motionen berör.

1981182:1090 av Åke Wictorsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om slopande av länsstyrelsens yttrande vid
ansökningar om auktorisation av tolkar och översättare.

1981182:1519 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1982/83 utöver regeringens förslag anvisar
350000 kr. under anslaget D 1. Statens invandrarverk till i motionen
angivet ändamål,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande kommunerna och invandringen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande kartläggning av tvåspråkig personal inom
offentlig förvaltning samt meritvärdering av tvåspråkighet vid tillsättning
av tjänster.

Yrkandena 2—4 behandlas i betänkande AU 1981/82:21.

1981/82:1521 av Gunnel Liljegren m.fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar tilldela statens invandrarverk
ytterligare två tjänster för handläggning av tillståndsärenden och att till
statens invandrarverk anvisa ett förslagsanslag av 49899000 kr.

1981182:2116 av Margit Odelsparr m. fl. (c)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att statens industriverk
ges i uppdrag att pröva på vad sätt företagarandan bland invandrarna
bäst kan tas till vara i det svenska samhället,
tl Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 22

AU 1981/82:22

2. att riksdagen hos regeringen begär att den invandrarpolitiska kommittén
får i uppdrag att pröva hur stöd till invandrarorganisationernas ungdomsverksamhet
skall utgå,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära initiativ för att skapa
bättre förutsättningar att tillgodose den ökande gruppen äldre invandrares
behov.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens begäran om anslag
till invandring m. m. och tar i sammanhanget upp åtta motioner om invandrarfrågor.
Den följande framställningen följer i huvudsak dispositionen i
budgetpropositionen. I ett avslutande avsnitt berörs några motionsyrkanden
utan direkt anknytning till budgeten.

Som en allmän bakgrund lämnas först några uppgifter om invandringen
till Sverige och om utredningsverksamheten på invandrarområdet.

Invandringens omfattning m. m.

Invandringen till Sverige nådde en topp åren 1969 och 1970, till större
delen beroende på en kraftig utvandring från Finland. De närmast följande
åren skedde en drastisk nedgång, och åren 1972 och 1973 vändes invandringsöverskotten
till underskott. Därefter blev invandringen åter större än
utvandringen. Sammanfattningsvis kan man säga att 1970-talets invandringsöverskott
uppgick till drygt 160000 personer, av vilka 62000 var
nordbor. Bakom dessa tal döljer sig stora flyttningsrörelser över landets
gränser. Totalt invandrade nämligen ca 410000 personer, medan ca 240000
personer lämnade landet.

Under år 1980 gav invandringen ett överskott om drygt 13000 personer,
vilket var ett något lägre tal än de närmast föregående åren. In- och
utvandring följde dock fortfarande i stort samma mönster som under 1970-talet. Under år 1981 inträffade förändringar i två avseenden. För det första
halverades nettoinvandringen, till 6500 personer. Detta berodde framför
allt på att utvandringen till Finland översteg invandringen med 5 000 personer
samtidigt som in- och utvandring av icke-nordbor förblev på samma
nivå. Den andra förändringen har att göra med invandringens sammansättning.
Under hela 1970-talet liksom under år 1980 fördelade sig invandringen
tämligen jämnt på nordbor och icke-nordbor. Denna sammansättning
ändrades markant under år 1981. Totalt invandrade det året 27400 personer.
Av dem var knappt 10000 nordbor medan drygt 17000 eller nästan två
tredjedelar var icke-nordbor. De senare kan uppdelas i följande kategorier:

AU 1981/82:22

Familjean-	Flyk-	Adop-	Invandring av humanitära	Gäststu-
knytningsfall	tingar	tivbarn	el. arbetsmarknadsskäl	derande
8835	5 330	1800	1066	390
(50,7%)	(30,6%)	(10,3%)	(6,6%)	(2,3%)

Uppgifterna är sammanställda av statens invandrarverk.

När det sedan gäller utredningsverksamheten på invandrarområdet skall
först nämnas invandrarpolitiska kommittén som har ett vidsträckt uppdrag
att se över formerna för såväl den reglerade invandringen som invandraroch
minoritetspolitiken. Utlänningslagskommittén har numera avslutat sitt
arbete. Dess slutbetänkande ligger till grund för proposition 1981/82:146
om verkställighet, förvar och ansvar enligt utlänningslagen som utskottet
behandlar i ett betänkande senare under våren. Även SFI-kommitténs
arbete har upphört med framläggandet av ett betänkande i två delar, SOU
1981:86 och 87, i vilka föreslås omfattande förändringar av undervisningen
i svenska för vuxna invandrare.

Vid sidan härav görs utredningsinsatser på en rad andra områden inom
invandrar- och flyktingpolitikens område. För detta har närmare redogjorts
i propositionen (s. 10-15).

Slutligen bör nämnas att Nordiska rådet vid sitt möte i Helsingfors
tidigare i år antagit Nordiska ministerrådets förslag till revidering av 1954
års överenskommelse om en gemensam nordisk arbetsmarknad.

