AU 1981/82:17
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1981/82:17
om forskning m. m. (prop. 1981/82:106 bil. C)
I betänkandet behandlas proposition 1981/82:106 bilaga C (arbetsmarknadsdepartementet)
såvitt avser avsnitten 1, 2 och 4. I anslutning till
avsnitt 2 tar utskottet upp två motioner från den allmänna motionstiden.
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet vad statsråden Eliasson och
Andersson i propositionen anfört om arbetsmarknadspolitisk forskning
resp. migrations- och etnicitetsforskning. Utskottet finnér inget skäl att
göra något särskilt uttalande med anledning av det anförda utan föreslår att
propositionen i dessa avsnitt läggs till handlingarna.
I sammanhanget tar utskottet också upp två motionsyrkanden (s och
vpk) från den allmänna motionstiden om ökade insatser för forskning om
arbetslöshetens konsekvenser. Utskottet pekar på att olika aktiviteter har
påbörjats inom denna forskningsgren och betonar vikten av att detta arbete
fortsätter. Mot bakgrund av det konstaterade forskningsbehovet tar utskottet
för givet att denna forskningsgren prioriteras av de olika finansiärerna
på området. Med hänvisning härtill finner utskottet inget skäl att
föreslå någon åtgärd på grund av motionerna. Socialdemokraterna reserverar
sig till förmån för sitt förslag.
Propositionen
I propositionen bilaga C (arbetsmarknadsdepartementet) bereds riksdagen
tillfälle att ta del av vad
1. dels statsrådet Eliasson anfört om den arbetsmarknadspolitiska
forskningen,
2. dels statsrådet Andersson anfört om migrations- och etnicitetsforskningen,
Bilagans avsnitt om arbetsmiljö- och arbetslivsforskning behandlas av
socialutskottet och avsnittet om jämställdhetsforskning av utbildningsutskottet.
1 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 17
AU 1981/82:17
2
Motionerna
1981/82:1081 av Olof Palme m. fl. (s)
1 motionen yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade kunskaper rörande arbetslöshetens verkningar.
Yrkandena 1-24 behandlas i betänkande AU 1981/82: 21.
1981/82:1085 av Lars Werner m.fl. (vpk)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så
att arbetslöshetsforskningen stimuleras och ges ökade resurser i enlighet
med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Den arbetsmarknadspolitiska forskningen
Regeringen beslutade den 11 juni 1981 att den dåvarande kommittén,
expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor EFA,
fr. o. m. den 1 juli 1981 skulle ombildas till en delegation för arbetsmarknadspolitisk
forskning, med den oförändrat förkortade benämningen EFA.
Delegationen skall ha till uppgift att initiera och samordna arbetsmarknadspolitisk
forskning samt se till att forskningsresultaten blir kända och
tillgängliga för olika intressenter. Utgångspunkten för delegationens arbete
är ett forskningsprogram som godkänts av regeringen. I enlighet härmed
bör den fortsatta forskningen på detta område omfatta två huvudområden,
— grundläggande forskning kring arbetsmarknadens funktionssätt
— utvärdering och uppföljning av arbetsmarknadspolitiken.
Det första huvudområdet omfattar forskning inom de två projektområdena
—
arbetskraftsutbudets bestämningsfaktorer
— arbetskraftsefterfrågans bestämningsfaktorer.
Det andra huvudområdet omfattar forskning inom projektområdena
— avvägningen mellan arbetsmarknadspolitik och andra politikgrenar
— utvärdering och uppföljning av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I programmet framhålls även att forskningen om arbetskraftsutbudets
bestämningsfaktorer bör omfatta studier om hur förändringar i rörligheten
(såväl extern som intern rörlighet och yrkesmässig, geografisk och
branschmässig rörlighet) påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. När
det gäller arbetskraftsefterfrågans bestämningsfaktorer påpekas att effekterna
av ökad betydelse för interna arbetsmarknader och ökad sortering av
arbetskraften behöver en mer ingående belysning.
I propositionen uttalar statsrådet Eliasson att EFA nu har fått sin rätta
form i och med ombildningen. Verksamheten har härigenom givits en mer
permanent karaktär. En viktig uppgift för EFA sägs nu vara att vidareutveckla
forskningsprogrammet.
AU 1981/82:17
3
Den arbetsmarknadspolitiska forskningen tillhör enligt propositionen en
av de angelägna forskningsområdena. Som skäl härför anges det bekymmersamma
läget på arbetsmarknaden. I ett framtidsperspektiv finns risk
för än mer svårbemästrade problem till följd av växande trögrörlighet och
minskande anpassningsbenägenhet på arbetsmarknaden, längre vakansoch
arbetslöshetstider och ökad arbetslöshetsbörda för ny- och återinträdande
på arbetsmarknaden. En lösning på arbetsmarknadsproblemen sägs
också vara en förutsättning för framgång i de regionalpolitiska strävandena.
