FiU 1980/81:6

Finansutskottets betänkande
1980/81:6

om levnadsnivåundersökningar

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna

1979/80:594 av Helge Hagberg (s) och Owe Andréasson (s) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts
om behovet av en levnadsnivåundersökning som ger samhället ett underlag
för ett program där mera rättvisa levnadsförhållanden kan skapas mellan
olika grupper i samhället,

1979/80:1066 av Grethe Lundblad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att statistiska centralbyrån eller institutet för social
forskning får i uppdrag att göra en fördjupad levnadsnivåundersökning för
olika inkomstgrupper med hänsyn till deras bostadskostnader och val av
boendeform,

1979/80:1869 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari - med hänvisning till
motiveringen i motion 1979/80:1868- hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en levnadsnivåutredning för att kartlägga de ekonomiska levnadsvillkoren
och förmögenhetsförhållandena i samhället.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statistiska centralbyrån
(SCB) och institutet för social forskning (SOFI). Yttrandena återfinns
som bilaga till betänkandet.

Motionerna

I motion 594 anförs att de snabba förändringar som präglat 1970-talets
utveckling har förändrat människornas villkor. De redskap som vanligen
används för att bedöma levnadsvillkoren blir i dessa lägen ställda på ända. De
verkliga villkoren kan inte självklart utläsas av t. ex. deklarationsuppgifterna.
Inflationen förändrar villkoren för människor på olika sätt beroende på
t. ex. innehavet av fast egendom och lån. Motionärerna anser därför att det
är viktigt att en kartläggning kommer till stånd som speglar förhållandena för
människorna antingen de drabbas eller gynnas av inflation och skatteregler.

Även på energiområdet är vi enligt motionärerna inne i en utveckling som
inte riktigt kan förutses. Detta gör det nödvändigt att undersöka vilka som
konsumerar stora resp. små mängder energi. Motionärerna anser att
kunskap bl. a. om detta är viktig för att man skall kunna vidta åtgärder för att
upprätthålla rättvisa och solidaritet i vårt samhälle. Enligt motionärerna

1 Riksdagen 1980/81. 5 sami. Nr 6

FiU 1980/81:6

skulle en levnadsnivåundersökning ge underlag för ett sådant åtgärdsprogram.

I motion 1066 anförs att det är av stort värde när man fattar beslut om
ekonomiska stödformer och beskattning att man känner till de berörda
medborgargruppernas ekonomiska situation. När det gäller ekonomiskpolitiska
beslut om boendekostnader för hushållen anser motionärerna att
kunskapsunderlaget är bristfälligt. Med anledning härav vill motionärerna
uppdra åt statistiska centralbyrån eller institutet för social forskning att göra
en fördjupad levnadsnivåundersökning för olika inkomstgrupper med
hänsyn till deras boendekostnader och val av boendeform.

Motionärerna anser att man i en sådan undersökning bör prioritera
belysningen av orättvisa effekter av politiska beslut. Som exempel nämns att
hushåll med låg inkomst och som bor i småhus genom beskattningen får
högre kostnader än hushåll med höga inkomster i samma typ av småhus.
Likaså har inflationen de senaste åren ställt många tidigare självklara
sammanhang på huvudet.

Motionärerna åberopar en undersökning som finansutskottet lät institutet
för social forskning göra för några år sedan för inkomstjämförelser mellan
jordbrukare och andra grupper i samhället. Den visade bl. a. att individerna
förvärvar sina ekonomiska resurser till mycket olika kostnader. Undersökningen
gav en signal om att formell inkomst och levnadsstandard inte följs åt
på ett regelbundet sätt. En liknande fördjupad undersökning avseende
boendestandarden efterlyses nu av motionärerna.

I motion 1869 hänvisas till en motion (1868) om det socialpolitiska
bidragssystemet. I den senare motionen redovisar motionärerna sin principiella
syn på hur det sociala bidragssystemet bör utformas. De anser att
huvuddelen av samhällets resurser för ekonomiska stödåtgärder måste
användas för att skapa ett heltäckande grundtrygghetssystem i stället för att
eftersträva standardtrygghet. Motionärerna efterlyser ett underlag som gör
det möjligt att bedöma avvägningen mellan grundtrygghet och standardtrygghet
inför det fortsatta reformarbetet.

I motionen redovisas vissa delar av den omfattande statistikproduktionen
över välfärdsutvecklingen i samhället. Motionärerna anför att det emellertid
inte finns någon utvecklad metod för att analysera resultaten av olika
mätningar och föra dem vidare till beslutsfattarna, så att statistiken kan ligga
till grund för politiska beslut.

Det finns enligt motionärerna anledning att öka kännedomen om
välfärdsutvecklingen i samhället. Det finns brister i underlaget för det
politiska beslutsfattandet vad gäller de samlade effekterna av löner, skatter,
transfereringar och kapitaltillgångar. En kartläggning av dessa effekter bör
ske.

Möjligheterna att genom reformering av det sociala bidragssystemet nå
framgång i att skapa rättvisa är enligt motionärerna beroende av att man får

FiU 1980/81:6

tillräcklig kunskap om den verkliga ekonomiska situationen för medborgarna.
Man begär därför en levnadsnivåutredning för att kartlägga de
ekonomiska levnadsvillkoren och förmögenhetsförhållandena i samhället.

Utskottet

Förutsättningarna för utformandet av social välfärdspolitik har kraftigt
förändrats det senaste decenniet. Inflationen har accelererat, bl. a. beroende
på oljeprisutvecklingen. Denna utveckling har också visat på det allvarliga
hot för vår välfärd som vårt beroende av importerad energi utgör. De
ekonomiska tillväxtperspektiven är betydligt dystrare nu än tidigare. Detta
gör att kraven skärps på att skapa en rättvis fördelning av de resurser som står
till förfogande. Möjligheterna att lyckas med detta är i hög grad beroende av
vilken kunskap man har om medborgarnas verkliga ekonomiska situation
och hur den påverkas av de ändrade förutsättningarna.