Handläggningen av utlänningsärenden

Den tid som går åt för att handlägga utlänningsärenden har under flera år
varit och är fortfarande en av de viktigaste frågorna inom invandringspolitiken.
Redogörelser för handläggningstiderna lämnas i propositionen (s.
168-169), i en promemoria av invandrarpolitiska kommittén (se DsA
1982:4) samt i det faktaunderlag som arbetsmarknadsdepartementet fogat
till ett pressmeddelande dagtecknat den 31 mars i år. Uppgifter har också
lämnats till utskottet av invandrarverkets chef vid en hearing den 23 mars.

Invandrarverket avgör årligen över 120000 utlänningsärenden. De allra
flesta gäller enbart tillstånd av olika slag. Verkets handläggningstid för den
typen av ärenden är i genomsnitt 40 dagar.

I ett an*al fall, ca 5000, aktualiseras i samband med tillståndsprövningen
även frågan om sökandena skall avlägsnas ur landet. Det är i dessa ärenden
som handläggningstiderna förlängs, i vissa fall över ett år.

I ärendena om avlägsnande görs först en utredning av polisen. Detta tar
normalt en till två månader. Den tid som härefter går åt för att ärendet skall
avgöras av invandrarverket är i genomsnitt fyra månader. Normaltiden för
ett sådant ärende som avgörs av invandrarverket är således totalt fem till
sex månader.

År 1976 infördes en allmän rätt att överklaga invandrarverkets beslut i

AU 1981/82:22

dessa ärenden till regeringen. Detta sker i mer än tre fjärdedelar av fallen.
Flertalet besvärsärenden avgörs av regeringen inom fyra månader eller,
om remiss sker till invandrarverket, inom sex månader.

Räknat från utlänningens första kontakt med polisen tar således ett
avlägsnandeärende, som efter besvär avgörs av regeringen, normalt en tid
av uppemot ett år.

Många ärenden avgörs emellertid först efter betydligt längre tid än som
nu angivits. Vid årsskiftet 1981-1982 fanns hos invandrarverket 200 ärenden
(11 % av de inneliggande ärendena) som var äldre än ett år och över
500 ärenden (30%) som var äldre än ett halvt år. I regeringskansliet tar
grovt räknat en femtedel av ärendena ett år eller mer att avgöra. Den
sammanlagda väntetiden för en sökande kan därigenom väsentligt överstiga
den nyssnämnda genomsnittstiden av uppemot ett år och uppgår i
något hundratal fall om året t. o. m. till 2-2 1/2 år.

I propositionen framhåller invandrarministern - liksom utskottet gjort i
tidigare sammanhang — att de långa handläggningstiderna medför svåra
påfrestningar för de tillståndssökande. Utdragna väntetider medför också
betydande kostnader för samhället eftersom sökandena inte tillåts ta anställning.
Dessa problem påtalas även i två av de föreliggande motionerna,
1519 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s) och 1521 av Gunnel Liljegren m.fl.
(m).

Åtskilligt har gjorts för att komma till rätta med väntetiderna - genom
ändringar i utlänningslagstiftningen och genom förstärkta personalresurser
och organisatoriska förändringar inom polisen, invandrarverket och arbetsmarknadsdepartementet.
Likväl är den aktuella situationen när det
gäller handläggningstiderna oroande.

Vad gäller tidsåtgången i arbetsmarknadsdepartementet bör påpekas att
de nästan regelmässiga överklagandena av invandrarverkets beslut har
gjort att utlänningsärendena nu är den största enskilda ärendegruppen i
regeringskansliet. Ärendeanhopningen gör det svårt att förkorta väntetiderna.
Mängden ärenden — 1500— 2000 avlägsnandeärenden per år vartill
kommer ungefär lika många utlänningsärenden av annat slag — är dessutom
svårförenlig med regeringskansliets normala planerings- och samordningsuppgifter
liksom med den speciella beredningsordning som där gäller.
I budgetpropositionen anmäls att invandrarpolitiska kommittén har fått i
uppdrag att skyndsamt se över besvärsordningen i utlänningsärendena och
därvid pröva möjligheten att flytta flertalet ärenden från regeringskansliet
till en särskild besvärsnämnd. Den nya ordningen skulle enligt propositionen
kunna gälla från den 1 januari 1983.

Kommittén har därefter i en skrivelse den 11 februari i år till arbetsmarknadsdepartementet
(se departementspromemorian Ds A 1982:4) enhälligt
uttalat att en central besvärsnämnd inte löser problemet med de långa
handläggningstiderna. Enligt kommittén är det naturligt att först överväga
ändringar i nuvarande riktlinjer för invandringspolitiken och möjliga för -

ALI 1981/82:22

enklingar i regelsystemet för att på de vägarna förkorta handläggningstiderna
och minska antalet besvär till högsta instans.

Kommittén tillägger att den har börjat diskutera en regional lösning av
handläggningsordningen. Tanken är att öka sambandet mellan beslutsfattare
och utredare. Kommittén är dock inte beredd att redan nu ta ställning till
en sådan ordning. Vidare pekar kommittén på möjligheten att i ökad
utsträckning fatta beslut om avlägsnande på formell grund. Detta skulle
enligt kommittén kunna bidra till kortare handläggningstider och minskat
antal besvärsärenden hos regeringen.

