AU 1981/82:19
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1981/82:19
om anslag till statlig personalpolitik m. m. (prop. 1981/82:100) jämte
motioner
I betänkandet behandlas proposition 1981/82: 100 såvitt avser dels punkt
6 i bilaga 3 (budgetdepartementet), dels regeringens förslag om anslag i
bilaga II (budgetdepartementet) under punkterna F 1 —F 16 samt G 9—G
11. De aktuella avsnitten i propositionen har i regeringen föredragits av
statsrådet Johansson.
I anslutning till propositionens förslag tar utskottet upp fyra motioner,
nämligen:
1981/82:841 av Birgitta Johansson (s)
1981/82:1069 av Raul Blucher m.fl. (vpk)
1981/82:1971 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s)
1981/82:2010 av Hans Nyhage m. fl. (m).
Utbildningsutskottet har yttrat sig över motionerna 1069, 1971 och 2010.
Yttrandet, UbU 1981/82:1 y, fogas till betänkandet som bilaga.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag till anslag i budgetdepartementets
huvudtitel under rubriken Statlig personalpolitik m. m. I det sammanhanget
föreslår regeringen att staten fr. o.m. den 1 januari 1983 inte
längre skall medverka vid omplacering och andra rehabiliteringsinsatser
för bl. a. kommunalt anställda lärare och skolledare som på grund av
arbetshandikapp måste lämna skolarbetet. Efter att ha inhämtat ett yttrande
från utbildningsutskottet biträder arbetsmarknadsutskottet regeringens
förslag och hänvisar till att kommunernas arbetsgivaransvar ansetts innefatta
även rehabiliteringsåtgärder. Samtidigt uttalas att ett riksdagsbeslut
bör följas av överläggningar med huvudmännen om övergångsanordningar
m. m.
Socialdemokraterna anser att tillräckligt beslutsunderlag saknas och
ansluter sig i en reservation till de yrkanden om avslag på regeringsförslagen
som har framställts i tre motioner.
I ett annat avsnitt av betänkandet behandlas frågan om en permanentning
av den på försök bedrivna utbildningen av högre chefer inom statsförvaltningen
och i anslutning härtill verksamheten vid statens institut för
personaladministration och personalutbildning (SIPU).
Sist i betänkandet föreslås anvisning av medel till några anslag under
rubriken Övriga ändamål i den aktuella huvudtiteln.
1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 19
AU 1981/82:19
2
F. Statlig personalpolitik m. m.
1. Statens arbetsgivarverk m.fl. anslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen, bilaga 11, under
punkterna F 1—F 5, F 10—F 13 och hemställer
1. att riksdagen till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 29 242 000 kr.,
2. att riksdagen till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 43600000 kr.,
3. att riksdagen till Statlig personaladministrativ informationsbehandling
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
1000 kr.,
4. att riksdagen till Avlöningar till personal på indragningsstat
m.m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 50000
kr.,
5. att riksdagen till Statens personalbostadsdelegation för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1029000 kr.,
6. att riksdagen till Statens förhandling sråd för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 2176000 kr.,
7. att riksdagen till Bidrag till stiftelsen Statshälsan för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 133 199000 kr.,
8. att riksdagen till Viss förslagsverksamhet m.m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 150000 kr.,
9. att riksdagen till Vissa skadeersättningar m. m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 100000 kr.
2. Personalutbildning m. m.
Propositionen, bilaga 3
I bilagan, punkt 6, bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts
om utbildning av högre chefer i statsförvaltningen.
Propositionen, bilaga 11
I bilagan föreslår regeringen under nedan angivna punkter att riksdagen
för budgetåret 1982/83 skall anvisa
till F 6. Personaladministration och personalutbildning: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 14964000 kr.,
till F 7. Personaladministration och personalutbildning: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
till F 14. Utbildning för högre chefer inom statsförvaltningen ett förslagsanslag
av 6000000 kr.,
till F 15. Täckande av underskott hos statens institut för personaladministration
och personalutbildning ett anslag av 6100000 kr.,
till F 16. Tillskott av rörelsekapital till statens institut för personaladministration
och personalutbildning ett anslag av 1 100000 kr.,
AU 1981/82:19
3
I samma bilaga anmäler regeringen under punkt A 1 Budgetdepartementet
att medel beräknats för bl. a. två nya tjänster för departementets handläggning
av uppgifter i samband med utbildning av högre chefer i statsförvaltningen.
Denna anslagspunkt behandlas av finansutskottet i betänkandet
FiU 1981/82:18.
Motion
I motion 1981/82: 841 av Birgitta Johansson (s) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medel som
under anslaget F 14 föreslås för utbildning för högre chefer inom statsförvaltningen
och två tjänster som under anslaget A 1 föreslås för budgetdepartementet
för samma ändamål i stället bör ställas till SIPU:s förfogande
under anslaget F 6,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SIPU:s
konsultationsverksamhet framför allt på det personaladministrativa området
bör ses över i syfte att den väl kan tillgodose statsförvaltningens behov
av stöd i samband med strukturförändringar och effektivisering, varvid
även bör prövas att icke avgiftsfinansiera denna del av SIPU:s verksamhet.
Utskottet
Under den senare delen av 1970-talet genomfördes en omorganisation av
statsförvaltningens centrala arbetsgivarfunktion. Som ett led i omorganisationen
bildades den 1 juli 1979 statens institut för personaladministration
och personalutbildning — S I P U - som central servicemyndighet för
statliga myndigheter i fråga om personaladministrativ konsultation och
personalutbildning. Den nya myndigheten tillkom genom en sammanslagning
av statens personalutbildningsnämnd (PUN) med delar av statens
personalnämnd (SPN). Skälet till sammanslagningen var att den personaladministrativa
konsultationsverksamhet som SPN bedrev ansågs ha betydande
likheter med PUN:s uppgifter beträffande personalutbildningen. I
båda fallen är målet att främja effektiviteten i statsförvaltningen genom att
utbildning, konsultation och rådgivning används för att föra ut kunskaper
och erfarenheter.