Slutligen stryker statsrådet Eliasson i detta avsnitt under betydelsen av
jämställdhetsaspekter i forskningen samt behovet av forskning som visar
om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna svarar mot de behov som finns
hos grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, t. ex. handikappade
och invandrare.
Utskottet behandlar i detta sammanhang två motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden om ökade insatser för forskning om arbetslöshetens
konsekvenser. 1 den socialdemokratiska partimotionen 1081 framhålls
de mycket allvarliga följder för den enskilde som blir en effekt av arbetslösheten.
Samtidigt som den arbetslöse förlorar sitt fotfäste i arbetslivet
följer även akuta ekonomiska svårigheter. Enligt motionärerna ägnas liten
uppmärksamhet åt vad detta leder till i fråga om sociala, psykiska och
medicinska problem.
Ett begränsat intresse visas enligt motionen även för de vidare samhällsstörningar
som kan väntas följa i spåren av öppen massarbetslöshet, växande
dold arbetslöshet och ofrivilligt deltidsarbete bland kvinnor samt
åtföljande ekonomiska svårigheter för tiotusentals löntagare och deras
familjer.
Dessa frågor måste enligt motionen bli föremål för systematiska studier.
Medel som har satts av för främst ekonomisk, statsvetenskaplig, social,
psykologisk/psykiatrisk och medicinsk forskning bör därför i ökad utsträckning
disponeras för forskning om arbetslöshetens effekter för individ
och samhälle. Statsmakternas bedömningar av denna forsknings betydelse
bör enligt motionärerna komma till uttryck i såväl allmänna uttalanden
som direkta ställningstaganden vid fördelningen av anslag till de forskningsorgan
som har att slutgiltigt fördela medlen.
Liknande synpunkter redovisas i vpk:s partimotion 1085. Motionärerna
framhåller bl. a. att nya resurser måste tillföras forskningen om arbetslöshetens
sociala och ekonomiska orsaker och konsekvenser. Denna forskning
måste ges hög prioritet inom exempelvis EFA, arbetarskyddsfonden
samt, beträffande arbetslöshetens långsiktiga utveckling, inom forskningsrådsnämnden
och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Utskottet har senast i betänkande AU 1981/82:21 om arbetsmarknadspolitiken
framhållit att strävan att ge arbete åt alla måste vara ett centralt
mål i det politiska arbetet. Likaså måste beredskapen att ta hand om dem
AU 1981/82:17
4
som står utan arbete vara hög. Riksdagen har också nyligen beslutat om
åtgärder bl. a. för att bereda ungdomar antingen arbete eller utbildning.
Bakgrunden härtill är främst en allmän insikt om de negativa följder för den
enskilde som följer av arbetslöshet. En djupare kunskap om arbetslöshetens
verkningar för individen, familjen och samhället saknas dock. Forskningen
på detta område har haft ringa omfattning i Sverige. I stället har den
arbetsmarknadspolitiska forskningen mer inriktats på studier dels av arbetsmarknadens
funktionssätt och de förhållanden på arbetsmarknaden
som de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna avser att påverka, dels av
effekterna av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ett ytterligare forskningsområde
har mer direkt tagit sikte på själva planeringsprocessen i de
verkställande organen. Det inledningsvis angivna programmet över framtida
forskningsområden har också i stort denna huvudinriktning. Forskningen
har således mer inriktats på studier av de arbetsmarknadsmekanismer
som leder till utslagning än på studier av de arbetslösas situation i t. ex.
socialt och medicinskt avseende. Forskningsbehovet inom detta senare
område måste således enligt utskottets mening betraktas som stort.
Enligt vad utskottet inhämtat har dock under den senaste tiden en icke
obetydlig forskningsaktivitet kunnat konstateras inom detta område. Ett
antal projekt har således påbörjats och andra finns på planeringsstadiet. På
grund av forskningens tvärvetenskapliga karaktär synes dock inget organ
känna ett huvudansvar för forskningens utförande eller dess finansiering.
Arbetslivscentrum har bl. a. mot den bakgrunden, och med hänvisning till
sin uppgift att bedriva och främja forsknings- och utvecklingsarbete om
förhållanden som rör bl. a. individer och grupper i arbetslivet, nyligen
påböljat ett arbete med att dels dokumentera pågående och planerad
forskning om arbetslöshetens individuella effekter, dels inventera möjliga
finansieringskällor för sådan forskning. Arbetslivscentrum kommer därefter
att avgöra dess eventuella fortsatta insats för utvecklande av denna nya
forskningsgren som sägs ligga väl inom ramen för dess intresseområde.