Kommitténs ställningstaganden medför att en ny ordning för handläggningen
av dessa ärenden inte kan införas förrän vid en senare tidpunkt än
som förutsatts i budgetpropositionen.

Mot den bakgrunden har regeringen enligt vad utskottet har inhämtat
vidtagit ytterligare åtgärder av temporär art för att komma till rätta med de
långa handläggningstiderna. Syftet är att minska ärendebalanserna i både
invandrarverket och regeringskansliet och att så snabbt som möjligt avgöra
de allra äldsta ärendena. Som mål anges att alla ärenden skall kunna
passera hela instansordningen (polisen, invandrarverket, regeringen) inom
sex-nio månader. Inom arbetsmarknadsdepartementet har vissa chefstjänster
dubblerats. Vidare har regeringen medgivit att invandrarverket
omgående anställer tre nya handläggare.

Utskottet vill i detta sammanhang göra följande uttalanden.

Det kan inte accepteras att tidsutdräkten i den omfattning som nu är
fallet överstiger ett eller t. o. m. två år. Men även i de s. k. normalfallen är
väntetiderna för långa. Till en del är detta en följd av de rättssäkerhetsgarantier
som utlänningslagstiftningen tillförsäkrar de sökande. Den påtagliga
konsekvensen av dessa garantier har emellertid blivit att invandrarverkets
beslut om avlägsnande i fem fall av sex överklagas hos regeringen.
Detta medför att handläggningstiden förlängs. Även om arbetsmarknadsdepartementets
enhet för invandrar- och medborgarskapsfrågor har byggts
ut kraftigt under de senaste åren, har likväl efter 1976 års vidgning av besvärsrätten
ärendebalansen vuxit från 365 ärenden vid utgången av år 1977
till 1 150 vid utgången av år 1981. Sedan i höstas har dock en viss nedgång i
balansen kunnat iakttas. Utskottet utgår från att regeringen vidtar de
åtgärder inom sitt eget kansli som behövs för att man steg för steg skall
kunna nå de mål som invandrarministern har ställt upp.

Som förut nämnts finns en ärendebalans även hos invandrarverket. Den
personalförstärkning som verket nu har fått kommer att behövas även
nästa budgetår. Detta påverkar verkets anslagstilldelning. Utskottet återkommer
till den frågan i avsnittet om anslagsfrågorna.

Invandrarpolitiska kommittén har pekat på möjligheten att i vissa fall
förkorta väntetiderna genom ändring i utlänningslagen. Den frågan kommer
utskottet att behandla i betänkande AU 1981/82:14 med anledning av
proposition 1981/82:146 om verkställighet, förvar och ansvar m. m. enligt
utlänningslagen och motioner som väckts i anslutning till propositionen.

AU 1981/82:22

Det bör slutligen framhållas att det är invandrarpolitiska kommitténs
uppgift att angripa det allvarliga problemet med handläggningstiderna på
ett bredare sätt än som nu diskuterats. De förbättringar som kan bli ett
resultat av kommitténs arbete kan emellertid inte realiseras förrän tidigast
om två år.

Åtgärder för invandrarbarn och invandrarungdomar, m. m.

I propositionen (s. 170 och 182) bereds riksdagen ta del av vad som
anförs om åtgärder till förmån för assyrier!syrianer. Det anmäls att den
särskilda arbetsgruppen för dessa invandrare i höstas avlämnat en delrapport
(Ds A 1981:10) med förslag på främst utbildningsområdet. Dessa
bereds enligt propositionen f. n. i regeringskansliet.

Vidare redovisas åtgärder för invandrarbarn och invandrarungdomar
mot bakgrund av den kartläggning som invandrarverket utfört i samråd
med socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och expertgruppen
för invandringsforskning. Rapporten handlar om problemen
för den s.k. andra generationen invandrare, dvs. för barn som utvandrat
hit tillsammans med sina föräldrar eller som har fötts här. Som ett mått på
problemets dimensioner nämns i propositionen att det i Sverige bor ca
300000 barn och ungdomar i åldern 0—17 år med minst en förälder som är
född i utlandet.

Många av dessa ungdomar möter problem redan i skolan liksom vid
inträdet på arbetsmarknaden. Barn som gått i förskola och därefter fortsatt
sin skolutbildning här i landet sägs ha en klart bättre situation än dem som
invandrat i ungdomsåren. Mot den bakgrunden betonas skolans roll, och
en utförlig redovisning lämnas för de åtgärder som vidtagits till stöd för
dessa barn och ungdomar inom förskolan, grundskolan och gymnasiet,
bl. a. i form av hemspråksundervisning och hemspråksklasser. Även invandrarungdomarnas
möjligheter till undervisning inom den kommunala
vuxenutbildningen berörs. Enligt utskottets mening är det värdefullt att få
del av denna samlade redovisning för de insatser som görs på skolområdet
liksom för den på detta område aktuella utredningsverksamheten.