De tre motionerna behandlar alla brister i det statistiska beslutsunderlaget
vad gäller levnadsförhållanden i samhället. Alla utmynnar i krav på allmänna
eller fördjupade levnadsnivåundersökningar. Utskottet har därför valt att
behandla de tre motionerna tillsammans.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från institutet för social
forskning och statistiska centralbyrån. Institutet diskuterar med utgångspunkt
från institutets förslag till program för fortsatt välfärdsforskning i sitt
yttrande i vilket sammanhang motionärernas önskemål bäst kan tillgodoses.
Institutets förslag innebär i huvudsak att 1968 och 1974 års levnadsnivåundersökning
upprepas 1980 på i princip oförändrat sätt. Det blir därigenom
möjligt att mäta förändringar för ett representativt urval av enskilda
individer över en period på mer än ett decennium. Därigenom skapas enligt
institutet ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete med social rapportering.
Institutet framhåller emellertid att de fördjupade eller allmänna levnadsnivåundersökningar
som föreslås i de tre motionerna i huvudsak bör ske inom
ramen för andra undersökningar. Man betonar att detta inte bör ses som ett
argument mot institutets forskningsprogram som är mer långsiktigt motiverat.

Institutets undersökningar kan lämna vissa bidrag till den kartläggning
som efterfrågas i motion 1869, men av olika metodskäl anser institutet att
statistiska centralbyråns årliga inkomstfördelningsundersökningar (HINK)
utgör det lämpligaste underlaget för sådana undersökningar. Institutet anser
vidare att systematiska och löpande kartläggningar av inflationens fördelningseffekter,
vilka efterfrågas i motion 594, bör prioriteras mycket högt.
Den lämpligaste utgångspunkten för en sådan kartläggning torde enligt
institutet vara dels den undersökning av förmögenhetsfördelningen som
gjorts av den statliga löntagarfondsutredningen avseende år 1975, dels den
undersökning av förmögenhetsfördelningen som görs av SCB avseende
inkomståret 1978. Genom att upprepa dessa undersökningar med samma

FiU 1980/81:6

befolkningsurval kan inflationseffekterna belysas på individnivå. Enligt
institutet skulle en sådan undersökning också tillgodose de behov som
aktualiseras i motion 1066.

Statistiska centralbyrån redovisar i sitt yttrande till utskottet några av de
löpande undersökningar som görs inom de av motionärerna berörda
områdena. Bland dessa nämns undersökningen av hushållens energianvändning
(HEA). I denna undersökning redovisas olika hushållsgruppers
energianvändning uttryckt i energimått. De önskemål som framförs i motion
594 om kartläggning av energianvändningen torde i huvudsak kunna
tillgodoses genom denna undersökning. Centralbyråns yttrande i övrigt
upptar ett avsnitt om några av de problem som finns vid analyser av
inflationens fördelningseffekter. Avslutningsvis redovisas några tänkbara
undersökningsansatser.

Centralbyrån konstaterar att det med hjälp av den löpande statistiken är
möjligt jämföra välfärdsskillnader mellan t. ex. småhusägare och hyresgäster
i fråga om materiell standard och konsumtion inom ramen för levnadsnivåundersökningarna
(ULF) och hushållsbudgetundersökningen. I likhet med
institutet för social forskning påpekar centralbyrån att för att kunna ange hur
stor del av skillnaderna i materiell standard som beror på inflationen,
beskattningsregler, lånemöjligheter osv. måste en undersökningsansats
väljas som gör det möjligt att följa samma individer under en förhållandevis
lång period. Centralbyrån anser att en ny specialundersökning baserad på
denna metod är förenad med stora metodproblem, höga kostnader och
medför ett långvarigt utredningsarbete. En alternativ ansats utgör enligt
centralbyrån en samlad bearbetning av de befintliga stora statistikgrenarna.
En komplikation i detta sammanhang är dock att kunna koppla samman
variablerna från olika undersökningar på individuell nivå på det sätt som
intentionerna i motionerna förutsätter. Centralbyrån anser att en samlad
bearbetning kan ge ett visst om inte fullständigt beslutsunderlag för de
berörda frågeställningarna. I yttrandet skisserar centralbyrån några sådana
ansatser och redovisar vilka frågeställningar som därigenom skulle kunna
belysas. Vissa begränsningar i de olika teknikerna framgår också.

Utskottet anser att stora delar av det material och de undersökningar som
institutet för social forskning och statistiska centralbyrån redovisar i sina
yttranden ger värdefulla bidrag till samhällsdebatten om människornas
levnadsförhållanden. De utgör ett viktigt underlag för utformning av den
sociala välfärdspolitiken. Utskottet har i samband med att liknande motioner
behandlats tidigare av riksdagen vid ett flertal tillfällen uttalat sig positivt om
de undersökningar som görs inom detta område. I samband med behandlingen
av en motion hösten 1978 användes materialet från institutets för
social forskning levnadsnivåundersökning för 1974 för en speciell bearbetning
avseende jordbrukares och företagares inkomster och levnadsförhållanden.
Den rapport institutet gjorde gav en värdefull belysning av de frågor

FiU 1980/81:6

som behandlades i den då aktuella motionen.

Det är utskottets mening att löpande undersökningar om levnadsförhållandena
i samhället behövs som underlag för beslut inom det ekonomisk- och
socialpolitiska området. Det är viktigt att effekterna av olika åtgärder inom
dessa områden belyses på ett allsidigt sätt liksom att t. ex. inflationens
effekter analyseras. Utskottet anser det angeläget att ytterligare ansträngningar
görs för att belysa de i motionerna väckta frågorna. Det finns inte
anledning för utskottet att i detta sammanhang närmare gå in på vilken
teknik eller vilka metoder som bör användas i detta utredningsarbete, ej
heller i vilka organisatoriska former som det bör bedrivas.

Av de yttranden som utskottet inhämtat framgår att för att kunna
analysera och kvantifiera inflationens fördelningspolitiska effekter måste en
sådan ansats väljas att samma individer i ett urval undersöks vid flera
tillfällen med några års mellanrum. Denna metodik har använts vid
institutets levnadsnivåundersökningar och centralbyråns undersökningar om
hushållens inkomstfördelning. Ett fortsatt arbete med att utveckla denna
metodik torde sålunda erfordras för att belysa vissa av de frågeställningar
som tas upp i motionerna. Enligt vad utskottet erfarit är frågan om att
upprepa institutets levnadsnivåundersökning f. n. föremål för prövning i
regeringskansliet.

Det är enligt utskottet önskvärt att även andra undersökningsansatser
prövas. En viss översiktlig information om mönster och tendenser i
välfärdsutvecklingen bör kunna erhållas genom olika bearbetningar av
centralbyråns undersökningsmaterial.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:594, 1066 och
1869 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om behovet av undersökningar för att beskriva levnadsoch
förmögenhetsförhållanden i samhället.