Utskottet konstaterar att vi i Sverige knappast har aktuell erfarenhet av
”öppen massarbetslöshet och växande dold arbetslöshet”. En ambitiös
arbetsmarknadspolitik har kunnat förhindra att Sverige drabbats av den
massarbetslöshet som präglar stora delar av Europa. Den ökade förvärvsfrekvensen
torde innebära en minskad dold arbetslöshet under senare år.
Detta hindrar inte att utskottet finnér forskning om arbetslöshetens sociala
och ekonomiska konsekvenser mycket angelägen. Arbetslöshetens olika
verkningar av t. ex. social, medicinsk, psykisk och ekonomisk art borde
således i högre grad än hittills göras till föremål för svensk forskning. Det
är mot den bakgrunden glädjande att kunna peka på olika aktiviteter på
området som påbörjats eller planeras i form av forskningsprojekt. Vikten
av det arbete om inletts av arbetslivscentrum bör också understrykas. Med
hänvisning till de inledningsvis konstaterade forskningsbehoven är det
nödvändigt att detta arbete fortsätter. Mot bakgrund av att de olika forsk
-
AU 1981/82:17
5
ningsinstitutionerna inom givna ramar bör prioritera forskningsprojekt
som har stor aktualitet och svarar mot uttalade behov tar utskottet för
givet att denna forskningsgren får hög prioritet. Med hänvisning härtill och
till vad i övrigt anförts om arbetslöshetsforskning synes det inte erforderligt
med någon åtgärd från riksdagens sida på grund av motionerna 1081
och 1085. I övrigt finner utskottet inte skäl att göra något uttalande med
anledning av vad som i propositionen anförts om den arbetsmarknadspolitiska
forskningen, vilket avsnitt därför föreslås läggas till handlingarna.
Migrations- och etnicitetsforskning
Forskning rörande frågor om in- och utvandring har sedan mitten av
1960-talet haft en dynamisk utveckling. Gränserna för detta forskningsområde,
som i hög grad är tvärvetenskapligt till sin karaktär, vidgas fortlöpande
och omspänner nu ett stort antal ämnen och frågeställningar. Migrations-
och etnicitetsforskning är mot den bakgrunden enligt propositionen
en adekvat benämning på detta forskningsområde.
1 en situation med ganska ringa och splittrade forskningsinsatser skapades
år 1975 en basorganisation för forskning om invandrarfrågor. Regeringen
tillsatte således en expertgrupp för invandrarforskning (EIFO) med
uppdrag ”att fastställa forskningsbehov i frågor rörande in- och utvandring,
invandrares situation i samhället m. m. samt att följa och ta initiativ
till forskning i sådana frågor”. I gruppen ingår företrädare för forskningen,
berörda myndigheter och arbetsmarknadens parter. EIFO:s roll som samordningsorgan
har etablerats och utvidgats betydligt under senare år.
EIFO har även initierat en rad egna forskningsprojekt, vilka utförs av
projektanställda forskare vid universiteten eller av forskare knutna till
EIFO:s sekretariat.
Migrations- och etnicitetsforskningen finansieras med medel dels från
arbetsmarknadsdepartementets forskningsanslag, dels från humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet, riksdagens jubileumsfond, SÖ och
delegationen för social forskning. Tillsammans med vissa mindre anslag
för undersökningar av mer speciell karaktär uppgår de totala årliga anslagen
från dessa organ till migrations- och etnicitetsforskning till ca 3 milj.
kr., vilket motsvarar 0,2% av kostnaderna i statsbudgeten för invandrarpolitiken.
I propositionen framhåller statsrådet Andersson att forskningsinsatserna
på detta område fortfarande är begränsade och splittrade. Det som hittills
har åstadkommits sägs till övervägande del kunna karakteriseras som
kompetensuppbyggnad. Det är de kvarstående forskningsbehoven som
dominerar framtidsperspektivet. Statsrådet Andersson stryker under vikten
av att goda förutsättningar skapas för en fortsatt forskning på detta
område. Hon säger att invandrarfrågorna hör till de stora framtidsfrågorna
och att det nu råder en bristande överensstämmelse mellan de relativt
blygsamma forskningsinsatserna å ena sidan och den vikt som dessa frågor
under senare år har kommit att tillmätas av statsmakterna å den andra.
