FiU 1980/81:23
Finansutskottets betänkande
1980/81:23
om användningen av ADB i statsförvaltningen (prop. 1980/81: 100
bil. 3)
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1980/81: 100 bilaga 3 Gemensamma frågor i vad avser
punkt 10 Användningen av ADB i statsförvaltningen,
dels motionerna
1980/81: 190 om statens upphandlingsformer för datateknik av Kerstin
Anér m. fl. (fp),
1980/81: 1525 om rationalisering av statlig verksamhet med hjälp av ADB,
m. m., av Rune Rydén (m).
Propositionen
I proposition 1980/81: 100 bilaga 3 (budgetdepartementet) har regeringen
under punkt 10 (s. 16) efter föredragning av statsrådet Rolf Wirtén berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om
användningen av ADB i statsförvaltningen.
I proposition 1978/79:121 om användningen av ADB i statsförvaltningen
redogjordes för olika frågor om statsförvaltningens användning av datorer
för administrativa ändamål. Bl. a. påtalades svårigheterna att snabbt och
enkelt skaffa en överblick över den statliga databehandlingen. Riksdagens
behov av information anfördes särskilt. Denna fråga berördes även i riksdagsbehandlingen
av propositionen (FiU 1978/79: 34, rskr 1978/79: 339).
Finansutskottet fann det ändamålsenligt att en årlig redovisning över ADB i
statsförvaltningen bifogades budgetpropositionen med hänsyn till dels de
viktiga principfrågor som införande av ADB ofta aktualiserar, dels de
betydande effekter för medborgarna som införande av ADB ofta medför.
Regeringen gav mot denna bakgrund statskontoret i uppdrag att utarbeta
en redovisning över användningen av ADB i statsförvaltningen. Nu
föreliggande redovisning bygger sålunda på uppgifter som statskontoret ställt
samman. Redovisningen avser främst användning av ADB för administrativa
ändamål.
I sammanhanget kan nämnas att, i enlighet med vad riksdagen uttalade i
förut nämnda ärende, en datadelegation (B 1980: 03) tillkallats för att bl.a.
bevaka utvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen på
1 Riksdagen 1980/81. 5 sami. Nr 23
FiU 1980/81:23
2
området och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveckling av
datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll.
Motionerna
I motion 190 av Kerstin Anér m. fl. (fp) hemställs - med hänvisning till
motiveringen i motion 189 - att riksdagen hos regeringen anhåller att den av
regeringen nyligen inrättade datadelegationen ges uppdraget att studera
statens upphandlingsformer för datateknik och att formulera ett program för
olika berörda parters - slutanvändarnas och den berörda allmänhetens -möjligheter att påverka teknik- och systemupphandling så att också deras
intressen tillgodoses.
I motion 1525 av Rune Rydén (m) hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om möjligheterna att åstadkomma kostnadssänkningar
inom den statliga sektorn genom ökad användning av ADB och hemställer
om ett åtgärdsprogram på detta område,
2. att riksdagen hos regeringen begär en sammanställning, med förslag till
prioriteringar, av resursbehovet för omläggningar o. dyl. av statliga ADBsystem
under 1980-talet,
3. att riksdagen hos regeringen begär att de i motionen behandlade
frågeställningarna om hur ADB-system påverkar näringsliv, företag och
enskilda medborgare utreds.
Utskottet
Den redovisning om användning av ADB i statsförvaltningen som lämnas
som bilaga till bilaga 3 Gemensamma frågor i budgetpropositionen tillgodoser
enligt utskottets uppfattning de informationsbehov i detta avseende som
riksdagen gett uttryck för i olika sammanhang. Det är en klar och så långt
möjligt fullständig redovisning av användningen av ADB i statsförvaltningen.