Den följande framställningen i propositionen ägnas framför allt åt invandrarungdomarnas
problem på arbetsmarknaden. Arbetskraftsundersökningarna
visar sedan flera år tillbaka att arbetslösheten bland invandrare
är ungefär dubbelt så stor som för hela arbetskraften, och arbetslösheten
bland invandrarungdomar sägs i propositionen vara "särskilt illavarslande”.
För nyinvandrade ungdomar utgör bristande kunskaper i svenska
språket det största hindret att få anställning. När det gäller begreppet
”nyinvandrade” kan här finnas skäl att uppmärksamma ett påpekande i
invandrarverkets rapport (propositionen s. 196). Där sägs nämligen att
ungdomar som har vistats i Sverige minst ca fem år före inträdet i gymnasieåldern
har goda förutsättningar att nå samma studiesituation som övriga

AU 1981/82:22

ungdomar. Detta ställer krav på särskilda insatser för de ungdomar som
invandrar i högstadieåldern eller i icke skolpliktig ålder. Invandrare i
åldern 16-17 år omfattas av skolans allmänna uppföljningsansvar, och
särskilda introduktionskurser kan anordnas för dem i gymnasieskolan.
Ungdomar med flyktingstatus kan redan från 16 års ålder få arbetsmarknadsutbildning
och därtill knutet studiesocialt stöd.

I propositionen redogörs härefter för vad som kan göras till stöd för
invandrarungdomarna inom ramen för de gängse arbetsmarknadspolitiska
medlen, dvs. arbetsförmedling, vägledning och rehabiliteringsinsatser vid
arbetsmarknadsinstituten, arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten.
Det konstateras bl. a. att invandrarna numera utgör 28% av deltagarna
i arbetsmarknadsutbildning, medan beredskapsarbeten hittills inte utnyttjats
för invandrare i samma utsträckning som för svenska medborgare. Det
uttalas därför att arbetsförmedlingen bör ta hänsyn till invandrarungdomarnas
behov vid fördelning av platser i de beredskapsarbeten för ungdomar
för vilka regeringen i höstas anvisade särskilda medel. Utskottet
noterar att arbetsmarknadsstyrelsen tagit fasta på detta i sina anvisningar
till länsarbetsnämnderna.

Med hänsyn till invandrarungdomarnas svåra situation på arbetsmarknaden
vill utskottet stryka under de uttalanden som invandrarministern gör
om betydelsen av att särskilda stödinsatser görs inom ramen för den förda
arbetsmarknadspolitiken och den budget för denna politik som riksdagen
nyligen beslutat om (AU 1981/82:21).

I den avslutande delen av propositionens redovisning kommer invandrarministern
in på bl. a. frågor om rekrytering av tvåspråkig personal och
om åtgärder på fritidsområdet och föreningslivet. I anslutning till den delen
av framställningen tar utskottet upp några motionsyrkanden.

Invandrarministern uttalar i propositionen att hon delar uppfattningen
att en rekrytering av tvåspråkig personal till myndigheter och institutioner
skulle underlätta deras möjligheter att ge service åt invandrare. Samtidigt
skulle en sådan rekrytering vidga arbetsmarknaden för invandrarungdomar.

Av samma uppfattning är Anna-Greta Leijon m.fl. (s) i motion 1519. I
denna framhålls bl. a. att en tillfredsställande service inte kan ges inom
t. ex. barnomsorgen och den psykiatriska vården eller vid olika slag av
institutionsvård om det inte finns tillgång till tvåspråkig personal. I motionen
aktualiseras också frågan om meritvärdering av tvåspråkighet vid
tillsättning av tjänster.

Ett liknande motionsyrkande behandlades utförligt av utskottet i förra
årets invandrarpolitiska betänkande (AU 1980/81:22 s. 15—18). Utskottet
framhöll då avslutningsvis att det är önskvärt att man tar till vara den
språkliga kompetensen hos anställda och på olika sätt, bl. a. i samband
med rekryteringar, ser till att befattningar, där kunskaper i olika språk är
betydelsefulla, i möjligaste mån besätts med invandrare som har sådana

AU 1981/82:22

kunskaper. För utskottet framstod det vidare närmast som en självklarhet
att relevanta språkkunskaper i sådana sammanhang skall ses som en merit.
Utskottet tilläde att utvecklingen mot ökad tvåspråkighet hos offentliga
organ måste föras vidare och att det därvid gällde att inte minst ta vara på
den resurs som invandrarna själva utgör.

Som framgår av de ovan refererade uttalandena finns inga delade meningar
i sakfrågan. Frågan hur man skall gå vidare mot ökad tvåspråkighet
hos offentliga organ övervägs av invandrarverket, som i den frågan bör
kunna arbeta vidare med stöd av de uttalanden som utskottet tidigare gjort
och som utskottet nu vill understryka. Den särskilda frågan om meritvärdering
av tvåspråkighet behandlas av en särskild arbetsgrupp i regeringskansliet.
Utskottet förutsätter att arbetsgruppens uppdrag fullgörs skyndsamt
med hänsyn till den inställning som invandrarministern redovisat och
till den ståndpunkt utskottet här har intagit. Det får vidare förutsättas att
arbetet bedrivs i nära samarbete med partema på den offentliga sektorn.
Den aktuella frågan har nämligen tillämpning inte enbart på statliga myndigheter
och institutioner. Det är angeläget att dessa synpunkter beaktas
även hos landsting och kommuner. Det kan med tillfredsställelse noteras
att åtminstone ett landsting, det i Stockholms län, har beslutat ge tvåspråkighet
särskilt meritvärde.