AU 1981/82:17
6
I propositionen pekas på den viktiga roll som EIFO har när det gäller att
initiera och samordna forskning och att återföra forskningsresultaten som
grund för politikens utformning. Erfarenheterna härav sägs nu kunna utgöra
grund för en prövning av frågan vilken organisatorisk ram som i framtiden
behövs för migrations- och etnicitetsforskningen. I sammanhanget
framhålls att det är angeläget att universiteten ges ökade möjligheter att ta
ansvar för forskningen på sådant sätt att EIFO:s uppgift i första hand blir
att initiera, samordna och utvärdera forskningen. Denna uppgift bör fullgöras
i nära samverkan med de institutioner som inom ramen för universitetens
och forskningsrådens verksamhet i stort svarar för själva forskningen.
I propositionen sägs att EIFO:s roll som forskningsinitierande organ klarare
bör definieras. Statsrådet Andersson meddelar att hon tagit initiativ
till en översyn inom regeringskansliet i syfte att föreslå en plan dels för
utvecklingen av forskningen inom detta område, dels för EIFO:s verksamhet
på längre sikt. Mot bakgrund av att EIFO inte har de tidsbegränsande
utredande uppgifter som normalt gäller för en kommitté sägs att det inom
ramen för detta översynsarbete kan finnas skäl att förändra EIFO:s organisationsform.
Den viktigaste uppgiften för det framtida forskningsorganet
skall enligt statsrådet Andersson vara att initiera, stödja och samordna
migrations- och etnicitetsforskningen samt se till att forskningsresultaten
blir kända och tillgängliga för beslutsfattare och andra intressenter. Hon
säger vidare att forskningsarbetet kontinuerligt bör följas inom det aktuella
området och att kontakten med forskare och forskningsorgan kontinuerligt
bör hållas för utbyte av forskningsrön.
Statsrådet Andersson meddelar i propositionen att hon senare avser att
återkomma till regeringen med förslag rörande verksamhetens organisation.
Utskottet finner ingen anledning att göra något särskilt uttalande med
anledning av vad som i propositionen anförts om migrations- och etnicitetsforskningen
utan föreslår att avsnittet i fråga läggs till handlingarna.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ökade insatser för forskning om arbetslöshetens
konsekvenser
att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 1081 yrkande 25 och
1981/82:1085,
2. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1981/
82: 106, bil. C anförts om arbetsmarknadspolitisk forskning,
3. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1981/
82: 106, bil. C anförts om migrations- och etnicitetsforskning.
Stockholm den 25 maj 1982
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON
AU 1981/82:17
7
Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Arne Fransson
(c), Erik Johansson (s), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s), Pär Granstedt
(c), Lars Ulander (s), Anders Högmark (m), Margit Odelsparr (c),
Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Bo Finnkvist (s), Lahja Exner (s)
och Görel Bohlin (m).
Reservation
Ökade insatser för forskning om arbetslöshetens konsekvenser (mom. I)
Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Frida Berglund, Lars Ulander,
Marianne Stålberg, Bo Finnkvist och Lahja Exner (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet
konstaterar” och på s. 5 slutar ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med kraft stryka under allvaret i det socialdemokratiska
förslaget om en ökad satsning på forskning om arbetslöshetens effekter för
individ och samhälle. Sverige befinner sig i en arbetslöshetskris som saknar
motstycke under efterkrigstiden. Denna kan till stor del förklaras av
den arbetslöshetsskapande politik som förts av den borgerliga regeringen
och som inte givit förutsättningar för att hålla sysselsättningen uppe.
Härtill kommer, som socialdemokraterna vid upprepade tillfällen framhållit,
att ambitionen när det gäller den arbetsmarknadspolitiska beredskapen
har minskat. De arbetslösa har i stället för att ges arbete och utbildning i
stor utsträckning hänvisats till sysslolöshet. Samtidigt har dagpenningen
till arbetslösa kraftigt försämrats. Denna utveckling får som socialdemokraterna
påpekar ytterst allvarliga sociala, psykiska, medicinska och ekonomiska
konsekvenser för den enskilde med påföljande risker för vidare
samhällsstörningar. Mot den bakgrunden är det som socialdemokraterna
framhåller viktigt att förbättra kunskaperna om arbetslöshetens effekter.
Forskningen inom detta område, som till sin karaktär är tvärvetenskaplig,
bör ges ökade resurser. Utskottet delar den socialdemokratiska motionens
uppfattning att insikten om denna forsknings betydelse bör komma till
uttryck i såväl allmänna uttalanden från statsmakternas sida som vid
direkta ställningstaganden vid fördelningen av anslag till de forskningsorgan
som slutgiltigt har att fördela medlen. Vad utskottet anfört innebär
således att utskottet ställer sig bakom motion 1081 i denna del.
Vad utskottet anfört i denna fråga bör regeringen underrättas om. Utskottets
ställningstagande innebär att även vpk-motionen 1085 i huvudsak
tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ökade insatser för forskning om arbetslöshetens
konsekvenser
att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1085 och med
bifall till motion 1981/82:1081 yrkande 25 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982