Stockholm den 21 oktober 1980

På finansutskottets vägnar
KJELL-OLOF FELDT

Närvarande: Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson (c). Paul Jansson (s),
Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c),
Anita Gradin (s), Lennart Blom (m). Roland Sundgren (s), Christer Nilsson
(s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), andre vice talmannen Thorsten Larsson
(c), Margareta Gard (m) och Kerstin Heinemann (fp).

1* Riksdagen 1980/81. 5 sami. Nr 6

FiU 1980/81:6

Bilaga

Yttranden över motionerna 1979/80:594, 1066 och 1869
Statistiska centralbyrån (1980-06-12)

1 Inledning

Motionärerna framför i motion 1979/80:594 behovet av en levnadsniväundersökning
som ger samhället ett underlag för ett program där mera rättvisa
levnadsförhållanden kan skapas mellan olika grupper i samhället. Motionärerna
anför att det i tider av snabba förändringar inte är självklart att man av
deklarationsblanketterna kan utläsa de verkliga villkoren. Man pekar på den
starka inflationen och snabba värdestegringen av fast egendom. Ett annat
exempel som framförs är energiområdet där utvecklingen förändrats under
de senaste åren. Motionärerna anför vidare att många grupper kommer i
kläm genom inflationen och kan - om vi inte skaffar oss kunskap om
levnadsförhållandena - komma i katastrofala situationer.

I motion 1979/80:1066 föreslår motionärerna en fördjupad levnadsnivåundersökning
för olika inkomstgrupper med hänsyn till deras bostadskostnader
och val av boendeform. Man pekar på att frågan om de eventuella
ekonomiska fördelar som kan uppnås vid valet av olika boendeformer spelat
stor roll i den aktuella debatten om val av beskattningsform och om
utformningen av stöd till olika former av boende. Motionärerna framför
vidare att boendet är en viktig del av familjernas levnadsstandard och för
samhället i dess helhet ett viktigt mått på välfärden. Motionärerna anser att
det finns ett bristfälligt kunskapsunderlag för våra ekonomiska politiska
beslut, när det gäller boendekostnader på kort och lång sikt för hushållen.

Motionärerna i motion 1979/80:1868 föreslår att det fortsatta reformarbetet
avseende det sociala bidragssystemet skall utgå från de i motionen
angivna riktlinjerna om ökad grundtrygghet till skillnad från standardtrygghet.
Med hänvisning till vad som anförts i motion 1979/80:1868 föreslår
samma .motionärer i motion 1979/80:1869 en levnadsnivåutredning för att
kartlägga de ekonomiska levnadsvillkoren och förmögenhetsförhållandena i
samhället. SCB begränsar remissvaret till frågor som berör ämbetsverket i
dess uppgifter som statistikproducent. I sitt yttrande kommer SCB vidare att
utifrån sina erfarenheter peka på statistiska undersökningar och utvecklingsarbeten
som visar på möjliga undersökningsansatser. Dessutom berörs
förslag i SCB:s anslagsframställning för budgetåret 1981/82.

FiU 1980/81:6

2 SCB:s löpande undersökningar inom de av motionerna berörda områdena Inledningsvis

berör SCB några av verkets stora statistiska undersökningar
som i varierande utsträckning är av betydelse för de olika motionerna.

SCB genomför med varierande intervall bostads- och hyresundersökningar
(BHU). I fråga om hyreslägenheter utförs årliga undersökningar, medan
däremot bostadsrättslägenheter undersöks intermittent. Även i fråga om
enbostadshus (småhus) görs undersökningarna med vissa mellanrum. BHU
1978 omfattar såväl hyres- och bostadsrättslägenheter som småhus. Resultat
från dessa undersökningar kommer att publiceras med början under andra
kvartalet 1980. Undersökningarna 1978 omfattar 12 000 lägenhetsinnehavare
och 4 000 småhusägare. BHU belyser bl. a. boendekostnaderna (inkl.
effekter av bostadsbidrag och skatt) för lägenhetsinnehavare och småhusägare.
Utvecklingen av boendekostnaderna under de senaste åren kan vidare
mätas. Utanför BHU ligger bl. a. andelslägenheter.

Bostadskostnaderna i egna hem samt finansiering framgår vidare av en
särskild bostadsundersökning i anslutning till KPI 1973.

Sedan 1973 genomför SCB en årlig inkomstfördelningsundersökning
(HINK). Undersökningen omfattar ca 10 000 hushåll och grundas huvudsakligen
på uppgifter från deklarationsmaterial och olika myndigheters
register. Fr. o. m. årgång 1975 är en longitudinell ansats under uppbyggnad
med sikte att mäta förändringar över tiden för samma grupper av individer
och hushåll. En intermittent utbyggnad med förmögenhetsdata har vidare
inletts. Den första undersökningen utgår ifrån förhållandena i slutet av 1978.
HINK redovisar bl. a. hur hushållens faktorinkomster är uppbyggda av
löne-, företagar- och kapitalinkomster samt inkomster av eget hem. Vid
inkomstberäkningarna har de rent taxeringsmässiga begreppen i flera fall
modifierats för att erhålla ur fördelningssynpunkt mer relevanta inkomstbegrepp.
Uppgifter finns vidare om så gott som samtliga kontantöverföringar
av social natur från stat och kommun till hushållen. För att kunna redovisa
den disponibla inkomsten, som utgör ett ungefärligt mått på hushållets
konsumtionsutrymme, ingår även uppgifter om direkt skatt. Indelningar görs
bl. a. efter hushållets storlek och sammansättning, näringsgrenstillhörighet
och socioekonomisk grupp.

Till detta kan läggas att SCB på uppdrag av utredningen rörande
löntagarnas och företagens kapitaltillväxt utfört en särskild förmögenhetsundersökning
avseende förmögenhetsställningen 1975-12-31 samt att SCB
nu genomför en liknande undersökning avseende förmögenhetsställningen
1978-12-31. Båda dessa undersökningar genomförs som intermittenta
utbyggnader av SCB:s årliga inkomstfördelningsundersökningar. I anslagsframställningen
avseende budgetåret 81/82 läggs även förslag om löpande
insamling av förmögenhetsuppgifter med utgångspunkt från inkomstfördelningsundersökningarna.
En sammanhängande bild av löner, skatter, träns -

FiU 1980/81:6

fereringar och kapitalinnehav som efterfrågas i motionerna kan därigenom
erhållas.

