FiU 1980/81:36
Finansutskottets betänkande
1980/81:36
om villkoren för lönsparande på vinstsparkonto (prop. 1980/81:
167)
I proposition 1980/81: 167 har regeringen (ekonomidepartementet) efter
föredragning av statsrådet Gösta Bohman föreslagit riksdagen att uppdra åt
fullmäktige i riksgäldskontoret att utforma reglerna för vinstsparandet i
huvudsak enligt vad som förordats i propositionen.
I motion 1980/81: 2140 av Roland Sundgren (s) hemställs att riksdagen
uppdrar åt fullmäktige i riksgäldskontoret att utreda införande av ett
Ungdomens vinstsparande.
Propositionen
Vinstsparandet har sedan tillkomsten haft stadigt ökande siffror i fråga om
både antalet deltagande och den sammanlagda innestående behållningen.
Att vinstsparandet har kunnat bibehålla en god anslutning från spararna
torde i stor utsträckning bero på de förbättrade villkor som gällt för denna
sparform sedan år 1977. Att sparandet inte avbryts är minst lika angeläget
under nu rådande förhållanden. De för åren 1977-1981 beslutade villkoren
har varit tillfälliga lösningar. Ett mera permanent system bör därför införas
för att hålla kvar sparmedlen.
Syftet med en omläggning av vinstsparandet bör vara - förutom att hålla
kvar tidigare sparande och renodla regelsystemet - att även i fortsättningen
stimulera till ett långsiktigt och regelbundet sparande. Ett villkor för en
omläggning av systemet är att de som sparar enligt det nuvarande systemet
inte berövas de förmåner som de har utlovats. Ett annat krav är att statens
kostnader för sparandet hålls på en rimlig nivå och i varje fall inte blir högre
än om de för åren 1977-1981 beslutade villkoren skulle förlängas ytterligare
en gång.
Bankföreningen har till lönsparkommittén lämnat ett förslag till utformning
av ett nytt vinstsparsystem som i stort sett uppfyller de nu angivna
kraven. Enligt föredraganden bör dock sparpremierna avvecklas successivt.
Den skattefria bonusen, som sannolikt inte utgör något starkt motiv för att
spara på vinstsparkonto, ersätts med ytterligare en utlottning per år. Vid
denna utlottning, som bör äga rum i mars månad, deltar kontoinnehavaren
med det lägsta av saldona på vinstsparkontot vid de två senaste årsskiftena.
För deltagande i marsutlottningen krävs alltså inte - till skillnad från
deltagande i den nuvarande septemberutlottningen - att något nysparande
skett utan också den kontoinnehavare som endast låter tidigare sparade
1 Riksdagen 1980181. 5 sami. Nr 36
FiU 1980/81:36
2
medel helt eller delvis stå kvar på kontot kan delta i vinstutlottningen.
Härigenom motiveras spararen att behålla tidigare sparande på kontot. Som
villkor för deltagande i lotteriet bör gälla - för att inte mindre restsaldon skall
tynga systemet - att saldot inkl. ränta per något av de två senaste årsskiftena
uppgår till minst 1 000 kr.
Vinstsumman i marsutlottningen bör beräknas till 1 % av det belopp som
ligger till grund för utlottningen. Varje helt hundrakronorsbelopp på kontot
skall berättiga till en lotteriandel. Vinsterna skall vara fria från lotterivinstskatt.
Septemberutlottningen bör behållas i sin nuvarande utformning för att
stimulera spararen till ett nysparande. Vinstsumman på 4 % av saldoökningen
inkl. ränta under sparåret på vinstsparkontona bör bestå. Även
”födelsedagslotteriet” bör behållas i den nuvarande utformningen.
Bestämmelsen om regelbundet sparande inom vinstsparsystemet bör
ändras så att sex månadsinsättningar per år mot f. n. åtta berättigar till
deltagande i septemberutlottningen. En sparare bör inte få göra insättningar
på mer än ett konto under samma år.
I fråga om minimi- och maximiinsättningar och vinstsparsystemet i övrigt
bör nuvarande riktlinjer fortfarande gälla.
Frågan om utformningen av vinstplanen vid mars- resp. septemberutlottningen
får övervägas av riksgäldsfullmäktige. Det finns enligt föredraganden
goda skäl för Bankföreningens förslag att införa några vinster på mycket
höga belopp.
Ändringarna i vinstsparsystemet bör träda i kraft den 1 januari 1982. Den
första marsutlottningen kommer att äga rum år 1983. Under en övergångsperiod
på fyra år kommer det att finnas två vinstsparsystem, ett tidigare
under avveckling och ett nytt med enbart vinstutlottningar.