SIPU övertog från SPN dess regionala organisation med kontor f. n. i
Linköping, Kalmar, Malmö, Göteborg, Karlstad, Sundsvall och Umeå.
Från PUN övertogs ansvaret för driften av statens kursgård Sjudarhöjden i
Sigtuna.
PUN:s utbildningsverksamhet var redan vid övergången i SIPU:s regi
till större delen avgiftsfinansierad. Det bestämdes vid SIPU:s bildande att
även dess verksamhet skulle finansieras med avgifter. Detta skulle i princip
även gälla den personaladministrativa konsultationsverksamhet som
övertogs från SPN. Övergångsvis skulle dock bidrag utgå till denna verksamhet.
Det utgör för innevarande budgetår 2 milj. kr. och är avsett att
tl Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 19
AU 1981/82:19
4
vara helt avvecklat fr. o.m. nästa budgetår (jfr prop. 1980/81:20 bilaga 7
P-6).
Den anslagskonstruktion som har valts för SIPU innebär att institutet för
den anslagsfinansierade delen av verksamheten disponerar ett s. k. myndighetsanslag,
benämnt Personaladministration och personalutbildning:
Förvaltningskostnader. Anslaget uppgår innevarande budgetår till 15 milj.
kr. Häri ingår det nyssnämnda driftbidraget. Inkomster och utgifter för
uppdragsverksamheten och för driften av kursgården Sjudarhöjden redovisas
under anslaget Personaladministration och personal verksamhet: Uppdragsverksamhet,
som i statsbudgeten upptas med ett formellt belopp av
1000 kr.
SIPU kom tidigt att dras med ekonomiska problem i verksamheten.
Trots ett tillskott om 1,6 milj. kr. på hösten 1980 har underskott uppstått i
verksamheten. Detta växte under de två första verksamhetsåren till 5,1
milj. kr., vartill kommer räntekostnader om ca 1 milj. kr. Ett av skälen till
denna ogynnsamma utveckling är att SIPU redan vid verksamhetens start
hade en övertalig personal motsvarande drygt 30 tjänster.
I samråd med riksrevisionsverket har SIPU på regeringens uppdrag gjort
en översyn av verksamheten. Som ett resultat av översynen föreslår regeringen
att SIPU får täckning för de balanserade underskotten från budgetåren
1979/80 och 1980/81 och de räntekostnader som uppkommit. Detta
skall ske över ett särskilt anslag, Täckande av underskott hos statens
institut för personaladministration och personalutbildning, om 6,1 milj. kr.
Utskottet delar regeringens uppfattning att SIPU inte inom överskådlig tid
kan väntas få sådana överskott i verksamheten att de tidigare underskotten
skall kunna balanseras i någon nämnvärd omfattning. Det begärda anslaget
bör således anvisas av riksdagen.
Även under innevarande budgetår väntas underskott uppkomma. Det
aviseras i propositionen att regeringen senare återkommer till riksdagen i
den frågan.
När det sedan gäller SIPU:s verksamhet och dess finansiering under
nästa budgetår har, som tidigare nämnts, förutskickats att det särskilda
driftbidraget helt skall avvecklas. Det innebär att den anslagsfinansierade
delen av verksamheten måste minskas. Regeringen räknar med att det
medför indragning av tio tjänster. Härtill kommer att SIPU självt har
beslutat att dra in ytterligare 25 tjänster under nästa budgetår. Emellertid
kan även personalindragningar därutöver bli nödvändiga. De kostnader
som är förenade med dessa personalminskningar beräknas till 1,2 milj. kr.
Regeringen föreslår mot bl. a. den bakgrunden att SIPU:s myndighetsanslag
för nästa budgetår beräknas till 14964000 kr. Dessutom föreslås att
SIPU tillförs ett rörelsekapital om 1,1 milj. kr.
När det gäller SIPU:s fortsatta verksamhet anförs i propositionen följande.
Efter hand som den statliga verksamheten decentraliseras förändras i
AU 1981/82:19
5
vissa avseenden förutsättningarna för den statliga personalutbildningen
och därmed också för SIPU:s regionala verksamhet. I propositionen aviseras
att det skall tillsättas en utredning om inriktningen och formerna för
en ökad decentralisering av den statliga personalutbildningen. Denna utredning
kommer att särskilt behandla SIPU:s regionala verksamhet. Vidare
är det enligt propositionen aktuellt att se över såväl den administrativa
konsultationsverksamheten som den fortsatta inriktningen av den
anslagsfmansierade delen av SIPU:s verksamhet, det sistnämnda med det
uttryckligen angivna syftet att uppnå ytterligare besparingar.
Å andra sidan förutskickas i propositionen att SIPU skall tillföras uppgifter
som ökar intäkterna. En av institutets uppgifter är att producera
utbildningsmaterial. Som exempel på betydelsefulla inslag i statsförvaltningens
interna personalutbildning, för vilken speciellt utbildningsmaterial
behöver framställas, nämns ADB-orientering för statsförvaltningens behov,
utbildningsplanering och utbildning av de betydande personalgrupper
som under myndigheternas högsta ledning utövar chefsfunktioner. Vidare
nämns försök med central bokningsservice åt den statliga kurs- och konferensverksamheten.
Tillskottet till SIPU genom uppdrag av dessa slag
beräknas uppgå till 1,3 milj. kr.
Utskottet återkommer till anslagsfrågorna i det följande delavsnittet om
utbildning av högre chefer i statsförvaltningen.
Den i propositionen nämnda översynen av SIPU.s personaladministrativa
konsultationsverksamhet tas upp även i motion 841 av Birgitta Johansson
(s) som anser att översynen bör inriktas på möjligheterna att effektivera
och öka denna verksamhet. Det bör också prövas om inte konsultationerna
bör göras kostnadsfria för myndigheterna i likhet med de konsultinsatser
som görs av statskontoret och riksrevisionsverket.