I betänkandet från den socialpolitiska samordningsutredningen SOU
1979:94 föreslås att med utnyttjande av materialet i SCB:s inkomstfördelningsundersökningar
genomföra undersökningar av marginaleffekter, alternativa
konstruktioner beträffande skatteregler, avtrappningsregler,
inkomstunderlag etc. Uppdrag av detta slag genomförs f. n. av SCB åt
bostadsbidragskommittén och familjeekonomiska kommittén.

Nämnas kan vidare att utvecklingsarbete påbörjats på SCB som syftar till
att utveckla kortsiktiga prognoser över inkomst- och förmögenhetsfördelningen.
I detta arbete ingåratt successivt bygga upp simuleringsmodeller som
innebär att effekten av ändringar i skatte- och bidragssystem kan analyseras
snabbare och bättre.

För jordbruksbefolkningen gör SCB särskilda undersökningar om inkomster,
förmögenhet och lönsamhet. SCB genomför årligen deklarationsundersökningenför
jordbrukare (DU). Undersökningen baseras på jordbrukarnas
självdeklarationer och omfattar uppgifter om kontanta inkomster och
utgifter samt nettointäkt av jordbruksfastighet. Vidare redovisas nettointäkter
av tjänst, kapital, rörelse och tillfällig förvärvsverksamhet samt tillgångar
och skulder. I urvalet till DU ingår ca 9 000 företag.

En intermittent utvidgning av DU med en undersökning rörande
jordbrukarnas tillgångar och skulder m. m. 1981-12-31 planeras bli genomförd
vid SCB under 1982. Undersökningen avses omfatta företag med mer än
2 ha åker.

Den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen
av lantbrukets inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska
principer. JEU omfattar företag med en åkerareal mellan
20,1-100,0 ha åker i slättbygderna och företag mellan 20,1-50,0 ha i övriga
delar av landet. Enligt urvalsplanen för JEU skall urvalet omfatta 970
bearbetade företag, som byts ut successivt med en fjärdedel per år.

JEU baseras i första hand på bokföringsmaterialet rörande inkomster och
utgifter från företagen i undersökningen. Vidare insamlas uppgifter om
insatsen av arbete, lager vid årets slut etc. Värdering av företagens
anläggningar och inventarier sker på basis av särskilda inventeringar.

SCB genomförde 1978 en hushållsbudgetundersökning (HBU 1978) av
intermittent karaktär. Undersökningen, som bygger på ett urval av ca 13 800
hushåll, syftar främst till att uppskatta den privata konsumtionens fördelning
på olika grupper av varor och tjänster, dels för hushållssektorn totalt, dels för
olika grupper av hushåll. Vidare ställs frågor till hushållen rörande
utrustningsstandard i bostaden, innehav av bil och eget hem (inkl. fritidshus)
samt inköpsmönster. Intervjuuppgifterna kompletteras med inkomstuppgifter
från taxeringsband och annat administrativt material. Undersökningarnas
resultat utnyttjas bl. a. för socialpolitiskt betingade jämförelser av olika
hushållsgruppers konsumtion samt rörande nationalräkenskaper och konsu -

FiU 1980/81:6

mentprisindex. I redovisningen görs bl. a. uppdelningar på löntagar- och
företagarhushåll med möjlighet att särredovisa jordbrukare. Resultat från
HBU 1978 redovisas med början under sommaren 1980. En motsvarande
undersökning har även utförts 1969.

Utvecklingen på energiområdet kan specialstuderas utifrån SCB:s undersökning
av hushållens energianvändning (HEA). I denna undersökning
redovisas olika hushållsgruppers energianvändning uttryckt i energimått.

Inflationens omfördelningseffekter i vad avser förmögenhet kan summariskt
beräknas utifrån den av SCB utförda förmögenhetsundersökningen för
utredningen Löntagarna och kapitaltillväxten avseende förhållandena 1975-12-31 samt den undersökning som SCB nu utför avseende förhållandena
1978-12-31.

Inom ramen för SCB:s årliga levnadsnivåundersökningar (ULF) insamlas
sedan 1974 uppgifter rörande olika befolkningsgruppers levnadssituation.
Undersökningarna, som bygger på urval, avser befolkningen i åldrarna
mellan 16 och 74 år. Sammanlagt intervjuas ca 10 000 personer varje år.
Totalt omfattar undersökningen ca 400 frågor, vilka dock icke samtliga ställs
till varje intervjuperson. Frågorna omfattar tio välfärdskomponenter bl. a.
hälsa, sysselsättning och arbetsmiljö, utbildning, ekonomi, boendeförhållanden
och fritid. Intervjuuppgifterna kompletteras med bl. a. inkomstuppgifter
från taxeringsband och andra administrativa register. Undersökningarna
ger genom sin uppläggning en bred bild av olika gruppers levnadsförhållanden
och utgör därmed en lämplig grund för beskrivning av olika gruppers
levnadsförhållanden.

3 Några problem vid analyser av inflationens välfärdsfördelningseffekter

Såväl skatte- som bidragssystemet har till syfte att utjämna inkomstskillnader
resp. skillnader mellan olika familjetypers konsumtionsnivå. Utjämningssträvandena
sätts emellertid delvis ur spel genom olika inkomst- och
förmögenhetsdispositioner inom lagens råmärken men även utanför. Konsumenternas
beteende på bostadsmarknaden är därvid av stor betydelse och
har alltmera uppmärksammats i debatten. Motionerna är koncentrerade till
inflationens inkomst- och i vidare mening välfärdspolitiska fördelningseffekter,
och därvid särskilt för förmögenhetsbildningen och energikonsumtionen
(motion 594), boendeformens effekter (motion 1066) resp. standardutvecklingen
mera allmänt (motion 1868).

En kvantifiering av omfattningen och de inkomstfördelningspolitiska
effekterna av inflationen förutsätter i princip longitudinella statistiska
material som inte föreligger i dag. Effekterna av inflationen för förmögenhetsbildningen
resp. boendeformens välfärdseffekter bör helst studeras
genom panelstudier, dvs. genom att följa samma individer över ett
förhållandevis långt tidsintervall. SCB :s statistikgrenar inom detta område är
emellertid antingen upplagda som tvärsnittsanalyser (nya personer vid varje

FiU 1980/81:6

mättillfälle) eller sträcker sig över alltför korta tidsperioder med hänsyn till
de här aktuella frågeställningarna. Trots detta kan SCB:s material utnyttjas
för att ge viss översiktlig information av vissa centrala frågeställningar i
motionerna.