Med de markeringar utskottet gjort torde inte behövas något särskilt
initiativ med anledning av motionsyrkandet. Detta bör alltså inte leda till
någon riksdagens åtgärd.

När det sedan gäller åtgärder för invandrarungdomar inom föreningslivet
erinras i propositionen om att statligt stöd kan lämnas på två vägar,
nämligen från statens ungdomsråds anslag Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m.m. och från invandrarverkets medel till
projektbidrag. Medel har dessutom ställts till förfogande ur allmänna arvsfonden.

Margit Odelsparr m.fl. (c) föreslår i motion 2116 att invandrarpolitiska
kommittén skall få i uppdrag att pröva hur stöd till invandrarorganisationernas
ungdomsverksamhet bör utgå. Bakgrunden till motionsyrkandet är
att statens ungdomsråd begärt att ytterligare fyra invandrarorganisationer
skall bli bidragsberättigade. Regeringen har i budgetpropositionen inte
ansett sig kunna följa ungdomsrådets förslag med hänsyn till gällande
regler. Därmed kvarstår enligt motionärerna frågan hur man på ett rimligt
sätt skall kunna stödja dessa organisationer.

Vid bedömningen av motionsförslaget bör beaktas att kulturutskottet
nyligen (KrU 1981/82:22) avstyrkt en motion, 686 av Lars Werner m.fl.
(vpk), om ett särskilt stöd till de fyra invandrarorganisationerna. Vid bifall
till kulturutskottets hemställan blir det även i riksdagen fastslaget att de
aktuella organisationerna i vaije fall f. n. inte är berättigade till stöd från
ungdomsrådets bidragsverksamhet. Detta reser i sin tur den fråga som
följer av motiveringen i motionen av Margit Odelsparr m.fl. om det är

AU 1981/82:22

ändamålsenligt att införa samma stödåtgärder för alla etniska minoriteter
utan hänsyn till bl. a. deras storlek. En fråga av det slaget faller inom
ramen för de direktiv som har lämnats invandrarpolitiska kommittén.
Utskottet förutsätter därför att det av motionärerna behandlade problemet
kommer att tas upp av kommittén. Syftet med motionen får sålunda redan
anses vara tillgodosett, och någon åtgärd med anledning av densamma är
därför inte påkallad.

I motion 684 av Lars Werner m. fl. (vpk) förordas ett socialt stödprojekt
bland invandrarungdom, inriktat på uppsökande verksamhet. Projektet
avses bli organiserat och administrerat av kommunerna med full kostnadstäckning
som föreslås bli finansierad genom en särskild arbetsgivaravgift.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom en ytterligare form av
projektstöd vid sidan av dem som redan finns och ovan angivits. Med
hänsyn härtill och till att även frågan om behovet av intensifierad uppsökande
verksamhet i och för sig låter sig inpassas i invandrarpolitiska
kommitténs uppdrag föreslås att motionen inte föranleder någon åtgärd.

Med hänvisning till ställningstagandena till de nu behandlade motionsyrkandena
och till vad tidigare anförts i detta avsnitt föreslår utskottet att
vad som i propositionen anförts om åtgärder till förmån för assyrier/
syrianer resp. invandrarbarn och invandrarungdomar läggs till handlingarna.

Anslagsfrågor

Statens invandrarverk

1981/82 Anslag 47284000

1982/83 Förslag 49566000

Regeringen föreslår under punkt D 1 (s. 182-185) att anslaget räknas

upp med 2282000 kr. till 49566000 kr. enligt nedanstående sammanställ ning: -

1980/81 Utgift 47101000

1981/82 Beräknad ändring 1982/83

Invandrar verket -

Före draganden -

Personal

272

Anslag

Förvaltningskostnader
(därav lönekostnader)
Lokalkostnader

43129000 +6165000 +2 263000

(33743000) (+2999000) (+2249000)

4 155000 + 213000 + 19000

47284000

+6378000

+2282000

AU 1981/82:22

Regeringens anslagsberäkning utgår från att det s. k. huvudförslaget
skall gälla för verket i dess helhet. I motsats till föregående år har något
undantag inte gjorts för bl. a. tillståndsbyrån. En neddragning av kostnaderna
med 2% skall enligt propositionen alltså tillämpas även på denna
arbetsenhet.