Regeringen har följt upp vad som anförts i propositionen genom att den
24 februari i år uppdra åt statskontoret att bl. a. göra den aktuella översynen
av konsultationsverksamheten. Med hänsyn härtill och till att det ingår
i uppdraget att klarlägga förutsättningarna för att avgiftsfinansiera konsultinsatserna,
bör man inte nu gå in på en sakprövning av de frågor motionären
har berört. En sådan prövning bör anstå tills resultatet av statskontorets
översyn föreligger, och följaktligen bör motionen i denna del inte leda
till någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet övergår härefter till frågan om utbildning av högre
chefer inom statsförvaltningen. I budgetpropositionens bilaga 3,
Gemensamma frågor, har riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad som
anförts i den frågan under punkt 6 i bilagan. Till stor del är det fråga om en
redovisning för chefsutbildningskommitténs verksamhet och förslag beträffande
utbildningsbehovet för verkschefer och deras ställföreträdare
samt övriga chefer på lägst byråchefsnivån. Viss försöksutbildning har
bedrivits i kommitténs regi.
AU 1981/82:19
6
Kommittén anser att chefsutbildningen bör bedrivas fortlöpande och har
lagt upp en tidsplan och kostnadsberäkning för verksamheten under de
närmast följande tre åren med sikte på utbildning av ca 2500 av statsförvaltningens
högre chefer. Kostnaderna anges till i runt tal 7 milj. kr. för
vart och ett av budgetåren.
Med anledning av vad kommittén förordat uttalar föredraganden, statsrådet
Johansson, att han finner det angeläget att kommitténs i propositionsbilagan
redovisade förslag genomförs samt att ansvaret härför bör
åvila budgetdepartementet.
Regeringen återkommer till frågan i budgetpropositionens bilaga 11.
Under punkt A 1 Budgetdepartementet föreslås att medel beräknas för två
nya tjänster för bl. a. handläggning av uppgifter i samband med genomförandet
av den högre chefsutbildningen. Anslagspunkten bereds av finansutskottet
som i detta ärende samrått med arbetsmarknadsutskottet. Vidare
föreslås att kostnaderna för utbildningen, som under försöksskedet betalats
från budgetdepartementets kommittéanslag, i fortsättningen skall
täckas av ett nytt anslag, benämnt Utbildning för högre chefer inom
statsförvaltningen. Detta föreslås bli uppfört med 6 milj. kr.
Birgitta Johansson (s) anser i sin motion 841 att de föreslagna resurserna
för den högre chefsutbildningen bör tilldelas SIPU som inrättats för att
centralt sörja för den statliga personalutbildningen. Härför talar också
enligt hennes uppfattning att det är olämpligt att tillföra regeringskansliet
en verksamhet som är att betrakta som handläggning av löpande förvaltningsuppgifter.
Man kan ha olika uppfattningar om i vilken regi den fortsatta verksamheten
med utbildning för statsförvaltningens högre chefer bör bedrivas. Utskottet
kan därför så till vida hålla med motionären att man inte bör
långsiktigt binda sig för en viss organisatorisk lösning. De fortsatta erfarenheterna
får visa vilken ordning som är mest ändamålsenlig. Eftersom den
utbildning som hittills genomförts och som är helt ny i sitt slag har bedrivits
i nära samverkan med regeringskansliet ser utskottet det som en praktiskt
betingad åtgärd att budgetdepartementet åtminstone t. v. fortsätter att
svara för verksamheten. Med det anförda avstyrker utskottet Birgitta
Johanssons motion i denna del.
Det återstår härefter för utskottet att ta ställning till regeringens förslag
till anslag för nästa budgetår i den mån dessa frågor inte redan har behandlats
i det föregående. Dessa förslag har inte gett utskottet anledning till
invändningar. Anslaget Personaladministration och personalutbildning:
Förvaltningskostnader, dvs. SIPU:s myndighetsanslag, bör således anvisas
med föreslaget belopp, 14964000 kr., och det kompletterande anslaget
Personaladministration och personalutbildning: Uppdragsverksamhet
med 1 000 kr. SIPU bör vidare få det föreslagna rörelsekapitalet om 1,1
milj. kr. genom att ett nytt anslag, Tillskott av rörelsekapital till statens
institut för personaladministration och personalutbildning, förs upp på
AU 1981/82:19
7
statsbudgeten med samma belopp. Av det ovan redovisade ställningstagandet
till motion 841 följer att utskottet biträder regeringens förslag beträffande
det nya anslaget Utbildning för högre chefer inom statsförvaltningen
om 6 milj. kr.
De synpunkter på organisation för och medelstilldelning till utbildningen
för högre chefer i statsförvaltningen som tagits upp i punkt 6 i bilagan
Gemensamma frågor har redan sakbehandlats av utskottet i den föregående
framställningen. Vad därutöver anförts i denna punkt ger inte utskottet
anledning att yttra sig. Utskottet föreslår därför att punkten läggs till
handlingarna.
Utskottet hemställer
1. beträffande SIPU:s personaladministrativa konsultationsverksamhet
att
riksdagen avslår motion 1981/82:841 yrkande 2,
2. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motion 1981/82:841 yrkande 1 i motsvarande del
till Personaladministration och personalutbildning: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 14964000 kr.,
3. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till Personaladministration
och personalutbildning: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.,
4. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motion 1981/82:841 yrkande 1 i motsvarande del
till Utbildning för högre chefer inom statsförvaltningen för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 6000000 kr.,
5. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till
Täckande av underskott hos statens institut för personaladministration
och personalutbildning för budgetåret 1982/83 anvisar
ett anslag av 6100000 kr.,
6. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till Tillskott
av rörelsekapital till statens institut för personaladministration
och personalutbildning för budgetåret 1982/83 anvisar
ett anslag av 1 100000 kr.,
7. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i punkt 6 i bilaga 3
till budgetpropositionen anförts om utbildning av högre chefer i
statsförvaltningen.
3. Omplacering m. m.
I detta avsnitt redovisas dels regeringens förslag beträffande anslag till
statens arbetsmarknadsnämnd och det av denna myndighet disponerade
anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, dels de tre
motioner som anknyter till de båda anslagen.