Såväl motion 594 som 1066 efterlyser en analys av effekterna för individens
välfärd av att ha fast egendom och lån i en inflationsekonomi. Inflationen har
fått fördelningspolitiska konsekvenser genom att ägare av fast egendom
bättre skyddas för inflationens effekter som fullt ut drabbar övriga. Fast
egendom har medfört som regel en förmögenhetsökning i reala termer.
Denna förmögenhetsökning kan genom belåning realiseras för konsumtion.
Den löpande statistiken gör det möjligt att jämföra välfärdsskillnader mellan
t. ex. småhusägare och hyresgäster i fråga om materiell standard och
konsumtion inom ramen för SCB:s löpande levnadsnivåundersökningar
(ULF) resp. HBU. Hur stor del av förändringarna av dessa skillnader som
beror på inflationen, beskattningsregler, lånemöjligheter, dvs. boendeformen
i sig kan emellertid endast besvaras fullt ut genom panelansats. Skälen är
följande.

Under en långvarig och kraftig inflation påverkas säkerligen valet av
boendeform av möjligheterna att inflationsskydda sin förmögenhet om den
investeras i fastigheter resp. tillgodogöra sig inflationsvinster även för
upplånat kapital. En konsekvens torde vara att efterfrågan på fast egendom
dvs. småhus, fritidshus stiger. Relativt sett färre torde välja denna
boendeform på grund av preferenser för dess miljöegenskaper och flera ser
den som ett investeringsobjekt. Den ökade efterfrågan ökar prisnivån för fast
egendom, särskilt i växande regioner, betydligt kraftigare än inflationen.
Detta innebär samtidigt att allt färre med små inkomster och/eller stor
försörjningsbörda kan konkurrera om småhusen på bostadsmarknaden. Till
denna bild hör även att finansieringsmöjligheterna har försämrats. Allt
större kontantinsatser krävs, lånen blir mera oförmånliga, s. k. säljarreverser
skapar otrygghet i boendet. Ränteavdragen medför i princip lägre
boendekostnader ju högre inkomst man har.

Sett över ett längre tidsperspektiv torde dessa förhållanden medföra att
småhusägarnas resp. hyresgästernas sammansättning förändras. Bland
småhusägarna har troligen skett en ökning av andelen höginkomsttagare,
andelen med förmögenhet redan före valet att köpa småhus, andelen som
emottagit arv, andelen som övertagit föräldrarnas småhus, andelen som
redan tidigare bodde i småhus osv. Innebörden av dessa tendenser är en ökad
segregation med ekonomisk olikhet som grund, som ytterligare förstärks
genom den av inflationen beroende förmögenhetsökningen för småhusägarna.
Det är studier av denna senare effekt av boendeformen, nämligen
effekterna för förmögenhetsbildning, ytterligare lånemöjligheter och därmed
levnadsstandard som efterlyses i motionerna 594 och 1066 (låt oss kalla
den boendeformseffekten). De övriga tendenserna som nämnts här ovan,
som vi kan kalla boendeselektionseffekter, förstärker utvecklingen av

FiU 1980/81:6

välfärdsskillnaderna mellan småhusägare och hyresgäster ytterligare. Även
om båda dessa effekter utgör viktiga välfärdspolitiska problem inför 80-talet,
så är det bl. a. med hänsyn till möjliga åtgärder angeläget att hålla isär dessa
effekter och om möjligt ge empiriska data för var och en av dem.

Tidigare har nämnts att man saknar empiriska data rörande samma
individer vid olika tidpunkter (paneldata). Om man vill belysa selektionseffekter
resp. boendeformseffekter är det nödvändigt att ha tillgång till inte
bara data rörande två tidpunkter för samma individer utan även löpande
uppgifter om individerna under ett längre tidsförlopp. Sådana data är
t. ex.

familjeförhållanden,

när man flyttade till småhus/lägenhet,

köpeskilling för bostaden,

investeringar (reparationer etc.),

upptagna nya lån för konsumtion,

emottagna arv,

realisering av fast egendom,

inkomstutveckling,

förmögenhetsutveckling,

utvecklingen av småhusets marknadsvärde

osv.

Förändringar i dessa avseenden kan förklara individens allmänna levnadsstandard
vid senare tillfällen. Inget av de befintliga materialen ger
möjligheter att på detta sätt följa individer över tid.

Som ett andra problem med tvärsnittsmaterial kan nämnas att standardskillnader
mellan småhus- och lägenhetsboende delvis skulle kunna bero på
skillnader i livsstil. En hög bostadsstandard, tillgång till maskinell utrustning,
bil, kontantmarginal kan möjligen ha att göra med hur man allokerar sina
inkomster, att detta representerar en livsstil som hör samman med
småhusboende. Alternativ konsumtion (t. ex. semesterresor, bättre mat.
kulturkonsumtion) kanske är vanligare i andra boendeformer. Konsumtionsmönstrens
utveckling kan möjligen belysas genom HBU.

Till slut kan även nämnas att småhusägare delvis har lägre boendekostnader
till följd av billigare förvaltning och (eventuellt eget) underhåll, vilket i
någon mån kan ge större utrymme för materiell standard i andra avseenden.

Orsakerna till att longitudinell ansats (bl. a. panelansats) hittills inte i
större utsträckning tillämpas i SCB:s statistikproduktion står att finna i att
efterfrågan på sådan statistik ända till för några år sedan varit mycket liten.
Dessutom finns det stora statistiska och mättekniska problem med tillämpning
av panelansatsen särskilt vid intervjuundersökningar. Dessa svårigheter
leder ofta till att ansatsens teoretiska fördelar inte kan utnyttjas. Genomförande
av longitudinella undersökningar ställer också ökade krav på
ekonomiska resurser till statistikproduktionen. Sådana undersökningar är
också känsligare ur integritetssynpunkt än tvärsnittsundersökningar.

FiU 1980/81:6

4 Några undersökningsansatser

Även om de befintliga stora statistikgrenarna i princip inte utgörs av
användbara panelmaterial och dessutom var för sig behandlar variabler som
enligt intentionerna i motionerna 594 resp. 1066 förutsätts sammankopplas
på individuell nivå kan viss översiktlig information om mönster och
tendenser som föreligger erhållas genom olika bearbetningar av delar av
dessa befintliga statistikgrenar. SCB anser att en sådan samlad bearbetning
sammantagen kan ge ett visst om icke fullständigt beslutsunderlag för de
berörda frågeställningarna.