Mot detta förslag i budgetpropositionen vänder sig Anna-Greta Leijon
m.fl. (s) i motion 1519 och Gunnel Liljegren m. fl. (m) i motion 1521. Med i
stort sett samma motivering - de långa väntetiderna i tillståndsärendena
och konsekvenserna härav - föreslås i de båda motionerna en anslagsförstärkning,
som i motion 1519 anges till 350000 kr. och i motion 1521 till
330000 kr. Även i motion 247 av Allan Åkerlind (m) begärs åtgärder som
förkortar väntetiden. Han anser att den bör begränsas till sex månader.

Av skäl som redovisats i det tidigare avsnittet Handläggningen av utlänningsärenden
har regeringen ändrat sin bedömning av resursbehovet vid
tillståndsbyrån och därför medgivit att invandrarverket för återstoden av
innevarande budgetår får rekrytera tre nya handläggare till byrån. Det är
regeringens mening att denna förstärkning som en temporär insats behövs
även nästa budgetår. Utskottet har samma uppfattning. Det kan i vart fall i
den situation som råder beträffande väntetiderna för de tillståndssökande
inte komma i fråga att nu minska byråns personalresurser. Det bör nämligen
påpekas att de tre nya tjänsterna i realiteten till stor del är en kompensation
för den generella tvåprocentiga neddragningen av medelstilldelningen.

Ställningstagandet innebär att utskottet i sak biträder de i motionerna
1519och 1521 i ett tidigare skede framförda kraven påanslagsförstärkning.
Denna förstärkning bör dock fastställas till ett något högre belopp än som
föreslagits i motionerna. Årskostnaden för de tre nya tjänsterna utgör
nämligen i runt tal 400000 kr. inkl. lönekostnadspålägg m. m. Utskottet
föreslår att det av regeringen begärda anslaget räknas upp med det beloppet.
Med det anförda får även det aktuella yrkandet i motion 247 anses
vara tillgodosett, och motionen bör i den delen inte leda till någon åtgärd.

Åtgärder för flyktingar
1980/81 Utgift 175617000

1981/82 Anslag 110360000

1982/83 Förslag 112625000

Från anslaget bekostas utgifterna för det i arbetsmarknadsstyrelsens
programbudget upptagna programmet Åtgärder för flyktingar. Indelningen
i delprogram framgår av följande sammanställning:

AU 1981/82:22

Utgift Anslag Beräknad ändring 1982/83

1980/81 1981/82

AMS Före draganden -

1.	Överföring av
	flyktingar	5 564000	6425000	+ 185000	-
2.	Omhändertagande
	av flyktingar	165 480000	99435 000	+ 80455 000	+ 1815000
3.	Förvaltnings-
	kostnader	4 573000	4500000	+ 475 000	+ 450000
		175617 000	110360 000	+81115 000	+2265000

Regeringen föreslår under punkt D 2 (s. 185—187) att anslaget för nästa
budgetår räknas upp med 2265000 kr. till 112625000 kr.

Anslagsberäkningen utgår från att insatserna för att överföra och ta hand
om flyktingar skall ha samma omfattning, utformning och inriktning som
under senare år, däribland överföring till Sverige av ca 1 250 flyktingar.

Belastningen på anslaget har under en följd av år i betydande mån
överstigit de anslag som anvisats. Innevarande budgetår väntas också
resultera i ett stort anslagsöverskridande, bl. a. till följd av händelseutvecklingen
i Polen. Det kan därför med fog ifrågasättas om den av regeringen
föreslagna anslagsuppräkningen är till fyllest. Med hänsyn till svårigheterna
att i förväg bestämma anslagsbehovet godtar utskottet dock
regeringens förslag.

Det skall tilläggas att belastningen på anslaget endast i ringa mån kan
styras med administrativa medel. Helt avgörande är i stället faktorer som
flyktingpolitikens inriktning — och denna är inte ifrågasatt - mängden av
flyktingar som spontant söker sig till vårt land samt läget på den svenska
arbetsmarknaden, dvs. möjligheterna att bereda anställning åt flyktingarna
efter ankomsten till landet.

Åtgärder för invandrare

1980/81 Utgift 14410000 Reservation 4601000

1981/82 Anslag 15110000

1982/83 Förslag 15365000

Regeringen föreslår under punkt D 3 (s. 187-191) att anslaget Åtgärder
för invandrare räknas upp med 255000 kr. till 15 365000 kr. enligt följande
sammanställning:

AU 1981/82:22

1981/82

Beräknad ändring 1982/83

1. Bidrag till stiftelsen
Invandrartidningen

2. Bidrag till invandraroch
minoritetsorganisationers
verksamhet

3. Bidrag till avgränsade
projekt m. m.

4. Informationsverksamhet

3 800 000

3810000

alt.

3900000

3600000

15110000

alt.

Invandrar verket1 -

+ 931 0002

+2 580000
+4160000

+ 350000
+ 500000

+4361000

+5941000

Före draganden -

+ 170000

+ 335000

-250000

+255000

1 Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen.

2 Varav 200000 kr. utgör engångsbidrag för översyn.

Vpk föreslår i sin partimotion 650 att anslaget räknas upp till 21 051 000
kr. i enlighet med stiftelsen Invandrartidningens och invandrarverkets
förslag. Vpk har därvid i fråga om posten Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers
verksamhet stött invandrarverkets högre alternativförslag.