AU 1981/82:19
Propositionen
Regeringen föreslår under punkt F 8 att riksdagen till Statens arbetsmarknadsnämnd
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
20270000 kr.
I det begärda anslaget ingår dels ett engångsbelopp om 1 milj. kr. för
olika försök till stöd för arbetshandikappade, dels ett ytterligare belopp om
1 milj. kr. motsvarande det nuvarande anslaget Jämställdhet inom statsförvaltningen.
Regeringens anslagsberäkning bygger dessutom på att arbetsvårdsåtgärder
m.m. för kommunalt anställda som nu utförs av arbetsmarknadsnämnden
fr. o. m. den 1 januari 1983 skall ombesörjas av kommunerna
själva. Detta beräknas reducera medelsbehovet med 0,7 milj. kr. som en
halvårseffekt.
Vidare föreslår regeringen under punkt F 9 att riksdagen skall till Lönekostnader
vid viss omskolning och omplacering för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 116000000 kr.
Vid anslagsberäkningen har hänsyn tagits till ett med 47 milj. kr. minskat
medelsbehov till följd av vad som föreslagits under den föregående anslagspunkten.
Motionerna
I motion 1981/82:1069 av Raul Blucher m.fl. (vpk) yrkas
1. att riksdagen beslutar att anslaget F 9. Lönekostnader vid viss omskolning
och omplacering skall i oförändrad omfattning kunna disponeras
av lärare och skolledare med statligt reglerad anställning,
2. att riksdagen uttalar att förordningen om arbetshandikappade i statligt
reglerad anställning, SFS 1979:518, samt övriga regler som gäller vid
rehabilitering och övertalighet även i fortsättningen skall gälla för lärare
och skolledare med statligt reglerad anställning.
I motion 1981/82:1971 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s) yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för disposition
av medel för täckande av lönekostnader vid viss omskolning och
omplacering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt beredning av frågan om omskolning och omplacering av
viss personal m. m.
I motion 1981/82:2010 av Hans Nyhage m.fl. (m) yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att arbetsvårdsåtgärder
m. m. för kommunalt anställda med statligt reglerade tjänster, som
nu utförs av statens arbetsmarknadsnämnd, skall ombesörjas av kommunerna,
2. att riksdagen beslutar att till Lönekostnader vid viss omskolning och
omplacering för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 163 000000
kr.
AU 1981/82:19
9
Yttrande över motionerna
I sitt yttrande, UbU 1981/82:1 y, har utbildningsutskottet avstyrkt de tre
motionerna. De socialdemokratiska företrädarna i utskottet har därvid
anfört avvikande mening. Ett särskilt yttrande har avgivits av företrädarna
för moderata samlingspartiet. I övrigt hänvisas till den följande framställningen
och till bilagan.
Utskottet
Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN), inrättad den 1 juli 1979, är
central förvaltningsmyndighet för arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen.
Till nämndens uppgifter hör att medverka vid omplaceringar av
anställda antingen på grund av arbetshandikapp eller på grund av övertalighet
eller omlokalisering. För detta ändamål disponerar SAMN anslaget
Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering. Detta anslag får
utnyttjas enligt de bestämmelser som har meddelats i förordningen
(1979:518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning, m.m.
och i omplaceringsförordningen (1974: 1006, omtryckt 1980:1093).
Anslagets användning och SAMN:s medverkan är inte begränsad till
åtgärder för anställda inom statsförvaltningen utan kan också komma i
fråga för kommunalt anställda med statligt reglerade löner, bl. a. lärare och
skolledare. Det gäller i så fall åtgärder till stöd för personal som drabbats
av arbetshandikapp. Omplacering av övertaliga lärare från en kommun till
en annan är en uppgift för länsskolnämnderna.
De insatser av arbetsvårdskaraktär som SAMN kan göra för kommunalt
anställda med statligt reglerade löner liksom för statsanställda är utbildning
och andra rehabiliteringsåtgärder, omplacering, betalning av löneutfyllnad
m. m.
Med hänvisning till regeringens överläggningar med kommunförbunden
om åtgärder för att begränsa det ekonomiska utrymmet inom kommunsektorn
år 1983 föreslås i budgetpropositionen att SAMN:s befattning med
arbetsvårdsåtgärder m.m. för kommunalt anställda med statligt reglerade
tjänster skall upphöra fr. o. m. den 1 januari 1983. Regeringen förutsätter
att sådana åtgärder i fortsättningen skall ombesörjas av kommunerna
själva. Det bör påpekas att med kommun likställs i detta sammanhang
bl. a. landstingskommuner, församlingar samt försäkringskassorna.
Förslaget ingår i regeringens sparåtgärder för budgetåret 1982/83. För
SAMN:s vidkommande beräknas en besparing med 0,7 milj. kr. (halvårseffekt).
En avsevärt större besparing uppkommer på anslaget Lönekostnader
vid viss omskolning och omplacering. Detta anses kunna minskas
med 47 milj. kr. (halvårseffekt).
I de föreliggande motionerna yrkas avslag på regeringsförslagen om
ansvaret för arbetsvårdsåtgärder för lärare m.fl.
De skäl som gemensamt för de tre motionerna anförs för avslagsyrkandena
kan sammanfattas på följande sätt.
AU 1981/82:19
10
Staten har hittills tagit på sig ett arbetsgivaransvar för lärare och skolledare
med statligt reglerade löner. Nuvarande bestämmelser i kombination
med utnyttjandet av det särskilda löneanslaget ger vidsträckta omplaceringsmöjligheter.
Om kommunerna ensamma skall ha ansvaret för arbetshandikappad
lärarpersonal minskar eller upphör möjligheterna till omplacering
till andra än kommunens egna arbetsplatser. Följden härav blir att
lärare och skolledare med arbetshinder tvingas att i ökad utsträckning
kvarstå i tjänst, vilket är till men för undervisningen, eller att de måste
sjukpensioneras i stället för att övergå till annat arbete. Dessa konsekvenser
anses vara bristfälligt analyserade i propositionen.