Verket är berett att, eventuellt i samarbete med berörd forskning t. ex.
socialforskningsinstitutet, ytterligare konkretisera och därefter genomföra
och sammanställa en sådan analys på uppdragsbasis. SCB anser att en ny
(retrospektiv) specialundersökning baserad på longitudinella intervjuuppgifter
för att bättre belysa de aktuella frågeställningarna torde vara förenad med
alltför stora metodproblem och höga kostnader samt medföra ett långvarigt
utredningsarbete.

a. Analys av utvecklingen av småhusägares resp. hyresgästers fördelning på
olika befolkningsgrupper (analys av segregationstendenser)

Genom en bearbetning av ULF 1978 samt HBU 1978 med hänsyn till olika
boendegruppers fördelning efter bl. a. familjetyp, förekomst av barn, ålder,
antal förvärvsarbetande, utbildningsnivå, arbetsinkomst samt socioekonomisk
grupp m. m., samt jämförelse med motsvarande material från låginkomstutredningen
1968 resp. HBU 1969 kan nettoförändringarna i fråga om
olika befolkningsgruppers fördelning på olika boendeformer belysas.
Hänsyn bör därvid tas till bebyggelsens ålder, hur länge personen bott i sin
bostad, region, m. m. genom ytterligare särredovisning med hänsyn till dessa
faktorer. Uppgifterna kan ge en grov uppfattning om det har skett
förskjutningar under en 10-årsperiod i fråga om sammansättningen av de
boende i småhus resp. lägenheter (dvs. selektionseffekter). Även denna typ
av bearbetning kan vara problematisk. Exempelvis kan en förskjutning inom
resp. redovisningsgrupp mot en ökad andel personer med initialt relativt
större förmögenheter (före boendeformsvalet) i småhusen inte upptäckas.

ULF- och HBU-materialen torde komplettera varandra i denna typ av
analys.

b. Analys av utvecklingen av välfärdsskillnaderna mellan boende i olika
boendeformer

Genom en bearbetning av ULF 1978 resp. HBU 1978 samt jämförelse med
låginkomstutredningen 1968 resp. HBU 1969 med hänsyn till den materiella
standarden (kapitalvaror, bostadens utrustning, bil, fritidsbostad, båtar,

FiU 1980/81:6

husvagn, mediautrustning, konsumtion totalt resp. inom olika sektorer,
likviditet, m. m.) för boende i olika boendeformer kan man få en viss
uppfattning av summan av boendeform- resp. selektionseffekterna för
välfärden i vidare mening av valet av boendeform. Man kan möjligen
eliminera eller i vart fall reducera selektionseffekternas inflytande på
resultaten genom att begränsa jämförelserna till väl avgränsade kategorier
vars förutsättningar i form av egna resurser (förekomst av arv, lågavlönade,
familjetyp etc.) att skaffa sig småhus är jämförbara vid de olika tidpunkterna.
En annan metod är att standardisera jämförelserna med hänsyn till sådana
”resursvariabler” eller kontrollera dem genom regressionsansats. Även här
måste understrykas att dessa jämförelser är problematiska på grund av att
selektionseffekter inom kategorierna troligen inte kan bemästras fullt ut.
Analysen torde emellertid kunna ge en grov överblick över tendenserna.

Även i detta fall kan ULF och HBU komplettera varandra.

c. Analys av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen för olika befolkningsgrupper
för att belysa inflationens inkomstfördelningspolitiska effekter

På kort sikt och utifrån berörda undersökningars nuvarande uppläggning
och inriktning finns enligt SCB:s mening förutsättningar att dra vissa
slutsatser av inflationens omfördelningseffekter. En samlad analys utifrån
HINK (inkl. förmögenhetsundersökningar) och med stöd av uppgifter från
HBU och HEA skulle kunna ge en summarisk och inledande kartläggning av
inflationens effekter.

För att på längre sikt kunna säkrare mäta inflationens följdverkningar
krävs emellertid kontinuerliga mätningar av förmögenheter och konsumtion
med panelansats. Enligt nuvarande planer avser SCB att vart femte år utföra
förmögenhetsundersökningar utifrån HINK förstärkt med ett tilläggsurval
av hushåll i de övre förmögenhetsskikten. Pågående utvecklingsarbete tar
vidare sikte på att årligen komplettera inkomstuppgifterna med förmögenhetsuppgifter
för det ordinarie HINK-urvalet. Vidare har ett utvecklingsarbete
startat för att successivt förbättra kvaliteten i förmögenhetsuppgifterna
och därigenom möjliggöra mätningar av förändringar i olika förmögenhetsobjekt.
I fråga om konsumtion utreds möjligheten av årliga undersökningar
för att bl. a. kunna göra säkrare konsumtionsberäkningar för konjunkturbedömningar
m. m. En fortsatt utbyggnad av den longitudinella ansatsen för
i första hand inkomster och förmögenhet som komplement till nuvarande
ensidiga inriktning på tvärsnittsundersökningar är vidare betydelsefull för
förståelse av förmögenhetsuppbyggnad, anpassning till inflationen m. m.

I SCB:s utvecklingsprogram för konsumentprisindex ingår att i mån av
resurser pröva möjligheterna att beräkna prisindex för olika kategorier av
hushåll (kategoriprisindex). En sådan prövning kommer att göras utifrån de
uppgifter om olika gruppers konsumtionsstruktur som framgår av HBU
1978. Eventuella reala inkomstberäkningar (dvs. genom kategoriprisindex

FiU 1980/81:6

för inflationen justerade inkomster för olika grupper) skulle därefter kunna
förbättras med HINK som utgångspunkt.

d. Simulering av boendekostnadsutvecklingen m. m. för hushåll i olika
boendeformer

En möjlig utväg att kringgå den nuvarande bristen på historiskt material
som underlag för panelstudier är att med utgångspunkt från faktiskt och
aktuellt material simulera utvecklingen för en förfluten tidsperiod. Lämpliga
utgångspunkter kan vara HBU och HINK. Utifrån dessa undersökningar
väljs ett mindre antal typhushåll uppdelade efter främst boendeform,
hushållstyp, inkomst och region. Med hjälp av tillgänglig statistik avseende
bl. a. utvecklingen av löner, skatter och övriga transfereringar, hyror och
övriga boendekostnader, taxerings- och marknadsvärden på småhus m. m.
samt subventioner eftersträvas en totalekonomisk bild av hur bostadskostnaderna
påverkats för olika typhushåll.