De totala kostnaderna för det nya sparsystemet kommer att bli i stort sett
oförändrade. Staten bör svara för 70 % och bankerna för 30 % av
marsutlottningens vinstsumma för att samma kostnadsfördelning som hittills
skall råda.
Det nya sparsystemet bör som hittills administreras och övervakas av
riksgäldskontoret. Planläggning och genomförande av propagandakampanjer
för det nya sparsystemet bör under riksgäldsfullmäktige lönsparkommittén
handha. Därvid förutsätts att sparinstituten själva bekostar den större
delen av sparinformationen.
Motionen
I motion 2140 anförs att det är viktigt att grundlägga sparvanor så tidigt
som möjligt. Det är angeläget att barn och ungdom får praktisk träning i olika
former av sparande. Sparande på vinstsparkonto bör enligt motionären vara
en attraktiv sparform för barn och ungdom. Det bör därför även omfatta barn
och ungdom under 16 år. Genom att utlotta penningvinster fyra gånger per år
FiU 1980/81:36
4
Utskottet hemställer
1. att riksdagen uppdrar åt fullmäktige i riksgäldskontoret att
utforma reglerna för vinstsparandet i huvudsak enligt vad som
förordats i proposition 1980/81: 167,
2. att riksdagen avslår motion 1980/81: 2140.
Stockholm den 5 maj 1981
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson (c),
Paul Jansson (s). Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s),
Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s). Christina Rogestam (c), Christer
Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m). Torsten
Karlsson (s) och Margareta Gard (m).
GOTAB 69039 Stockholm 1981
FiU 1980/81:36
3
stimuleras barn och ungdom till ett aktivt deltagande, anför motionären.
Utlottning av penningvinster kan ske enligt vinstsparandets principer för
födelsedagslotteriet. Vinsterna bör enligt motionären inte vara så höga utan
så många som möjligt.
Utskottet
Utskottet tillstyrker att ett mera permanent system nu införs för
vinstsparandet, som samtidigt stimulerar spararna att hålla kvar de
sparmedel som premierats tidigare. Utskottet har inte något att erinra mot
det i propositionen framlagda förslaget.
I motion 2140 anför motionären att det är viktigt att grundlägga sparvanor
så tidigt som möjligt. Ett ungdomens vinstsparande skulle kunna utgöra en
praktisk träning i ekonomisk fostran.
Utskottet delar denna motionärens uppfattning att praktisk träning i
sparande är en angelägen del av barnens och ungdomens ekonomiska
fostran. Det är också viktigt att alla idéer som kan medverka till att öka
sparandet tas till vara. De svenska hushållen måste öka sitt sparande, om vi
skall komma till rätta med det stora sparandeunderskott som kännetecknar
den svenska ekonomin för närvarande.
Sparandet i vinstsparandet tar i första hand sikte på löntagare. Sparandet
skall vara regelbundet och företrädesvis ske vid källan, dvs. i samband med
utbetalning av lön. Att inkludera barn och ungdomar i detta system skulle
sannolikt innebära praktiska svårigheter. Eftersom dessa grupper vanligtvis
inte får ersättningar regelbundet över banksystemet saknas en viktig
förutsättning för att inkludera dem i det nuvarande vinstsparandet. Det finns
dessutom en risk att den form av sparande som motionären anvisar kan leda
till att medel endast flyttas från ett bankkonto till ett annat. Därmed skulle
den statliga premieringen endast stimulera till en omdisposition av sparandet
utan att något nysparande sker. Det kan antas att ett barn- och ungdomssparande
i den föreslagna formen skulle bestå av många men små
transaktioner. Detta skulle sannolikt minska bankernas och sparkassornas
intresse för att medverka i detta sparande. Det nuvarande vinstsparandet
bygger i stor utsträckning på sparinstitutens medverkan både vad gäller
administrationen av och informationen om vinstsparsystemet.
Detta leder utskottet till slutsatsen att det ur administrativ synvinkel inte är
lämpligt att utvidga vinstsparandet till att omfatta barn och ungdom men det
är, som utskottet framhöll inledningsvis, angeläget att även dessa grupper
stimuleras att spara. Utskottet förutsätter att lönsparkommittén i sitt
fortsatta arbete att vidga sparandet till nya grupper även överväger frågan om
hur barnens och ungdomens sparande kan stimuleras.
Utskottet avstyrker därmed motion 2140.