Härav drar Anna-Greta Leijon m.fl. (s) i motion 1971 slutsatsen att det
underlag för beslut som nu har förelagts riksdagen inte är till fyllest.
Motionärerna tillfogar att det inte heller har redovisats i propositionen
huruvida förslagen har föregåtts av överläggningar med kommunerna. Till
följd härav saknas klarlägganden av kommunernas bedömning av förslagen
och deras effekter. Avslagsyrkandet fullföljs därför med tilläggsyrkandet
att regeringen omgående skall ta upp överläggningar med kommunerna om
förutsättningar och konsekvenser av en ändrad ansvarsfördelning för den
verksamhet det här gäller. Därefter bör regeringen återkomma med de
förslag som kan visa sig motiverade och som åtföljs av en uttömmande
redovisning av kommunernas hållning och av förslagens konsekvenser.
Hans Nyhage m.fl. (m) konstaterar i motion 2010 — utöver vad som
ovan refererats — att det inte ges någon garanti för att kommunerna i
praktiken kommer att överta de uppgifter och det ansvar som staten genom
regeringens förslag kommer att frånhända sig. Till sitt yrkande om avslag
på regeringsförslaget fogar motionärerna en begäran att det särskilda löneanslaget
skall räknas upp med 47 milj. kr. Å andra sidan vill motionärerna
inte motsätta sig att det görs en besparing av statens utgifter. De
förordar därför att anslaget Bidrag till driften av grundskolor minskas med
47 milj. kr. Yrkande härom framställs i motion 1981/82:2011. Denna motion
har av kammaren hänvisats till utbildningsutskottet som avstyrkt den i
betänkandet UbU 1981/82:17.
Yrkandena i motion 1069 av Raul Blucher m. fl. (vpk) är formulerade så,
att riksdagen skall dels besluta att det särskilda löneanslaget skall disponeras
i oförändrad omfattning för lärare och skolledare, dels uttala att förordningen
om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning liksom övriga
hithörande regler skall fortsätta att gälla för denna personal. I sak innebär
yrkandena en begäran om avslag på regeringens förslag.
Utbildningsutskottet (majoriteten) har i sitt yttrande den uppfattningen
att kommunerna har ansvaret för att omplaceringar m. m. av lärare kommer
till stånd, vid behov i samråd med och under medverkan av SAMN.
Utskottet anser att de härmed förenade kostnaderna fr. o. m. den 1 januari
1983 bör bestridas av de kommunala myndigheterna själva. Vid detta
ställningstagande har utbildningsutskottet förutsatt att omplaceringsför
-
AU 1981/82:19
11
ordningen och förordningen om arbetshandikappade i statligt reglerad
anställning fortfarande skall gälla för lärare, bortsett från bestämmelserna
om att vissa lönekostnader övergångsvis kan betalas av statsmedel. Därmed
skulle lärarpersonalens ställning bli densamma som för anställda vid
försvarets myndigheter som har att själva stå för motsvarande kostnader
för omskolning och omplacering. Med hänvisning till det anförda avstyrks
motionerna av utbildningsutskottet.
När det gäller de nu refererade delarna av yttrandet har socialdemokraterna
i utbildningsutskottet anfört avvikande mening.
Motionerna har som utgångspunkt att staten hittills har tagit på sig ett
arbetsgivaransvar gentemot lärare och skolledare därför att det är staten
som bestämmer skolväsendets omfattning och därmed bl. a. lärarbehovet.
Som framhållits i utbildningsutskottets i denna del enhälliga yttrande är det
emellertid fastslaget att kommunerna som huvudmän har samma arbetsgivaransvar
för lärarpersonalen som för övriga kommunalt anställda. Kommunerna
måste därför sörja för erforderliga arbetsvårdsinsatser även för
lärarpersonalen. Därav följer, tillägger utbildningsutskottet, att det åligger
en kommun som arbetsgivare att pröva alla möjligheter att placera lärare
med särskilda svårigheter i sin yrkesverksamhet på likartade eller nya
arbetsuppgifter. Arbetsmarknadsutskottet instämmer i denna slutsats och
vill härtill foga följande.
Det är en allmän princip, fastställd i förordningen om arbetshandikappade
i statligt reglerad anställning m. m., att det i första hand är myndigheterna
själva som skall vidta erforderliga stödåtgärder för arbetshandikappade
och bekosta dessa av disponibla medel. Om myndigheten bedömer
att den inte själv kan lösa problemen kan SAMN:s medverkan påkallas
och, om så behövs, medel användas från det särskilda löneanslaget till de
åtgärder som övergångsvis behöver sättas in.
När det nu gäller den utsträckning i vilken sådana speciella åtgärder får
vidtas har statsmakterna intagit den principiella ståndpunkten att åtgärderna
endast skall omfatta anställda inom den egentliga statsförvaltningen.
Detta skedde redan år 1971 i samband med inrättandet av statens personalnämnd,
vars verksamhet numera övertagits av SAMN och SIPU (prop.
1971:1 bilaga 9 p. B 19, InU 1971:5). Samtidigt uttalades att den verksamhet
som redan då bedrevs för ”vissa anställda inom statsunderstödd verksamhet”
borde få fortsätta t. v. i avvaktan på överläggningar med bl.a.
kommunförbunden.
Hithörande frågor har senare berörts i propositionerna 1977/78:85 om
ett nytt statsbidrag till grundskolan, 1978/79:95 om den kommunala ekonomin,
1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m.m. och 1980/
81:100 bilaga 11 punkt F 9 - dock utan att leda till någon åtgärd.
Det är enligt utskottets mening sålunda obestridligt att kommunerna har
arbetsgivaransvaret för lärarpersonal som är anställd hos dem. Staten har
visserligen medverkat i de personalvårdande insatser som ingår i det
AU 1981/82:19
12
kommunala arbetsgivaransvaret, men detta är att se som en övergångsföreteelse
tills uppgörelser har kunnat träffas mellan staten och huvudmännen.