Denna indirekta och summariska väg förutsätter ett modellbyggande som
kan göras mer eller mindre omfattande. Med hänsyn till att bristen på
longitudinellt material torde bestå en tid framöver och det är osäkert om den
helt kan hävas, representerar den föreslagna tekniken ett sätt att på relativt
kort sikt kunna analysera denna del av samhällsekonomin. Denna simuleringsteknik
skulle också kunna användas för att i framåtblickande syfte
belysa effekter av ändrade skatte- och bidragsregler m. m. och därigenom
tjäna som underlag för statliga utredningar m. m.

e. Analys av eventuella ändringar i bidragssystemet

En sammanhängande bild av löner, skatter och transfereringar kan
erhållas ur befintligt material som 1978 års inkomstfördelningsundersökning
(HINK). Utifrån de uppgifter som insamlats kan konsekvenserna av en
alternativ uppläggning av det sociala bidragssystemet undersökas genom
simulering baserad på HINK-materialet.

5 Avslutning

I den slutliga handläggningen av detta ärende har förutom generaldirektör
Nilsson deltagit överdirektör Lennart Fastbom, driftchef Frithiof Billström,
t. f. avdelningschef Nils Elmhammer, statistikchef Staffan Wahlström,
avdelningsdirektör Jan Waldner och som föredragande avdelningsdirektör
Joachim Vogel.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Lennart Nilsson

Joachim Vogel

FiU 1980/81:6

Institutet för social forskning (1980-05-21)

Alla tre motionerna gäller brister på centrala punkter i underlaget för det
politiska beslutsfattandet. Alla tre utmynnar i hemställanden om allmänna
eller fördjupade levnadsnivåundersökningar. Institutet söker i sitt yttrande
precisera motionärernas önskemål samt ange i vilket sammanhang dessa bäst
kan tillgodoses. Institutets utgångspunkt är därvid dess eget förslag till
program för fortsatt välfärdsforskning.

I motion 1979/80:1869 framhåller Rune Gustavsson m. fl. bristerna i
underlaget för det politiska beslutsfattandet i vad gäller ”de samlade
effekterna av löner, transfereringar och kapitaltillgångar, trots att det finns
en omfattande statistikproduktion att tillgå". Motionärernas specifika
önskemål synes gälla ett underlag som möjliggör en bedömning av
avvägningen mellan grundtrygghet och standardtrygghet inför den fortsatta
reformeringen av det sociala bidragssystemet. Motionärernas hemställan
gäller en "levnadsnivåutredning för att kartlägga de ekonomiska levnadsvillkoren
och förmögenhetsförhållandena i samhället".

Grethe Lundblads m. fl. utgångspunkt i motion 1979/80:1066 är att "de
senaste årens inflatoriska utveckling ställer många tidigare självklara
sammanhang på huvudet”. Utvecklingen har, framhåller motionärerna,
bl. a. lett till mycket olika boendekostnader för olika hushåll när obeskattad
förmögenhetsbildning beaktas i sammanhanget. De hemställer om "en
fördjupad levnadsnivåundersökning för olika inkomstgrupper med hänsyn
till deras bostadskostnader och val av boendeform”.

I motion 1979/80:594 av Helge Hagberg och Owe Andréasson är
utgångspunkten att samhällsutvecklingen ställer nya krav på det statistiska
informationssystemet. De två motionärerna framhåller dels den starka
inflationen och den snabba värdestegringen på fast egendom, dels utvecklingen
på energiområdet vilken nödvändiggör en kartläggning av hushållens
energiförbrukning. De hemställer "att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen sagts (om dessa faktorer) om behovet av
en levnadsnivåundersökning som ger samhället ett underlag för ett program
där mera rättvisa levnadsförhållanden kan skapas mellan olika grupper i
samhället".

Institutets program för välfärdsforskning

I sitt ställningstagande får institutet inledningsvis fästa utskottets uppmärksamhet
på det förslag till program för fortsatt välfärdsforskning som
institutet 1980-01-29 och tidigare i preliminär form inlämnat till regeringen.
Institutets förslag bereds f. n. av en interdepartemental arbetsgrupp med
samordning från utbildningsdepartementet.

Institutets förslag innebär i sina huvuddrag att 1968 och 1974 års
levnadsnivåundersökningar upprepas 1980 för att ge underlag för fortsatt

FiU 1980/81:6

utvecklingsarbete med social rapportering och för att institutet skall kunna
påbörja utvecklingsarbete med tre andra typer av kunskapsunderlag för den
politiska beslutsprocessen.

När det gäller social rapportering möjliggör upprepningen av levnadsnivåundersökningarna
en samlad redovisning av välfärdsutvecklingen över
hela 1970-talet (1968-1974-1980) för hela den vuxna befolkningen samt för
olika befolkningsgrupper med avseende på nio välfärdskomponenter.

1. Hälsa och tillgång till vård

2. Sysselsättning och arbetsförhållanden

3. Ekonomi

4. Utbildning

5. Familj och sociala relationer

6. Bostadsförhållanden

7. Rekreation och kultur

8. Säkerhet till liv och egendom

9. Politiska resurser

En sådan redovisning i form av en medborgarrapport om välfärd och ofärd
för den aktuella tidsperioden är möjlig endast om de två tidigare levnadsnivåundersökningarna
upprepas med i princip oförändrat intervjuformulär
med kompletterande datainsamlingar från olika myndighetsregister. Det är
inte möjligt att få underlag för en liknande redovisning, som dock inte kan bli
fullständig i alla avseenden, för den aktuella perioden på något annat sätt.
Förändringsmätningen och redovisningen förutsätter ju att någon tidigare
gjord undersökning upprepas.

Om den tredje levnadsnivåundersökningen såsom planerat dessutom
upprepas med samma befolkningsurval som intervjuades 1968 och 1974 får
institutet ett internationellt unikt underlag för att påbörja utvecklingsarbete
med andra typer av kunskapsunderlag för den politiska processen än social
rapportering. Materialet blir internationellt unikt bl. a. därför att man kan
följa välfärdsutvecklingen för ett representativt urval av enskilda individer
över mer än ett decennium. Behovet av olika typer av kunskapsunderlag har
förankrats i en teori om beslutsprocessen och informationsbehoven i en
representativ demokrati. Vår förhoppning är att vi utöver för social
rapportering skall få till stånd generella begreppssystem och redovisningsmodeller
för tre typer av rapporter, vilka preliminärt benämnts:

1. Underlag för välfärdsöverväganden

2. Underlag för val av åtgärder

3. Underlag för utvärdering av åtgärder

Utvecklingsarbetet med sådana begreppssystem och redovisningsmodeller
får de bästa förutsättningarna om de saklogiska frågeställningarna får väljas
med hänsyn till de möjligheter som institutets forskningsmaterial ger och så
att en långsiktig begrepps- och metodutveckling främjas.