Som framgår av sammanställningen innefattar regeringens förslag i huvudsak
endast en begränsad förstärkning av medlen till stiftelsen Invandrartidningen
och därutöver en omfördelning av medel mellan två
anslagsposter. I ett mycket kärvt statsfmansiellt läge kan det vara nödvändigt
att låta även i och för sig välmotiverade förslag anstå. Utskottet är
därför inte berett att på någon punkt frånträda regeringens förslag. Med
avstyrkande av motionen föreslås således att anslaget anvisas med det
belopp regeringen har begärt.

Översättningsservice
1980/81 Utgift 500000

1981/82 Anslag 500000

1982/83 Förslag 500000

Från anslaget bestrids sådana kostnader för invandrarverkets språksektion
som inte täcks av intäkter. Utgifter och intäkter samt medelsbehovet
framgår av följande sammanställning:

1981/82 Beräknad ändring 1982/83

Invandrar- Före verket

draganden

Utgifter 2720000 +140000 +130000

Intäkter 2220000 +105000 +130000

500000 + 35000

AU 1981/82:22

Regeringen föreslår under punkt D 4 (s. 191 — 192) att till Översättningsservice
för nästa budgetår anvisas ett oförändrat belopp av 500000 kr.

Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen.

Övriga invandrarfrågor

Utskottet tar avslutningsvis upp några återstående invandrarfrågor som
aktualiserats i motionerna.

Anna-Greta Leijon m.fl. (s) vill i motion 1519 att regeringen skall underrättas
om vad som anförts i motionen om kommunerna och invandringen.
Motionärerna anser det angeläget att förbättra den ekonomiska situationen
för vissa kommuner med många invandrare, och de nämner särskilt Botkyrka
och Södertälje. Tanken är att detta bl. a. skall ske genom en ändrad
beräkning av underlaget för skatteutjämningen på så sätt att även invandrare
som vistas i kommunen i väntan på uppehålls- och arbetstillstånd skall
få räknas in i befolkningsunderlaget.

En motion med likartad inriktning, 694 av Pär Granstedt (c) och Ylva
Annerstedt (fp), har nyligen behandlats av finansutskottet i betänkandena
FiU 1981/82: 20 och 1981/82:21. Den motionen har därvid avstyrkts. Från
de invandrarpolitiska synpunkter som arbetsmarknadsutskottet har att
företräda framstår det dock som motiverat att den i motionerna framförda
tanken övervägs, lämpligen i samband med en kommande utredning om
skatteutjämningssystemet. Med hänsyn till de nyligen gjorda ställningstagandena
inom finansutskottet, som normalt har att bereda skatteutjämningsfrågor,
vill arbetsmarknadsutskottet dock inte nu föreslå någon åtgärd
med anledning av motion 1519 i denna del.

I motion 2116 av Margit Odelsparr m. fl. (c) tas upp frågan om invandrare
som företagare. Motionärerna begär att statens industriverk skall få i
uppdrag att pröva på vad sätt det svenska samhället bäst kan ta till vara
den företagaranda som finns bland invandrarna. Denna sägs grunda sig på
de speciella kunskaper de medför som en del av sitt kulturarv. Tyvärr har
invandrarna ofta dåliga kunskaper om det svenska samhällets funktion och
krav på företagandet, och de kommer därför ofta i konflikt med skattemyndigheter
och fackliga organisationer. Inte heller utnyttjas den svenska
kreditmarknadens möjligheter.

Liknande problem är också ämnet för motion 636 av Görel Bohlin (m),
som pekar på att det är vanligt bland invandrare att en familjemedlem,
vanligen fadern, tar exempelvis ett städarbete i vilket hela familjen deltar.
Denne familjemedlem uppbär ensam de med uppdraget förenade inkomsterna
och sociala förmånerna. Det sägs inte heller vara ovanligt att små
barn följer med och deltar i arbetet även om det sker nattetid. Motionären
önskar att de beskrivna problemen uppmärksammas i informationen till
invandrarna.

Informationsproblem av det slag som berörs i de båda motionerna aktua -

AU 1981/82:22

liserades vid förra årets utskottsbehandling av invandringspolitiken (se AU
1980/81: 22 s. 15). Utskottet hänvisade då till att invandrarverket avsåg att i
en ny upplaga av invandrarpaketet Sverigeboken ge viss information under
rubriken Att starta eget företag. Frågan om företagandet bland invandrare
berörs vidare i proposition 1981/82:118 om åtgärder för de små och medelstora
företagen samt om innovationspolitikens inriktning (s. 151). Arbetsmarknadsministern
uttalar där att det är angeläget att inom ramen för
utvecklingsfondernas ”Att starta eget”-kampanjer underlätta för fler invandrare
att bygga upp företagsamhet i sitt nya hemland. Vad särskilt
gäller motion 636 kan tillfogas följande. De i denna motion uppmärksammade
problemen och därav aktualiserat behov av information till invandrarna
om svenskt arbetsliv, arbetsmarknad och lagstiftning kan väntas bli
belyst i den senare etappen av invandrarpolitiska kommitténs arbete.
Utskottet utgår därvid från att kommittén också föreslår lämpliga åtgärder.
På grund härav vill utskottet inte föreslå något initiativ från riksdagens sida
med anledning av motionerna 636 och 2116.