Överläggningar har förekommit mellan parterna vid olika tillfällen,
men någon uppgörelse har inte kunnat träffas under den långa tid som nu
har förflutit. I det läget måste statsmakterna kunna fatta ett avgörande till
fullföljande av 1971 års principbeslut. Det bör upprepas att det redan har
fastställts att kommunerna har ansvaret för att erforderliga åtgärder vidtas
till stöd för lärare och skolledare som på grund av ett arbetshandikapp inte
längre kan fortsätta sin yrkesutövning. Vad som i dag återstår gäller
SAMN:s fortsatta medverkan i rehabiliteringsarbetet och den därmed förbundna
finansieringsfrågan. I dessa båda frågor ställer sig utskottet bakom
regeringens förslag, dvs. att statens bistånd skall upphöra fr. o. m. den I
januari 1983.
Detta ställningstagande skall inte uppfattas så, att staten — i motsats till
vad som tidigare förutsatts — inte längre behöver träda i förhandlingar med
huvudmännen. Det återstår betydelsefulla frågor att lösa genom förhandlingar
mellan staten och huvudmännen. Sålunda är det nödvändigt att
komma fram till rimliga övergångsanordningar. Inte minst är det angeläget
att tillbörlig hänsyn tas till de arbetstagare för vilka staten lämnar ekonomiskt
stöd till pågående rehabiliteringsinsatser. En annan uppgift för överläggningarna
är att klara ut de av utbildningsutskottet aktualiserade frågorna
om i vilken omfattning det befinns önskvärt att SAMN även i
fortsättningen bistår huvudmännen i rehabiliteringsverksamheten för den
berörda personalen liksom de villkor på vilket detta skall ske.
Det anförda innebär att arbetsmarknadsutskottet i likhet med utbildningsutskottet
avstyrker de föreliggande motionerna. Det i en av dessa
motioner, 2010, framställda yrkandet om uppräkning av det särskilda löneanslaget
kommer av formella skäl att avstyrkas vid den följande behandlingen
av det anslaget.
Utskottet tar härefter avslutningsvis upp de återstående anslagsfrågorna.
Regeringen har föreslagit att anslaget till SAMN för nästa budgetår
uppförs med 20270000 kr. Vid anslagsberäkningen har, som förut nämnts,
regeringen utgått från att medelsbehovet för SAMN reduceras med 0,7
milj. kr. genom att SAMN från årsskiftet inte längre skall medverka vid
arbetsvårdsåtgärder för lärare m.fl. I vad mån denna kostnadsreducering
kan genomföras blir emellertid i första hand beroende av vad som överenskoms
vid de av utskottet förutskickade överläggningarna. Föredragande
statsrådet har uttalat i budgetpropositionen att han avser att fortlöpande
hålla sig underrättad om utvecklingen av ärendesituationen hos SAMN
och återkomma till regeringen om omständigheterna ger anledning därtill.
Utskottet förutsätter att SAMN:s resursbehov som en följd av resultatet
vid överläggningarna om bl. a. övergångsanordningar därvid kommer att
beaktas. Med det sagda godtar utskottet propositionens medelsberäkning
AU 1981/82:19
13
och föreslår att anslaget förs upp med det av regeringen begärda beloppet.
Anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering föreslås i
propositionen bli uppräknat med 9 milj. kr. till 116 milj. kr. trots att den
förändring som görs i anslagets användning väntas medföra att medelsåtgången
minskar med 47 milj. kr. under nästa budgetår. Utskottet godtar
även denna anslagsberäkning. Med avstyrkande av den i motion 2010
begärda anslagsuppräkningen med 47 milj. kr. föreslår utskottet att anslaget
anvisas i enlighet med vad regeringen har föreslagit.
Utskottet hemställer
1. beträffande ansvaret för arbetsvårdsåt gärder för lärare m.fl.
att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag avslår
motionerna 1981/82:1069, 1981/82:1971 och 1981/82:2010 yrkande
1,
2. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till Statens
arbetsmarknadsnämnd för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 20270000 kr.,
3. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motion 1981/82:2010 yrkande 2 till Lönekostnader
vid viss omskolning och omplacering för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 116000000 kr.
G. Övriga ändamål
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 9-G 11 (s.
149-151) och hemställer
1. att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 800000 kr.,
2. att riksdagen till Täckning av merkostnader för löner och pensioner
m.m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
1000000000 kr.,
3. att riksdagen till Förberedelser för omlokalisering av statlig
verksamhet för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
1910000 kr.
Stockholm den 30 mars 1982
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON
Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors
(m), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson
(m), Frida Berglund (s), Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Marianne
Stålberg (s), Eva Winther (fp), Boije Hörnlund (c), Nils-Olof Grönhagen
(s) och Görel Bohlin (m).
AU 1981/82:19
14
Reservation vid 3. Omplacering m. m.
Ansvaret för arbetsvårdsåtgärder för lärare m.fl. (mom. 1)
Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Lars Ulander, Marianne Stålberg och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 boljar ”Det är” och
på s. 13 slutar ”har föreslagit” bort ha följande lydelse:
Det är ett faktum som man inte kommer förbi, att staten hittills på ett
betydelsefullt sätt har medverkat i rehabiliteringsinsatserna för lärarpersonal
som på grund av ohälsa måste lämna skolarbetet. Om man nu, som
regeringen vill, tvärt klipper av statens medverkan i dessa insatser får det
påtagliga personalpolitiska konsekvenser. Dessa har på intet sätt belysts i
propositionen. Det finns inte ens en antydan om vilka övergångsanordningar
som under alla förhållanden måste göras om förslagen realiseras.
Sett från personalpolitisk synvinkel måste regeringens bakgrundsmaterial
därför betecknas som unikt i sin torftighet.
Inte heller har redovisats i vad mån överläggningar har förts med kommunerna
och än mindre vilka synpunkter och önskemål som i de sammanhangen
har framförts av dem. En sådan redovisning är dock en nödvändig
förutsättning för att riksdagen skall kunna ta ställning i ärendet.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det underlag som regeringen
har lagt fram för sina förslag är så bristfälligt att det inte är möjligt för
riksdagen att fatta beslut med utgångspunkt i dem. De bör alltså avslås.