FiU 1980/81:6

Institutet kunde tidigare för utskottets räkning göra en redovisning av
jordbrukares och företagares inkomster och levnadsförhållanden, därför att
utvecklingsarbetet med social rapportering gett ett generellt tillämpbart
begreppssystem och en redovisningsmodell. Sådana rapporter kan i fortsättningen
göras för många olika befolkningsgruppers räkning och i andra
statistiska material än institutets.

Om utvecklingsarbetet med de tre andra typerna av kunskapsunderlag blir
framgångsrikt kommer institutet att kunna konkretisera generaliserbara
modellrapporter för de tre typerna av underlag. Några exempel på saklogiska
frågeställningar med hög aktualitetsgrad som vi valt att arbeta med är
förtidspensionens välfärdsinnebörd, förändringarna i sjukskrivningsmönster,
effekterna av arbetstidsförkortningen och (prognostiskt) effekterna av
föreslagna ändringar av skatteskalor och bidragsregler. Om undersökningarna
görs en tredje gång och generaliserbara modellrapporter kan utvecklas
kommer många andra ämnen med lika hög aktualitetsgrad att kunna belysas.
Däremot kan t. ex. hushållens energiförbrukning inte belysas inom ramen
för institutets levnadsnivåundersökningar.

De fördjupade eller allmänna levnadsnivåundersökningar som föreslås i
de tre motionerna bör lämpligen i huvudsak tillgodoses inom ramen för andra
undersökningar, vilket rimligen ej bör ses som argument mot institutets
forskningsprogram som är långsiktigt motiverat.

Institutets undersökningar kan lämna vissa bidrag till den "kartläggning av
det samlade resultatet av löner, skatter, transfereringar och kapitalinnehav
för olika familjetyper” som efterfrågas i motion 1979/80:1868 av Rune
Gustavsson m. fl. Av olika metodskäl är dock de inkomstfördelningsundersökningar,
genom vilka SCB årligen kartlägger hushållens inkomster
(HINK) lämpligast som underlag för detta ändamål. SCB:s undersökningar
har för detta ändamål en bättre potential genom att de görs årligen på större
urval och med en mera ingående registerinsamling. Om motionärernas
frågeställning preciseras till att gälla ett underlag för bedömning av
avvägningen mellan grundtrygghet och standardtrygghet torde en relevant
redovisning kunna göras med hjälp av tillgängligt material. Om uttrycket ”de
samlade effekterna” ej preciseras torde däremot statistikerna ej ha tillräcklig
vägledning för att kunna lägga upp en redovisning.

Institutets levnadsnivåundersökningar kan knappast alls belysa hushållens
energiförbrukning enligt de önskemål som formuleras i motion 1979/80:594
av Helge Hagberg och Owe Andreasson. Institutet har ej någon ingående
överblick över pågående energiforskning men förutsätter att motionärernas
önskemål i detta avseende i första hand bör aktualiseras i anslutning till det
stora energiforskningsprogrammet. Enligt vad institutet inhämtat kartläggs
hushållens energiförbrukning med anknytning till byggnadsbeståndet vid
statens institut för byggnadsforskning i Gävle och i vissa andra avseenden av
statistiska centralbyrån. Det är dock tveksamt om det är meningsfullt att
bryta ut energiförbrukningen ur hushållens totala konsumtion. Tillgängliga

FilJ 1980/81:6

studier tyder på att energiinnehållet genomsnittligt är samma andel i
konsumtionen hos hushåll med låga inkomster som med höga inkomster.

Institutet vill med kraft understryka det i samma motion påtalade behovet
av omgående, systematiska och löpande kartläggningar av fördelningseffekterna
av stark inflation och snabb värdestegring på fast egendom. Tillgängliga
översiktsberäkningar ger vid handen att dessa faktorer på ett från
fördelningssynpunkt genomgripande sätt präglat samhällsutvecklingen
under senare hälften av 1970-talet. En fortsatt inflation kan på goda grunder
förväntas också kommande år. Enligt institutets uppfattning borde kartläggningar
av inflationens fördelningseffekter prioriteras mycket högt med syfte
att ge underlag för överväganden kring beskattningsåtgärder som rättar till
orättvisorna och de snedvridningar av incitamenten i kapitalförvaltningen
som uppkommer och som kan ingå som ett led i handlingsprogram mot
inflationen.

De lämpligaste utgångspunkterna för kartläggningar av inflationens
fördelningseffekter torde vara dels den undersökning av förmögenhetsfördelningen
som gjorts av den statliga löntagarfondsutredningen avseende
skulder och tillgodohavanden år 1975 dels den undersökning av förmögenhetsfördelningen
som görs av SCB avseende inkomståret 1978. Båda dessa
undersökningar borde upprepas med samma befolkningsurval så att inflationseffekterna
kan belysas på individnivå. För att ett sådant undersökningsprogram
skall kunna genomföras på ett tillräckligt kraftfullt sätt krävs en
undersökningsledning med stora befogenheter och resurser.

En sådan undersökning skulle tillgodose också de behov som aktualiseras i
motion 1979/80:1066 av Grethe Lundblad m. fl. Den "fördjupade levnadsnivåundersökning
för olika inkomstgrupper med hänsyn till deras bostadskostnader
och val av boendeform" som efterlyses i motionen är enligt
institutets uppfattning meningsfull endast om den inriktas på att kartlägga de
förmögenhetsbildande komponenterna i utvecklingen på bostadsmarknaden
för vilka den starka inflationen är av helt avgörande betydelse. Översiktliga
beräkningar ger vid handen att övriga faktorer i kostnadsutvecklingen för
skilda boendeformer ej är av lika påtaglig betydelse.

Beslut i detta ärende har fattats av styrelseordföranden Gunnar Wennström
och styrelseledamöterna Curt Canarp, Ingvar Björkman, Tor Eriksen,
Karl-Olof Faxén, Börje Kragh, Sten Marcusson, Gustav Persson, Olof
Sundström, Lars Ågren och Walter Korpi (föreståndare). Vid ärendets
slutliga handläggning har vidare närvarit professor Sten Johansson och
forskningsassistent Ante Farm. Föredragande har varit Sten Johansson.

Gunnar Wennström

Sten Johansson

■

■ •

GOTAB 65655 Slockholm 1980