Utskottet förutsätter att en motsvarande redovisning varje år bifogas
budgetpropositionen. Det är särskilt angeläget att det framtida anskaffningsbehovet
av datakapacitet anges liksom att prognoser görs över vilka
ADB-system som är i drift eller som är under utveckling. Förteckningen över
utredningar på ADB-området ger vidare en värdefull bild av den pågående
utvecklingen. Med det anförda vill utskottet för riksdagen anmäla att
utskottet inte funnit anledning till erinran mot vad som anförts i propositionen
om ADB i statsförvaltningen.
I motion 190 krävs dels att den av regeringen nyligen inrättade
datadelegationen ges uppdraget att studera statens upphandlingsformer för
datateknik, dels att delegationen ges uppdraget att formulera ett program för
FiU 1980/81:23
3
olika berörda parters möjligheter att påverka teknik- och systemupphandling
så att också deras intressen tillgodoses.
Enligt direktiven för datadelegationen skall delegationen bl. a. utarbeta
förslag till principer och riktlinjer för datateknikens utveckling och
användning i samhället. Delegationen skall också överväga vilka åtgärder
som behöver sättas in för att trygga en positiv utveckling av datoranvändning
1 samhället under demokratisk styrning och kontroll. Vidare skall delegationen
vara remissorgan i viktiga ADB-frågor. Direkta upphandlingsfrågor
ankommer normalt inte på datadelegationen. Datadelegationen torde dock
vara oförhindrad att på eget initiativ ta upp de frågor som berörs i
motionen.
Beträffande ansvarsfördelningen för upphandlingen av ADB-utrustning
mellan regeringen, statskontoret och de ADB-användande myndigheterna
föreligger nu förslag från ADB-anskaffningsutredningen (Ds B 1980: 19).
Förslaget remissbehandlas för närvarande och resultatet kommer senare att
utgöra underlag för förslag från regeringen. Sådana förslag beräknas
föreläggas riksdagen under nästa budgetår.
Beträffande motionärernas förslag om att utarbeta ett program för att ge
berörda parter möjlighet att påverka teknik- och systemupphandling torde
medverkan i ett arbete av denna art i och för sig ligga inom ramen för
datadelegationens uppgifter enligt de utfärdade direktiven (dir 1980: 03).
Det är enligt utskottet angeläget att, som framhålls i motionen, de offentliga
datasystemen utformas på ett sådant sätt att de underlättar kommunikationen
mellan medborgarna och myndigheterna. Utskottet vill i sammanhanget
emellertid peka på att ett omfattande utredningsarbete f. n. pågår i
hithörande frågor. Sålunda utreder dataeffektutredningen (dir 1978: 8)
datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Data- och elektronikkommittén
(DEK) utreder datateknikens och elektronikens effekter på
näringslivets utveckling (dir 1978: 66), och i informationsteknologiutredningen
(dir 1978: 5) görs en översyn av de nya informationsbärarnas
utvecklingsmöjligheter, förtjänster och brister.
Med hänsyn till att omfattande arbete i dessa frågor sålunda pågår finns det
enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att nu ta ställning till i vilka
former ett framtida programarbete bör bedrivas. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 190.
I motion 1525 yrkande 1 hemställs att ett åtgärdsprogram skall utarbetas
för att genom ökad användning av ADB åstadkomma kostnadssänkningar
inom den statliga förvaltningen.
Utskottet vill med anledning härav framhålla att förutsättningen för
myndigheterna att kunna tillämpa det s. k. huvudförslaget för sin verksamhet
budgetåret 1981/82 - innebärande en real minskning av resurserna med
2 % - är bl. a. att ADB-teknik utnyttjas i större utsträckning.
Bakgrunden till de riktlinjer för ADB-användningen i statsförvaltningen
FiU 1980/81:23
1
4
som statsmakterna (prop. 1978/79: 121, FiU 1978/79: 34, rskr 1978/79: 339)
ställt sig bakom var bl. a. allmänna överväganden om myndigheternas
uppgifter och ansvar och nödvändigheten av anpassning till ny teknik och nya
kostnadsmässiga förutsättningar för användning av ADB. Dessa riktlinjer
innebär i princip att datordrift som är av större omfattning i första hand skall
ske för varje verksamhet eller ADB-system för sig. För t. ex. DAFA:s del
blir följden att flera stora uppdrag på sikt kan väntas lämna DAFA.