I stället bör riksdagen ta initiativ till en fortsatt beredning av ärendet och
ge direktiv för hur det arbetet bör bedrivas.
Mot bakgrund av tidigare riksdagsuttalanden om arbetsgivaransvaret för
lärarpersonalen bör regeringen få i uppdrag att omgående ta upp överläggningar
med kommunerna. Såsom anförs i motion 1971 skall överläggningarna
ha till syfte att klarlägga förutsättningarna för och konsekvenserna av
en ändrad fördelning av ansvaret för rehabiliteringsverksamheten för de
personalgrupper som omfattas av propositionens förslag. Regeringen bör
därefter återkomma till riksdagen med de förslag som kan visa sig motiverade.
Till förslagen bör fogas en uttömmande redovisning av kommunernas
hållning liksom av förslagens konsekvenser. Regeringen bör underrättas
om det nu anförda.
Avslutningsvis skall här behandlas återstående anslagsfrågor.
Regeringen har utgått från att det skall vara möjligt att reducera medelsbehovet
för SAMN och det särskilda löneanslaget. De anslagsmässiga
konsekvenserna av de ovan gjorda ställningstagandena kan f. n. inte preciseras.
När resultatet av de av utskottet förutsatta överläggningarna föreligger
kan resursbehovet för SAMN bättre bedömas. Det är för SAMN:s del
endast fråga om måttliga anslagsförändringar, och det ligger i regeringens
hand att vidta erforderliga åtgärder.
AU 1981/82:19
15
Det särskilda löneanslaget föreslås av regeringen bli uppräknat med 9
milj. kr. till 116 milj. kr. Om utgifterna på detta anslag visar sig komma att
överstiga detta belopp får regeringen ta ställning till om riksdagen skall
föreläggas förslag om anslagsförstärkning. Man bör därför inte redan nu,
såsom föreslås i motion 2010, företa en anslagsuppräkning utöver vad
regeringen begärt.
Med hänvisning till dessa uttalanden godtar utskottet budgetpropositionens
förslag till anslag, dvs. att till Statens arbetsmarknadsnämnd anvisas
ett förslagsanslag av 20270000 kr. och till Lönekostnader vid viss omskolning
och omplacering ett förslagsanslag av 116000000 kr.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ansvaret för arbetsvårdande åtgärder för lärare
m.fl.
a) att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1069, 1981/
82:1971 yrkande 1 och 1981/82:2010 yrkande 1 avslår budgetpropositionens
förslag,
b) att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1971 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
fortsatt beredning av frågan om omskolning och omplacering av
viss personal m. m.
AU 1981/82:19 Bilaga: UbU 1981182:1 y 16
Utbildningsutskottets yttrande
1981/82:1 y
över lönekostnader vid viss omskolning och omplacering (prop. 1981/
82:100, bilaga 11)
Till arbetsmarknadsutskottet
Genom beslut den 9 februari 1982 har arbetsmarknadsutskottet berett
utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna 1981/82:1069,
1981/82:1971 och 1981/82:2010. Med anledning av proposition 1981/
82:100, bilaga 11, såvitt gäller lönekostnader vid viss omskolning och
omplacering samt nämnda motioner vill utskottet anföra följande.
Propositionen
I proposition 1981/82:100, bilaga 11 (s. 11 och 136), beräknas en besparing
om 47 milj. kr. till följd av att kostnader för omskolning och omplacering
av kommunalt anställd personal med statligt reglerade tjänster fr. o. m.
den 1 januari 1983 överförs till kommunerna. Kostnaderna belastar f. n.
anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering.
Motionerna
1981/82:1069 av Raul Blucher m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att anslaget F 9 Lönekostnader vid viss omskolning
och omplacering skall i oförändrad omfattning kunna disponeras
av lärare och skolledare med statligt reglerad anställning,
2. att riksdagen uttalar att förordningen (1979:518) om arbetshandikappade
i statligt reglerad anställning samt övriga regler som gäller vid rehabilitering
och övertalighet även i fortsättningen skall gälla för lärare och
skolledare med statligt reglerad anställning.
1981/82:1971 av Anna-Greta Leijon m. £1. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för disposition
av medel för täckande av lönekostnader vid viss omskolning och
omplacering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt beredning av frågan om omskolning och omplacering av
viss personal m. m.
AU 1981/82:19 Bilaga: UbU 1981/82:1 y
17
1981/82:2010 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag, att arbetsvårdsåtgärder
m. m. för kommunalt anställda med statligt reglerade tjänster, som
nu utförs av statens arbetsmarknadsnämnd, skall ombesöijas av kommunerna,
2. att riksdagen beslutar att till Lönekostnader vid viss omskolning och
omplacering för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 163 000000
kr.
Utskottet
Riksdagen har år 1973 slagit fast att kommun som huvudman har samma
arbetsgivaransvar beträffande primär- och sekundärkommunalt anställda
lärare med statligt reglerad tjänst som beträffande övriga arbetstagare i
kommunens tjänst (mot. 1973:1330, UbU 1973:44, rskr 1973:311).
Utbildningsutskottet har återkommit till frågan i sitt betänkande 1975/
76: 30 om skolans inre arbete m. m. där det anför (s. 53):
I sin egenskap av huvudman har kommun samma arbetsgivaransvar
beträffande primärkommunalt anställda lärare som beträffande övriga arbetstagare
i kommunens tjänst. Kommunerna måste därför, såsom Svenska
kommunförbundet i yttrande över 1969 års personalvårdsutredning
uttalat, sölja för erforderliga personalvårdsinsatser även för lärarpersonalen.
Kommunförbundets principuttalande beträffande huvudmannens arbetsgivaransvar
i här nämnt avseende är en avgörande utgångspunkt för
uppbyggnaden av en fungerande personalvård för lärare. Utskottet har
därför särskilt velat erinra om uttalandet och anser att det är angeläget att
kommunerna ser över hur de ordnat sitt ansvar för samtliga inom skolan
anställda. Det är nödvändigt att skolans personaladministration förbättras
och uppnår samma nivå som kommunens personaladministration för övriga
anställda.