1 motion 2116 begärs också initiativ för att skapa bättre förutsättningar
för den ökande gruppen äldre invandrares behov.

De äldre invandrarnas situation har uppmärksammats inom den parlamentariskt
sammansatta äldreberedningen. Det synes därför inte påkallat
för riksdagen att ta det i motionen begärda initiativet.

Alexander Chrisopoulos (vpk) påtalar i motion 1070 att arbetsmarknadsdepartementet
och invandrarverket dröjer för länge med att yttra sig till
rättshjälpsnämndema över kostnadsräkningarna i utlänningsärenden.
Följden blir ekonomiska problem för advokater och andra jurister som ofta
anlitas i sådana ärenden, vilket i sin tur kan leda till svårigheter för
asylsökande att få hjälp av kvalificerade jurister.

Det av motionären påtalade problemet har på senare tid uppmärksammats
av både arbetsmarknadsdepartementet och invandrarverket. Åtgärder
för att komma till rätta med problemet har vidtagits, bl. a. betalas ut
förskott i de fall yttrande till rättshjälpsnämnden av olika skäl drar ut på
tiden. Inom såväl departementet som invandrarverket är man givetvis
medveten om den i rättshjälpsförordningen stadgade skyldigheten att utan
dröjsmål yttra sig över kostnadsräkningar och sända dem till rättshjälpsnämnden
och om att denna bestämmelse måste iakttas. Med hänsyn till det
anförda är det inte erforderligt att vidta någon åtgärd med anledning av
motionen.

En handläggningsfråga beträffande auktorisation av tolkar och översättare
aktualiseras i motion 1090 av Åke Wictorsson (s).

Vid auktorisation av tolkar och översättare skall kommerskollegium
göra en redbarhetsprövning. Därvid inhämtas enligt motionen även yttrande
från länsstyrelsen, som i sin tur hör kronofogdemyndigheten och rikspolisregistret.
Motionären anser att dessa båda instanser kan höras direkt
av kommerskollegium utan omgången över länsstyrelsen.

ÅU 1981/82:22

En utredning tillsattes förra året om kommerskollegiets tolk- och translatorverksamhet.
Utredningsarbetet väntas bli avslutat i sommar, och i det
ingår att undersöka om gällande handläggningsordning kan förenklas. Med
hänsyn härtill finns det inte skäl att nu gå in på en sakprövning av förslaget
i motionen, som alltså bör lämnas utan åtgärd.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande rekrytering av tvåspråkig personal m. m.
att riksdagen avslår motion 1981/82:1519 yrkande 6,

2. beträffande stöd till invandrarorganisationers ungdomsverksamhet att

riksdagen avslår motion 1981/82:2116 yrkande 2,

3. beträffande socialt stödprojekt bland invandrarungdomar
att riksdagen avslår motion 1981/82:684,

4. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i budgetpropositionen,
bilaga 15, anförts om åtgärder till förmån för dels assyrier/syrianer,
dels invandrarbarn och invandrarungdomar,

5. att riksdagen

a) med anledning av dels budgetpropositionens förslag, dels motionerna
1981/82:1519 yrkande 1 och 1981/82:1521 till Statens
invandrarverk för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 49966000 kr.,

b) avslår motion 1981/82: 247 yrkande 1,

6. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till Åtgärder
för flyktingar för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 112 625 000 kr.,

7. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motion 1981/82:650 till Åtgärder för invandrare
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
15365000 kr.,

8. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till
Översättningsservice för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 500000 kr.,

9. beträffande ändrad beräkning av underlaget för skatteutjämningen att

riksdagen avslår motion 1981/82:1519 yrkande 5,

10. beträffande invandrare som företagare

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:636 och 1981/82:2116
yrkande 1,

11. beträffande åtgärder för äldre invandrare

att riksdagen avslår motion 1981/82:2116 yrkande 3,

AU 1981/82:22

12. beträffande kostnadsräkningar i utlänningsärenden
att riksdagen avslår motion 1981/82:1070,

13. beträffande handläggningen vid auktorisation av tolkar och
översättare

att riksdagen avslår motion 1981/82:1090.

Stockholm den 13 april 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors
(m), Arne Fransson (c), Erik Johansson, (s), Bernt Nilsson (s), Sten
Svensson (m), Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Marianne Stålberg (s),
tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Lahja Exner (s), Nils-Olof
Grönhagen (s) och Görel Bohlin (m).

AU 1981/82:22

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 4

Invandringens omfattning m. m 4

Handläggningen av utlänningsärenden 5

Åtgärder för invandrarbarn och invandrarungdomar, m. m 8

Anslagsfrågor 11

Statens invandrarverk 11

Åtgärder för flyktingar 12

Åtgärder för invandrare 13

Översättningsservice 14

Övriga invandrarfrågor 15

Utskottets hemställan 17

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982