FiU 1980/81:9

Finansutskottets betänkande
1980/81:9

om översyn av konsumentprisindex

I detta betänkande behandlas motion 1979/80:595 av Stig Josefson (c) och
Ingemar Hallenius (c). I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av konsumentprisindex i syfte att bättre tillgodose
målsättningarna inom ekonomisk politik och socialpolitik.

Motionen

T motionen anförs att den under 1970-talet stegrade inflationen har gjort
det nödvändigt att genom index skydda värdet av en rad sociala förmåner.
Det är också enligt motionärerna nödvändigt att skydda skatteskalorna mot
förändringar till följd av inflationen.

Indexeringen har fått allt större betydelse i samhället. Motionärerna
ifrågasätter i sin motion om konsumentprisindex (KPI) alltid återspeglar hur
man på bästa sätt justerar en social insats eller skattereglerna. Man påpekar
att förändringen i KPI kan vara en föl jd av statsmakternas medvetna politik
när det gäller konsumtion.

Det finns enligt motionärerna skäl att pröva om nuvarande indexserier i
alla sammanhang är de mest relevanta i förhållande till övergripande
samhällsmålsättningar inom t. ex. ekonomisk politik och socialpolitik. Det
kan enligt motionärerna vara befogat med en översyn av konsumentprisindex
och att pröva möjligheten att skapa en något modifierad indexserie med
hänsyn till KPI:s vidgade betydelse.

Utskottet

Konsumentprisindex beräknas enligt riktlinjer som antagits av 1954 års
riksdag. Enligt dessa skall indexen i princip utvisa den genomsnittliga
förändringen i priserna för den totala konsumtionen inom landets hushåll.
Förändringarna skall mätas vid oförändrad levnadsnivå jämfört med en given
bassituation. Indexen avser att mäta hur stor kompensation i pengar ett
hushåll behöver för att kunna bibehålla samma levnadsnivå som det hade i
bassituationen. Det innebär bl. a. att prismätningarna skall baseras på de
priser konsumenterna faktiskt betalar. Indexen påverkas således av förändringar
i de indirekta skatterna (t. ex. mervärdeskatten) och av subventionerna
(t. ex. på livsmedel).

Utvecklingen och beräkningen av KPI styrs och följs löpande av
indexnämnden vars instruktion fastställts av regeringen. I indexnämnden
ingår sakkunniga som har utsetts på förslag av myndigheter, fackliga
organisationer och pensionärsorganisationer. KPI fastställs av regeringen

1 Riksdagen 1980181. .5 sand. Nr 9

FiU 1980/81:9

2

varje månad. Delindextal beräknas och redovisas också för sex s. k.
huvudgrupper och ett trettiotal undergrupper av varor och tjänster.

Utskottet förutsätter att det inte är denna uppläggning, omfattning eller
beräkning av KPI som motionärerna vill ha en översyn av. Utskottet tolkar
motionärernas hemställan så att det är lämpligheten av att använda KPI som
underlag för att reglera värdet av olika sociala förmåner som ifrågasätts.

Det är med den teknik som används relativt enkelt att beräkna prisindextal
för delar av konsumtionen där vissa områden har exkluderats. Det är således
fullt möjligt att beräkna konsumentprisutvecklingen exklusive prisutvecklingen
på t. ex. kaffe, olja, alkohol och tobak. Det kan nämnas att i det index
som reglerar den s. k. basenheten och skatteskalan har KPI rensats från
inverkan av ändringar av mervärdeskatten. På liknande sätt kan index
framställas för andra behov. Nettoprisindex, som visar utvecklingen av
konsumentpriserna när man bortser från förändringar av indirekta skatter
och subventioner, är ett exempel på detta.

Som framgår av det anförda anser utskottet det inte vara påkallat med
någon allmän översyn av konsumentprisindex. Frågan huruvida någon nu
tillämpad index bör förändras vid beräkning av olika sociala förmåner får
enligt utskottets mening prövas från fall till fall med utgångspunkt i vad man
vill åstadkomma.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att vissa frågor av den art som
aktualiseras i motionen kommer upp till övervägande i riksdagen senare i
höst med anledning av att regeringen i prop. 1980/81:20, den s. k.
besparingspropositionen, har föreslagit vissa förändringar i beräkningen av
de index som ligger till grund för basbeloppet och den s. k. basenheten.

Med vad utskottet anfört avstyrks motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1979/80:595.

Stockholm den 21 oktober 1980

På finansutskottets vägnar
KJELL-OLOF FELDT

Närvarande: Kjell-Olof Feldt (s). Torsten Gustafsson (c). Paul Jansson (s).
Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s). Rolf Rämgård (c).
Anita Gradin (s), Lennart Blom (m). Roland Sundgren (s). Christer Nilsson
(s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), andre vice talmannen Thorsten Larsson
(c). Margareta Gard (m) och Kerstin Heinemann (fp).

GOTAB 65694 Stockholm 198(1