Av vad som redovisats följer att det åligger kommun som arbetsgivare
att pröva alla möjligheter att på likartade eller nya arbetsuppgifter omplacera
de lärare som har särskilda svårigheter i sin yrkesverksamhet. Bestämmelser
i ämnet finns i förordningen (1979:518) om arbetshandikappade
i statligt reglerad anställning m. m. och i omplaceringsförordningen
(1974:1006, omtryckt 1980:1093). Därutöver gäller för all rehabiliteringsverksamhet
bl. a. 8 § lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder,
23 § lagen (1974:12) om anställningsskydd och 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen
(1977:1160).
Åtgärder till stöd för arbetshandikappade skall så långt möjligt bekostas
av de medel som myndigheten disponerar. Detta är huvudprincipen. Om
det i vissa lägen inte är möjligt att fullfölja denna princip kan anslaget
Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering användas övergångs
-
AU 1981/82:19 Bilaga: UbU 1981/82:1 y
18
vis för en tid av högst tre år, till dess att frågan om anställning har lösts på
ett mer slutgiltigt sätt. Därefter skall berörda myndigheters egna medel
utnyttjas.
I proposition 1981/82:100 har föreslagits att kostnader för omskolning
och omplacering av kommunalt anställd personal med statligt reglerade
tjänster skall bestridas av kommunerna själva. Kostnaderna, som för kalenderår
beräknas motsvara 94 milj. kr., belastar f. n. anslaget Lönekostnader
vid viss omskolning och omplacering. I motionerna 1981/82:1069,
1981/82:1971 och 1981/82:2010 föreslås att riksdagen avslår propositionen
i denna del. Enligt motion 1981/82:1971 bör riksdagen dessutom begära att
regeringen omgående tar upp överläggningar med kommunerna i frågan
och återkommer till riksdagen med de förslag som kan visa sig motiverade.
Utbildningsutskottet vill erinra om att dåvarande statens personalnämnd
(SPN) år 1977 i yttrande över förslag till nytt statsbidragssystem för det
allmänna skolväsendet ansåg att kostnaderna för omskolning och omplacering
av lärare inte borde belasta anslaget Lönekostnader vid viss omskolning
och omplacering utan täckas inom ramen för det nya bidragssystemet
för skolan. SPN:s medverkan skulle därigenom - utöver allmän tillsyn och
utbildningsverksamhet — kunna i första hand avse medverkan vid omplacering
till rent statlig tjänst.
I arbetsgivaransvaret ligger ett ekonomiskt åtagande beträffande erforderliga
åtgärder för arbetshandikappade. Enligt utskottets uppfattning har
kommunerna ansvaret för att omplaceringar m. m. av lärare kommer till
stånd, vid behov i samråd med och under medverkan av statens arbetsmarknadsnämnd
(SAMN). Utskottet anser att kostnaderna för omskolning
och omplacering av kommunalt anställd personal med statligt reglerade
tjänster fr. o. m. den 1 januari 1983 bör bestridas av de kommunala myndigheterna
själva. Utskottet har därvid förutsatt att omplaceringsförordningen
(1974:1006) och förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i
statligt reglerad anställning fortfarande skall omfatta även innehavare av
statligt reglerade lärartjänster med undantag för de delar av bestämmelserna
som avser ett övergångsvis bestridande av vissa lönekostnader med
statliga medel. Därmed blir lärarpersonalens ställning densamma som för
anställda inom försvarsdepartementets område, där vederbörande myndigheter
själva bestrider ifrågavarande kostnader för omskolning och omplacering.
Utbildningsutskottet föreslår att arbetsmarknadsutskottet, med hänvisning
till vad som anförts i det föregående, avstyrker motionerna 1981/
82:1069, 1981/82:1971 och 1981/82:2010.
Stockholm den 18 februari 1982
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
AU 1981/82:19 Bilaga: UbU 1981/82:1 y
19
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m), Lars Gustafsson (s). Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart
Bladh (s). Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp).
Larz Johansson (c), Lars Svensson (s), Göran Persson (s), Gunhild Bolander
(c), Marie Nordström (fp) och Ing-Marie Hansson (s).
Avvikande mening
Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lars
Svensson, Göran Persson och Ing-Marie Hansson (alla s) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 3 böljar ”Utbildningsutskottet vill” och
slutar ”och 1981/82: 2010” bort ha följande lydelse:
Det underlag för beslut som nu förelagts riksdagen är inte till fyllest. En
redovisning av förslagets konsekvenser för kommuner och anställda saknas.
Likaså har inte redovisats huruvida förslaget föregåtts av överläggningar
med kommunerna. Mot bakgrund av det ofullständiga beslutsunderlaget
anser utskottet att det nu inte är möjligt för riksdagen att fatta beslut i
ärendet. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår regeringens förslag.
Regeringen bör omgående uppta överläggningar med kommunerna i syfte
att klarlägga förutsättningarna för och konsekvenserna av ändrad fördelning
av ansvaret för här berörd verksamhet. Regeringen bör därefter
återkomma till riksdagen med de förslag som kan visa sig motiverade.
Utbildningsutskottet tillstyrker att arbetsmarknadsutskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion 1981/82:1971 och med anledning av motionerna
1981/82:1069 och 1981/82:2010 avslår proposition 1981/82:100 såvitt
gäller ändrade regler för disposition av medel för täckande av lönekostnader
vid viss omskolning och omplacering samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om fortsatt beredning av frågan
om omskolning och omplacering av viss personal m. m.
Särskilt yttrande
Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anför:
Utbildningsutskottet kommer i annat sammanhang att avstyrka bifall till
motion 1981/82:2011, vari yrkas att statsbidraget till grundskolan skall
minskas med 47 milj. kr. för budgetåret 1982/83 för att ett belopp av denna
storlek skall kunna överföras till anslaget Lönekostnader vid viss omskolning
och omplacering. Därmed har tyvärr förutsättningen för yrkandena i
motion 1981/82:2010 fallit.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982