Föredraganden framhåller i budgetpropositionen (prop. 1980/81: 100, bilaga
11) vad gäller inriktningen av DAFA:s framtida verksamhet att med hänsyn
till den rådande statsfinansiella situationen måste ekonomiska faktorer
tillmätas mycket stor vikt vid överväganden både om i vilken utsträckning
och vid vilken tidpunkt kunderna själva skall ta över driften. Regeringen har
med anledning av den förutsedda överföringen gett statskontoret ett särskilt
uppdrag att i samarbete med DAFA och i nära kontakt med de större statliga
kunderna utreda och lämna förslag till fortsatt handlande. För den därav
berörda delen av statsförvaltningen torde motionärens yrkande därigenom
vara till stor del tillgodosett.
När det gäller att med hjälp av ADB åstadkomma rationaliseringar i hela
den statliga verksamheten är detta en myndighetsuppgift som åligger
statskontoret. Riksdagen har senast i samband med behandlingen av
tilläggsbudget II tagit ställning till statskontorets uppgifter. Några ytterligare
initiativ från riksdagens sida med anledning av motion 1525, yrkande 1, anser
utskottet inte nödvändiga. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande
1.
I samma motion, yrkande 2, begärs hos regeringen en sammanställning
med förslag till prioriteringar av resursbehovet för omläggningar o. d. av
statliga ADB-system under 1980-talet.
När det gäller behovet på längre sikt har i årets budgetproposition en
särskild sammanställning över användningen av ADB i statsförvaltningen
bifogats bilaga 3 Gemensamma frågor, som anger myndigheternas bedömningar
av anskaffningsbehovet på längre sikt. Ett syfte som riksdagen haft
med sin begäran om en sammanställning av denna art har just varit att ge
underlag för bedömningar av det slag motionären anser erforderliga
framöver. Avsikten är att en sådan redovisning skall göras varje år. Där
redovisas emellertid inte någon prioritering av de olika systemen.
De stora statliga ADB-system som omnämns i motion 1525 och som varit i
drift i många år är, som motionären påpekar, i behov av förändringar. Flera
av dessa system utreds för närvarande var för sig med syfte att bl. a. förenkla
användningen och förbättra ekonomin och säkerheten. I det uppdrag som
nyligen lämnats till statskontoret och som nämnts i det föregående ingår
också att bedöma resursbehovet för omläggningen av ADB-systemen under
åren framöver. Motion 1525 yrkande 2 avstyrks därmed.
I det tredje yrkandet i samma motion begärs att de i motionen behandlade
FiU 1980/81:23
5
frågeställningarna om hur ADB-system påverkar näringsliv, företag och
enskilda medborgare utreds.
De frågeställningar som motionären tar upp berörs på olika sätt i flera
pågående utredningar. En förteckning över utredningar inom ADB-området
ingår i bilaga 3:1 Användningen av ADB i statsförvaltningen som redovisas
under Gemensamma frågor i budgetpropositionen. Utskottet får hänvisa till
denna förteckning. Utskottet finner inte skäl att vid sidan av alla dessa
utredningar och vid sidan av datadelegationen begära att ytterligare
utredningsarbete påbörjas. I sammanhanget bör nämnas att en datapolitisk
proposition har aviserats till våren 1982.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1525.
Utskottet
1. hemställer att riksdagen avslår motion 1980/81: 190,
2. hemställer att riksdagen avslår motion 1980/81: 1525,
3. anmäler för riksdagen att utskottet inte funnit anledning till
erinran mot vad som anförts i proposition 1980/81: 100 bilaga 3
om användningen av ADB i statsförvaltningen.
Stockholm den 10 mars 1981
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson (c),
Paul Jansson (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c),
Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg
i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m), Torsten Karlsson (s), Karin Flodström
(s) och Paul Grabo (c).